STANDARDER FÅR VÄRLDEN ATT FUNGERA STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Standard Magazine Nr 3 September 2013 Pris 65 kr 14 sidor om konstruktion och tillverkning FORSKNING KTH skapar framtidens material ADDERANDE TILLVERKNING Bygg unika former KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Volvo Cars 3 bästa tips Miljöfokus ger SKF energi Standarder bas i global expansion HÅLLBARA STÄDER MASKINSÄKERHET SVETSBETECKNINGAR
innehåll nr 3 2013 Standard Magazine 03 Standardiserat 12 14 Större frihet med nya svetsbeteckningar. 05 Noterat Hållbara städer. 06 Reportage 10 17 18 Samma prestanda över hela världen viktigt för SKF. Trend På KTH utvecklas framtidens produktionsteknik. Funktion Adderande tillverkning, så funkar det. Utblick Ta hand om tillgångarna effektivt. Tre frågor till... Kristina Friberg på Volvo Cars: Kvalitetsledning ett måste. SIS Inside Maskinsäkerhetsspecialister gör nytta. STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Hållbara städer viktig fråga för SIS SIS tycker det är viktigt med hållbara städer och därför har vi varit med från start i ett initiativ från CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen som startade 2012. Där ingår SIS i den samordningsgrupp som för närvarande kartlägger vilka goda exempel som finns i Sverige och var det behövs ny standardisering för att hjälpa till i utvecklingen av hållbara städer. SIS prioriterar arbetet inom hållbara städer och vi har en viktig roll i att samordna svenska intressen och synpunkter, och föra fram dem på internationell nivå. Eftersom svenska företag ligger långt fram inom IT och teknik finns det stora möjligheter att vårt samordnade arbete kan få stor effekt på de kommande standarderna. Sedan starten har två möten hållits i Europa och SIS har även arrangerat två möten för svenska företag och myndigheter. Intresset har varit väldigt stort, och nu i höst intensifieras arbetet och det kommer att utredas vilka nya standarder som ska tas fram. Det pågår redan ett flertal projekt på SIS som berör hållbara städer på ett eller annat sätt, till exempel energieffektivisering i bostäder, stadsplanering för ökad trygghet och trafiksäkerhet. Intresset för samordning har funnits länge och nu tas följaktligen stegen för att knyta ihop många olika tjänster och tekniker så att vi kan utveckla städer som är hållbara för kommande generationer. Därför är det ett ypperligt tillfälle för svenska organisationer att engagera sig. De standarder och överenskommelser som ska tas fram kommer att ligga till grund för den framtida utvecklingen av hållbara städer. För dig och din organisation erbjuder SIS unika möjligheter att vara med och påverka! Läs mer om SIS satsning inom hållbara städer på sidan 5 här i tidningen. Charlotta Nilsson, VD SIS charlotta.nilsson@sis.se ANSVARIG UTGIVARE Susanne Hallberg CHEFREDAKTÖR Lovisa Krebs FORM OCH PRODUKTION Appelberg Publishing Group. Redaktör Petra Lodén, AD Markus Ljungblom OMSLAG Svante Örnberg TRYCK Alloffset PRIS 65 kr. Prenumeration 240 kr/år TELEFON 08-555 520 00 ADRESS 118 80 Stockholm BESÖKSADRESS Sankt Paulsgatan 6 E-MAIL standardmagazine@sis.se WEBBADRESS sis.se STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. Vi har en viktig roll i att samordna svenska intressen och synpunkter. Twitter: @svenskstandard facebook.com/svenskstandard 2 STANDARD MAGAZINE 3 2013
Standardiserat Svetsning BETECKNINGAR FÖR SVETS OCH LÖDFÖRBAND Den globala standarden för svetsbeteckningar, SS-ISO 2553 Ritningsregler Svets- och lödförband Beteckningar på ritningar, revideras parallellt inom ISO och CEN. En samman slagning av ISO- standarden och den amerikanska standarden AWS A2.4 har gjorts som innebär vissa justeringar och tillägg till det nuvarande betecknings systemet. Den nya standarden heter SS-EN ISO 2553. Den nya utgåvan ges ut som svensk standard vid årsskiftet. För mer information kontakta SIS projektledare Annika Palm, annika.palm@sis.se Läs mer på sis.se/tk117 Frihet att styra produktionen TEXT Petra Lodén FOTO Getty Images nart finns en ny standard för svetsbeteckningar klar. Standarden, som är global, håller just nu på att omarbetas. I samband med detta finns ett förslag från svensk sida på hur utrustning och kompetensen hos den som arbetar med svetsning kan utnyttjas mer effektivt. Genom att flytta ansvaret från konstruktion till produktion ökar kvaliteten samtidigt som kostnaderna minskar. Med den nya standarden utnyttjas resurser och kunskap optimalt. Det blir både en kvalitetshöjning och en kostnadsbesparing, säger Irene Ericsson som är metodansvarig för produktriskbedömning och ansvarig för klassning av krav på Scania. Hon sitter också med i SIS kommitté Svetsbeteckningar SIS/TK 117. Tidigare angav konstruktören på ritningen både vilka fogar och metoder som skulle användas vid svetsning. Det kunde innebära problem om produktionsanläggningen saknade viss utrustning eller arbetade enligt en annan metod som kanske fungerade lika bra, men stred mot ritningen. Konstruktören var då tvungen att rita om och det kostar förstås tid och pengar, förklarar Irene Ericsson. Tanken med den nya standarden är att konstruktören med hjälp av svetsbeteckningarna ska tala om hur slutresultatet ska bli, men inte hur produktionen ska gå till. Standarden lämnar därmed utrymme för val av utrustning och metod till produktionsenheten och ger dem större frihet att styra sin tillverkning. Den nya standarden berör alla som kommer i kontakt med svetsning, från konstruktion till produktion, och publiceras vid årsskiftet. 23 2013 STANDARD MAGAZINE 3
Noterat Mindre risk för oljespill Arbetet med att ta fram en nationell standard för spillskydd har dragit igång. Det handlar om att minimera risker för människor och miljö vid olje- och kemikaliespill som inträffar vid vanlig drift och olyckor. Det behövs god beredskap för att hantera spill i den dagliga verksamheten. Beredskapen för spill berör både fasta och rörliga arbetsställen samt transporter både till lands och till sjöss. Standarden kommer att ingå i serien för miljöledningssystem, ISO 14001. Initiativet till arbetet kommer från näringslivet och en som engagerat sig i frågan är Magnus Lundberg, Environmental and Safety Officer på Tetra Pak Packaging Solutions. Han påpekar att spill ofta Ökat fokus på ledningens engagemang och bättre möjligheter att koppla miljö till andra hållbarhetsfrågor. KRISTINA SANDBERG, SIS, MED ANLEDNING AV NYA ISO 14001 SOM KOMMER I SLUTET AV 2014. Tvisterna mellan konsumenter och hantverkare är många men nu ska det bli tydligare vad som ingår i