ÅRS REDO VISNING 2014 1
INNEHÅLL Innehåll Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Kommunchefen har ordet 5 Fem år i sammandrag 6 Omvärldsanalys 7 Kommunövergripande uppdrag och mål 13 Kommunens kvalitet i korthet 26 Ekonomisk översikt 30 Driftredovisning 34 Ekonomisk analys 40 Sammanställd redovisning 44 Resultaträkning 51 Finansieringsanalys 52 Balansräkning 53 Noter 54 Investeringar 59 Redovisningsprinciper 61 Personalbokslut 64 Driftredovisning (tabell) 78 Kommunstyrelsen 80 Socialnämnden 87 Utbildningsnämnden 90 Fritid- och kulturnämnden 94 Bygg- och miljönämnden 100 Överförmyndarnämnden 103 Knivstabostäder AB 104 Kommunfastigheter i Knivsta AB 107 Alsike Fastighets AB 110 Ordlista 113 Revisionsberättelse 2
POLITISK ORGANISATION KF-beredningar för tillfälliga avgränsade ändamål Revisorer Valberedning Knivstabostäder AB Kommunfastigheter i Knivsta AB Alsike Fastighets AB Politisk organisation Kommunfullmäktige (KF) Kommunstyrelse (KS) Personalutskott Arbetsutskott tillika planutskott Tekniskt utskott (KSTU) Bygg- och miljönämnd Fritid- och kulturnämnd Lönenämnd gemensam med Tierp och Älvkarleby kommuner Socialnämnd (SN) Utbildningsnämnd (UN) Valnämnd (VN) Överförmyndarnämnd gemensam i Uppsala län 3
kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Foto: Stewen Quigley Klas Bergström (M) Kommunstyrelsens ordförande Förra året konstaterade min företrädare Göran Nilsson (M) att ytterligare ett år med gott resultat har förflutit. Tyvärr är inte den bilden lika ljus när vi summerar 2014 års ekonomiska resultat - 1,9 miljoner kronor plus mot budgeterat 7,7 miljoner kronor. Det får sägas vara ett svagt resultat som beror på ett antal faktorer. Socialnämnden uppvisar ett stort underskott i förhållande till budget, vilket både nämnd och kommunstyrelse har arbetat med under året. Arbetet resulterade bland annat i en ombudgetering och utökning av ekonomisk ram till socialnämnden. Utökningen kunde genomföras eftersom skattein täkterna blivit bättre än budgeterat. Den politiska situationen har även för 2015 resulterat i förhållandevis svaga överskottsmål. Normen för en kommun är ett finansiellt mål med ett långsiktigt överskott på 2 procent av skatteintäkter och generella stadsbidrag. På sikt behöver vi komma tillbaka till detta överskottsmål, och i det har samtliga förtroendevalda ett ansvar inför kommande budgetbeslut. I 2014 års svaga resultat finns några förmildrande omständigheter för en kommun som Knivsta. Men det är viktigt att de inte tas till intäkt för att låta situationen bestå långsiktigt. Befolkningstillväxten under året med drygt 500 personer motsvarar 3 procent, och är den kraftigaste hittills under kommunens historia. Att vara en relativt snabbt växande kommun är på sikt bra för kommunens möjlighet att finansiera bra verksamheter. När antalet invånare ökar minskar kostnaderna per capita för den kommunala servicen. Vidare förbättras möjligheterna att utveckla ett levande centrum med god kommersiell service. En växande kommun är också en viktig faktor för att minska den oro som ibland uppstår om fortsatt tåguppehåll i Knivsta. När det gäller kvaliteten i verksamheterna kan vi konstatera att skolan fortsätter att visa mycket fina resultat, vilket också ser ut att bestå. Även övriga verksamheter håller hög kvalitet. Jag vill särskilt nämna vårt ett år gamla kontaktcenter som har varit en succé, och som markant ökat tillgängligheten till kommunen. Det finns utmaningar som vi vill arbeta med. De har sin förklaring i svagheter i den kommunala ekonomin. Även 2014 hade kommunen större barngrupper i förskolan än önskat. Vi vill också kunna utveckla verksamheterna inom kultur- och fritidsområdet. Efter många års väntan kunde äntligen beställningen av en uterink och en sporthall göras. Tillsammans med Högåsskolans sportutrymme kommer det att ge ett välbehövligt tillskott av lokaler för fritidsverksamhet. Vidare har vi utökat med en fotbollsplan i Alsike och påbörjat planeringen av nya fotbolls planer i centrala Knivsta. Det finns också många andra angelägna verksamheter som vi vill utveckla. När i tiden det kan ske är upp till oss förtroendevalda. Vi har en gemensam uppgift i att skapa ekonomiskt utrymme för det vi vill göra. Ekonomiskt gynnsam försäljning av mark för bostadsändamål som åtminstone sker i enlighet med antagen detaljplan - men helst ger ytterligare förstärkning till kommunkassan är ett värdefullt bidrag för att uppnå det. Klas Bergström (M) Kommunstyrelsens ordförande 4
kommunchefen har ordet Kommunchefen har ordet 2014 var året med stort fokus på val. Att under samma år genomföra två val kräver en väl inövad valorganisation och en aktiv valnämnd. Efter höstens val kunde trötta men nöjda valarbetare dra sig tillbaka, men vilan blev inte långvarig. Den nya regeringen meddelade att man tänkte utlysa nyval snarast möjligt och valapparaten var beredd att dra igång igen. Men som en nyårsgåva kom beskedet att det inte blir något nyval. I Knivsta gav valresultatet fortsatt alliansstyre med Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet. Ett annat resultat av valet är att vi nu har en civilminister boende i kommunen, Ardalan Shekarabi. En viktig händelse är att vi bytt ordförande i kommunstyrelsen. Den första februari tog Klas Bergström över uppdraget efter Göran Nilsson som övergick till att arbeta som fritidspolitiker. Vi har också anställt många nya chefer inom förvaltningen, bland annat utbildningschef, samhällsbyggnadschef, ekonomichef och kanslichef. Alla dessa är nya krafter som kommer att vara med och utveckla Knivsta. Arbetet med en stadsbyggnadsvision för nästa utvecklingsområde Nydal har varit ett prioriterat projekt. Bland annat har en omfattande medborgardialog genomförts och resultatet av den finns med inför den framtida utformningen av