Parlamentarisk monarki. Statschef:

Promemoria september 2015 Landrapport Spanien Officiellt namn: Huvudstad: Officiella språk: Spanien (Reino de España) (3,2 miljoner invånare i staden, 6,2 miljoner i regionen). EU:s fjärde största storstadsregion. Spanska (kastilianska), världens näst största modersmål och studerade språk samt tredje största språk på Internet. De regionala språken baskiska, galiciska, katalanska och valencianska är koofficiella i respektive region. Yta: 506 030 km ². Näst största EU-land. Folkmängd: 46,5 miljoner varav 4,7 miljoner (10,1 %) invandrare. Negativ nettomigration 2014 om ca 250 000 personer, en utveckling som förväntas fortgå. Födelsetal: Religion: 1,3 per kvinna, bland EU:s lägsta och sjunkande. Man uppskattar att folkmängden kommer att minska med 2,6 miljoner (5,6%) till 2023 om denna utveckling fortgår. Religionsfrihet råder. Ca. 70 % identifierar sig som katoliker, 25 % icke-religiösa, 2,3 % muslimer och knappt 1 % judar. 1,4 miljoner muslimer, 1,2 miljoner protestanter 500 000 ortodoxa, 125 000 Jehovas Vittnen och 48 000 judar. Övriga storstäder: Barcelona (1,6 miljoner), Valencia (790 000) och Sevilla (700 000). Statsskick: Parlamentarisk monarki. Statschef: Kung Felipe VI. Regeringschef: Mariano Rajoy, tillträdde i december 2011. Regeringsparti: Konservativa Partido Popular (PP). Parlament: Kongressen (Congreso de los Diputados) 350 ledamöter och senaten (Senado) 264 ledamöter, varav 56 utses av regionparlamenten. 1 Viktigaste politiska partier: Partido Popular (PP) - konservativt 186 mandat, Partido Socialista Obrero Español (PSOE) - socialdemokratiskt 110 mandat, Podemos vänster, bildat 2014, alltså utan representation fn, men största parti i upprepade 1 Enmansvalkretsar med stängda partilistor.

Sveriges Ambassad Promemoria 2(18) Övriga politiska partier med representation i kongressen Senaste nationella val: Nästa allmänna val: Viktigaste handelspartners (2013): Viktigaste handelsprodukter: Valuta: BNP: BNP per capita (köpkraftsjusterad): UN HDI: Social Progress Index: Gini-index: Transparency Internationals opinionsundersökningar sedan hösten 2014. Convergéncia i Unió (CiU) nationalistiskt borgerligt parti från Katalonien 16 mandat, Izquierda Unida (IU) - förenade vänstern 11 mandat, AMAIUR - baskisk vänsterallians 7 mandat, Partido Nacionalista Vasco (PNV) nationalistiskt borgerligt parti från Baskien 5 mandat, UPyD - antinationalistiskt parti grundat av PSOE avhoppare - 5 mandat, Esquerra Republicana Catalunya (ERC) - separatistiskt vänsterparti från Katalonien 3 mandat, Bloque Nacionalista Gallego (BnG) - regionalt vänsterparti från Galicien 2 mandat, Coalición Canaria (CC) - regionalt parti från Kanarieöarna 2 mandat samt ytterligare tre partier med ett mandat (Compromís-Q, FAC och GEROA BAI). 20:e november 2011. Ska utlysas under 2015 och hållas senast januari 2016. Allmänna val hålls vart fjärde år. Export: Frankrike, Tyskland, Portugal, Italien, Storbritannien, USA (Sverige nr. 26) Import: Tyskland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Portugal, (Sverige nr. 24) Export: kapitalvaror, livsmedel, kemiska produkter, fordon, halvfabrikat och konsumtionsvaror. Import: energi, kapitalvaror, kemiska produkter, livsmedel, konsumtionsvaror och fordon. Euro 1 060 miljarder euro (2014), världens fjortonde och Europas femte ekonomi. 24 500 euro (2013). Enligt Eurostat 95 % av genomsnittet för EU-28. 27:e plats med 0.869 /1 (2013) 21:e plats (2014). 33:e plats 2010, värde 35,8/100. 2 Det tredje mest ojämlika landet inom EU 2011 och det land där ojämlikheten mellan regioner och sociala grupper ökar mest. 37:e plats bland 175 länder 2014 med ett index på 2 Ju närmare 0 desto mer jämlikt och ju närmare 100 desto mer ojämlikt.

Sveriges Ambassad Promemoria 3(18) korruptionsindex: 60/100. Tillväxt: 1,3 % 2014 och 2,8% 2015 enligt spanska centralbanken. KOM, ECB och IMF något mindre optimistiska prognoser. Noteras bör KOM:s revidering uppåt av prognosen för 2015 från 1,7% till 2,3% i februari 2015. Inflation: 1,5 % 2013 och -0,2 % 2014 enligt EUROSTAT. Enligt nationella beräkningar svagt positiv inflation. Budgetunderskott: 5,5 % 2014. Regeringens prognos 2015: 4,2 %. KOM:s prognos: 2015: 4,6%, 2016: 3,9% 3. Statsskuld: 96,7 % av BNP 2014. Regeringens prognos 2015: 100,3 % av BNP. Bytesbalans: 4 0,9 % av BNP 2014, finansministeriets prognos för 2015: 1,1% Handelsbalans: 5 1,4 % av BNP 2013. Sjönk till 0,1 % 2014 och väntas ligga nära noll de närmaste åren. Utländska 53 % av BNP netto 2013, stigande trend Direktinvesteringar: Arbetslöshet: 24,7 % 2014. 53,8 % för ungdomar (< 25 år). Regeringens prognos 2015: 22,9 %. FoU: 1,24 % av BNP (2013), minskande tendens och under det nationella målet på 2 %. Utvecklingsbistånd: 0,17 % av BNP 2015. Energikonsumtion: Energiproduktion: 2010 kom 50,2 % från olja, 17,7 % från kärnkraft, 17,2 % från gas, 13,1% från förnyelsebar energi och 1,8 % från kol. Ca 70 % av dagens energibehov importeras (EU-genomsnitt 53,4%). 2010 kom 33,4 % från förnybara energikällor (övervägande vind- och vattenkraft), 32 % från gas, 20,6% från kärnkraft, 8,5 % från kol samt 5,5 % från olja. Kort nutidshistoria Efter Francos död 1975 tillträdde Kung Juan Carlos I som statschef. 1977 hölls fria val och 1978 antogs en demokratisk konstitution som återspeglar en kompromiss mellan centralstat och regionalt självstyre. 1977 antogs en amnestilag som kodifierade pakten (Pacto del Olvido) 3 Såväl faktiska siffror från de senaste åren som regeringens uppskattningar inför de kommande ligger i nivå med de underskottsmål som stipulerats i det obalansförfarande som Spanien för närvarande är föremål för. Enligt KOM:s prognos kommer man att missa målen med ett par tiondels procent. 4 Löpande transaktioner med utlandet (current account). 5 Varuexport och import (trade balance).

