Kommunstyrelsen Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet 2011 och 2012
För första året är Krokoms kommun med i projektet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Under år 2011 har 160 kommuner deltagit i projektet och resultatet redovisades den 19 januari 2012. Projektet är ett verktyg för att ta fram information som ger de förtroendevalda en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse med andra. Syftet med projektet är att göra en jämförelse utifrån vanliga frågor som de förtroendevalda får från medborgarna. Tanken är också att jämförelserna ska underlätta dialogen med medborgarna om hur effektivt skattemedlen används och vad man får för pengarna. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar 38 mått indelade i fem områden: Din kommuns tillgänglighet. Trygghetsaspekten i din kommun. Din delaktighet och kommunens information. Din kommuns effektivitet. Din kommun som samhällsutvecklare.
Redovisningen nedan är Krokoms kommuns resultat för 2011. 1. Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? 2011 58% 74% 27-100% 2012 76% 72% 22-100% Tillgängligheten i Krokoms kommun är lägre än genomsnittet, vilket kräver förbättringar. Vi planerar för en kundtjänst där service via telefonsamtal såväl som e-post är prioriterade områden. Rutiner måste förbättras/skapas inom de olika förvaltningarna för att vår service till kommunmedborgaren ska bli tillfredsställande Resultatet har blivit bättre men det återstår fortfarande att skapa kvalitet i ärendehanteringen totalt sett över alla förvaltningar. Arbetet med att skapa en kundtjänst fortgår där våra servicekontor i Änge och Föllinge är viktiga parter. 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? 2011 50% 48% 17-94% 2012 44% 41% 19-78% Samtliga som ringer till kommunen ska få svar på sin fråga. Målsättningen är att om man inte direkt kan få svar skall man inom ett par dagar bli kontaktad med rätt information. I detta mått har vi totalt sett blivit sämre. Vi ser dock att vi på enskilda förvaltningar blivit bättre. Utifrån detta skapar vi ett lärande där goda exempel kan förbättra kvalitén i kommunen som helhet.
3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 2011 75% 81% 59-100% 2012 69% 82% 54-100% Ett gott bemötande är en grundbult i alla kontakter med medborgaren. Särskilt fokus sätts på de tre första måtten i kommunens strategiska styrning för att öka service och bemötande till medborgaren. Gott bemötande tas upp på samtliga arbetsplatsträffar för att tydliggöra varje individs ansvar för att medbogaren känner sig väl mottagen. Vi ser här att vi behöver arbeta mycket med bemötande. Ett gott bemötande kan vara att få ett nej eller ett avslag på ett förståligt sätt, ett positivt språk, råd och tips med hjälp till självhjälp, tydlighet i vad man som kommunmedborgare kan förvänta sig, att få besked om när jag kan fövänta mig ett svar etc. 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08 17 på vardagar? 2011 3 tim 12 tim 2-27 tim 2012 3 tim 12 tim 1-49 tim -2012 Huvudbiblioteket ligger i kommunhuset. Förutom dagtid är biblioteket öppet en kväll i veckan. Filialer finns i Föllinge, Kluk, Nälden, Ås och Änge. Tillsammans med filialerna har huvudbiblioteket öppet 12 tim/vecka utöver tiden 8-17. Dessutom finns en bokbuss som ger service både dag och kvällstid. En gemensam webbportal för biblioteken i länet infördes under 2011. 5. Hur många timmar/vecka har kommunen öppet simhallen utöver tiden 08 17 på vardagar? 2011 7 tim 27 tim 4-51 tim 2012 10 tim 25 tim 7-53tim
-2012 Ovanstående mått är baserat på Krokoms badhus.i kommunen finns badhus i Krokom, Änge, Föllinge och Hov vilka har öppet 1-2 kvällar i veckan mån-tor, totalt 24.5 tim. En god simkunnighet kan upprätthållas bland elever i hela kommunen på grund av tillgängligheten genom en geografisk spridning av badhusen. 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 2011 50% 74% 17-100% 2012 86% 72% 22-100% Fler har fått plats på önskat placeringsdatum än vad mätningen visar. Felkälla: Inrapportering i procapita. När föräldrar själva ändrar till ett annat datum för inskolning har detta datum inte omrapporterats som ett önskat placeringsdatum eftersom vi inte har använt oss av den informationen. Ambitionen är att alla vårdnadshavere skall få önskat placeringsdatum även vid kort framförhållning dock längst inom 90 dagar. Sättet att rapportera in siffror i systemet tar inte hänsyn till förändringar i placeringsdatum påkallat av vårdnadshavare. Därför är ovanstående resultat lägre än det faktiska resultatet. 7. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 2011 27 dgr 22 dgr 2-155 dgr 2012 17 dgr 22 dgr 3-74 dgr Enligt skollagen (2010:800 kap.8 14 ) ska kommunen när vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Krokoms kommun har som mål att sökande till förskola skall beredas plats inom tre månader, vilket har uppnåtts. Förstahandsvalet har ibland inte varit möjligt att tillgodose.