hantverkstjänster. På initiativ av Konsumentverket och enskilda hantverksföretag samlar SIS branschen och startar upp ett standardiseringsarbete som förhoppningsvis ska kunna förebygga mycket missnöje och konflikter. Hur samarbetet ska fungera mellan konsumenten och hantverkaren, både före, under och efter arbetets utförande, blir föremål för standardisering. Vi hoppas få en bred representation av leder till personskada eller skada på egendom. Att den yttre miljön skadas vid spill på Tetra Pak är ovanligt, det har till stor del att göra med att riskanalyser genomförs som visar var spillredskap bör placeras ut. På Tetra Pak finns rutiner för spillskydd. Företaget har tagit fram en symbol för märkning av spillredskap och utbildar personalen i att hantera den. Vill du veta mer eller vara med i SIS arbetsgrupp som utvecklar standarden, kontakta Anneli Rafiq, projektledare för spillskydd anneli.rafiq@sis.se GOTT OCH HÅLLBART Vi kan äta både gott och hållbart. Det visade LRF och Jordbruksverket med sitt evenemang År 2050 är klimatfrågan löst vad äter vi då?, som vann SIS pris som Almedalens mest hållbara evenemang 2013. Hållbarhetspriset är ett erkännande för det arbete som Jordbruksverket gör till nytta för konsumenterna. Priset är också en uppmaning till det offentliga Sverige att vara ett föredöme och ta ansvar för att den mat som uppphandlas är klimatsmart producerad, säger Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg. Minskat missnöje med hantverkaren marknaden i arbetet och vi välkomnar alla intresserade, såväl enskilda hantverksföretag som branschorganisationer och myndigheter. Det ligger ju i båda parters intresse att det klart framgår vad man kommit överens om, säger Fredrik Fehn, projektledare på SIS. ISTOCKPHOTO B BOKTIPS MATERIALNYCKELN 3.0 Din guide till metalliska material. Med hjälp av tjänsten kan du snabbt och enkelt söka information om material och tillhörande standarder var i världen du än befinner dig. Du kan enkelt göra jämförelser av metalliska material och översättningar mellan nya och gamla beteckningar för metallegeringar och metallprodukter. All data sammansättning, egenskaper, indraget samt närliggande material och standarder presenteras sedan överskådligt på en materialsida. Materialnyckeln 3.0 är ett utmärkt verktyg för dig som har produktion i ett utomeuropeiskt land eftersom du kan få fram beteckningar från Sverige, Europa, Japan, Kina och USA. Årsavgift: 3 995 kr Art.nr: ONL-35807 Vägledning för att uppfylla material- och produktkrav enligt PED Direktivet 97/23/EG om tryckbärande anordningar VÄGLEDNING FÖR ATT UPPFYLLA MATERIAL- OCH PRODUKTVAL ENLIGT PED En vägledning för dig som arbetar med Tryckkärlsdirektivet (Direktiv 97/23/ EG, PED) och behöver välja material och komponenter vid tillverkning av tryckbärande anordningar. Vägledningen tar ett samlat grepp om de många olika frågeställningar som uppkommer kring användningen av harmoniserade standarder och vänder sig till alla som arbetar i någon del av kedjan vid konstruktion, tillverkning och kontroll. Pris: 495 kr Art.nr: BCK-88994 För att köpa tjänsten eller handboken kontakta kundtjänst: 08-555 523 10 eller sis.sales@sis.se 4 STANDARD MAGAZINE 3 2013
Noterat Hållbara städer nytt brett projekt Nu fattas beslut om framtidens standarder inom hållbara städer. Sverige ligger långt fram och har god chans att visa upp vad vi gör och vad vi vill göra. Det pågår en omfattande flytt av människor till städer, en urban tillväxt som väntas fortgå. Idag bor 73 procent av Europas befolkning i städer och år 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i urbana miljöer. För att dessa jättestäder ska fungera krävs hållbara lösningar, smarta system för energi, transporter, sophantering och så vidare. Det handlar om att skapa lösningar för de enorma utmaningar vi står inför i framtiden. Vi måste utnyttja resurser bättre och ta hänsyn till både miljö, ekonomi och sociala aspekter och utveckling. För det krävs att vi har de rätta verktygen, säger Anneli Rafiq, projektledare på SIS. De europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC har bildat en koordinationsgrupp som ska vara rådgivare inom området hållbara städer och samhällen. SIS har varit med från start och speglar det europeiska arbetet. Ett första steg är att kartlägga de initiativ på området som finns idag. Vi har precis haft ett första möte där sakkunniga och intresserade fick lämna synpunkter på vilka utmaningar framtidens städer står inför och hur standarder kan bidra till att lösa morgondagens Anneli Rafiq är projektledare på SIS och ansvarar för det nya standardiseringsområdet hållbara städer. utmaningar och vilka standarder marknaden efterfrågar, säger Anneli Rafiq. Ett brett samarbete är en förutsättning för att hitta lösningar inom ett komplext område som hållbara städer. SIS samarbetar därför med de två andra standardiseringsorganisationerna SEK Svensk Elstandard och ITS. Nästa steg är att föreslå nya standardiseringsområden som inte täcks in idag och här har Sverige stor möjlighet att påverka. Det är viktigt att vi är med från början och kan påverka standardiseringsarbetet. SIS håller på att starta upp en koordineringsgrupp som ska samla svenska intressenter på området och vi bjuder in alla intresserade aktörer att delta i den gruppen, säger Anneli Rafiq. Målgruppen är mycket bred, allt från stadsplanerare, trafikplanerare, politiker, medborgare, intresse- och branschorganisationer, arkitekter, forskare till alla vi medborgare. Sverige ligger långt fram på området hållbara städer och ligger i frontlinjen och det bör vi visa upp för resten av Europa. Jag tänker bland annat på projekt inom energieffektivisering, hållbarhet i byggnadsverk, sociala projekt och byggande av smarta och hållbara områden, exempelvis Norra Djurgårdsstaden. Den 31 december ska kartläggningen vara färdig och under våren ska gruppen jobba vidare med att föreslå vilka områden som behöver standardiseras. Y SIS I MEDIA Den som köper hantverkstjänster måste ges en bättre chans att förstå vad man köper. En standardisering av information före, under och efter ett beställt arbete skulle ge bättre spelregler för både köpare och utförare samt hålla oschysta aktörer borta, skriver fyra konsument-, bygg- och standardiseringsaktörer. DN Debatt, SVT och Aftonbladet 15 juli Spillskydd ska få en egen internationell standard. Vi hoppas kunna skapa samma medvetenhet som kring brandskydd säger Johan Robach från miljöteknikföretaget Ikaros Cleantech. Standarden ska avhjälpa bristen på rutiner, nomenklatur, färgkod, märkning och systematik