Sveriges Ambassad Promemoria 4(18) mellan reforminriktade krafter från höger och vänster att lämna tidigare oförrätter bakom sig. 2007 antog PSOE lagen om historiskt minne för att erkänna inbördeskrigets och diktaturens offer. Samma år ingick politiska partier, fackföreningar och arbetsgivare den s.k. Moncloapakten (uppkallad efter PM residens). Syftet var att bemöta ekonomins strukturella problem som annars riskerade att äventyra den demokratiska transitionen. 1977 blev Spanien medlem i Europarådet. Landets ekonomiska tillväxt sedan sextiotalet och politiska och sociala utveckling sedan övergången till demokrati har varit enastående. På trettio år gick Spanien från att vara biståndsmottagare (fram till 1982) till att uppnå en BNP per capita i nivå med EU-genomsnittet. I februari 1981 misslyckades en militärkupp som avstyrdes av Kung Juan Carlos. Spaniens medlemskap i NATO 1982 bidrog till att modernisera och avpolitisera försvarsmakten. Efter att först ha ansökt om medlemskap i dåvarande EG 1962 erhöll Spanien ett handelsavtal 1970 och fullt medlemskap 1986. Idag har Spanien levt längre i demokrati än diktatur. I juni 2014 abdikerade Juan Carlos I oväntat efter en tid av vikande popularitet och efterträddes av sin son Felipe VI. Inrikespolitik Spanien är en konstitutionell monarki med parlamentarisk demokrati. Val hålls vart fjärde år och parlamentet har två kamrar: kongressen och senaten. Landet är indelat i 17 autonoma regioner samt de nordafrikanska enklaverna Ceuta och Melilla, med varierande grad av självbestämmande, egna parlament, regeringar och rättssystem. I november 2011 hölls nationella parlamentsval där konservativa Partido Popular (PP) besegrade Socialistpartiet, Partido Socialista Obrero Español (PSOE), som suttit två mandatperioder vid makten. Den 21 december tillträdde Mariano Rajoy som Spaniens sjätte premiärminister. Sedan regionvalen i maj 2011 styr PP 11 av landets 17 regioner samt Ceuta och Melilla. Det politiska landskapet har sedan Francos död fram till idag dominerats av PP och PSOE, övriga parter har haft mycket begränsat inflytande och väljarstöd. Ett trendbrott skedde 2014 då det vänsterpopulistiska partiet Podemos (Sv översättning: vi kan), i spåren av den ekonomiska krisen och flera uppmärksammade korruptionsaffärer inom såväl PP och PSOE, etablerade sig som ett alternativ som på allvar kan utmana de två dominanterna. Partiet bildades under våren 2014 och knep från ingenstans fem (av 54) platser i valet till Europaparlamentet samma år. Under hösten 2014 blev partiet vid upprepade opinionsundersökningar största parti, före såväl PP och PSOE, med stöd av en dryg tredjedel av väljarna. Även katalanska mitten-höger partiet Ciudadanos har sedan 2014 gått framåt kraftigt i nationella opinionsundersökningar.

Sveriges Ambassad Promemoria 5(18) Spänningen mellan centralstat och region är särskilt påtaglig i Katalonien och Baskien som ställer krav på ytterligare självbestämmande. Detta är politiskt känsligt i förhållande till det kastilianska Spanien liksom till landets mindre utvecklade områden. Spaniens s.k. asymmetriska regionalism innebär bl. a. att Baskien och Navarra har egen skatteindrivning, tillsammans med Katalonien egna polisstyrkor och tillsammans med Galicien och Andalusien rätt att själva utlysa nyval. I Spanien fördelas de offentliga utgifterna mellan centralregeringen (18 %), de 17 regionregeringarna (38 %) och de lokala myndigheterna (13 %). Regionerna ansvarar bl. a. för centrala välfärdsområden som hälsa, utbildning, bostadspolitik samt social- och äldreomsorg. Trots transfereringsmekanismer ökar socio-ekonomiska skillnader mellan de mer utvecklade nord/östra regionerna (Baskien och Navarra) och de mer eftersatta syd/västra (Extremadura och Andalusien). 6 Landets centrifugala krafter har framför allt tilltagit när de katalanska (CiU) och baskiska (PNV) partierna erhållit eftergifter i utbyte mot stöd till nationella minoritetsregeringar. 7 Över 3,5 miljoner invandrare kom till Spanien under högkonjunkturen 1996-2007 som då var väldens näst största invandringsland efter USA. Först var invandringen en konsekvens och sedan en bidragande orsak till förlängningen av högkonjunkturen. Sedan 2010 har Spanien åter blivit ett emigrationsland, framför allt återvändande Latinamerikaner men även spanjorer lämnar av ekonomiska skäl. Under 2013 var nettomigrationen negativ ca 250 000 personer. Av landets ca 10 % utländska medborgare är 40 % européer (framför allt rumäner, britter och tyskar), 25 % latinamerikaner (ff. a. ecuadorianer, colombianer och bolivianer) samt 20 % afrikaner (ff. a. marockaner). Trots avtagande tendens är strömmen av illegala invandrare ff. a. från Afrika söder om Sahara en bestående utmaning. Spaniens BNP per capita är tolv gånger högre än Marockos, vilket är en större skillnad än mellan USA och Mexiko. Internationella studier visar att Spanien har en jämförelsevis hög tolerans- och integrationsnivå, inte minst v g integrationen av romer. 2005 antog PSOE en amnestilag som gav närmare 600 000 irreguljära invandrare uppehållstillstånd om de kunde bevisa att de bott i Spanien i sex månader. Sedan sjuttiotalet har den baskiska terroristorganisationen ETA (Euskadi Ta Askatasuna, Baskien och Frihet på baskiska) dödat över 800 6 Baskien och Navarras BNP per kapita ligger mer än 25 % över det nationella genomsnittet medan Extremadura och Andalusiens BNP per kapita ligger mer än 25 % under det nationella genomsnittet. 7 PSOE under Felipe González (1993-1996) och PP under José Maria Aznar (1996-2000).