Kommunen har under sista åren kraftigt ökat andel förskolebarn. Med hänsyn till befolkningsutvecklingen ser vi det som positivt att målet uppnåtts. Enligt skollagen (2010:800 kap.8 14 ) ska kommunen när vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Krokoms kommun har som mål att sökande till förskola skall beredas plats inom tre månader, vilket har uppnåtts. Förstahandsvalet har ibland inte varit möjligt att tillgodosetts. Kommunen har under sista åren kraftigt ökat andel förskolebarn. Med hänsyn till befolkningsutvecklingen ser vi det som positivt att målet uppnåtts. 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 2011 21 dgr 53 dgr 5-192 dgr 2012 101 dgr 52 dgr 5-169 dgr Vårt resultat är bra i förhållande till medelvärdet för deltagande kommuner. Anledningen därtill är en snabb handläggning samt att tillgång och efterfrågan balanserar på ett ändamålsenligt sätt. Lagen kräver max 90 dagar vilket är lägsta ambitionsnivå. Kommunens demensplatser är begränsade vilket kan medföra betydligt längre väntetid på erbjudande. Detta kan bidra till ökat medelvärde.tillgång och efterfrågan är även viktiga faktorer vad det gäller väntetiden för erbjudande om särskilt boende. 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd? 2011 9 dgr 15 dgr 1-42 dgr 2012 8 dgr 16 dgr 1-65 dgr -2012 Vi har en bra bemanning och rutiner vad det gäller ekonomiskt bistånd. Vår intention är att bibehålla nivån.
10. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (Index) 2011 67 60 37-80 2012 75 61 37-80 Medborgaren I Krokom känner sig relativt trygg. Resultatet i KKiK har för Krokoms kommun inneburit att vi arbetat fram nya kommunövergripande mål. Särskilt fokus sätts på att Krokoms kommun ska vara en trygg och säker kommun att växa, leva, arbeta och åldras i. Arbetet fortsätter att Krokoms kommun ska vara en trygg och säker kommun. 11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? 2011 10 st 13 st 5-37 st 2012 9 st 14 st 3-22 st Natten är inte inräknad. Vårt sätt att organisera arbetet syftar till att så långt som möjligt minimera antalet medarbetare i varje enskilt ärende. 12. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (Både planerad och faktiskt.) 2011 Planerad 5 Faktisk 3,5 2012 Planerad 5 Faktisk 4,2 Planerad 5,5 Faktisk 4 Planerad 5,4 Faktisk 4,3 Planerad 4,4-6,4 Faktisk 2-5,8 Planerad 3,9-7,4 Faktisk 3,9-6,6 Stor del av differensen beror på att i planeringen räknas 15-tim.barnen som
heltidsbarn. I måttet Faktiskt antal barn räknas 15-tim.barnen som 0,375 av heltid. Dessutom är alla planerade barn är inte inskolade under mätperioden, dvs. alla önskar inte plats direkt vid terminsstart. Planerad närvaro: Utgår ifrån schemat som föräldrar lämnat in. Faktisk närvaro: Antal barn i verksamheten när lediga och sjuka barn har räknats bort. Detta år förändrades beräkningen av antal barn från att 15-timmars barnen räknades som 0,375 till att detta år räknas varje barn som 1 barn oavsett inskrivningsgrad. Alla barn är inte inskolade under mätperioden. Ambitionen är att behålla den personaltäthet som råder idag. 13. Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? -2012 Inget val 2011-12 14. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 2011 65% 75% 42-94% 2012 67% 74% 47-91% Sedan undersökningen genomfördes har Krokoms kommuns hemsida fått ett nytt utseende. Arbetet med information till medborgaren följer den kommunikationsplattform som beslutades i juni 2010. Det ska bli mycket intressant att se hur värdet förändrats i nästa års undersökning. Kraven på kommunens webbsidor har i årets undersökning ökat. Vi har i Krokom lagt mycket tid på att förbättra vår hemsida där tillgänglighet och struktur är tydliga områden som blivit bättre. Än återstår att skapa och behålla ett aktuellt och informativt innehåll. 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 2011 39% 47% 18-75% 2012 54% 49% 13-77%
Kommunen har som ambition att i högre utsträckning nyttja dialogen med medborgaren för att få vägledning i utveckling och beslutsfattande. Arbetet med detta tar form i och med att vi fördjupar oss i former för medborgardialog. En strategi för medborgardialog kommer under 2013 att presenteras för kommunfullmäktige. Vi vill utveckla metoder för att låta medborgaren vara delaktig i kommunens utveckling i högre utsträckning. 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (Index) 2011 41 41 29-55 2012 43 40 29-54 En förbättring förväntas även för detta mått då en strategi för medborgardialog med metoder och rutiner tas fram. Medborgarens insyn och inflytande över kommunens arbete kommer ytterligare stärkas i och med att vår ambition är att öppna upp kommunstyrelse och nämndsammanträden. Ett reglemente för hur detta ska gå till utarbetas under hösten 2013 och kommunstyrelsens sammanträden kommer att vara öppna från och med 2014. 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 2011 128 401 114 546 89 006-135 482 2012 134 000 120 000 95 000-164 000 Idag har förskolorna i snitt 16 barn och 3 personal per avdelning. I andra kommuner är det inte ovanligt med 17-18 barn per avdelning. Idag har Krokoms kommuns förskolor i snitt 17 barn och 3 personal per avdelning. Underlaget för det baseras på olika nyckeltal beroende på bla
barnens ålder. Kommunens struktur gör att några förskolor har färre till antal barn än 17, dessa kan behöva extra resurser för att klara öppettiderna. 18A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 2011 - - - 2012 88% 80% 46-95% För att nå 100 procents måluppfyllelse ska samtliga delprov i svenska, engelska och matematik vara godkända. Framgångsfaktorer som framkommit är fortsatt arbete med betyg och bedömning, de satsningar som gjorts i matematik och läs och skriv, Läraravtalet och introduktionsåret. 18 B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 2011 69,6% 72,4% 49-91,1% 2012 60% 69% 34-89% Resultatet strax under medelvärdet är godtagbart. Men vi har högre ambitioner än så. Via ett tydligt arbete med nya läroplanen, induviduella utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen förväntar vi oss bättre resultat i nästa mätning. För att nå 100 procents måluppfyllelse ska samtliga delprov i svenska och matematik vara godkända. Resultaten har sjunkit ifrån föregående år både i svenska och i matematik. De åtgärder som vidtagits utifrån tidigare analyser har ännu inte gett några effekter. En djupgående analys av vad detta beror på är inte gjord och bör göras. Mer fokus bör riktas mot elevernas resultat och uppföljningen av dessa. Den specialpedagogiska kompetensen behöver höjas. Framgångsfaktorer som framkommit är fortsatt arbete med betyg och bedömning, de satsningar som gjorts i matematik och läs och skriv, Läraravtalet och introduktionsåret.
19. Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Andel med minst godkänt i svenska,matematik och engelska. 2011 93,6% 88% 73,5-100% Krokom har bra behörighet till gymnasiet i förhållande till medelvärdet men strävar efter att bli ännu bättre. Behörigheter till gymnasieskolan har förändrats from intagningen till gymnasiet hösten 2011. Det är nu olika behörighetskrav till yrkesförberedande och högskoleförberedande program (sv/sva+eng+ma samt 5 resp. 9 andra ämnen inklusive krav på NO alternativt SO) 19. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet? 2012 90,7 87,7 68,6-99,3% (fråga 19) Målet Alla ungdomar som går ut grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet är taget av kommunfullmäktige. Krokoms kommun har en stor andel elever som har behörighet till gymnasiet. Behörigheter till gymnasieskolan har förändrats för intagningen till gymnasiet hösten 2011. Det är nu olika behörighetskrav till yrkesförberedande och högskoleförberedande program. 20. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Kommentar Krokoms kommun har inte rapporterat måttet 21. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? (kostnad/betygspoäng) 2011 354 kr 341 kr 244-476 kr 2012 366 kr 353 kr 246-481 kr Läsåret 2010/11 var det modellberäknade (dvs. andel utlandsfödda barn,
andel pojkar, föräldrars utbildningsnivå) meritvärdet för Krokom 211. Det genomsnittliga meritvärdet (sammanlagt betygspoäng) uppgick till 206. Flickor hade liksom riket i stort högre meritvärde (216) än pojkar (198). Kommunen har idag många skolor i förhållande till antalet invånare vilket innebär flera små skolor. För att klara timplanen på små skolor krävs en högre lärartäthet än på större skolor. Detta i sin tur ger en högre kostnad/betygspoäng. Vi har idag 7 skolor med 14-73 elever och 8 skolor med 100-440 elever. Krokoms kommun har idag många skolor i förhållande till antalet invånare vilket ger en hög lokalkostnad. Kommunen har en högre kostnad för lokaler, skolmåltider samt elevvård och en lägre kostnad för undervisning i jämförelse med snittet för alla kommuner i länet. 22. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? 2011 83% 77% 56-88% 2012 76% 78% 63-89% -2012 Krokoms gymnasieskola är organiserad i ett gymnasieförbund. Östersund som också tillhör gymnasieförbundet ligger på ungefär samma nivå. Resultatet visar på goda resultat i gymnasieskolan vilket är positivt. 23. Vad är kostnaden per elev i gymnasieskolan i förhållande till andelen som inte fullföljer gymnasiet? 2011 16 285 kr 22 896 kr 11 033-45 872 kr 2012 24 300 kr 24 200 kr 10 600-55 300 kr -2012 Krokoms ligger bra till i förhållande till andra kommuner. Östersund som också tillhör gymnasieförbundet ligger på ungefär samma kostnad. Resultatet visar på goda resultat i gymnasieskolan till en relativt låg kostnad vilket är mycket positivt.
24. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre använder egen nyckel till sin bostad. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds kvarboende i livets slutskede. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds personlig omvårdnad varje vecka Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls/nattmål. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen. Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar. 2011 2012 30 70 0 27 100 17 0 27 100 27 43 39 50 39 0 0 0 0 Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för maka/make. Personer i äldreboende med eget rum el. delar rum med maka/make/nära anhörig. Närstående till avlidna som erbjudits ett eftersamtal. 40 39 100 23 Särskilda boendeformer har behov av att förbättra verksamheten inom den individanpassade vård och omsorgen och att kunna ge möjlighet till dagliga utevistelser. Att förbättra inom dessa områden ökar den äldres möjlighet till