kring spillskydd. Arbetarskydd 17 augusti Jordbruksverket och LRF har fått pris av SIS, Swedish Standards Institute, för bästa hållbara evenemang i Almedalen: År 2050 är klimatfrågan löst. Vad äter vi då?. Juryn tog fasta på kombinationen av ny teoretisk kunskap och klimatsmart lunch som gav hopp inför framtiden det är möjligt att minska vårt klimatavtryck när vi tänker nytt. Det här var en jätterolig utmärkelse att bli nominerad till och det är ännu roligare att vinna säger Leif Denneberg, Jordbruksverkets generaldirektör. Matlandet.se 6 juli Mer för företagen att leva upp till. När miljöledningsstandarden ISO 14001 nu görs om ska det leda till större faktisk miljönytta. Det förutspår Kristina Sandberg, verksamhetsområdeschef på SIS. Men först ska världens länder enas om innehållet. Av alla punkter som formulerats så ser jag ökat fokus på ledningens engagemang, förutsättningarna att koppla miljö till andra hållbarhetsfrågor samt ambitionen att skapa större faktisk miljönytta som de viktigaste. Miljörapporten juni Spill av olja och kemikalier sker dagligen inom industrin och kan orsaka halkolyckor, frätskador och förgiftning. Men nu ska SIS ta fram en nationell standard för systematiskt spillskydd. Orsaken är att det idag råder stora skillnader kring tolkningen och hanteringen av regler kring spill. Arbetsliv 31 juli 3 2013 STANDARD MAGAZINE 5
Reportage SKF En veteran på standarder Industrikoncernen SKF är ett framgångsrikt svenskt exempel på hur innovationer och standarder har gått hand i hand. Standardisering har alltid varit en fundamental del i företagets utveckling, säger SKF:s standardiseringschef Magnus Olofsson. Svartoxiderat cylindriskt högkapacitets rullager som används i vindturbin växlar. TEXT Lena Lidberg FOTO Svante Örnberg, SKF Till höger: SKF har utvecklat en rad produkter för solenergimarknaden som hjälper till att vrida och luta solfångarna. Redan när Aktiebolaget Svenska Kullagerfabriken startade i Göteborg år 1907 var siktet inställt på export. Trots dåtida handelshinder och tullar gick den internationella expansionen mycket snabbt. På 1920-talet var företaget väletablerat i både Europa, Nord- och Sydamerika, Asien, Australien och Afrika. Tidigt behövde produktionen samordnas mellan olika länder. Det gjorde att standardiseringsarbetet tog fart, berättar SKF:s standardiseringschef Magnus Olofsson. Idag är SKF-koncernen världens ledande leverantör av produkter och tjänster inom rullningslager och tätningar. Utöver lagren producerar SKF även andra typer av roterande men även linjära lösningar som syftar till att minimera friktion. Andra viktiga områden är övervaknings- och smörjsystem. Företagets applikationer används i allt från hemelektronik och fordon till vindkraftverk och medicinteknik. Vi använder oss av både generiska standarder, till exempel ledningssystem, och industrispecifika standarder. Det vanligaste hos oss är dock ISO:s produktstandarder, förklarar Magnus Olofsson. Produktstandarderna har stor betydelse för allt som har med mått, prestanda och benämningar att göra. Andra viktiga delar kretsar kring metoder för att göra mätningar, beräkningar och utvärderingar. Standarderna är viktiga instrument gentemot kunderna, men även internt. Ett av skälen är att en SKFprodukt ska se likadan ut och ha samma prestanda, oavsett var i världen den har tillverkats. Standardisering har varit en fundamental del i byggandet av SKF. Vi har varit med och drivit och lett den globala standardiseringen i vår bransch ända sedan 6 STANDARD MAGAZINE 3 2013
företaget grundades. Starkast är vi på lagersidan, där vi har vår långa historik. Där har vi varit mest engagerade i olika standardiseringsgrupper, och där använder vi flest standarder, säger Magnus Olofsson. På hans avdelning, Group Standards & Practices, koordineras SKF:s standardiseringsarbete, både det interna och det externa. Avdelningen har tio anställda, baserade i såväl Europa som Asien. Själv har Magnus Olofsson sin arbetsplats på huvudkontoret i Göteborg. Men det är inte bara medarbetare från standardiseringsavdelningen som deltar i de tekniska kommittéerna. Vi tar in deltagare från alla möjliga delar av koncernen, beroende på var expertkunskaperna finns. Standardiseringstänkandet är vida spritt i hela företaget, konstaterar Magnus Olofsson. En av de saker som utmärker SKF är att standardiseringen även är tydligt integrerad i den strategiska produktutvecklingen. Företaget bedriver en hel del forskning och utveckling internt, men även i samarbete med universitet och högskolor. Bland annat leder SKF en rad så kallade UTC-program, University Technology Centre. Två svenska exempel finns på Luleå tekniska universitet och på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Magnus Olofsson ÅLDER: 40 år BOR: Göteborg FAMILJ: Fru och två barn ARBETAR MED: Ansvarig för företagsintern och internationell produktstandardisering. Standardisering har varit en fundamental del i byggandet av SKF. I Luleå pågår bland annat olika forskningsprojekt kring övervakningssystem för applikationer, däribland vibrationsmätningar. På Chalmers finns program kring till exempel miljöpåverkan och kvalitetsfrågor. Standarder är en viktig del i vår forskning och utveckling, påpekar Michael Svensson, chef för SKF:s produktutveckling för lager i industriapplikationer. Vi tittar på våra kunders situation och utgår från de specifika krav som olika branscher ställer, i allt från flygindustri till livsmedelsindustri. Sedan försöker vi sätta oss in i vad marknaden vill ha och kommer att kräva i framtiden, och hur vi bäst kan koppla det till våra forskningsprogram och till standardisering. I utvecklingsarbetet går SKF även in för att effektivisera produktionen och göra produkterna användbara i flera led. SKF har en unik position på marknaden i och med att vi är verksamma inom alla typer av applikationer när det gäller lager. Det gör att vi kan ta lärdom från många olika sektorer. Om vi tar fram något bra för järnvägsindustrin TRE SAKER DU INTE VISSTE OM SKF 1 Volvo var 2 SKF grundades 3 Företaget leds ursprungligen ett dotterbolag till SKF. 1935 blev Volvo ett självständigt bolag genom en aktieutdelning till SKF:s aktieägare. 1907 och redan 1908 fanns bolaget representerat i Tyskland, Frankrike, Finland, Schweiz, Belgien, Danmark, Österrike och Australien. sedan 2003 av skotten Tom Johnstone. 2011 fick han utmärkelsen Sveriges roligaste börs-vd. kan det tas vidare till stålindustrin, eller vice versa. Möjligheten att kopiera från oss själva är en av våra starka delar, framhåller Michael Svensson. På hans avdelning finns 130 medarbetare. En stor del av SKF:s forskning och utveckling, särskilt på tillverkningssidan, sker i Sverige. Så tror jag att det kommer att fortsätta vara, det är här som vi har våra rötter. Men vi behöver också leva nära marknaden utomlands och få influenser från alla våra kunder runt om i världen. Enligt Michael Svensson är det framför allt frågor kring miljöpåverkan och energi utnyttjande som numera står i fokus i forsknings- och utvecklingsarbetet. Drivkraften är att reducera energiåtgången under 3 2013 STANDARD MAGAZINE 7