området. Knivsta kommun fortsätter att växa och hade vid årets slut drygt 16 100 invånare. Tillväxten ställer stora krav på kommunens verksamheter som måste öka utbudet i samma takt som nya invånare flyttar in. Att parallellt bibehålla god kvalitet och utveckla verksamheterna är förvaltningens och nämndernas stora utmaning. Under året beslutades att etapp ett av Centrum för Idrott och Kultur, CIK ska byggas, i form av en sporthall och en konstfrusen hockeyrink utomhus. Under festliga former och med aktiviteter för stora och små invigdes den nya brandstationen under våren. Kommunhuset har drabbats av anlagda bränder vi två tillfällen. Förutom stora kostnader har det också medfört att trapphuset måste stängas av för allmänheten. För att fortsätta utvecklingen av stationsområdet bildades i augusti en utvecklingsgrupp tillsammans med Trafikverket, Upplands lokaltrafik och Regionförbundet. Att området växer och utvecklas i samma takt som antalet pendlare ökar är av stor vikt för kommunen. Knivsta har under året fått hedersamma placeringar i flera kommunrankingar. I Svenskt näringslivs ranking placerar sig Knivsta på 15:e plats. I Sveriges Kommuner och Landstings rankingar kom Knivsta på 14:e plats gällande skola och andra plats gällande trygghet och säkerhet. Jag kan konstatera att Kontaktcenter Knivsta utvecklas på ett positivt sätt. Ett väl fungerande kontaktcenter med kunniga kommunvägledare är av stor betydelse för servicen till alla invånare i Knivsta. Lena Fransson, kommunchef Foto: Stewen Quigley Lena Fransson Kommunchef 5
fem år i sammandrag Fem år i sammandrag 2010 2011 2012 2013 2014 Antal invånare 31 december 14 724 14 965 15 279 15 580 16 105 Ökning antal personer 247 241 314 301 525 Utdebitering per skattekrona 21:40 21:40 20:91 20:91 20:91 Antal anställda årsarbetare 770 749 740 751 790 Sjukfrånvaro % 5,6 5,7 5,5 5,7 5,5 Skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning tkr 643 574 676 171 690 846 747 791 775 622 Nettokostnader tkr 644 046 675 118 700 974 747 327 788 906 I procent av skatteintäkter % 100,1 99,8 101,5 99,9 101,7 Investeringar kommunen tkr 15 631 34 785 62 925 66 569 31 676 Investeringar sammanställt tkr 152 315 77 429 134 421 182 934 158 313 Låneskuld kommunen tkr 311 938 381 938 285 113 28 288 26 463 Låneskuld sammanställt tkr 368 493 437 233 339 148 579 324 701 941 Låneskuld per invånare Kommunen kr 21 186 25 522 18 660 1 816 1 643 Sammanställt kr 25 027 29 217 22 197 37 184 43 585 Tillgångar per invånare Kommunen kr 64 685 71 162 64 466 44 395 42 458 Sammanställt kr 68 746 74 077 64 637 78 805 87 027 Skulder per invånare Kommunen kr 31 261 37 349 31 151 11 089 10 107 Sammanställt kr 38 203 42 032 33 669 47 890 55 918 Eget kapital per invånare Kommunen kr 33 170 33 607 33 078 32 893 31 937 Sammanställt kr 26 276 27 887 27 166 27 227 27 189 Soliditet, eget kapital i procent av totala tillgångar Kommunen % 51,3 47,2 51,3 74,1 75,2 Sammanställt % 38,2 37,6 42,0 34,5 31,2 Soliditet inklusive pensionsåtagande före 1998 Kommunen % 37,0 32,8 35,5 48,8 50,3 Sammanställt % 24,8 23,8 26,2 20,3 19,1 Årets resultat Kommunen tkr 13 624 14 531 2 472 7 064 1 875 Sammanställt tkr 21 760 30 430-2 252 9 125 13 287 6
omvärldsanalys Omvärldsanalys Ekonomisk utveckling Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att den allmänna ekonomiska utvecklingen i omvärlden är delad och i allmänhet svag. I Nordamerika (USA) växer ekonomin stadigt om än i låga tillväxtsiffror. Ljuspunkten är arbetslösheten som har sjunkit betydligt sedan bankkraschen 2008. I övriga världen och i synnerhet i Europa är tillväxten mycket svag. I Europa har tillväxten under hösten ytterligare stagnerat i spåren av Ukrainakrisen. För Sverige är Europa den mest betydelsefulla exportmarknaden, i synnerhet Norge och Tyskland. I den norska ekonomin förutspås en försvagning det närmaste året på grund av sjunkande oljepris, Finland har negativ tillväxt bakom sig och i Danmark råder nolltillväxt. De nordiska ekonomierna bidrar därför sammantaget inte till någon tillväxt i Europa. I Tyskland som är motorn i den västeuropiska ekonomin har tillväxten sjunkit under hösten 2014 och utsikterna är fortsatt svaga. Det gäller även Frankrike som dessutom brottas med stora offentliga budgetunderskott. Ljuspunkten i europeisk ekonomi är Storbritannien där lågräntepolitiken fått fart på investeringar mer än förväntat. Denna svaga återhämtning har gett historiskt låga räntor i omvärlden och Sverige, och lågränte politiken förväntas fortgå fram till 2018. Den svenska inflationen är historiskt låg, vilket påverkar kom - munerna positivt genom att det ger lägre prishöjningar. Det innebär även att den nominella skattetillväxten inte tar riktig fart eftersom inflationen håller tillbaka löneutvecklingen. Drivkraften i svensk ekonomi har varit hushållens konsumtion som bidragit till högre sysselsättning och tillväxt. Den reala skattetillväxten har ändå totalt sett varit god för Sveriges kommuner, och SKL spår en fortsatt god skattetillväxt de närmaste tre åren. Trots detta varnar SKL för att den offentliga ekonomin står inför stora utmaningar, genom den åldrande befolkningen och stora barnkullar som snart ska passera genom skolsystemen. Det får till följd att SKL räknar med en trend av skattehöjningar i Sveriges kommuner för att kunna finanisera det ökade kommunala servicebehovet. Den alternativa finansieringen via ökade statliga bidrag till kommunerna har inte möts av några konkreta besked från vare sig riksdag eller regering, och bedöms heller inte ge full kompensation för kommunernas ökade kostnader. Infrastruktur/kollektivtrafik En stor del av infrastrukturen byggdes ut under 1970-talet och många kommuner står inför att byta ut eller renovera en stor del av befintlig infrastruktur. I Knivsta är det snarare inflyttningen som i hög grad påverkar behoven av investeringar. Fler invånare ger ett ökat tryck på befintlig infrastruktur och skapar både nya behov och flaskhalsar. 7
