Historia 1-2 för lärare History 1-2 Högskolepoäng: 60 hp Kurskod: 6HI000 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier. Institutionen för ekonomisk historia och Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen medverkande. Huvudområde: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Högskoleexamensnivå Betygsgrader: Underkänd. Godkänd, Väl godkänd Utbildningsområde: Humanistiskt 75%, Undervisning 25% Kursen ges inom ramen för lärarprogrammet. 1. Beslut om fastställande Kursen är inrättad av fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts 2006-10-30 att gälla från ht 2007. Reviderad 2008-03-27. 2. Innehåll Kursen innehåller 6 moment. Kursen är upplagd så att de lärare som läser med inriktning mot grundskolans högre årskurser skall kunna läsa termin 1, d v s moment 1-3, 30 hp och därmed få de kunskaper och färdigheter som behövs för undervisning upp till åk 9. Termin två är till för gymnasielärarna och övriga blivande grundskollärare som läser med inriktning mot högre årskurser. De läser moment 4-6. I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Mom 1: Kronologisk översikt 1 äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp. Chronological overview ancient, early modern and modern history Momentet inleds med en kortare introduktion kring historieämnet (historiemedvetande, historiebruk, källkritik och historiska begrepp) och ämnets plats i undervisningen i grundskola och gymnasium. Momentet är i övrigt kronologiskt upplagt, men tar även upp grunderna i hur historiska fenomen kan analyseras. Under momentet ges även en historiedidaktisk grund inför den första VFU-perioden. Momentets övergripande syfte är att ge de studerande den kronologiska ram (historien fram till första världskriget) som är nödvändig för undervisning i historia och utveckla förmågan att göra genomtänkta val i sin hantering av det stora stoff som historieämnet omfattar. Syftet är även att förbereda de studerande inför den första VFU-perioden.
Mom 2: Verksamhetsförlagd utbildning 1, 6 hp School-based studies Undervisningen under momentet är förlagd 3 veckor till skolmiljö. Under momentet skall de studerande systematiskt förberedas för en kommande yrkesverksamhet. Det innebär att de både självständigt och under handledning får omsätta kunskaper från universitetsutbildningen i praktisk yrkesutövning. Detta sker genom att de studerande får följa lokala lärarutbildare (LLUare) i deras undervisning och även genomföra egen undervisning. Under denna första VFU-period ligger fokus på historielektionen. Momentets övergripande syfte är att de studerande skall introduceras i rollen som historielärare och utveckla grundläggande förmåga att leda historieundervisning. VFU ska omfatta 40 timmars arbetsvecka inklusive genomförandet av lektioner, auskultationer, arbete med VFU-uppgifter samt deltagande i annan verksamhet kopplad till lärarens yrkesroll. Studenten ska tillsammans med sin handledare planera VFU så att arbetet ryms inom ramen för heltidstjänstgöring. Moment 3: Kronologisk översikt 2 Samtidshistoria, 9 hp. Chronological overview contemporary history. Momentet är kronologiskt inriktat, men med möjlighet till fördjupning efter de studerandes egna val. Fördjupningen skall redovisas som en enskild rapport. Momentets övergripande syfte är att ge de studerande den kronologiska ram (1900- talets historia) som är nödvändig för undervisning i historia och utveckla förmågan att göra genomtänkta val i sin hantering av det stora stoff som historieämnet omfattar. Syftet är även att utveckla de studerandes förmåga att självständigt söka kunskap på vetenskaplig grund och därigenom öka förmågan att handleda elever i deras självständiga arbete att söka kunskap. Moment 4: Fördjupning 1: äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp Thematic studies: ancient, early modern and modern history. Momentet är en tematisk fördjupning under vilket fokus ligger på att ytterligare utveckla förmågan att göra analyser, bedriva källkritik och utveckla förmågan att bedöma vad som är vetenskapligt. De studerande ges tillfälle att komma i kontakt med primärt källmaterial och historievetenskapliga avhandlingar eller forskningsrapporter. Momentet skall även uppmuntra till självständigt läsande av historisk litteratur. I momentet ingår en övning i muntlig presentation och en introduktion i undervisning utanför skolmiljön. Momentets övergripande syfte är att fördjupa det historiska ämneskunnandet, utveckla förmågan att analysera historiska fenomen, och forskningen kring dessa, samt uppmuntra till ett livslångt lärande. Syftet är även att förbereda de studerande inför den andra VFU-perioden.