Reportage SKF Ryssland och Kina har de senaste åren blivit väldigt aktiva när det gäller internationella industristandarder. De satsar stora pengar och har en god uppbackning. Ovan: Vid SSAB:s stål verk i Luleå används ett system för till stånds övervakning från SKF i travers kranarna. produktens hela livscykel, exempelvis vid tillverkningen och vid användandet i kundens applikationer. Här strävar vi efter att leda standardiseringsarbetet i den riktningen. Ett annat område där SKF försöker se om standarder kan vara en lösning berör optimal livslängd för företagets produkter. Här önskar vi att det fanns en formel eller en metodik för att välja rätt lagerprodukt för rätt funktion. Ett exempel: om vårt lager håller mycket längre än den bil som lagret används i har vi på SKF kanske överutnyttjat våra resurser. Samtidigt vill vi förstås undvika det omvända det vill säga att vår produkt sätter begränsningar för bilens livslängd. Där vill vi undersöka om det går att komma framåt med hjälp av standarder, säger Michael Svensson. När SKF engagerar sig i standardiseringsgrupper sker det ofta utifrån idéer som har kläckts internt. Men man bevakar också externa idéer och ansluter sig till kommittéer där man vill vara med och påverka och bidra med kunskap. Ibland deltar vi som medlemmar, och ibland satsar vi på ordförandeskapet. Det är ett stort ansvar att leda en kommitté, men ibland vill vi se till att driva på arbetet, påpekar Magnus Olofsson. SKF har varit aktivt i både SIS och ISO sedan de båda organisationerna bildades. Företagets behov av global standardisering har varit stort sedan start, och har ökat med tiden. Jag vill inte säga att nationella standarder har spelat ut sin roll vi måste förstås ta hänsyn till de standarder som gäller på respektive marknad men de har definitivt fått minskad betydelse för oss. I de fall då vi engagerar oss i nationell standardisering är det för att verka för internationell standardisering. En av de kommittéer där vi lägger mest energi är ISO/TC 4, för rullningslager, och deras underkommittéer. Jag är själv med i flera av dem, berättar Magnus Olofsson. SKF har i många år satsat stora resurser på 8 STANDARD MAGAZINE 3 2013
standardisering. Frågan är då går det på något sätt att räkna hem alla dessa investeringar? En sådan kalkyl är snudd på omöjlig att göra, säger Magnus Olofsson. Men naturligtvis är det lönsamt för oss, både på kort och på lång sikt. Annars skulle vi inte vara så aktiva som vi är. Hans kollega Michael Svensson gör en jämförelse: Vi har samma typ av ekvation inom forskning och utveckling. Även där är det svårt att direkt kunna räkna hem projekten. Det billigaste är förstås att inte satsa alls, men det kan bli väldigt dyrt på sikt. Magnus Olofsson hoppas samtidigt att Sverige och svenska organisationer ska fortsätta ha en stark röst inom global standardisering. Han ser just nu en karta som förändras. Både Ryssland och Kina har de senaste åren blivit väldigt aktiva när det gäller internationella industristandarder. De satsar stora pengar och har en god uppbackning genom forskningsinstitutioner och nationella strategier. I grunden är det positivt att fler länder engagerar sig, då kan vi få fram bättre standarder. Men jag tycker ändå att Sverige som nation bör fundera över hur vi bäst kan göra oss hörda. Kanske behöver vi stärka samarbetet med övriga EU-länder. LAGERTEKNIK SKF är världsledande inom lagerteknik och tillverkar i princip alla typer av kuloch rullager, bland annat sfäriska rullager. SKF STARTEN AV SKF år 1907 är nära förknippad med ingenjören Sven Wingquist och hans uppfinning av det dubbelradiga, sfäriska kullagret. Sven Wingquist var en av grundarna och den förste VD:n. SKF:s huvudkontor och en av lagertillverkningsanläggningarna ligger fortfarande i Göteborg, men i dag finns totalt 140 SKF-enheter i 32 länder. Koncernen har cirka 46 000 anställda och omsätter drygt 64 miljarder kronor (2012). SKF:s verksamhet är indelad i fem plattformar: lager och lagerenheter, tätningar, mekatronik (mekanik, elektronik och datateknik i samverkan), service och smörjsystem. Kunder finns i mer än 40 branscher, däribland flyg-, vindkrafts-, järnvägs-, metall- och livsmedelsindustri. Dessutom används produkterna vid tillverkning av till exempel bilar och lätta lastbilar, verktygsmaskiner och medicinteknik. SKF:s forskning och utveckling har resulterat i ett stort antal innovationer som har lagt grunden för nya standarder, produkter och lösningar inom lagervärlden, men även inom till exempel förebyggande underhåll och automatiska smörjsystem. I fjol registrerade SKF 663 nya uppfinningar och fick 421 nya förstagångspatent godkända. Koncernen är globalt certifierad enligt miljöledningssystemet ISO 14001 och arbetsmiljöledningssystemet OHSAS 18001. Verksamheten är också kvalitetscertifierad enligt antingen ISO 9001 eller andra särskilda industristandarder. Mer information finns på www.skf.com 3 2013 STANDARD MAGAZINE 9
Trend Produktionsteknik Höga krav På ett 3D-hologram som finns på en platta på ett bord kan forskarna vrida och vända på ett objekt. på framtidens material Lättare, starkare och mer resurssnåla material. Flexiblare produktionsprocesser. KTH:s forskningslaboratorium XPRES utvecklar framtidens produktionsteknik. TEXT Petra Lodén FOTO Fredrik Sandberg/Scanpix XPRES XPRES (Excellence in production research) är ett samarbete mellan KTH, Mälardalens högskola och Swerea och är en del av regeringens satsning på strategisk forskning. XPRES labs har tre fokusområden: Tillverkning med nya och framtida material och metoder. Produktframtagning med hänsyn till ett livscykelperspektiv. Adaptiv produktionsteknik. Forskningen på XPRES utgår från bland annat standarder för utbyte av produktdata, SS-ISO 10303, STEP-NC, en metod som effektiviserar produktionen och ISO 20140 om miljöpåverkan. Läs mer på xpres.se eller sis.se/tk279 För ett och ett halvt år sedan invigdes ett forskningslaboratorium, XPRES, på KTH där den senaste teknologin inom produktionsteknik