omvärldsanalys För att förbättra trafikflödet har en ny rondell vid industriområdet Ar påbörjats och kommer att vara färdig under 2015. Kollektivtrafiken är en annan viktig strategisk fråga för Knivsta kommun. En väl fungerande kollektivtrafik är en pusselbit i att vara en attraktiv kommun att flytta till och även viktig ur ett hållbarhets - per spektiv. Stockholms lokaltrafik (SL) driver idag pendelstågstrafiken och SJ gör stopp i Knivsta. En utökad spårbunden kollektivtrafik är avhängigt en ökning av antalet spår enligt Trafikverket. Kommunen arbetar aktiv för en sådan lösning som dessutom skulle möjliggöra ett tågstopp i Alsike. Oavsett antal spår ökar antalet resenärer och med den planerade expansionen kommer det ställas krav på bättre kommunikationer. Bostäder och planer Knivsta kommuns vision innehåller ett mål om att kommunen år 2025 ska ha 20 000 25 000 invånare. För att uppnå målet behöver kom munen ta fram detaljplaner för fler bostäder. Genom att uppfylla visionen tar Knivsta kommun sin del av ansvaret för bostadsförsörjningen i regionen. Under året har en ny stadsdel tagit form i Knivsta centrum, och många nya bostäder och invånare har tillkommit. Alltjämt är några tomter obebyggda, men exploatörer har påbörjat planering och gett förslag på formgivning. Allteftersom bygglov beviljas kommer byggnation att kunna påbörjas. Tillskottet av antalet bostäder för området väntas uppgå till ungefär 600. I Alsike har planen Alsike Nord etapp 1 omsatts i försäljning av tomter. Köpare är både större exploatörer och privatpersoner. Etapp 1 beräknas ge totalt cirka 400 nya bostäder, och mark bedöms finnas till försäljning fram till 2016. Arbetet med planen för Alsike Nord etapp 2 har påbörjats för att möjliggöra fortsatt utveckling och exploatering av Alsike från 2017. Arbetet med planeringen av en ny stadsdel i sydvästra Knivsta, Nydal, har under verksamhetsåret fortsatt med medborgardialog och framtagande av en stadsbyggnadsvision. I och med att den fastställs under våren 2015 kan sannolikt arbetet med detaljplaner för olika delar av området påbörjas. När stadsdelen är färdigställd beräknas den innehålla bostäder för cirka 5 000 10 000 invånare. Regionalt samarbete Kommunen deltar i många samarbeten för att stärka Knivsta kommuns position i regionen, men också för att ta del av den kraft och tillväxt som stråket Stockholm Uppsala erbjuder. Kommunerna runt Arlanda Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna har ingått ett samarbete för att lyfta gemensamma frågor kring bostadsbyggande, infrastruktur, hållbar utveckling och närings liv. Tillsammans har kommunerna påbörjat arbetet med en vision och delregional utvecklingsplan. Detta arbete ska vara klart till år 2016. Upprättandet av den delregionala planen syftar till att förtydliga de styrkor som finns i Arlandaregionen 8
omvärldsanalys Regionförbundet i Uppsala län är ett annat samverkansorgan som arbetar med regionala utvecklingsfrågor i länet. Förbundet har tagit fram en Regional Utvecklingsstrategi (RUS). Knivsta har under året åtagit sig att arbeta med handlingsplanen Uppländsk drivkraft för att uppfylla dess målsättningar inom bland annat utbildning, företagande och bredbandsutbyggnad. Knivsta är också partner i Stockholm Business Alliance (SBA) som har uppdraget att lyfta regionens samlade fördelar för att locka inve - ste ringar och nya etableringar till regionen. Vidare samarbetar kommunen med andra via gemensamma nämnder. En lönenämnd med Tierp som värdkommun ansvarar för löneadministrationen i Knivsta, Tierp och Älvkarleby kommuner. Under året har Knivsta och Heby kommuner påbörjat planeringen av en ge - mensam samverkansnämnd kring IT-verksamheter, med Knivsta som värdkommun. Förutsatt att beslut fattas ska nämnden vara på plats från januari 2016. Näringsliv Näringslivet i Knivsta växer och är välmående enligt statistik som tagits fram av Regionförbundet. Många nya företag startas med säte i Knivsta, men de allra flesta företagen har få eller inga anställda. Kommunen arbetar aktivt med att stödja företagandet och att locka till sig nya eta bleringar. Under 2014 har kommunen erbjudit företagarfrukostar för att skapa mötesplatser för det befintliga näringslivet. Knivsta kommun är också en partner i Knivsta NyföretagarCentrum. Alsike Fastighets AB har fått i uppdrag att arbeta med nya etab leringar och för detta tagit fram en marknadsföringsplan. Första steget är att informera och göra Knivsta mer synligt för allmänheten generellt. I marknadsföringsaktiviteterna är ett ökat företagande och fler arbetsplatser i Knivsta den gemensamma nämnaren. Målsättningen är att skapa en mer levande tätort genom ökad dagbefolkning och en utökad servicenäring. I dagsläget är kommunens näringslivsarbete fördelat på i huvudsak fyra personer som utifrån olika perspektiv koordinerar näringslivsfrågorna. Större händelser Under många år har diskussioner förts bland både kommuninvånare och politiker om behovet av fler fritidsanläggningar. I behovsanalysen har även skicket på kommunens badanläggning vägts in. Kommunstyrelsen fattade under året ett viktigt principbeslut om vilken typ av fritidsanläggning som skulle fortsätta att utredas. Senare beslutade man att beställa en ny sporthall och isbana intill Hälsohuset. Investeringsutgiften för den nya anläggningen beräknas till cirka 80 miljoner kronor. Planerad driftstart väntas ske någon gång under 2016. Under året inträffade två bränder i nya kommunhuset. De resul terade i omfattande vattenskador i och med att sprinklersystemet ut löstes. Renoveringsarbetet pågick under ett halvår och påverkade arbetsmiljön negativ under perioden. Större delen av renoveringskostnaden ersattes via försäkring men självrisk, återställande av lösöre och extra bevakning innebar kostnader för kommunen. 9