Moment 5: Verksamhetsförlagd utbildning 2, 9hp School-based studies Undervisningen under momentet är under 5 veckor förlagd till skolmiljö. Under momentet skall studenterna systematiskt förberedas för en kommande yrkesverksamhet. Det innebär att de både självständigt och under handledning får omsätta kunskaper från universitetsutbildningen i praktisk yrkesutövning. Detta sker genom att studenten får följa lokala lärarutbildare (LLUare) i deras undervisning och även genomföra egen undervisning. Under denna andra VFU-period ligger fokus på ett helt arbetsområde. Momentets övergripande syfte är att studenterna skall stärkas i rollen som historielärare och vidareutveckla förmågan att självständigt leda historieundervisning. VFU ska omfatta 40 timmars arbetsvecka inklusive genomförandet av lektioner, auskultationer, arbete med VFU-uppgifter samt deltagande i annan verksamhet kopplad till lärarens yrkesroll. Studenten ska tillsammans med sin handledare planera VFU så att arbetet ryms inom ramen för heltidstjänstgöring. Moment 6: Fördjupning 2 Samtidshistoria, 6hp Thematic studies: contemporary history Momentet är en fördjupning av olika problem i 1900-talets historia. Under moment ges de studerande möjlighet att välja områden för ytterligare enskild fördjupning. Varje studerande skall skriva en historiografiskt inriktad uppsats (enklare forskningsläge). I momentet ingår en introduktion till hur film kan användas i undervisningen. Momentets övergripande syfte är att fördjupa det historiska ämneskunnandet (samtidshistoria), utveckla förmågan att självständigt analysera historiska fenomen och forskningen kring dessa samt utveckla förmågan att i den kommande undervisningen handleda elever i deras självständiga sökande efter historisk kunskap på vetenskaplig grund. 3. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande: inhämtat ämneskunskaper för att kunna undervisa i högre årskurser i grundskolan eller ge behörighet till Historia 3 för lärare (61-90 hp) med sikte på undervisning i gymnasieskolan. utvecklat förmåga att på ett grundläggande sätt analysera historiska problem och förståelse för varför detta är centralt för den egna undervisningen i ämnet. I detta ingår att kunna praktisera och förstå vad ett vetenskapligt förhållningssätt är att kunna belysa historia ur olika perspektiv t.ex. makt-, genus-, aktörs-, struktur-, miljö, mikro- och makroperspektiv
att ha förmågan att identifiera och analysera historisk förändring (brott eller kontinuitet, olika orsaksförklaringar) att kunna genomföra historiska jämförelser att ha grundläggande förståelse för vad olika historiesyn innebär att utveckla en källkritisk medvetenhet och en kunskap om källkritiska begrepp och metoder att kunna behärska centrala begrepp av betydelse för historisk förståelse att kunna anlägga och förstå vad ett historiografiskt perspektiv är kunna självständigt söka kunskap och ha utvecklat förståelse för vikten av ett livslångt lärande och kunskapsinhämtande inom ämnet uppvisa grundläggande förmåga att led historieundervisning med gott omdöme i relationen till eleverna och med ett tydligt intresse för elevernas lärande känna till sitt uppdrag som historielärare och de styrdokument som formulerar detta uppdrag och kritiskt kunna granska och förhålla sig till detta uppdrag kunna formulera mål för den egna historieundervisningen och praktiskt organisera undervisningen (metoder och pedagogiska hjälpmedel) för att uppnå dessa mål kunna bedöma konsekvenserna av olika undervisningsval och samtidigt bedöma elevernas prestationer i ämnet kunna se olika ideologiska och etiska dimensioner i historieämnet och göra medvetna etiska ställningstaganden i urvalet av undervisningsinnehåll och undervisningsmetoder för att kunna ta hjälp av historieämnet i en strävan att stärka demokrati, jämställdhet och jämlikhet vilket inte minst innebär att elever skall ta avstånd från att människor utsätt för förtryck och kränkande behandling på olika sätt kunna reflektera över historieämnets legitimitet och den roll som historieämnet har för att öka förståelsen för nutida problem samt historielärarens roll för skapandet av en medvetenhet om det förflutna (historiemedvetande) Mom 1: Kronologisk översikt 1 äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp Chronological studies ancient, early modern and modern history Studenten ska efter att ha avslutat moment 1: övergripande kunna redogöra för historien från de tidiga flodkulturerna fram till tiden för första världskriget med fokus på europeisk och svensk-nordisk historia. grundläggande kunna analysera historiska fenomen: se historisk förändring (brott eller kontinuitet), genomföra enklare jämförelser, anlägga olika perspektiv, insikt i enklare historiska begrepp, enklare diskussioner kring historiesyn och slutligen grundläggande källkritik ha grundläggande kunskaper om historielärarens uppdrag (styrdokument) och hur mål för den egna undervisningen kan formuleras samt grunder i hur