utvecklas. XPRES labs har ett digitalt och ett fysiskt laboratorium där produktionsprocesser och system kopplas ihop med digital teknik genom visualisering. Forskarna kan använda 3D-modellering och simulering och göra produktionstekniska experiment. Visionen är att bli en av Europas främsta forsknings- och utbildningsmiljöer. Forskningen sker framför allt inom områden som svenska företag är starka på. Exempelvis avancerad komponenttillverkning såsom kugghjul till växellådor för tunga fordon. Där ställs höga krav på både hållfasthet och låg vibration, materialen ska vara lätta, starka och tysta, berättar Thomas Lundholm, forskare på Industriell produktion vid KTH och föreståndare för XPRES. Vårt fokus är strategiskt viktiga komponenter och vi samarbetar med bland andra Scania, Volvo och Sandvik och även med internationella standardiseringsorganet ISO. Svensk produktionsteknik ligger långt fram inom standardisering. Hållbarhet och livscykelperspektiv är viktigt i forskningen. Thomas Lundholm berättar att XPRESlabbet testar att tillverka komponenter med kallformning för att få kompakta högpåkända produkter 10 STANDARD MAGAZINE 3 2013
Navid Shariat på KTH använder en jättelik pekskärm för att laborera med arbetsflöden i en experimentfabrik. Magnus Lundgren illustrerar genom att mäta med ett vanligt skjutmått och få resultatet projicerat på modellen i bakgrunden hur toleranshantering kan förenklas med STEP-NC. Standarderna gör det enklare för företagen att få nya innovationer att bli accepterade på en global marknad. (som klarar höga påfrestningar) och resurssnål tillverkning. Det måste först ske genom simulering, för att få fram rätt processparametrar. Förutom krav på mer resurssnåla material kommer framtida tillverkning kräva effektivare informationsutbyte mellan konstruktion och produktion, från underleverantörer och mellan maskiner. I forskningen är standarder en viktig del. Vi är med och utvecklar standarder, och ofta är det ett krav från finansiären att projekten ska leda till internationella standarder, säger Thomas Lundholm. Standarderna gör det enklare för företagen att få nya innovationer att bli accepterade på en global marknad, de innebär mer effektiva, hållbara och flexibla produktionsmetoder. Ytterligare framtida trender är mer flexibel och kundanpassad tillverkning, så kallad adaptiv tillverkning, även vid tillverkning av stora serier. Det innebär att kunna ställa om produktionen och anpassa systemen när kundens behov förändras. Alla fordon med dieselmotorer måste minska utsläppen av kväveoxider kraftigt när Euro 6-normen träder i kraft. FÖR ATT BEGRÄNSA föroreningarna från fordon inför EU allt strängare krav för utsläpp från motorfordon och berörda reservdelar. Normerna kallas Euro 5, som gäller idag, och Euro 6 som blir obligatoriskt för alla tunga lastbilar från 2014. Euro 6 innebär en stor minskning av utsläppsnivåerna jämfört med Euro 5. Utsläppen av kväveoxider och partiklar är omkring en femtedel jämfört med Euro 5. XPRES labs samarbetar SKÄRPTA KRAV med Scania för att möta de nya emissionskraven. Ett avslutat projekt handlade om bearbetning av CGI (compacted graphite iron) det material som används i motorblocket till V8:an. CGI är ett gjutstål som tål höga påkänningar i V:et mellan cylinderraderna och höga förbränningstryck. Andra projekt handlar om produktionsberedning för att klara de snäva toleranser som krävs på grund av de nya utsläppsnormerna. 3 2013 STANDARD MAGAZINE 11
Funktion Adderande tillverkning DIREKTTILLVERKNING I 3D Enkelt förklarat innebär adderande tillverkning att en ritning av exempelvis ett dentalimplantat skickas till en maskin som bygger upp data i horisontella lager. Därefter byggs implantatet lager för lager, vilket kan göras i olika material, till exempel metall eller plast. Bygg vilken form du vill TEXT Lars Österlind ILLUSTRATION Alexander Rauscher 1. Materialet kan till exempel bestå av plast eller metallpulver. Tandimplantat, bränsle munstycken, skift nycklar, kapsyl - öppnare och konst gjorda höftledskulor. Användningsområdena för adderande tillverkning är närmast oändliga. Standarderna är än så länge få. Om 3D-skrivartekniken har det sagts att den kommer att förändra världen. Klart är att den radikalt ändrar förutsättningarna för tillverkning av vissa produkter. Tekniken lämpar sig särskilt väl för detaljerade objekt. Typiskt är att det går att göra väldigt komplicerade geometrier väldigt lätt, säger Klas Boivie, senior forskare på norska SINTEF Raufoss Manufacturing AS. Istället för 3D-skrivare talar Klas Boivie hellre om adderande tillverkning (eller additiv som är en direkt överföring från engelskan) som ett samlingsnamn för hela teknologiområdet, vilket innefattar ett flertal tillverkningsprocesser. Processerna brukar delas PULVER- BEHÅLLARE PULVER- BÄDD BYGG- PLATTFORM INTERNATIONELLA STANDARDER Det pågår ett internationellt arbete med att ta fram globala standarder för adderande (additiv) tillverkning. SIS har en viktig roll och är ansvarig för en av ISO:s arbetsgrupper: terminologi. Fler deltagare är välkomna, arbetet i kommittén fokuserar på att expandera till att omfatta fler svenska företag som jobbar med tillverkning av system, legotillverkning eller som är användare. För mer information, kontakta SIS projektledare Johan Wahren, johan.wahren@sis.se Läs mer på sis.se/tk563 12 STANDARD MAGAZINE 3 2013
Inte bara prototyper 2. En koncentrerad energi källa upphettar partiklarna lokalt så att de smälter eller binds samman efter en digital modell. 3. För varje lager som binds samman höjs pulverbädden ett skikt, allteftersom modellen växer fram. Även om det idag finns maskiner att köpa för hemmabruk för några tusen kronor är det främst inom olika industrigrenar som adderande tillverkning lär växa mest de närmaste åren. Sedan de första Rapid Prototyping maskinerna togs fram i mitten av 1980-talet har tekniken utvecklats och förfinats, vilket gör att inte bara prototyper kan framställas utan även slut produkter av mycket hög kvalitet. Fördelarna gäller framför allt för små detaljer i små serier i dyra material. Flyg- och implantat industrin har kommit längst. Flygindustrin Ett nytt bränsle munstycke för jetmotorer, som är 25 procent lättare och håller upp till fem gånger längre än den produkt som togs fram på konventionell väg. Tandläkarbranschen Dentalimplantat skräddarsys åt respektive patient. Rymdindustrin Astronauter kan bli självförsörjande vad gäller verktyg och komponenter som behövs i rymden. Ortopediska implantat Höftledskulor som gör att benet lättare växer fast i implantatet