omvärldsanalys Den största följden har ändå varit för allmänheten. Av säkerhetsskäl har kom mu nen minskat tillgängligheten i kommunhuset, och i dag är bara entré planet tillgängligt för allmänheten. Under verksamhetsåret 2014 tecknade kommunen en överenskommelse med Migrationsverket om att öka flyktingmottagandet från 15 till totalt 72 personer årligen. Avtalet innebär att kommunen ska kunna ta emot 35 personer som anvisas från arbetsförmedlingen. Övriga 37 avser personer som ordnar sitt eget boende. En överenskommelse om ökat mottagande av ensamkommande barn tecknades vid årsskiftet 2013/2014. Överenskommelsen fick genomslag under verksamhetsåret 2014. Ett nytt boende togs i bruk augusti 2014 och därmed har kommunen två boenden för ensamkommande barn. Vidare har kommunen köpt in sex nya bostadsrättslägenheter. De ska fungera som utslussningslägenheter och boende för flyktingar, innan eget bostadskontrakt kan erhållas genom exempelvis allmännyttan. Högåsskolan är under byggnation och skulle enligt planen varit i drift under 2014, men försening har medfört att inflyttning kommer att ske sommaren 2015. Förseningen beror bland annat på att omfattande sprängning krävdes och att kommunen beslutade att bygga på en extra våning. Det tidigare servicehuset är en lokal i centrala Knivsta som är be lägen på två fastigheter. Kommunfastigheter i Knivsta AB äger den ena delen och Landstingsfastigheter i Uppsala län den andra. Lokalen anses vara av strategisk betydelse och i april månad gav kommunfullmäktige i uppdrag till Kommunfastigheter i Knivsta AB att köpa den landstingsägda fastigheten. Förhandling genomfördes under året och sedan i början av 2015 äger Kommunfastigheter i Knivsta de båda fastig heter na och därmed hela lokalen. I den sedan tidigare kommunägda delen av servicehuset finns idag socialtjänstkontor och flera andra verksamheter. Kommunfastigheter fick under hösten 2014 en beställning av kommunen att inreda förskola i de utrymmen som var lediga. Förskolan Diamanten öppnade i januari 2015 i kommunal regi. Befolkning Knivstas folkmängd växte med 3,4 procent under det gångna året. Det är den snabbaste befolkningstillväxten sedan kommunstarten 2003. Antalet invånare var vid utgången av året 16 105 personer, en ökning med 525 invånare enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella siffror. Procentuellt var kommunen den näst snabbast växande kommunen i landet under 2014. Sedan kommunstarten har befolkningen ökat med hela 25,6 procent. Till befolkningsökningen bidrog framför allt ett positivt inflytt ningsnetto med 411 personer, varav invandringsöverskottet var 50 personer. Antalet födda var 200 och antalet avlidna 84, vilket innebär ett födelseöverskott med 116 personer. Under året flyttade 1266 personer in i kommunen och 905 personer flyttade ut. 10
omvärldsanalys Medelåldern i kommunen är 36,6 år, vilket är den lägsta bland Sveriges kommuner. Andelen invånare i åldrarna 0 17 år uppgår till 28 procent, den högsta i landet jämfört med andra kommuner. 13,6 procent av befolkningen är 65 år eller äldre. 2,8 procent är över 80 år. Andelen kvinnor är 49,6 procent och andelen män 50,4 procent. 12,4 procent av invånarna har utländsk bakgrund med Finland, Irak och Iran som de vanligaste ursprungsländerna. Antal invånare 20 000 Procentuell befolkningstillväxt 3,5 % 17 500 3,0 % Procentuell befolkningstillväxt 15 000 2,5 % Befolkningsutveckling 12 500 2,0 % 10 000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1,5 % Befolkningsutveckling och årlig befolkningstillväxt i procent sedan kommunstarten 2003. Kommunens vision anger ett invånartal med 20 000 25 000 invånare år 2025. Den senaste befolkningsprognosen indikerar att målet kom mer att uppnås. Den årliga tillväxten de närmaste fem åren bedöms bli nära 3 procent. Befolkningsutveckling Knivsta Ålder 2003 2014 Prognos 1 jan 2020 Förändring 03 14 Förändring, % 03 14 0 190 213 265 23 12,1 1 5 916 1 278 1 519 362 39,5 6 169 285 303 116 68,6 7 9 569 881 980 312 54,8 10 12 676 860 982 184 27,2 13 15 663 637 973-26 -3,9 16 18 607 512 792-95 -15,7 19 64 7 741 9 252 10 447 1 511 19,5 65 79 976 1 740 1 881 764 78,3 80 w 314 447 530 133 42,4 Summa 12 821 16 105 18 672 3 284 25,6 11
omvärldsanalys Förväntad behovsutveckling När kommunens befolkning växer ökar behovet av service som den kommunala verksamheten måste planera för. Behovsökningen syns tydligast inom de pedagogiska verksamheterna, men finns även inom vård och omsorg. Att planera och bygga ut verksamheter innebär ofta stora utgifter i form av investeringar i verksamhetslokaler och upp - byggnad av en effektiv verksamhetsorganisation. Framförhållning är mycket viktig, dels för att kunna fatta rätt beslut avseende priori teringar och kostnadseffektiva lösningar, dels för att kunna möta både lagens och invånarnas förväntningar på kommunal service när behoven uppstår. Nya invånare 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Förväntad behovsutveckling inom kommunens kärnverksamheter. Grundskola Förskoleklass Gymnasieskola Särskilt boende 65-w år Förskola 12