Sveriges Ambassad Promemoria 6(18) personer, skadat över 7 000, bedrivit utpressning mot baskiska företagare samt orsakat omfattande materiell skadegörelse. I oktober 2011 förklarade ETA permanent eldupphör men har ännu inte överlämnat vapen eller detaljerat om/hur organisationen ska upplösas. I mars 2004 genomförde al-qaeda en terroristattack mot pendeltåg vid Europas största järnvägsstation Atocha i. Attentaten dödade 191 personer, skadade nära 1 800 och påverkade sannolikt valresultatet några dagar senare. 8 Från 2014 har Kataloniens självständighetsambitioner tagit allt större plats på den politiska dagordningen. Detta sedan Kataloniens regionpresident Arthur Mas utlyste en folkomröstning om självständighet. Efter en rad juridiska och politiska turer där folkomröstningens karaktär nedgraderades i betydelse upprepade gånger genomfördes slutligen en sorts folklig konsultation. Denna var utan juridisk giltighet men man kan ändå notera att valdeltagandet låg strax över 33 % och av de röstande röstade 81 % för självständighet. Frågan kommer att vara fortsatt aktuell den närmaste tiden. Tack vare högkonjunkturens skatteintäkter byggdes välfärdsstaten ut med ökade ekonomiska ersättningar för bl. a. äldre- och barnomsorg. Den ekonomiska krisens ökade sociala utgifter och räntekostnader samt vikande skatteintäkter framtvingar nu drastiska nedskärningar och nya avgifter inom flera områden. Årets budget för sjukvård och utbildning återgår till samma nivå som för ett decennium sedan. I kombination med arbetslösheten bidrar nedskärningarna inom välfärden till en alltmer påtaglig social kris. Under den ekonomiska krisen sjönk Spaniens BNP med 7,5 procent. Mellan 2007 och 2012 sjönk Spaniens BNP per capita från 105 % av EUgenomsnittet till 97 % av EU-genomsnittet, strax under Italien. Under samma period ökade arbetslösheten från 8,5 % till 25,8 % och antalet spanjorer i fattigdom/risk för socialt utanförskap med fem procentenheter till 28 %. Den negativa tillväxten planade ut under slutet av 2013 och 2014 växte BNP/capita för första gången sedan den ekonomiska krisen bröt ut. Återhämtningen spås fortsätta under de närmaste åren och den spanska tillväxten förväntas bli substantiellt högre än EU:s genomsnitt både 2015 och 2016. Arbetslösheten är, även om den minskar, dock fortsatt hög (24,3 % 2014) och trots återhämtning beräknas mer än vad femte spanjor vara arbetslös 2016. Antalet hushåll där samtliga medlemmar i arbetsför ålder står utan registrerat arbete 8 Enligt officiell opinionsundersökning (CIS) erkände 22 % att attentaten bidragit till att få dem att rösta, vilket tenderar att gynna PSOE i högre utsträckning än PP

Sveriges Ambassad Promemoria 7(18) överskrider fortfarande tio procent (1,8 miljoner) och närmare tre procent av familjer lever på sina föräldrars pension. Spanska kvinnor föder färre barn (1,3) och vid senare ålder (31,5 år). Närmare 80 % av spanjorer mellan 16 och 30 år bor kvar hos sina föräldrar. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Spanien är världens fjortonde, Europas femte och Eurozonens fjärde ekonomi. Sedan 2009 är Spanien permanent inbjuden till G20. Viktiga branscher inkluderar turismindustrin, banksektorn och bilindustrin. Förnybar energi, miljöteknik, IT, bioteknologi, hälso- och äldrevård, men även förädling inom traditionella sektorer som kultur, mode, design, livsmedel och gastronomi, utgör potentiella tillväxtbranscher. Viktigaste exportvarorna är kapitalvaror, livsmedel, kemiska produkter, fordon, halvfabrikat och konsumtionsvaror. Spanien är också EU:s näst största bilexportör. 95 % av spanska företag är egenföretagare eller SME:s med färre än tio anställda. Men Spanien har också en rad framgångsrika multinationella företag. Bl.a. en av Eurozonens och Latinamerikas högst värderade banker (Santander), tre av världens största företag inom transportinfrastruktur (Ferrovial, Albertis och ACS), tre av väldens största företag inom förnybar energi (Acciona, Iberdrola och Gamesa), världens största klädvarukedja (Inditex), världens sjätte största telekomoperatör (Telefónica), ett av världens största stålföretag (Acerinox) och är världsledande på avsaltningsanläggningar. Enligt WTO är Spanien världens artonde varuexportör (motsvarande 1,7 % av världshandeln, i nivå med Indien) och åttonde tjänsteexportör (motsvarande 3,4 % av världshandeln i nivå med Japan). Sedan 2011 har Spanien ett handelsöverskott med EU som står för drygt 60 % av handelsutbytet. Främsta exportmarknader är Frankrike, Tyskland, Portugal, Italien, Storbritannien och USA. Viktigaste importländer är de samma men även Nederländerna och Kina. Spaniens energi-import är minskande men fortsatt hög, 71 % av total energikonsumtion och 20,9 % av landets totala import 2014. Trots subventioner ligger Spaniens elpriser 12,1 % över EU-genomsnittet för hushåll och 1,7 % för industrin. Regeringen har nyligen beslutat om en energireform där energipriser närmare återspeglar reella kostnader. Spanien är världsledande inom utveckling av vindkraft men plötsligt minskade subventioner till solenergi har bidragit till osäkerhet bland investerare. Regeringen har förlängt livslängden för landets åtta kärnkraftsreaktorer och påskyndat avveckling av kolindustrin. Spanien har