ett värdigt liv och känsla av välbefinnande. Särskilda boendeformer har ett fortsatt behov av att förbättra inom verksamheten gällande den individanpassade omsorgen samt att kunna erbjuda dagliga utevistelser samt aktiviteter vardag och helg. 25. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? 2011 574 935 kr 549 121 kr 293 010-772 879 kr 2012 521 000 kr 566 000 kr 356 000-898 000 kr Krokoms kommun har en redovisad kostnad lite över medelvärdet. Orsaken till det samt vilka variabler som används vid kostnadsberäkningen i jämförelse med andra kommuner är något oklart i dagsläget. Krokoms kommun kan för år 2012 redovisa en kostnad som ligger under medelvärdet. Hur kostnadsberäkningen genomförs i jämförelse men andra kommuner är fortfarande något oklart. Personaltätheten inom äldreboendet i Krokoms kommun är 0,55 årstj/boende och inom demensvården 0,70 åstj/ boende 26. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 2011 66 70 52-85 2012 67 81 53-95 Krokoms kommun ligger under medelvärdet av mätning nöjd brukare. Handlingsplaner gällande olika framgångsfaktorer är upprättade för att förbättra resultatet inom olika variabler. Krokoms kommun har en ökning av sitt resultat med en enhet från mätningen 2011 gällande nöjda brukare. Dock har skillnaden i medelvärdet ökat till Krokoms kommuns nackdel. Handlingsplanen för 2012 har genomförts i stora delar men har inte gett effekt i flera nöjda brukare. Särskilda boendeformer måste arbeta vidare med att skapa resurser för att kunna erbjuda dag-
liga utevistelser samt kunna erbjuda flera dagliga aktiviteter att välja mellan även på helg. All vårdpersonal, boenden och anhöriga har informerats och arbetat med värdegrundsfrågor under hösten 2012. Det har medfört en mer individanpassad planering via genomförandeplaner kring vård och omsorg utifrån de resurser som finns idag. 27. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Hemtjänsttagaren erbjuds att välja man eller kvinna för personlig hygien, (Ja=1, Nej=0) Hemtjänsttagaren erbjuds att välja tid för insats, (Ja=1, Nej=0) Hemtjänsttagaren erbjuds dagligvaruinköp, (> En gång/vecka=3, En gång/vecka=2, < En gång/vecka=1, Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds demensverksamhet vid behov, (Vardag+helg=2, Vardag=1, Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds dusch mer än en gång per vecka, (Ja=1, Nej=0) Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden, (Efter önskemål= 2, 1 3ggr/vecka=1, < 1 gång/vecka eller inte alls=0) Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice, (> En gång/månad=3, En gång/ månad=2, < En gång/ månad=1, Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds möjligheten att följa med vid dagligvaruinköp, (Ja=1, Nej=0 Hemtjänsttagaren erbjuds promenader, (> En gång/vecka=3, En gång/vecka=2, < En gång/ vecka=1, Ingår inte=0) 2011 2012 Typvärde 1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 1 1 1 1 1 2 2 2 0 3 3 1 1 1 3 3 3
Hemtjänsttagaren erbjuds service som t.ex. gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst, (Ja=2, Någon=1, Ingen=0) Hemtjänsttagaren erbjuds social dagverksamhet, (Vardag+helg=2, Vardag=1, Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds städning, frekvens (En gång i veckan=3, Varannan vecka=2, Var tredje vecka=1, Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds städning, omfattning (> Två r.o.k.=3, Två r.o.k.=2, Ett r.o.k.=1, Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds tvätt, frekvens (En gång i veckan=3, Varannan vecka=2, Var tredje vecka eller mer sällan=1, Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringning/telefonservice, (Ja=1, Nej=0) Hemtjänsttagaren erbjuds välja personal som talar hemtjänsttagarens språk, (Ja=1, Nej=0) Hemtjänsttagaren med syn- och hörselskada med behov erbjuds stöd och rådgivning, (Ja=1, Nej=0) 2011 2012 Typvärde 0 0 0 1 0 1 1 1 2 3 2 3 2 0 1 0 1 1 1 Ledsagarservice ansöks som bistånd, 5 tim/tillfälle som är kostnadsfritt för brukaren. Socialnämnds beslut när överstiger 5 tim. I fråga 27 efterfrågas huruvida hemtjänsttagaren erbjuds social dag verksamhet, (Vardag+helg=2, Vardag=1 Ingår inte=0). Vi har svarat 0, vilket beror på att vi kanske inte har tolkat frågeställningen på rätt sätt. Följande föreligger i Krokoms kommun: Har den enskilde rätt till insatser utifrån socialtjänstlagen och behovet är insatser med dagverksamhet, så beslutar biståndshandläggaren om sådan in-