kommunövergripande uppdrag och mål Kommunövergripande uppdrag och mål Vision Hela Knivsta kommun ska fortsätta att utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i, med medborgaren i centrum. Hållbar utveckling Knivsta kommun har beslutat att arbeta aktivt och målmedvetet för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär en utveckling där vi kan tillgodose våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre hållbarhetsbegrepp som är ömsesidigt beroende av varandra: Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. Det kan sägas vara det övergripande målet med hållbarhet, det vill säga en god livskvalitet till alla. Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och om att minska den mänskliga påverkan på naturen. Det kan sägas vara ramen för att uppnå en hållbar utveckling eftersom vi måste respektera de gränser som naturen sätter för att långsiktigt säkerställa medel och mål. I en kommunal kontext handlar hållbarhet om vad kommunen som organisation gör, men framför allt vilka förutsättningar som skapas för kommunens invånare att leva mer resurssnålt med fortsatt god livs kva li - tet. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet MEDBORGAREN I CENTRUM Ekologisk hållbarhet Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag till samtliga nämnder Hållbar utveckling Ekonomiskt Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet. Målet är delvis uppnått Kommunstyrelsen och nämnderna arbetar aktivt med att förbättra budgetföljsamheten med hjälp av handlingsplaner för budget i balans, utbildning i budget och prognos (chefskörkort), analys/granskningar av verksamheters kvalitet och ekonomi samt översyn av rutiner. Allt för att förbättra effektiviteten. Totalt visar nämndernas resultat på ett stort underskott, totalt -15,8 miljoner kronor. Det största underskottet finns inom socialnämndens verksamheter. Nämndernas budgetföljsamhet i stort kan och bör förbättras. 13
kommunövergripande uppdrag och mål Vid mätning av Kontaktcenters svarsfrekvens och kvalitet på svaren är resultatet kraftig förbättrat mot jämförbara kommuner. Detta till - sammans med att flertalet nämnder trots allt har en rimlig grad av budgetföljsamhet medför att målet bedöms delvis vara uppnått. Indikatorer 1. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter och generella bidrag år 2014. Kommunens resultat för år 2014 uppgår till 0,24 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning. Om utdelning från kommunens bolag hade erhållits enligt budget hade överskottsmålet uppgått till 1,4 procent. 2. Låg kommunalskatt i förhållande till jämförbara kommuner. Skatte satsen är oförändrat 20,91 kronor för år 2014. Medelskattesatsen för Sveriges kommuner var 20,65 kronor, men jämförelsen blir inte riktigt korrekt eftersom kommuner och landsting skatteväxlat olika mycket. En mer rättvisande jämförelse är att inkludera landstingsskatten i jämförelsen. Under 2014 var rikets totala medelskattesats 31,86 kronor, det vill säga när kommun- och landstingsskatten är sammanslagen. I kommungruppen förortskommuner till större städer vilken Knivsta tillhör, var den totala medelskattesatsen 32,24. I Knivsta kommun är den totala skattesatsen 32,07 alltså lägre än genomsnittet i jämförbara kommuner men högre än genomsnittet i riket. Vid en rangordning av Sveriges alla 290 kommuner är Knivstas skattesats den 80:e lägsta. 3. Mätning av den kommunala servicen via telefon och e-post. Servicemätningen för år 2014 visar att Knivsta kommun ligger över snittet för jämnstora kommuner i de flesta aspekter vad gäller telefoni. Det är en tydlig förbättring mot föregående år. Vad gäller e-post ligger kommunen i nivå med snittet för svarstider. Däremot är Knivsta sämre än snittet när det gäller svarskvalitet, men bättre än snittet på att ange fullständiga avsändaruppgifter. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö. Målet är uppnått Arbete fortgår genom olika aktiviteter som ska stärka den goda arbetsmiljön och öppenheten genom till exempel chefsmöten, arbetsledardagar, arbetsplatsträffar, chefskörkort, diskussioner om vad en attraktiv arbetsgivare innebär, bred delaktighet, klara och tydliga rutiner och uppdrag med mera. Sammantaget anses därför målet uppnått. Indikatorer 1. Sjukfrånvaron bland anställda i Knivsta kommun ska inte över stiga 5,5 procent (Mål i Hälsostrategiskt dokument). Sjukfrånvaron uppgick 2014 till 5,43 procent (2013 5,7 procent). 2. Vid hälso- och arbetsmiljöundersökningen 2014 ska minst 76 procent av de anställda ange att de upplever att de har en god hälsa (Mål i hälsostrategiskt dokument). I medarbetarundersökningen som genomfördes i oktober 2014 var 69 procent av svaren positiva och 23 procent 14
kommunövergripande uppdrag och mål neutrala. Det ger ett resultat där cirka 80 procent av kommu nens anställda upplever att de har en god hälsa, alltså ungefär samma nivå som vid den senaste undersökningen 2012. Antalet arbetstillfällen i Knivsta kommun ska öka under planperioden genom bland annat nyetableringar av företag, myndigheter och organisationer Målet är delvis uppnått Antalet arbetstillfällen ökar men rådande ökningstakt är inte tillräcklig för att uppnå målet om 500 nya arbetstillfällen inom fyra år. Indikator Minst 500 nya arbetstillfällen tillskapas under planperioden (antalet arbetstillfällen 2011-12-31 var 3 777, källa SCB Sysselsättningsregistret). Antalet arbetstillfällen i Knivsta kommun ökade till 3 986 stycken 2013 (3 777 stycken år 2011). Inom handeln är ökningen av arbetstillfällen 108 stycken, inom tillverkningssektorn är minskningen 55 arbets tillfällen. Företaget Envirotainer AB:s företags flytt från Knivsta under 2013 påverkar statistiken negativt. I gruppen civila myndigheter och försvar, som Knivsta kommun som organisation tillhör, ökade antal arbetstillfällen med 40. Totalt sett är trenden att antalet arbetstillfällen ökar för varje år. Hållbar utveckling socialt Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Målet är delvis uppnått Under visionsarbetet för Nydal har kommunen arbetat systematiskt med medborgardialog, bland annat genom workshops, utställningar och information på webben. Allmänheten har via Facebook kunnat ställa frågor och diskutera med de politiska partierna. Detta har inneburit ett avsteg från kommunstyrelsens riktlinjer för kommunens digitala kanaler, vilka säger att partipolitik inte ska förekomma i kommunens kanaler. Syftet var dels att erbjuda så många kanaler som möjligt för medborgardialogen, dels att undersöka hur användningen av sociala medier kan utvecklas. Kommunikationen kring Nydal har gett särskild skjuts åt kommunens Facebook-sida, där antalet följare stadigt ökar. Jämfört med andra kommuner har Knivsta en hög andel följare i förhållande till antalet invånare. Sedan mars erbjuder kommunens webbplats maskinöversättning av innehållet till olika språk. Funktionen är kompletterad med vissa professionellt översatta texter till engelska då maskinöversättningen inte alltid erbjuder önskvärd kvalitet. 15