historieundervisningen kan organiseras i första hand i avseende på den enskilda historielektionen visat förmåga att göra urval ur ett större historiskt stoff samt strukturera detta på lämpligt sätt främst med avseende på en enskild historielektion ha grundläggande kunskaper i provkonstruktion Mom 2: Verksamhetsförlagd utbildning 1, 6 hp Studenten ska efter att ha avslutat moment 2: ha kunskap om historieämnets innehåll i grundskolans senare år eller i gymnasiet ha kunskap om de olika uppdrag som ingår i lärarrollen ha visat förmåga att göra urval ur ett större historiskt stoff samt analysera och strukturera detta på lämpligt sätt med avseende i första hand på en enskild lektion kunna formulera mål för den egna historieundervisningen i enlighet med gällande styrdokument och finna lämpliga metoder och läromedel för att undervisa mot uppsatta mål i första hand med avseende på en lektion kunna redovisa sina didaktiska val och reflektera över den egna undervisningen och utvärdera konsekvenserna av olika undervisningsval för eleverna visat förmåga att med gott omdöme leda, bemöta och interagera med elever kunna reflektera över förutsättningarna för historieundervisningen i skolan kunna reflektera över sin identitet som historielärare börja skapa en lärarroll ha visat ansvarskänsla för den egna undervisningen och elevernas lärande Moment 3: Kronologisk översikt 2 Samtidshistoria, 9 hp. Chronological overview contemporary history Studenten ska efter att ha avslutat moment 3: övergripande kunna redogöra för 1900-talets historia med fokus på europeisk och svensk-nordisk historia visat förmåga att analysera historiska händelser och skeenden utvecklat sin källkritiska förmåga självständigt kunna författa en rapport visat förmåga att i den kommande undervisningen handleda elever i deras självständiga sökande efter historisk kunskap på vetenskaplig grund Moment 4: Fördjupning 1: äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp Thematic studies: ancient, early modern and modern history Studenten ska efter att ha avslutat moment 4: ha fördjupade kunskaper om valda problem i äldre, tidigmodern och modern historia kunna läsa historisk litteratur på ett vetenskapligt sätt och visat färdigheter i att uppfatta olika perspektiv och historiesyner.
visat förmåga att göra urval ur ett större historiskt stoff samt strukturera detta på lämpligt sätt med avseende på både en enskild historielektion och ett större arbetsområde visat insikter i hur undervisning kan bedrivas utanför skolmiljön Moment 5: Verksamhetsförlagd utbildning 2, 9 hp Studenten ska efter att ha avslutat moment 5: kunna formulera mål för den egna historieundervisningen i enlighet med gällande styrdokument och finna lämpliga metoder och läromedel för att undervisa mot uppsatta mål med avseende på ett helt arbetsområde visa förmåga att göra urval ur ett större historiskt stoff samt analysera och strukturera detta på lämpligt sätt med avseende både på den enskilda historielektionen och ett helt arbetsområde kunna redovisa sina didaktiska val och reflektera över den egna undervisningen och utvärdera konsekvenserna av olika undervisningsval för eleverna uppvisa förmåga att med gott omdöme leda, bemöta och interagera med elever kunna reflektera över sin identitet som historielärare och analysera sin egen utveckling utveckla förmåga att bedöma elevernas prestationer uppvisa ansvarskänsla för den egna undervisningen och elevernas lärande. Moment 6: Fördjupning 2 Samtidshistoria, 6 hp Thematic studies: contemporary history Studenten ska efter att ha avslutat moment 6: självständigt kunna analysera historiska fenomen och forskningen kring dessa. ha grundläggande kunskaper för att i den kommande undervisningen kunna handleda elever i deras sökande efter historisk kunskap på vetenskaplig grund. ha fördjupat sina kunskaper i samtidshistoria. 4. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet för högskolestudier samt SV B/Sv2 B, Historia A och Samhällskunskap A. 5. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppövningar. De studerande organiseras under första momentet i studiegrupper som både får arbeta under eget ansvar och under lärares medverkan. De studerande skall under kursens sista moment (moment 3 alternativt moment 6 beroende på studiegång) genomföra ett personligt samtal med kursansvarig. Inbjudna gästföreläsare skall kunna komplettera den vanliga undervisningens perspektiv.