och som enkelt kan specialtillverkas för varje patient. Industriella komponenter Gripdon för den tillverkande industrin som gör det enkelt att uppdatera och ändra konstruktionen efter hand. in efter grundläggande tillverkningsprincip och maskingeometri i sju olika kategorier. Det är inte ett nytt verktyg utan en helt ny verktygs låda. Adderande tillverkning har en stor framtid, men det saknas gemensamma standarder, säger Klas Boivie. Inom ISO pågår ett arbete med att ta fram globala standarder för adderande tillverkningsteknologier. De samarbetar med ASTM International om att utveckla gemensamma standarder. De första beräknas komma under 2014. Det är kunderna som ska driva vilka standarder som ska finnas, men det är svårt att få med dem eftersom branschen ännu är ung, säger Johan Nordkvist, patentchef på Arcam, en svensk tillverkare av 3D-skrivare. För hemmabrukaren är behovet av standarder inte så stort eftersom producent och konsument är samma person. Men för industriellt bruk behövs standarder så att både leverantör och kund är överens om vilka krav och förväntningar man kan ha på en produkt, säger Klas Boivie. 3 2013 STANDARD MAGAZINE 13
Utblick Asset management Effektiv förvaltning SPARAR RESURSER Stora värden finns knutna i tillgångar som fastigheter, fjärrvärme och fabriker. Snart finns ett nytt ledningssystem som gör det lättare att förvalta resurserna på ett optimalt sätt. ISO 55000 lanseras om ett par månader och passar både små och stora organisationer. TEXT Lena Lidberg FOTO Gallery Stock En av initiativtagarna till det svenska deltagandet i ISO 55000 är Sven Jansson, ansvarig för programområdet överföring och distribution på Elforsk, som fokuserar på forskning och utveckling inom elsektorn. Sven Jansson hade länge funderat på hur el- och kraftbolagen kan hitta nya lösningar för att effektivisera näten och bedriva underhåll på ett optimalt sätt, när han kom i kontakt med standardiseringsarbetet kring förvaltning av tillgångar. Elnäten är exempel på en tillgång som är ganska hårt reglerad av myndigheterna. Förbättringsprojekten blir ofta tekniskt inriktade, men det är också viktigt att analysera metoder och val av åtgärder. Behöver man till exempel byta ut vissa delar av näten, eller krävs det en total nyinvestering? I det beslutsfattandet blir standarden ett viktigt stöd, säger Sven Jansson. Arbetet med ISO 55000 är hans första uppdrag i standardiseringsvärlden. Med tanke på det har han gjort en snabb karriär. Sven Jansson har inte bara deltagit i den internationella kommittén utan även varit ordförande i den svenska kommittén Asset management, SIS/TK 552. ISO-kommittén har haft deltagare från 31 länder, däribland Australien, Storbritannien, USA, Japan, Kina, Indien, Mexiko och Nederländerna. Tyngdpunkten i det nya ledningssystemet ligger på fysiska tillgångar, men här finns även gränsytor mot bland annat immateriella tillgångar som patent. 14 STANDARD MAGAZINE 3 2013
För underhåll och förvaltning av tillgångar som är hårt reglerade, exempelvis elnät, blir den nya standarden ett viktigt stöd. Sven Jansson, områdesanvarig på Elforsk. Förvaltning av tillgångar ISO 55000-serien är en ny ledningssystem standard för asset management, förvaltning av tillgångar. Den består av tre delar: Overview, principles and terminology Requirements Guidelines on the application of ISO Asset management Requirement standard En svensk översättning är planerad till februari 2014. ISO 55000 anknyter till både ISO 9000 och till andra standarder för underhåll och förvaltning. Det blir även möjligt att certifiera sig mot ISO 55000. Exempel på verksamheter som kan omfattas av den nya standarden är vägar och järnvägar, gruvor, energi, tekniskt avancerade fastigheter, fjärrvärme, pappersbruk, vatten, fabriker, kommuner, landsting, mjukvaruproducenter med flera. För mer information, kontakta SIS projektledare Per Forsberg, per.forsberg@sis.se. Läs mer om SIS kommitté Asset management på sis.se/tk552
Utblick Asset management Standarden är väldigt bred. Jag tycker att den passar för alla typer av organisationer och verksamheter, inte bara storföretag eller infrastruktur, säger Sven Jansson. Som exempel nämner han en hyresvärd som kanske äger en liten fastighet eller en bilverkstad som kanske ska besluta om man ska specialisera sig på en eller flera bilmodeller. Grundfrågorna är ofta allmängiltiga: Hur hanterar man sitt ägande? Hur sköter man sina tillgångar och rutinerna kring underhåll? När och hur ska man reinvestera och satsa på att förnya värdet? Standarden innehåller internationella best practice - exempel och kan användas även när man ska göra bolagsförvärv eller ingå partnerskap med andra organisationer. Dessutom kan den bli ett stöd i förvaltningen av samhällets välfärd. Inom kommuner och landsting ser han framför sig hur ISO 55000 kan komma till nytta vid förnyelse - beslut kring allt från sjukhus till avloppssystem. I standarden finns verktyg för ett strukturerat tänkande. Om man tänker långsiktigt kring nybyggnationer och underhåll av till exempel ett daghem går det kanske att undvika att daghemmet ersätts av baracker några år senare. Standarden innehåller internationella best practice - exempel. Sven Jansson, Elforsk Ett av de länder som är föregångare inom asset management är Australien. I ett stort örike som detta ställs höga krav på att el- och vattenförsörjningen fungerar så effektivt som möjligt. Även Storbritannien finns med i framkant. De har kommit långt också på industrisidan. ISO 55000 väntas bli klar för lansering i oktober november. En svensk översättning är planerad till februari 2014. Utöver Sven Jansson från Elforsk har flera andra svenska organisationer deltagit i standardiseringsarbetet, däribland Vattenfall och Tetra Pak. Tillsammans lyfte svenskarna fram frågor kring bland annat riskaspekter, goodwill och kund perspektiv och bidrog till att det fick ett stort genomslag i standarden. Själv ägnade Sven Jansson mycket tid åt definitioner och översiktsdokument. Han arbetade hårt för att kommittén skulle använda en lättbegriplig engelska, så att både förhandlingar och översättningar skulle förenklas. En av standardens styrkor är att den ger mer ordning och reda i olika rutiner. Jag hoppas dessutom att den ska bidra till ett mer kundinriktat perspektiv i många verksamheter, säger han. SYSTEMATISK HANTERING PÅ VATTENFALL VATTENFALL, en av Europas största producenter av el och värme, äger många stora, fasta tillgångar som till exempel kärnkraftverk, vindkraftverk och gasturbinanläggningar. Allt detta måste skötas på ett kostnadseffektivt