kommunövergripande uppdrag och mål Synpunkter och klagomål kan lämnas genom till exempel hemsidan, på särskild blankett, via mail eller på annat sätt till verksamheten eller till kommunen centralt. Varje år görs en sammanställning och genomlysning per nämnd av detta. Utifrån en utökad medborgardialog, förbättrade möjligheter att kommunicera via kommunens hemsida med mera bedöms målet delvis vara uppnått. Indikatorer 1. Medborgarnas nöjdhet med sitt inflytande över kommunens verks amhet (SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 16 i KKIK). Medborgarundersökning görs vartannat år för kommunen, så för 2014 finns inget resultat. I undersökningen 2013 var kommu nens sammanställda Nöjd-Inflytande-index 47 av 100. 2. Här är det bäst att bo (Källa Fokus.se, Regionförbundet). I den årliga rankingen som görs av Fokus över var det är bäst att bo hamnar Knivsta år 2014 på 77:e plats av Sveriges 290 kommuner. Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Målet är uppnått Resultatet på SCB:s medborgarundersökning 2013 visar att med borgarna i Knivsta är nöjdare med kommunens verksamheter än med - bor gare i andra kommuner av samma storlek. Säkerställda resultat som är högre än vid tidigare mätningar får grundskolan, äldreomsorgen, idrotts- och motionsanläggningar samt kommunens miljöarbete. Kvalitetsredovisningar är upprättade enligt plan och helhets bedömningen är att målet är uppnått. Indikatorer 1. Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet (NMI-index del B i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år). Medborgarundersökning genomförs vartannat år. Det senaste resultatet är från 2013 och då hade betygsindexet totalt för kommunen ökat till 6,3 (6,2 år 2011). Indexet för samtliga kommuner ligger mellan 4,5 och 7,1 och medelvärdet ligger på 6,0. 2. Kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar finns upp rättade för kommunens kärnverksamheter. Kvalitetsdeklarationer finns för kommunens lagstadgade verksamheter utförda i egen regi. Nya deklarationer för bygg-, miljö-, och planenheternas verksamheter har tagits fram och deklarationerna för förskola/skola samt vård och omsorg har reviderats. Kvalitetsredovisningar för 2014 för förskola/skola, vård och omsorg samt bygg och miljö är upprättade och redovisade. Kvalitetsredovisningar för de kommunaltekniska verksamheterna och fritid och kultur redovisas vartannat år och kommer att sammanställas under 2015. 16
kommunövergripande uppdrag och mål Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Målet är delvis uppnått Avseende e-tjänster har Knivsta kommun ambitionen att i största möjliga utsträckning samordna utvecklingen med de initiativ som tas på regional nivå. Regionförbundet har under perioden rekryterat en särskild samordnare som ska driva frågan och Knivsta avser att delta i detta arbete. Utvecklingen av en samlingssida på den externa webbplatsen för kommunens e-tjänster är i sitt slutskede och kommer att lanseras i början av 2015. Avsikten är att det ska vara lätt att hitta e-tjänsterna. Under visionsarbetet med Nydal har allmänheten haft möjlighet att via Facebook ställa frågor och diskutera med de politiska partierna. Detta har inneburit ett avsteg från kommunstyrelsens riktlinjer för kommunens digitala kanaler, vilka säger att partipolitik inte ska förekomma i kommunens kanaler. Syftet har dels varit att erbjuda så många kanaler som möjligt för medborgardialogen, dels att undersöka hur användningen av sociala medier kan utvecklas. Sedan mars erbjuder kommunens webbplats maskinöversättning av innehållet till olika språk. Verksamheternas ansträngningar för att öka dialog och demokratiarbetet, samt utökad service och bredbandsutbyggnad ligger till grund för bedömningen att målet anses vara delvis uppnått. Indikatorer 1. Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet (NMI-index del B i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år). Det genomförs ingen medborgarundersökning för kommunen år 2014. I undersökningen för 2013 var kommunens Medborgarindex 56 av 100. 2. SKL:s webbinformationsundersökning (mått 14 KKIK). Knivstas resultat i SKL:s webbinformationsundersökning ligger på snittet för Sveriges kommuner 80 poäng av 100. Det är framför allt genom fler e-tjänster som Knivsta kan förbättra sitt resultat. 3. Andel befolkning och arbetsställen som har tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s (Källa Post- och telestyrelsen, Regionförbundet). I den senaste mätningen utförd av Post- och telestyrelsen 2013 har 32,10 procent av befolkningen och 23,62 procent av arbetsställena i Knivsta kommun tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s eller högre. Tillgången till fiberbaserat bred band har under året ökat kraftigt i samband med snabb utbyggnadstakt i hela kommunen. Bredbandsmålet om 90 procent tillgång till fiber baserat bredband hos kommunens befolkning till år 2020 kommer att uppnås delvis under år 2014. 17