Under VFU råder obligatorisk närvaro motsvarande heltidstjänstgöring vid den skola studenten är placerad på. Undantag från detta kan göras om särskilda skäl föreligger, men beslutas alltid av examinator. Obligatorisk närvaro gäller på övriga moment för seminarier, muntliga redovisningar, didaktiska övningar och universitetsförlagda skriftliga examinationer. Dessutom gäller obligatorisk närvaro för annan undervisning om detta anges i schema samt vid den avslutande terminsutvärderingen. 6. Examination Under kursen tillämpas olika examinationsformer. Ett syfte med detta är att de studerande skall bli förtrogna med olika examinationsformer som en del av deras utbildning till lärare. Examinationsformer som används är skrivsalstentamen, muntlig tentamen, seminarier, rapportskrivning, muntliga presentationsövningar, skriftliga inlämningsuppgifter. På kursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen Historia 1-2 för lärare (60 hp) krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 40. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen Historia 1 för lärare (30 hp) krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd på kursen Historia 1 krävs betyget väl godkänt på 20 hp. Den verksamhetsförlagda undervisningen examineras vid bägge tillfällena genom skriftliga uppgifter och dokumentation i portfölj. Portföljdokumentationen ska spegla hela det verksamhetsförlagda momentet och de erfarenheter studenten gjort under momentet. Vid ett av tillfällena sker dessutom examination i samband med att studenten håller lektion. Till grund för betygsbeslutet ligger både innehållet i momentbeskrivningen och de mål som formulerats för kursen. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. 7. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av moment/delar av kurs beslutas av den betygsättande läraren. När det gäller tillgodoräknande av hel kurs beslutas detta av Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Ansökan om tillgodoräknande av hel kurs görs på särskild blankett som finns tillgänglig på Lärarutbildningens studerandeexpedition. Blankett för tillgodoräknande: www.umu.se/blankett/sa
8. Kurslitteratur Moment 1: Kronologisk översikt 1: äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp. 2007-11-12 Kronologiska delen: Blom, Ida, Sogner Solvi, Rosenbeck, Bente, Kvinnor i västvärlden från renässans till nutid renässans, reformation och revolution, Stockholm 2005. Cameron, R, Världens ekonomiska historia - från urtid till nutid. Lund 2001. Gustafsson, Harald, Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. Studentlitteratur, Lund 1997. Hedenborg, Susanna/ Kvarnström, Lars. Det svenska samhället 1720-2000. Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, Lund 2006. Lindkvist, Thomas, Sjöberg, Maria, Det svenska samhället 800-1720: klerkernas och adels tid. Lund 2003. Magnusson, Thomas. Europa i Världen ca 1700-1900, Almqvist & Wiksell 2000. McKay, John P, Hill, David, Buckler, John & Ebrey Buckley, Patricia, A History of World Societies. Boston: Houghton Mifflin Company 2004 (6th edition). Rystad, Göran. Europa i Världen ca 1500-1700, Almqvist & Wiksell 2000. Metodövningar: Ulvros, Eva Helen, Genusrelationer i familjebrev, Genusperspektiv i historia. Metodövningar (Magnus Perlestam red.), Lund 2001. Thomas Lindkvist (red.) Metodövningar i historia 2, Lund 1996. Historiedidaktik: Hermansson Adler, Magnus. Historiedidaktikens grundstenar, Stockholm, 2004. Styrdokument: Lpo 94, kursplaner. (www.skolverket.se) Moment 3: Kronologisk översikt 2: Problem i 1900-talets historia, 9 hp Blom, Ida, Sogner Solvi, Rosenbeck, Bente, Kvinnor i västvärlden från renässans till nutid renässans, reformation och revolution, Stockholm 2005. Gustafsson, Harald, Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. Studentlitteratur: Lund 1997.
Hedenborg, Susanna/ Kvarnström, Lars. Det svenska samhället 1720-2000. Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, Lund 2006. Johansson, Alf W, Den nazistiska utmaningen. Aspekter på andra världskriget, Tidens förlag. 5:e uppl. Stockholm. 2000. Karlsson, Klas-Göran, Europa och världen under 1900-talet, A & W, Stockholm 1995. 291 s. McKay, John P, Hill, David, Buckler, John & Ebrey Buckley, Patricia, A History of World Societies. Boston, Houghton Mifflin Company 2004 (6th edition). Cameron, R, Världens ekonomiska historia - från urtid till nutid. Studentlitteratur 2001. Rapport Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar. Studentlitteratur. Lund 1998. Moment 4: Fördjupning 1: äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp Olika beroende på vilka fördjupningar som ges. Exempel på fördjupningslitteratur: Antiken och medeltiden Harrison, Dick. Stora döden, Stockholm 2000. Nordberg, Michael. Den dynamiska medeltiden, Stockholm 1987 (eller senare utginingar). eller Hagerman Maja. Spåren av kungens män : om när Sverige blev ett kristet rike i skiftet mellan vikingatid och medeltid, Stockholm 1999. Harrison, Dick. Jarlens sekel, Stockholm 2002. eller Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid, Stockholm 1997. Nordberg, Michael. I kung Magnus tid : Norden under Magnus Eriksson : 1317-1374, Stockholm 1995 eller Nordberg, Michael. Profetens folk : stat, samhälle och kultur i islam under tusen år, Stockholm 1988. Read, Piers Paul. Tempelriddarna, Stockholm 2003. Tidigmodern historia Norrhem, Svante. Kvinnorna vid maktens sida 1632-1772, Lund 2007. Englund, Peter. Poltava, Stockholm 1988. eller Larsson. Lars-Olov. Gustav Vasa. Landsfader eller tyrann?, Stockholm 2002. Ylikangas, Heiki. Klubbekriget, Stockholm 1999.