sätt. För att kunna lita på att vi fattar rätt beslut och spenderar pengar på rätt ställen krävs en systematisk informationshantering. Där kommer ISO 55000 att bli en röd tråd för oss när det gäller att koppla policy och planer till konkreta åtgärder. Den nya standarden kommer att bli ett rättesnöre i all vår tillgångsförvaltning, konstaterar Mattias Androls, Asset Manager i Vattenfalls koncernstab. I hans arbetsgrupp, Group Asset Management, samordnas bland annat Vattenfalls investeringar. Mattias Androls ser framför sig hur den internationella asset management-standarden ska ge koncernen ett mer enhetligt ramverk i förvaltningsarbetet. Standarden ger oss en stomme att utgå från i processerna med att styra och följa upp verksamheter och i arbetet med att organisera oss internt. Verktygen kommer bland annat att användas i de effektiviseringar som vi står inför. Där blir det viktigt att hela tiden utmana hur vi underhåller våra anläggningar, även när elpriserna sjunker eller marknaden förändras på annat sätt. Mattias Androls har ingått både i den svenska kommittén SIS/TK 552 och den internationella arbetsgruppen ISO/TC 251. Det är första gången som han deltar i standardiseringsarbete. Vid en internationell jämförelse tror jag att svenska företag och organisationer har goda förutsättningar att dra nytta av ISO 55000. Vi har ett prestigelöst arbetssätt och en icke-hierarkisk kultur, vilket nog är en fördel i dessa sammanhang, säger han. Vattenfall äger många stora tillgångar. På bilden Rotliden vindkraftverk. FOTO: ANNAKARIN DRUGGE 16 STANDARD MAGAZINE 3 2013
3 frågor till... Kristina Friberg Processägare för Critical Concern Action Process på Volvo Car Group och som jobbat med kvalitetsledningssystem sedan 1989. TEXT Petra Lodén FOTO Svante Örnberg Ledningssystemet har varit till stor hjälp vid vår etablering i Kina. Det är ett måste att arbeta standardiserat. ANPASSAD FÖR BILINDUSTRIN Tillsammans med ISO 9001 definierar den tekniska specifikationen SS-ISO/TS 16949 kvalitetsledningssystemkrav för konstruktion och utveckling, tillverkning och service av fordonsrelaterade produkter. Etablerad Volvokultur Hur jobbar Volvo Cars med kvalitetsledning? Vi har ett brett synsätt, vi ser det inte bara som kvalitetsledning utan som verksamhetsledning. Vi har arbetat länge med ledningssystem, det är ett stöd i vår verksamhet och ett krav att vara ISO-certifierade från vissa av våra kunder. Dessutom är det viktigt för våra medarbetare att de känner att de kan påverka sitt arbete, att förenkla och samtidigt förbättra. Med ett standardiserat arbetssätt följer många saker. Ordning och reda, men även gemensamt arbetssätt, språk och företagskultur. Det handlar om vårt förbättringsarbete, våra fabriker har kommit långt inom bland annat Lean och där har ISO 9001 och ISO 14001 varit ett stöd. Volvo Cars har numera en kinesisk ägare och standardiseringen har verkligen varit en hjälp. Uppstarten av tillverkningen i de nybyggda fabrikerna i Kina hade inte varit möjlig att genomföra på så kort tid utan ett ledningssystem, det är ett måste att arbeta standardiserat. Vi måste kunna upprepa vårt arbetssätt om och om igen. Vilka trender ser du? I en globaliserad värld blir ett globalt arbetssätt ännu viktigare. Vi fortsätter att jobba med vårt kundorienterade förbättringsarbete i processer och med att bredda tankesättet. Vi arbetar enligt vår beslutade strategiska riktning med fokus på Designed Around You som bygger på att utforma kring människors behov. Lösningar måste bli mindre komplicerade och teknik enklare och mer intuitiv att använda. Vilka tips vill du ge andra som inte jobbar med kvalitetsledning? Det är viktigt att ha med sig företagsledningen. Kvalitetsledning måste vara motiverat och efterfrågat. Mitt tips är att göra det enkelt, att börja i liten skala, skapa engagemang och anpassa till ditt företag. Det är viktigt att planera och följa upp arbetet under införandet. Använd ISO-standarer. Fördelen med att arbeta standardiserat är att man inte behöver uppfinna hjulet igen. Varje gång det kommer ett nytt projekt är det annars risk att var och en gör på sitt sätt. Det kan man spara pengar på! 3 2013 STANDARD MAGAZINE 17
SIS Inside Underhåll och utbildning ger säkrare maskiner Safe Lock från Troax stoppar maskinen när dörren öppnas. Det kommer att bli svårare att gå förbi säkerhetsutrustningen kring maskiner för att snabbt lösa ett fel. Det är ett resultat av revideringen av standarderna inom maskinsäkerhet. TEXT Petra Lodén FOTO Troax Det går att undvika många arbetsplatsolyckor inom tillverkningsindustrin om fler får utbildning och maskinerna underhålls regelbundet. Det säger Kim Dahl på Troax som tillverkar maskinskydd och som deltar i standardiseringsarbetet för maskinsäkerhet, både på nationell och internationell nivå. Han säger att det fuskas alltför ofta i industrin en medarbetare tar sig in till en maskin på eget bevåg för att försöka lösa ett problem. Låt maskinen jobba. Många vill hjälpa till och kliver in innanför säkerhetsskyddet och riskerar att råka ut för en olycka, säger Kim Dahl. En maskin som regelbundet genomgått service drabbas sannolikt inte av ett oväntat stopp. Den som sköter maskinen har ansvar att se till att den fungerar enligt gällande föreskrifter och att säkerheten inte bryts, går sönder eller manipuleras. Eventuella fel ska även rapporteras till ledningen. De allra flesta maskiner som finns på svenska industriföretag är bra och lever upp till standarderna, men medarbetarna måste få bättre utbildning. Allt fler moment automatiseras och det krävs allt mer specialistkunskap, säger Kim Dahl. Den som gått kurs i maskinsäkerhet kommer att bli en värdefull person i verksamheten, spår han. Han menar också att Sverige har ett gott rykte internationellt när det gäller standardiseringsarbete. Vi har en bra ställning, vi är omtyckta och andra länder lyssnar på oss. SIS gör ett viktigt arbete när de skapar nätverk för olika kompetenser. MASKINSÄKERHET Två viktiga standarder inom maskinsäkerhet uppdateras för närvarande. De blir mer konkreta och enklare att använda. Senare i höst kommer en uppdaterad version av standarden SS-EN 1088 Maskinsäkerhet Förreglingsanordningar för kombinering med skydd Principer för konstruktion och urval. Den får då en ny beteckning: SS-EN ISO 14119. Nästa år kommer en uppdatering av SS-EN 953 Maskinsäkerhet Skydd Allmänna krav för konstruktion och tillverkning av fasta och öppningsbara skydd. Även den får då en ny beteckning: SS-EN ISO 14120. Läs mer på sis.se/tk282 2 frågor till 2 Larry Varför har du