sats varefter den enskilde erbjuds insatsen. Med den utgångspunkten borde svaret vara 1 för kommunen. Vad beträffar snöskottning, fixartjänst mm, så medges inte bistånd enl. socialtjänstlagen med sådana insatser. Emellertid kan sådana insatser erbjudas utanför biståndsprövningen. Kommunen tillämpar LOV (lag om valfrihetssytem). Det betyder att leverantörer inom LOV, förutom egenregin (kommunens hemtjänst) erbjuder dessa tjänster till den som efterfrågar sådana insatser. 28. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommu nen? 2011 139 875 kr 129 812 kr 45 467-277 030 kr 2012 153 000 kr 143 000 kr 49 000-316 000 kr Hemtjänsten har enligt mätningen en kostnad över medel. Är det bra eller dåligt? Spridningen är från 45 467 kr/vårdtagare till 277 030 kr/vårdtagare. Spridningen indikerar stor osäkerhet i siffermaterialet. Hemtjänsttimmarna har ökat markant under året. Målet är att prestera 70% kundtid av totala arbetstiden. Det har vi inte lyckats med då restiden ligger mellan 25-30% och dessutom tid för administration. Utmaningen är att fortsätta utveckla och effektivisera arbetet i hemtjänsten. En central planeringsfunktion har skapats vars syfte är att samordna våra resurser och se resursfördelning och behov utifrån en helhet. 29. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (Index) 2011 75 75 64-83 2012 89 90 74-100 Hemtjänsten ligger på medelvärdet, vilket bör kunna betraktas som godkänt. Emellertid är hemtjänsten utsatt för konkurrens inom valfrihetssystemet som innebär att hemtjänsten inte kan slå sig till ro med det resultatet, utan måste hela tiden arbeta för ständiga förbättringar.
I jämförelse med 2011 har resultatet förbättrats i positiv riktning men skillnaden i medelvärdet har också ökat. Hemtjänsten behöver fortsätta att arbeta med kvalitetsarbete och förbättringar för att bibehålla, få nya och nöjda kunder i konkurrens med övriga leverantörer. Värdegrundsarbete pågår och fokus på individanpassade genomförandeplaner för att ge en god vård och omsorg. 30. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? Boendeplatser enl. LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende använder egen nyckel till sin bostad, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende får vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl. 21.00, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har dagligt inflytande över maten (huvudmålet), andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl. 21.00, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende som önskar erbjuds en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där det är möjligt att bli sambo, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit under de sex senaste månaderna, andel (%) 2011 2012 42 100 90 76 32 100 90 100 85 59 100 100 25 90 80 100 85 56 Om brukarna vill så finns möjligheten att äta tillsammans. I dag äter inte alla tillsammans, vilket ej heller är målet. Det är valfriheten som är vinsten.
Att kunna vara ute med personalstöd kräver viss planering utifrån schemaläggning. Planerade insatser löser man dock i verksamheten. Att ha möjlighet att erbjuda en individuell anpassad aktivitet per brukare och dag kräver mer resurser. Verksamheten upplever dock inte detta som ett problem idag utan sådana aktiviteter löses av antingen boendet eller av kontaktpersoner. Ibland även av beviljade ledsagartimmar. Boendeplatser där brukaren inte har egna brevlådor finns på de platser där brukare bor i gruppboende som inte har egen ingång. Emellertid kan detta vara ett utvecklingsområde för verksamheten att förbättra den möjligheten. Att förhindra hot och våld är svårt för denna målgrupp. Information, utbildning ( bemötande, förhållningssätt) är några framgångsfaktorer för att förbättra detta. 31. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. 2011 82% 76% 20-100% 2012 86 % 78% 22-100% -2012 Värdet är en indikation på att vi beslutar om rätt insatser för de behov som finns och att de ger avsedd verkan. 32. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? 2011 80,7% 77,4% 61,3-86,4% 2012 83,4% 78,4% 63,9-87,3% -2012 En hög sysselsättningsgrad är en god förutsättning för den ekonomiska utvecklingen och ger goda skatteintäkter för kommunen. Den ekonomiska nedgången påverkar sysselsättningsgraden negativt.
33. Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? Antal/ 1000 invånare 2011 5,4 8,9-2,3-25 2012 35,2 13,7-2,4-43,1 2012 Värdet är en indikation på att antal förvärvsarbetande har ökat. 34. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 2011 5,2 6,4 1,8-13,2 2012 6,8 5,5 2,0-14,3 12 En anledning till att kommunen ligger på ett lägre värde än medelvärdet på antal nya företag per 1000 invånare är åldersstrukturen i kommunen. Kommunen har en mycket hög andel barn och unga i befolkningen. Kommunen ska ge god service och goda förutsättningar till nya och etablerade företag. Genom Nyföretagarcentrum erbjuder kommunen kvalificerad nyföretagarrådgivning. Att uppmuntra entreprenörskap i skolan är viktigt för att inspirera fler att starta företag. 36. Hur högt är sjukpenningstalet bland kommunens invånare? Dagar 2011 7,6 6,2 3,8-10,1 2012 9,6 7,5 4,2-12,5 12 Sjukpenningtalet redovisas som antal utbetalda dagar med sjukpenning och arbetsskadesjukpenningar per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjukpenningtalet redovisas för en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till heldagar, t ex två dagar med en halv ersättning blir EN dag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i sjukpenningtalet.
37. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? 2011 16% 39% 8-93% 2012 28% 35% 17-61% Krokoms relativt låga värde beror till stor del på avsaknad av separat matavfallsinsamling. I dagsläget saknas mottagningsanläggningar för utsorterat matavfall i regionen, varför det kan dröja en tid innan det kan bli aktuellt. Den stora spridningen indikerar att olika tolkningar av återvinning gjorts av olika kommuner. Till exempel komposterar Renhållarna 2500 ton avloppsslam varje år, som inte räknats med.aktuella åtgärder för att höja återvinningsgraden är bl a en utökning av antalet återvinningsstationer i kommunen, ett nytt återbruk för tillvaratagande av produkter vid Krokoms återvinningscentral och insatser mot matsvinn i våra skolkök. Statistikunderlag till mått 37 hämtas nu in automatiskt från branschorganisationen Avfall Sveriges databas Avfall Webb. Förhoppningsvis leder detta till mer standardiserad inmatning och bättre jämförbarhet mellan olika kommuner. Den stora ökningen i andel återvunnet material beror på det nya sättet att räkna. Att Krokom inte når upp till genomsnittet beror på att vi inte samlar in matavfall separat. Grovavfall och farligt avfall från ås-området lämnas i Östersund och saknas därför i vår statistik. Med de mängderna inräknade hade andelen återvunnet avfall varit högre. 38. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? 2011 11% 43% 6-92% 2012 10% 44% 0-99% 2012 De geografiska förutsättningarna i Krokoms kommun, med långa avstånd och lång vinter ger dåliga förutsättningar för att nyttja miljöbilar.
39. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 2011 9% 12% 1-39% 2012 13% 14% 0-44% Ambitionen för 2011 var 10 %. För 2012 gäller att öka inköpen av ekologiska livsmedel inom befintlig budgetram. Under 2012 har inköpen av ekologisk mat ökat till 14 %. Detta genom att inköpen av MSN-märkt fisk ökat. MSN: Marine Stewardship Council står för certifiering av hållbart fiske. Enl Ekocentrums instruktioner motsvarar det ekologiska produkter. 40. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (Index) 2011 65 62 41-81 2012 62 60 41-79 2012 Resultatet i KKiK har för Krokoms kommun inneburit att vi arbetat fram nya kommunövergripande mål. Flera av målen syftar till att göra Krokoms attraktivt för så väl medborgare som företagare och besökare.
Egna anteckningar
Krokoms kommun Offerdalsvägen 8, 835 80 Krokom Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se www.krokom.se