Sveriges Ambassad Promemoria 8(18) närmare hälften av Europas kapacitet för att ta emot och omvandla flytande naturgas (LNG). Nyligen upptäcktes reserver av skiffergas i Baskien och olja utanför Kanarieöarna. Spanien förordar ökad sammankoppling med Frankrike för att bryta den iberiska energimarknadens isolering. Dels söker man en avsättningsmarknad för den egna produktionen av förnybar energi som inte kan lagras och dels för att agera transitland för gas, vind och solenergi från Nordafrika till EU. I februari 2015 invigdes en ny elledning mellan Santa Llogaia i Spanien och Baixas i Frankrike som dubblerade kapaciteten för elöverföring mellan länderna. Man är dock fortfarande långt ifrån EU-målet om 10 % sammanlänkning fram till 2020 (fn ca 5 % om man räknar både Frankrike och Portugal) och ytterligare sammanlänkningsprojekt har fortsatt hög politisk prioritet i Spanien. Man förespråkar att EU-medel avsätts till sammanläkningsprojekt och har under senare år alltmer vunnit gehör för sin linje. Genom deklarationen i mars 2015 enades Spanien, Frankrike, Portugal och Kommissionen om en rad projekt som under de kommande åren ska prioriteras när det gäller EU-stöd, bland annat en elledning i Biscayabukten, två elledningar genom Pyrenéerna och dubbelflödesledningen för naturgas, MIDCAT. Enligt UNCTAD är Spanien världens nionde största mottagare av utländska direktinvesteringar (53 % av BNP) och tionde utländska investerare (före Italien) med 2,9 % av världens direktinvesteringar. Ackumulerade utländska investeringar motsvarade 47,3 % av BNP 2013 varav 50 % i EU och 30 % i Latinamerika där Spanien är näst största utländska investerare. Krisen och återhämtningen kort historik Spanien gynnades starkt av Eurons införande. Den gemensamma valutan förde med sig makroekonomisk stabilitet och historiskt låga räntor, som banade väg för en lång period av hög tillväxt. Under perioden 1999-2007 växte BNP med i genomsnitt 3,7% årligen. Successiva regeringar av olika politisk färg höll samtidigt ordning och reda i statsfinanserna. Budgeten var balanserad, underskotten obefintliga och skuldsättningen låg (37% 2007). När finanskrisen kom, föreföll Spanien mindre sårbart än de andra sydeuropeiska länderna. Men den spanska tillväxtens motor var byggsektorn (som mest nära 20% av BNP), och den drabbades hårt av finanskrisen. Bankerna drog öronen åt sig, det intensiva byggandet upphörde tvärt, arbetslösheten rakade i höjden och den interna konsumtionen dalade. De tidigare så ordnade statsfinanserna såg plötsligt lite mindre hållbara ut; den krympande ekonomin (-1,6% 2008) ledde till snabbt stigande budgetunderskott och

Sveriges Ambassad Promemoria 9(18) statsskuld. Finansmarknaderna började oroa sig för Spaniens återbetalningsförmåga. Konservativa Partido Popular övertog mot den bakgrunden regeringsmakten i december 2011, efter en jordskredsseger i valet. Den nya regeringen var tydlig med vad Spanien behövde hårdare budgetdisciplin, dvs ytterligare åtstramningar i den offentliga sektorn, och snabba och genomgripande strukturreformer. Presumtionen var att tydliga avsiktsförklaringar skulle räcka för att återskapa förtroendet, på marknaderna och i Bryssel. Regeringen agerade också beslutsamt; reformerna kom snabbt, bl a en omfattande arbetsmarknadsreform, liksom en tuff budget och en lag om budgetstabilitet. Under tiden hade emellertid det spanska banksystemets problem blivit allt tydligare. Framför allt de mindre regionala sparkassorna (cajas) hade under de goda åren lånat ut entusiastiskt och på allt skakigare grunder ofta pådrivna av regionala politiker - till både privatpersoner och de nu krisande eller bankrutta byggföretagen. Andelen obetalda lån steg snabbt och under 2012 stod det klart att en lång rad banker skulle behöva betydande kapitaltillskott för att överleva. Regeringen inledde en bankreform bl a slogs en rad mindre cajas ihop och flera banker nationaliserades. Men de omfattande problemen, tillsammans med de snabbt försämrade statsfinanserna, gjorde att finansmarknaderna tvivlade på regeringens möjligheter att lösa krisen på egen hand. Riskpremien rakade ånyo i höjden och regeringen stod plötsligt inför reella finansieringsproblem. Även Spanien såg nu ut att behöva ett fullskaligt stödprogram. På inrådan av ffa Tyskland accepterade Rajoy i juli 2012 istället ett stödprogram enbart för banksektorn, med en kreditlina om 100 miljarder Euros (varav ca 42 till slut användes). Kort därefter signalerade ECB beredskap att köpa obegränsade mängder statsskuld på andrahandsmarknaden (det s.k. OMT-programmet). Detta, tillsammans med regeringens ambitiösa reformagenda och EU:s egna interna reformer (ffa bankunionen), återskapade finansmarknadernas förtroende för Spanien och Eurozonen i stort. Under åren därefter har regeringen genomfört eller påbörjat flera omfattande strukturreformer, i stort i linje med EU-kommissionens rekommendationer. I februari 2012 genomfördes den redan nämnda arbetsmarknadsreformen. Reformen innehöll en rad åtgärder för att utjämna skillnader i anställningsformer och begränsa den höga andelen tillfälliga arbetskontrakt, minska den jämförelsevis höga avskedskostnaden för fast anställda, förtydliga grunderna för uppsägning, decentralisera lönebildningen till företagsnivå med närmare koppling till