certifi erat dig som maskinsäkerhetsspecialist? Vilken nytta ser du med certifieringen? Falk, gruppchef maskinsäkerhet och mekanik Rejlers Ingenjörer Det skapar trygghet för kunden, det validerar och verifierar min kunskapsnivå. Jag har jobbat med maskinsäkerhet sedan 1995 och sitter med i SIS kommitté Maskinsäkerhet SIS/TK282. Personcertifiering är som en bilbesiktning, för även om jag tycker att jag kan det här med maskinsäkerhet så är det skillnad att ha det på papper som bevis. Framför allt när jag träffar nya kunder och i offertsammanhang. Det visar var vi sätter ribban, även om vi har ännu högre krav internt så visar det för kunderna att vi nått en viss nivå. Anders Jansson, vd och ägare Atoma Extended Det är ofta ett krav från kunderna att vi är certifierade mot till exempel ISO 9001. Där anges att vi ska validera att våra tjänster stämmer med kraven. En opartisk tredjepartscertifiering som maskinsäkerhetsspecialist innebär att jag kan verifiera att jag har den kunskap som behövs. Det gör det lättare att få kunder. I till exempel Tyskland används titlar flitigt, så är det inte i Sverige. Certifieringen är ett sätt att visa att jag har rätt kompetens och att den är uppdaterad. Kunskap är färskvara och jag rekommenderar alla att gå kurser. Många sanningar har gått ur tiden och det kan innebära katastrof för användaren om de lever kvar. 18 STANDARD MAGAZINE 3 2013
SIS Inside g NYA ANSIKTEN Gerhard Kopplin är ny ordförande för Transportbehållare för farligt gods, SIS/TK 291. Gerhard Kopplin är utbildad ingenjör för flygplansdesign och har arbetat med produktutveckling inom industriella kopplingar för lastning och lossning av vätskor och gaser i 21 år. Sedan sju år tillbaka är Gerhard anställd på Mann Teknik i Mariestad där han är tekniskt ansvarig för avdelningen konstruktion och produktutveckling. Jan-Olof Levin är ny ordförande för Samordningsgruppen för Miljö, SIS/SG Miljö. Jan-Olof är professor i kemisk yrkeshygien vid Umeå universitet och VD för Fenix Environmental AB. Jan-Olof har tidigare arbetat som forskare och chef på Arbetslivsinstitutet i Umeå, från 1975 och fram till 2007. Jan-Olof är också ordförande för SIS kommitté för Luftkvalité, SIS/TK 423. Christer Holmgren är ny ordförande i SIS/TK 579 Facilities Management. Christer är sedan 2009 förvaltningschef vid Landstingsservice i Kalmar län, som ansvarar för hela landstingets yttre service, med en driftsbudget på närmare 500 mkr och en investeringsbudget på 350 mkr. Christer är sedan 2011 även VD för Kalmar Läns Beställningscentral AB, som hanterar samtliga Landstingets fordon, med uppdrag att omstrukturera och effektivisera verksamheten. Han tillhör Landstingets ledningsgrupp och är föredragande inför landstingsstyrelsen och i olika politiska utskott. Ladda ner SIS partnersymbol Du och ditt företag driver utvecklingen framåt när ni deltar i en eller flera av SIS tekniska kommittéer. Det är intressant för dina kunder att veta, så se till att berätta det och visa ert engagemang och arbete. Ladda ner SIS partnersymbol till er webbplats och visa att ni är samarbetspartner med SIS. Du väljer själv var den ska placeras på sidan. Lägg upp den så att dina kunder kan klicka på symbolen och länka till den kommitté som ni deltar i. Här hittar du symbolen: Logga in på SIS Livelink. Gå in under SIS Info. Öppna mappen Symbol SIS Standard Developer och ladda ner den symbol du är intresserad av. Den finns som både stående och liggande och i tre färgställningar. AKTUELLA S UTBILDNINGAR Nyhet Svetsbeteckningar och konsekvensklassningar För dig som behöver veta mer om det nya beteckningssystemet och konsekvensklassning har SIS tagit fram två nya utbildningar. Seminarium: Nya svetsbeteckningar och ny standard för konsekvensklassning. Hur påverkas du? Workshop: Svetsbeteckningar och konsekvensklasser för svetsförband Maskinsäkerhet från grunder till certifierad specialist Våra utbildningar inom maskinsäkerhet ger dig teoretiska Maskindirektivets krav. Maskinsäkerhet och CE-märkning, grundkurs p NYA MEDLEMMAR 21 maj 21 augusti 2013 Addalot Consulting AB, Amap Sustainability, Anders Sjödén Konsultbyrå, Borlänge kommun, Botkyrka kommun, Consid AB, Edge HR AB, Empir Väst AB, Grolls AB, Gustafsson Skinn & Läder AB, Hermods AB, Hjärt-Lungfonden, HLR Konsulten Sverige AB, Husbyggnadsvaror HBV Förening, InfoMentor PODB AB, Innovationsbron AB, Karlstads kommun, Kvalitex Omsorg, Laerdal Medical AB, Learnify AB, Liber AB, Limetta AB, Linnéuniversitetet, Master Training Education AB, MittMedia Förvaltnings AB, MittSverige Vatten AB, MRV, Branschorg EN-certifierade minireningsverk i Sverige, Naturvårdsverket, Peab Industri Sverige AB, Pearson Sweden AB, Physio-Control, Ping Pong AB, Proffice Partner Solutions AB, Regionförbundet Västerbottens Län, Riksbyggen ek för, Sandvikens kommun, Sanoma Utbildning AB, Scania CV AB (Publ), Sensus studieförbund Skåne-Blekinge, Simmons akustik & utveckling AB, Softronic AB, Stendals El AB, Svenska HLR rådet, Svenska Läromedel Service AB, Söderhamns kommun, TATAA Biocenter AB, Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI CBRN Skydd, Westinghouse Electric Sweden AB, WH Servicebolagen i Sverige AB, Woodsafe Timber Protection AB, Ängelholms kommun, Örebro Universitet Praktisk riskbedömning och CE-märkning, påbyggnadskurs Personcertifiering Maskinsäkerhetsspecialist För mer information besök sis.se/utbildning Säkra maskinstyrsystem 3 2013 STANDARD MAGAZINE 19
POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE 118 80 STOCKHOLM Mer kontroll. Precis som på ritningen. Noll osäkerhet. Så blir det när man jobbar med standarder. Därför står Sveriges företag bakom SIS. Vi försöker tillsammans hitta gemensamma vägar till effektivitet. Allt ska fungera ihop. Det ska vara lätt att kolla upp att allt har gjorts på rätt sätt. Det blir så mycket enklare när alla vet precis vad som gäller. I många företag finns en brist på kunskap kring konkurrenskraften i att använda standardisering fullt ut. Ett enkelt kunskapslyft för några nyckelpersoner via någon av SIS utbildningar kan ge stora vinster både i effektivitet och i lönsamhet. Utnyttja tillgången på utbildning och fakta. Ta chansen att låta medarbetare delta i framtagningar av ny standard inom ert verksamhetsfält. Varför låta någon annans metod bli standard när er egen kan bli det? Och håll er uppdaterade. Självklart finns alla svenska och internationella standarder tillgängliga på nätet via våra prenumerationstjänster eller som shop one. Arbetslivet kan bli enklare. Gå in på sis.se/kontroll Förstånd ska vara standard.