eller Hochschild, Adam. Spräng bojorna, Stockholm 2006. Nessén, Runo. Vinden från väst, Stockholm 2007. eller Dekker, Rudolf & Van de Pol, Lotte. Kvinnor i manskläder, Stockholm 1995. Malmstedt, Göran. Bondetro och kyrkoro, Lund 2002. Laven, Mary. Nunnorna i Venedig, Lund 2002. Imperialismen Magnusson, Lars. Teorier om imperialism och globalisering, Stockholm 2002. Historiska avhandlingar (någon av dessa) Liliequist, Jonas. Brott, synd och straff. Tidelagsbrottet i Sverige under 1600- och 1700- talet. (säljs som stencil) Harnesk, Börje. Legofolk, Umeå 1990. (säljs som stencil) Andersson, Åsa. Ett högt och ädelt kall, Umeå 2002. (säljs hos sekreteraren) Villstrand, Nils Erik. Anpassning eller protest. Lokalsamhället inför utskrivningarna av fotfolk till den svenska krigsmakten 1620-1679, Åbo 1992. Temaveckan Sjögren, Eva och Lundström, Catarina. Historia på riktigt! - arkivpedagogik i praktiken. Skånes arkivförbund 2001. Vikström, Marie-Christine (Lotta). INDIKO, opublicerat examensarbete, Umeå universitet Institutionen för historiska studier, vt-2002. (säljs hos sekreteraren) Moment 6: Fördjupning 2: samtidshistoria, 6 hp Olika beroende på vilka fördjupningar som ges. Exempel på fördjupningslitteratur: Centraleuropa och Balkan Gerner, Kristian, Centraleuropas historia, Stockholm 2004. Ash, Timothy Garton, Samtidens historia, Stockholm 2000. Sovjetstatens historia Karlsson, Klas-Göran. Terror och tystnad, Stockholm 2003.
Folkmord/rasfrågor Gerner, Kristian & Karlsson, Klas-Göran, Folkmordens historia, Stockholm 2005. Tydén, Mattias & Broberg, Gunnar. Oönskade i folkhemmet, Stockholm 2005. Globalisering Christer Gunnarsson och Mauricio Rojas (2004), Tillväxt, stagnation kaos, en institutionell studier av underutvecklings orsaker och utvecklingens möjligheter, 2:a uppl. SNS förlag. Magnusson, Lars. Teorier om imperialism och globalisering, Stockholm 2002. Hirst/Thompson. Globalization in questian, Malden Mass, 1999. (finns att köpa på Ekonomisk historia, eventuellt en svensk version) Kvinnor intar manliga domäner konflikter och konsekvenser på politikens, arbetsmarknadens och idrottens arenor Florin, C., Sommestad, L., Wikander, U. Kvinnor mot kvinnor: Om systerskapets svårigheter. Stockholm 1999 Östberg, K. Efter rösträtten: Kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet. Eslöv 1997 Olofsson, E. Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet. Stockholm 2001 Globalisering 9. Ev. föreskrifter vid övergångar Inga 10. Ev. övriga föreskrifter I varje moment ingår en momentutvärdering som genomförs av de studerande tillsammans med momentansvarig. Varje termin utvärderas dessutom av de studerande tillsammans med studierektor vid Institutionen för historiska studier. Utvärderingarna är en viktig del av utvecklingsarbetet kring kurserna i historia. De är även en del av de studerandes träning i att själva kunna reflektera över sina och andras insatser, vilket är en betydelsefull del av lärarrollen. Utvärderingarna är att betrakta som en del av undervisningen och de studerande skall därför delta för att kunna godkännas på kursen.
Umeå universitet, institutionen för idé- och samhällsstudier, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00. Telefax: 090-786 76 67. Texttelefon: 090-786 59 00