Sveriges Ambassad Promemoria 10(18) produktivitet än inflation och öka den interna flexibiliteten för företagen att anpassa anställdas löner, arbetstid och uppgifter vid lågkonjunktur. Reformen innehöll också aktivare arbetsmarknadsåtgärder och kontinuerlig kompetensutveckling, liksom en ny typ av kontrakt för småföretag med skattelättnader vid anställning av unga och äldre långtidsarbetslösa. Övriga reformer inkluderade en budgetstabilitetsreform med större möjligheter för centralregeringen att ingripa i regionernas finanser, en företagarlag som gjorde det lättare att starta företag och reducerade den personliga ekonomiska risken för företagare, en pensionsreform som frikopplade pensionerna från inflationen och införde en hållbarhetsklausul, en energireform i syfte att reducera sektorns omfattande underskott, en inremarknadsreform för att ta bort interna handelshinder, en grundläggande och framgångsrik omstrukturering av banksektorn med hjälp av EU och IMF, en förvaltningsreform för att effektivisera landets överdimensionerade och komplicerade förvaltning och en skattereform med förenklad och sänkt företagsskatt och med lättnader även för privatpersoner. På kort sikt hade regeringens budgetkonsolidering och huvudreformer en dämpande tillväxteffekt. Idag går det dock att konstatera att budgetdisciplinen, hjälpen från EU och den omfattande reformagendan lade grunden för den ekonomiska återhämtning Spanien nu åtnjuter. Tillväxten återvände under början av 2014. Spanien hade då förlorat nästan åtta procent av sin BNP sedan krisens början. Det ekonomiska läget idag EU-kommissionen konstaterade i sin vinterprognos i februari 2015 att Spaniens tillväxt 2014 blev 1,4% 2014. Den skrev samtidigt upp sin prognos för 2015 med 0,6 procentenheter, till 2,3%. IMF, och regeringen själv, gör liknande bedömningar. Spanien är därmed ett av de västländer som kommer att växa snabbast under 2015. De omedelbara orsakerna är ett markant uppsving i den inhemska konsumtionen, en följd av fler i arbete, starkare framtidstro, lägre oljepriser och lägre räntor. Företagens investeringar stiger också, av samma skäl (trots fortsatt hög skuldbörda). Tillgången till krediter har ökat, utlåningen till små och medelstora företag, vars låga tillgång till krediter varit ett problem sedan krisens utbrott, ökade med 11,4 % under 2014. Ett litet underskott i bytesbalansen förväntas för 2014 och ett mindre överskott för 2015. Arbetslösheten kommer att fortsätta falla, om än långsamt; den är nu ca 23,7%, ner från 27,2% Q1 2013, och tros ligga kvar

Sveriges Ambassad Promemoria 11(18) över 20% till 2017. Spanien budgetunderskott är i nivå med målen under EU:s underskottsförfarande och man förväntas nå målet om -3% år 2017. Bilden är således övervägande ljus, även om det också finns några riskmoment. Bland dem den snabbt stigande statsskulden omkring 100% av BNP som gör Spanien fortsatt sårbart för oro på finansmarknaderna. Deflation är ett annat; inflationen har varit låg eller negativ under de senaste månaderna. I övrigt är riskerna i första hand externa; geopolitisk instabilitet (Ryssland, Mellanöstern), ekonomisk och finansiell oro till följd av läget i Grekland, lägre tillväxt än väntat i övriga Eurozonen. Utan oförutsedda, negativa händelser, bör emellertid Spanien kunna se fram emot en positiv ekonomisk utveckling under de närmaste åren. Utbildning Spanien hamnar under OECD-genomsnittet i återkommande PISAundersökningar som mäter 15-åringars förmågor inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. En fjärdedel lämnar skolan utan godkända gymnasiebetyg eller yrkesutbildning. Endast en tredjedel avslutar en påbörjad universitetsutbildning i tid och ytterligare en tredjedel hoppar av. Enligt World Economic Forum, som mäter kvalitén i utbildningssystemet efter utbildades möjligheter att matcha arbetsmarknadens behov, hamnar Spanien på plats 107 av 139. Inga av Spaniens 82 lärosäten (50 statliga och 32 privata) kvalar in bland världens 100 främsta universitet enligt Times Higher Education World University Rankings 2014-2015, närmast kommer Pompeu Fabra-univeristet i Barcelona på plats 165. Enligt Eurostat kan närmare två tredjedelar av befolkningen varken tala eller förstå utländska språk och Internetanvändningen ligger under EU-genomsnittet. Endast fem procent tar examen i naturvetenskapliga ämnen vilket försvårar omställningen till kunskapssamhälle och högre förädlingsvärde i den globala produktionskedjan. Spanien är dock största ursprungs- och mottagarland för Erasmusstudenter. Jämställdhet Spanien har varit och är splittrat mellan en mer traditionell katolsk konservatism och mera progressiva krafter. Under Francotiden var kvinnors rättigheter begränsade, framförallt gällde detta gifta kvinnor, som enligt det så kallade permiso marital behövde sin makes tillåtelse för att ta en anställning, äga egendom etc. Skilsmässor, preventivmedel och aborter var olagliga, däremot var prostitution lagligt. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden var ytterst begränsat. Samtidigt fanns progressiva krafter som arbetade för förändring. Flera kvinnoorganisationer bildades under 60- och 70-talen och man nådde även en del mindre politiska

Sveriges Ambassad Promemoria 12(18) framsteg, exempelvis blev det 1972 lagligt för kvinnor mellan 18 och 25 år att flytta hemifrån utan sina föräldrars samtycke. Noteras bör att världens första feministiska parti Partido Feminista de España grundades redan under Francotiden av Lidia Falcone. Efter Francos död skedde flera reformer på kort tid, lagen om permiso martial avskaffades 1975, 1978 slutade det att vara ett brott för kvinnor att vara otrogna mot sina män och 1981 blev skilsmässor lagliga. Den första abortlagstiftningen kom 1985 och tillät abort under vissa speciella omständigheter (risk för moderns eller barnets liv eller hälsa samt om graviditeten varit ett resultat av våldtäkt). Under Zapateroregeringen (2004-2012) gjordes flera betydande framsteg för kvinnors rättigheter (exempelvis infördes 2010 rätten till fri abort fram till 14 graviditetsveckan) och man tog även steg för att förändra folks tankesätt kring könsroller, exempelvis genom nationella reklamkampanjer om vikten av könsneutral barnuppfostran för att undvika könstypiska yrkesval senare i livet. Under den nuvarande konservativa regeringen har tongångarna varit mindre progressiva och jämställdhetspolitik har fått betydligt mindre utrymme. Anslagen till jämställdhetspolitik har minskat med en tredjedel och till kampen mot könsrelaterat våld med 22 %. Ett förslag om kraftig begränsning av aborträtten introducerades, men har, efter kraftiga protester, i princip dragits tillbaka. Sedan 2007 finns lagstiftning om jämställdhet med bl.a. åtgärder för att främja kvinnors ställning på arbetsmarknaden samt diskrimineringsförbud. Ca 46 % av den yrkesverksamma befolkningen är kvinnor, vilket är över EU-snittet. Även om fler kvinnor än män är arbetslösa, har den ekonomiska krisen påverkat kvinnors situation på arbetsmarknaden i något mindre utsträckning än männens. Exempelvis ökade arbetslösheten bland kvinnor under krisåren (2007-2012) med 168 % men med 251 % bland män. Spanien är ett av de länder i EU där löneskillnaderna mellan män och kvinnor har ökat de senaste åren. År 2012 var 95 % av de som tog ut föräldraledighet kvinnor. I Spanien har alla mammor rätt till 16 veckors oavbruten föräldraledighet med full lön eller arbetslöshetsersättning. Mamman kan välja att förlägga veckorna innan eller efter födseln och hon kan även välja att ge bort upp till 10 veckor till pappan. Detta gäller dock inte för de 6 första veckorna efter födseln som utgör obligatorisk vila för mammorna. Pappan har rätt till 13 dagars ledighet. Alla föräldrar i Spanien har dessutom rätt till max 3 års

Sveriges Ambassad Promemoria 13(18) tjänstledigt räknat ifrån barnets födelsedatum. Detsamma gäller vid adoption. Utrikes- och säkerhetspolitik Regerings uttalade ambition är att göra Spaniens röst starkare i världen och att återta landets rättmätiga plats i Europasamarbetet. Utvecklingen i Latinamerika och i Medelhavsområdet, inklusive Nordafrika, är av strategisk betydelse såväl politiskt och ekonomiskt som i migrationsfrågor. Likaså är den transatlantiska relationen av central betydelse. Efter en överenskommelse 1953 har Spanien två amerikanska militärbaser, flygbasen Morón och Marinbasen Rota, som sedan 2011 också ingår NATO:s Europeiska Missilförsvar. Multilateralismen och medlemskapet i FN (sedan 1955) utgör hörnstenar i spansk utrikespolitik. Spanien sitter i FN:s säkerhetsråd under perioden 2015-16. Spaniens övergripande prioriteringar i säkerhetsrådsarbetet är bibehållande av fred och säkerhet, nedrustning och icke-spridning, kampen mot terrorism, jämställdhet och inkluderande av kvinnor i fredsprocesser, klimatförändringshotet, cybersäkerhet och kampen mot internationell brottslighet. Under perioden är Spanien ordförande i tre kommittéer: 1540 om icke-spridning av massförstörelsevapen, 1718 om sanktioner mot Nordkorea och 1737 om sanktioner mot Iran. Spanien har årliga bilaterala kommissioner med Frankrike, Portugal, Tyskland, Italien, Polen och Rumänien samt djupare samarbeten med ff. a. UK, Turkiet, USA, Ryssland och Andorra. 1992 var Spanien instrumentell i bildandet av den Iberoamerikanska Gemenskapen. Spanien är observatör i Stillhavsalliansen. Spanien har idag 118 bilaterala ambassader, 10 delegationer, 84 lönade konsulat, 98 handelskontor (ICEX), 90 kulturinstitut (Cervantes), 32 biståndskontor (AECID) och 33 turistkontor (Tour España) utöver regionernas representationskontor. Närvaron förväntas minska i Europa och förstärkas i Asien. Stor vikt läggs vid att stärka den ekonomiska diplomatin och varumärket Spanien. Den ekonomiska krisen har inneburit en kraftig minskning av biståndet till 0,17 % av BNP såväl 2014 som 2015. Innan krisen var Spanien EU:s fjärde och världens sjätte största givare. Sedan 2008 har anslaget minskat med närmare 70 %, från 4,7 miljarder euro till två miljarder euro. Det bilaterala samarbetet, som upptar två tredjedelar av anslaget, stärker sitt traditionella fokus på Latinamerika med tolv länder i framför allt Centralamerika och den Andinska Gemenskapen. Detta sker på bekostnad

Sveriges Ambassad Promemoria 14(18) av Spaniens senare engagemang söder om Sahara. I närområdet prioriteras tre länder i Västafrika och Sahelområdet (av säkerhets- och migrationspolitiska skäl) och demokratiseringsprocessen i Maghreb (fyra länder). Sektorfokuseringen, där Spanien är framstående inom vattenförsörjning, väntas öka och antalet samarbetsländer halveras till 23 år 2016. Den tredjedel av anslaget som kanaliseras via multilaterala organisationer väntas öka som ett resultat av biståndsmyndigheten AECID:s minskade kapacitet. Enligt OECD är Spaniens multilaterala bistånd fokuserat till EU (16 %), FN (5 %), WB (4 %) och internationella utvecklingsbanker (3 %). Spanien har bl. a. varit pådrivande för Milleniemålen (MDG) och i återuppbyggnaden av Haiti. Den ekonomiska krisen har lett till en reducerad försvarsbudget, försvarsutgifter som del av BNP har minskat från runt 0,8 % åren före krisen till knappt 0,6 % åren efter, minskningen har fortsatt efter krisen och för 2015 utgör försvarsutgifter 0,53 % av BNP. 2015 har Spanien runt 80 000 soldater inom armén och marinen och 45 000 officerare. Rekrytering till militären ska vara könsneutral och ökad jämställdhet är en målsättning, 2015 är 12 % av de spanska soldaterna kvinnor. Sedan 1989 har Spanien deltagit med nära 140 000 trupper från tre olika vapenslag i 54 fredsbevarande och humanitära insatser på fyra kontinenter. För närvarande deltar Spanien i följande internationella insatser: EUFOR- Althea i Bosnien-Herzegovina, ISAF i Afganistan, FPNUL i Libanon, EU:s insats Atalanta mot pirater utanför Somalias kust, träningsmissionen EUTM Somalia i Uganda, EUTM-Mali, hjälpinsatserna i Mali och Centralafrikanska republiken samt EUCAP Nestor och Ocean Shield på Afrikas horn. 2014-15 är Spanien NATO:s sjunde största bidragsgivare med 5,2 % av försvarsalliansens totala budget. Värnplikten avskaffades 2001. EU-politiska frågor EU utgör en referens för Spaniens modernisering och Eurobarometern bekräftar spanjorernas insikt om EU:s påtagliga bidrag till landets politiska konsolidering och materiella välstånd. BNP per capita har tredubblats bara sedan EU-inträdet 1986 och bl. a. passerat Italiens. EU medlemskapet har även varit en katalysator för genomförande av inrikespolitiskt impopulära strukturreformer och har bidragit till att aktualisera miljöfrågan. Den ekonomiska krisen har dock minskat stödet för EU från närmare 80 % 2007 till 60 % 2012. Inget parti kräver utträde ur EU och båda statsbärande partier är oreserverat positiva till medlemskapet. Snabbt växande vänsterpartiet Podemos är dock starkt kritiska till såväl till EU:s nuvarande institutionella utformning som till den förda åtstramningspolitiken. Närmare tre fjärdedelar av befolkningen är positiva till Euromedlemskapet och lika många spanjorer är beredda att överlåta

Sveriges Ambassad Promemoria 15(18) ytterligare kompetens till EU och avstå från egen suveränitet för att bemöta den ekonomiska krisen. Historiskt är Spanien EU:s största nettomottagare och ett framgångsrikt exempel på utnyttjande av EU-fonder. F. n. är Spanien näst största mottagare av både den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Spanien är fortsatt nettomottagare under innevarande budgetperiod 2014-2020 tack vare att landet mottar 30 % av fonden för ungdomsarbetslöshet. Generellt förordar Spanien fördjupad Europeisk integration och solidaritet mot en genuin Ekonomisk och Monetär Union. Likaså välkomnas fördjupning av den inre marknaden som långsiktigt tillväxtfrämjande i linje med pågående spanska strukturreformer för att höja konkurrenskraften. Spanien är pådrivande för ett frihandelsavtal mellan EU och USA (TTIP). USA var största utländska investerare i Spanien 2012 samtidigt som den amerikanska marknaden stod för 12 % av spansk export och 10 % av Spaniens utländska investeringar. Spanien förordar att en klausul om investeringsskydd med skiljebomsförfarande (ISDS) ska inkluderas i TTIP-avtalet och var, tillsammans med Sverige, ett av 14 länder som 2014 skrev under ett gemensamt brev till kommissionen som betonade vikten av att inkludera ISDS i TTIP. En prioriterad spansk fråga är att öka sammanlänkningsgraden av de europeiska energinäten. För spansk del handlar det framförallt om enerigsammanlänkningar med Frankrike. Spanien är bland de länder inom EU med lägst sammanlänkningsgrad och man arbetar för att frågan ska få hög europeisk prioritet, med finansiering via bland annat den europieska fonden för strategiska investeringar (EFSI), fonden som inrättas genom den så kallade Juncker-planen. Spanska profilfrågor inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik inkluderar EU:s södra grannskap, Unionen för Medelhavet (samarbetet mellan EU och länderna runt Medelhavet vilket har sitt säte i Barcelona), Sahel, EU:s samarbete med Latinamerika liksom utvidgningen. EU:s säkerhetspolitiska verksamhet bör enligt spanskt synsätt utgöra ett komplement inte en konkurrent till NATO och inte innebära en dubblering av alliansens strukturer. Spanien är - tillsammans med Sverige, Polen och Italien - initiativtagare till en Europeisk global strategi. Sverige och Spanien var också två av de 14 länder som skrev under ett gemensamt förslag i februari 2013 i syfte att förstärka samarbetet mellan den europeiska utrikestjänsten (EEAS) och EU:s medlemsländer.

Sveriges Ambassad Promemoria 16(18) Sveriges förbindelser med Spanien Cecilia Julin tillträdde som Sveriges ambassadör i Spanien i september 2011. I maj 2012 tillträdde Javier Jiménez Ugarte som Spaniens ambassadör i Sverige. Ambassaden har 14 konsulat i Spanien, Business Sweden har kontor i och VisitSweden har kontor i Barcelona. Det finns även två aktiva handelskammare; en svensk-spansk i med filialer i Málaga, Torrevieja och Valencia samt en svensk-katalansk i Barcelona. I Sverige representeras Spanien av ambassad, handelskontoret ICEX, kulturinstitutet Cervantes, Turistbyrån TourSpain samt honorärkonsulat i Göteborg och Malmö. Statsminister Stefan Löfven besökte Spanien den 19-21 februari 2015. Under sitt besök i mötte statsminstern premiärminister Rajoy, representanter från det spanska socialdemokratiska partiet PSOE, bland annat nytillträdde partiledaren Pedro Sánchez, samt representanter för svenska företag verksamma i Spanien. Löfven besökte även en start-up inkubator som är ett samarbete mellan spanska Telefónica och svenska Ericsson. Under 2014 besökte handelsminister Ewa Björling Spanien två gånger, första gången i februari för bl.a. bilateralt möte med statssekreteraren för handelsfrågor Jaime García-Legaz, andra gången Barcelona i juni för bl.a. seminarium om innovationer samt för att presentera Sveriges kandidatur (Åre) för skid-vm 2019 under Internationella Skidförbundets kongress. IT- och energiminister Anna- Karin Hatt besökte Spanien i februari samma år under Mobile World Congress i Barcelona. I januari besökte kabinettssekreterare Frank Belfrage Spanien för möte med statssekreteraren för utrikesfrågor, Gonzalo de Benito Secades och statssekreteraren för EU-frågor, Iñigo Méndez de Vigo. I september besökte utrikesrådet för politiska frågor Torbjörn Sohlström Spanien för möte med sin spanska motsvarighet Ignacio Ybáñez. Under 2013 besökte Sveriges Kommuner och Landsting, Riksdagens trafikutskott och statssekreterare Gunnar Wieslander Spanien. I juni samma år besökte GD för spanska trafikverket, Maria Seguí, Sverige tillsammans med spanska trafikutskottet. Under 2012 besökte utrikesminister Carl Bildt och infrastrukturminister Catharina Elmsäter- Svärd Spanien.

Sveriges Ambassad Promemoria 17(18) 2014-15 genomförde ambassaden i samband med Business Sweden, handelskamrarna i och Barcelona samt Visit Sweden en kartläggning av Sveriges ekonomiska närvaro i Spanien. Denna visade att fler än 400 svenska företag verkar i Spanien och att det finns svenska företag verksamma i samtliga autonoma regioner. Total omsätter de svenska företagen omkring 12,5 miljarder euro och sysselsätter närmare 60 000 personer. Spanien är Sveriges främsta turistland samtidigt som Sverige är Spaniens tolfte ursprungsland. Barcelona är svenskarnas främsta weekenddestination och Mallorca främsta chartermål. Enligt spanska turistmyndigheten visade svenska turismen till Spanien en fortsatt ökande trend; 2014 besökte närmare 1,8 miljoner svenskar Spanien vilket är en ökning med 3,4 % jämfört med 2013. Enlig en undersökning från Svenskar i Världen 2011 har Spanien näst flest utlandssvenskar efter USA och strax före Storbritannien. Antalet är osäkert men uppskattas till mellan 70-90 000 mer eller mindre permanent bosatta, varav drygt 23 000 var folkbokförda i Spanien 2014. 2012 var svenskar åttonde största utländska köpare av spanska bostäder. Sedan 2009 har antalet tredubblats till över 1150. Det finns bl. a. fem svenska kyrkor, 9 sex svensk/skandinaviska skolor 10 och skandinaviska föreningar. Dessutom ges det ut ett flertal svenska publikationer. Sverige är den åttonde mest populära studiedestinationen för spanska Erasmusstudenter. Spanjorer är den tredje största gruppen utländska studenter i Sverige. De senaste åren har antalet minskat marginellt till knappt 1 000 studenter 2013-2014. Drygt 1 100 svenskar studerade i Spanien 2013/14 vilket gör Spanien till den femte mest populära studiedestinationen. I Sverige är spanska näst störst i undervisning av utländska språk efter engelska. Antalet spanska besökare till Sverige baserat på antalet övernattningar ligger runt 160 000 per år. Sedan den ekonomiska krisen har antalet spanjorer formellt bosatta i Sverige nästan dubblerats från drygt fyra till åtta tusen (8 081) mellan 2008 och 2014. Sverigeintresset bekräftas av spansk mediebevakning och rapportering om Sverige. I samband med den ekonomiska krisen har intresset för Sverige som reformland ökat. Ingen 9 I Fuengirola på Solkusten, Torrevieja på Costa de Sol, Palma de Mallorca, San. Agustín på Gran Canaria och i Los Cristianos på Tenerife. 10 I, i Fuengirola, Torrevieja, Palma de Mallorca, i San Agustín på Gran Canaria och på Tenerife.

Sveriges Ambassad Promemoria 18(18) svensk media har någon permanent baserad utrikeskorrespondent i Spanien. Den svenska exporten till Spanien är 37,5 % större än den spanska till Sverige. Under den ekonomiska krisen minskade Sveriges export till Spanien betydligt, men håller nu på att återhämta sig. Under 2014 ökade den svenska varuexporten till Spanien med 14 % till 20,6 miljarder kronor (1,8 % av svensk export). Detta gör Spanien till Sveriges fjortonde exportmarknad, viktigare än bl. a. Ryssland, Japan och Turkiet. Verkstadsprodukter, maskiner, kemiska produkter, papper, bränslen, livsmedel, mediciner, transportmedel, järn och stål utgör de största produktgrupperna. 2012 var Sverige sjunde största utländska investerare i Spanien, totalt 337,8 miljoner euro. Spaniens varuexport till Sverige ökade med 10,4 % till 14,9 miljarder kronor (1,3 % av svensk import) under 2014. Detta gör Spanien till Sveriges fjortonde importland. Verkstadsprodukter, maskiner, transportmedel, livsmedel (frukt och vin), järn, stål, kemiska produkter, råvaror och bränslen är de största produktgrupperna. Bland spanska investeringar kan noteras att Acciona (infrastruktur, förnybar energi och vattenhantering) nyligen etablerat ett Nordiskt regionkontor i Stockholm som sannolikt hoppas dra nytta av Sveriges ökade budgetsatsning på infrastruktur. Nedan officiella regeringskällor för uppdaterad information på engelska. Spanska regeringen: www.la-moncloa.es Spaniens ekonomi: www.thespanisheconomy.com Varumärket Spanien: www.marcaespana.es. UNDP Human Development Indicators: http://hdrstats.undp.org/en/countries/profiles/esp.html