kommunövergripande uppdrag och mål Kommunen ska skapa förutsättningar för entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Målet är delvis uppnått I Svenskt näringslivs senaste undersökning av företagsklimatet hamnar Knivsta på plats 15, en förbättring mot tidigare år då Knivsta låg på plats 49. Stora aktiviteter under året är utbildningen Förenkla helt enkelt via SKL/Tillväxverket samt utarbetande av företagarfrukostar. Resultatet av Förenkla helt enkelt måste förankras i organisationen under 2015. Sammantaget görs bedömningen att målet är delvis uppnått. Indikatorer 1. Företagarnas betyg på företagsklimatet i kommunen (Mått 34 KKIK). Ingen mätning av företagsklimatet enligt Sveriges kommuner och landstings rapport Insikten genomfördes under 2014. 2. Antal nystartade företag per 1 000 invånare 16 64 år (källa Tillväxtanalys, Regionförbundet). 2014 registrerades 5,9 företag per 1 000 invånare i Knivsta kommun vilket placerar kommunen på 76:e plats av landets kommuner. Motsvarande siffra 2013 var 5,3 företag per 1000 invånare. Hållbar utveckling Ekologiskt Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, ekonomi och sociala hänseenden, det vill säga även med avseende på energi, näringsliv, service och boende. Målet är uppnått Då medborgarundersökning för kommunen genomförs vartannat år finns inga siffror för 2014. I undersökningen år 2013 var kommunens Nöjd-Region-Index 64 av 100. Med hjälp av pengar från Energimyndigheten har planeringen startat för en ny hållbar stadsdel (Nydal) med fokus på energi och miljö. Arbetet med en stadsbyggnadsvision har kommit långt. Hur hållbarhetsaspekterna kommer att integreras och säkerställas är ännu inte klart. I visionsarbetet har man inte berört förutsättningar för olika energiaspekter vilket riskerar att påverka utfallet av målet negativt. Överlag måste frågor som rör biologisk mångfald, vatten och avlopp (VA), dagvatten och vattenkvalitet på ett bättre sätt lyftas i plan- och exploateringsarbetet. På så sätt kan kommunen minimera risken för en urholkning av den ekologiska aspekten av hållbarhetsutveckling. Indikatorer 1. Medborgarna betyg på kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i (NRI-Index del A i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år). Under 2014 genomfördes ingen medborgarundersökning. I SCB:s undersökning 2013 blev betygsindexet i Nöjd-Region-Index 64 vilket är högre än genomsnittsresultatet för de 137 deltagande kom munerna. 18
kommunövergripande uppdrag och mål 2. Energianvändning (mätt som energikvalitet) i relation till antalet invånare (Källa, Energimyndigheten). Ingen uppgift finns att tillgå för indikatorer 2014. 3. Andelen förnyelsebar energi som används i kommunen (källa, Energimyndigheten). Ingen uppgift finns att tillgå för indikatorer 2014. 4. Statistik över antal resande med tåg och buss (källa, SJ, SL och UL). Ingen uppgift finns att tillgå för indikatorer 2014. 5. Antal parkerade cyklar vid järnvägsstationen (källa, egen mätning). Antalet räknade cyklar har vid olika stickprovskontroller uppgått till ungefär 450, vilket är ungefär samma som föregående år. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del i det globala miljöansvaret. Målet uppnått Kommunens energirådgivning och ökade möjligheter till återvinning av hushållsavfall även på landsbygden är exempel där kommunen ger medborgarna större möjlighet att ta del i det globala miljöansvaret. Under perioden har insamlingsplatser för hushållens förpackningar förbättrats med utökad tillgänglighet och kontroll. Indikator Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hus - hållsavfall (Mått 37 i KKIK). Andelen återvunnet material av hushållsavfall som samlats in har ökat från 37 till 38 procent av det totala hushållsavfallet. Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa. Målet är delvis uppnått Den senaste undersökningen bland den vuxna befolkningen Hälsa på lika villkor genomfördes under 2012. Undersökningen visar att en stor andel av befolkningen i Knivsta kommun skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Det finns dock fortfarande stora skillnader i allmänt hälsotillstånd bland män och kvinnor i olika åldersgrupper. Sjukpenningtalet ökar i riket i allmänhet och den trenden återspeg lar sig också i Knivsta kommuns siffror. Medborgarnas nöjdhet med regionen mäts inte 2014 utan med borgar undersökningen genomförs nästa gång 2015. För att höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI) för Knivsta kommun, är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna bostäder, fritidsmöjligheter och kommunikationer som kan förbättra resultaten. Indikatorer 1. Självskattad hälsa andelen som skattar sin hälsa till god eller mycket god (Källa: Hälsa på lika villkor, HLV, vart fjärde år (Vuxna), Liv och hälsa ung vartannat år). 19
kommunövergripande uppdrag och mål Störst är skillnaden i åldersgrupperna 80 84 år och 16 34 år. I den äldre åldersgruppen skattar kvinnor i större utsträckning än män sin hälsa som god. I den yngre åldersgruppen är det däremot män som i större utsträckning än kvinnor skattar sin hälsa som god. Totalt uppger 74 procent av befolkningen i Knivsta kommun att de har ett bra allmänt hälsotillstånd. Jämfört med länets övriga kommuner är detta bra. Men det finns mycket kvar att göra för att öka det allmänna hälsotillståndet inom de olika åldersgrupperna och mellan könen. De allra flesta ungdomar i Knivsta kommun skattar sin hälsa som god eller mycket god. Pojkar i skolår 9 skattar i större utsträckning sin hälsa som god eller mycket god än vad flickor i samma årskurs gör, 92 procent respektive 77 procent. 2. Jämlikhet i hälsa mellan könen vad gäller självskattad hälsa (Källa HLV, Liv och hälsa ung). Öppna jämförelser 2014 visar att äldre kvinnor (uppgift för män saknas) upplever ensamhet i större utsträckning än riksgenomsnittet, och att utvecklingen har försämrats sedan 2009. Samma under sökning visar att män i kommunen upp lever nedsatt psykiskt väl befinnande i större utsträckning än män i riket. Om man tittar totalt på samtliga invånare som besvarat enkäten finns det inga större skillnader mellan könen, vilket är mycket positivt. 3. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare (Försäkringskassans statistik, mått 36 KKIK). Kommunens sjukpennin gtal 2013 är 7,9, vilket är en försämring från år 2012 då mot svarande siffra var 7,2. Utvecklingen mot ett högre sjukpenningtal 2014 ser ut att fortsätta, men årets siffror är ännu inte sammanställda. Knivsta har ett lägre sjukpenningtal än länet, som 2013 låg på 8,3. 2013 var sjukpenningtalet i kommunen för kvinnor 10,2 och för män 5,6. Skillnaden i sjukpenningtal mellan könen är något högre i kommu nen än i länet och riket. De här siffrorna för sjukpenningtalet redovisas på årsbasis. 4. Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i kommunen (SCB:s Medborgarundersökning del A, vartannat år). Betygsindex för fritidsmöjligheter i Knivsta kommun enligt 2013 års medborgar undersökning ligger på 49. Jämfört med genomsnitts resultatet av samtliga deltagande kommuner är betygsfaktorn för fri tidsmöjligheter lägre i Knivsta (snittet är cirka 59). Åldersgruppen 18 24 år är minst nöjda med fritidsmöjligheterna, men svarsunderlaget är lågt. Resultat från Hälsa på lika villkor som riktar sig till vuxna visar att kvinnor i Knivsta kommun har en betydligt mindre stilla sit tan de fritid än riksgenomsnittet och män något mer. 20
kommunövergripande uppdrag och mål Kommunfullmäktiges mål per nämnd Till kommunstyrelsen som koncernledning Kommunen ska vara attraktiv som inflyttningsort med en befolkningstillväxt på cirka 3 procent. Målet är uppnått Knivsta är en attraktiv inflyttningsort med ett positivt flyttningsnetto. Befolkningstillväxten är 3,4 procent för år 2014 med 16 105 invånare 31 december 2014. Motsvarande siffra 2013 var 15 580 invånare. Kommunen ska inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet. Målet är uppnått Verksamheter inom kommunen som bedrivs på en konkurrensutsatt marknad bedöms inte konkurrera på ett osunt sätt. I Svenskt näringslivs undersökning är betyget på frågan I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverk samhet? i genomsnitt 3,87 för Knivsta kommun. Det är en liten förbätt ring jämfört med föregående mätning där betyget var 3,77. Det maximala betyget är 6. Till kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet. Målet är delvis uppnått En skog- och naturvårdsplan är antagen i kommunfullmäktige. Den ger kommunen i uppdrag att sköta de kommunala skog- och naturmarkerna på ett sätt som gynnar de sociala och biologiska värdena. Arbetet med en grönstrukturplan pågår. Projektet Levande å-rum genom Sågenområdet har under året arbetat med att skapa ett att raktivt natur- och parkområde längs med ån i centrala Knivsta. Nya planteringar har tillkommit i centrala Knivsta. Indikator Antal synpunkter och klagomål gällande tillgänglighet och attraktiviteten i parker och grönområden under året. Exploatering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. Målet är delvis uppnått Kommunen har kommit en bra bit på väg för att uppnå målet men en del återstår. Kommunen har en policy för energikrav vid nyproduktion i Knivsta kommun. Policyn är en följd av de mål och handlingsplaner som finns i den beslutade energistrategin. Det behövs en bättre struktur vid upprättandet av exploateringsavtal för att de hållbarhetsperspektiv som finns inom energi, miljö och VA ska kunna tillgodoses vid exploatering. Förslag på kretsloppslösningar inom VA och framtagandet av en dagvattenhandbok är specifika arbeten som förvaltningen kommer att arbeta vidare med under 2015. Utifrån kommunfullmäktiges mål och övriga styrdokument ska nämnderna arbeta fram nedbrutna mål, indikatorer samt riskanalyser. 21
kommunövergripande uppdrag och mål Indikator Antal exploateringsavtal som innehåller energi-, miljö- och VA-perspektivet. Planeringen av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Målet är delvis uppnått Den under året antagna trafikstrategin innebär en modell där gång-, cykel- och kollektivtrafik kommer att ges en högre prioritering än biltrafik i den framtida stadsplaneringen. Förvaltningen har påbörjat en tätare dialog med UL, Trafikverket och Regionförbundet i kollektivtrafikfrågor. I Husby-Långhundra har en pendlarparkering färdigställts under våren. Parkeringen underlättar för den som bor på landsbygden att resa kollektivt. Kommunen deltar i ett antal kommunala nätverk som arbetar för förbättrad kollektivtrafik, främst längst ostkustbanan. Indikator Energiåtgång i kommunens gatubelysning. Bensin och bränsle förbrukning för biltrafik per invånare (SCB). Kommunen ska ha ett gott företagsklimat. Målet är uppnått I Svenskt Näringslivs undersökning av företagsklimatet i kommunerna rankades Knivsta som den 15:e bästa kommunen av 290. Det är en för bättring jämfört föregående år då Knivsta nådde plats 49. Indikator Företagarnas betyg på kommunens dialog och information ska ligga över medel i riket (Svenskt näringslivs undersökning). Större andel invånare ska resa med kollektiva färdmedel jämfört med 2013. Målet är delvis uppnått Under året har cykelparkeringen nordväst om järnvägsstationen byggts ut. Antalet räknade cyklar har vid olika stickprovskontroller uppgått till ungefär 450, vilket är ungefär detsamma som föregående år. Indikator Antal parkerade cyklar vid järnvägsstationen (egen mätning). Till bygg- och miljönämnden, tillika trafiknämnd Byggande och planering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. Målet är delvis uppnått Kartläggningen av planprocessen har flyttats fram till 2015 på grund av ny politisk organisation och ny lagstiftning. Åtagandet att förelägga Knivsta kommun att ta fram en plan för hur kommunen ska ordna förutsättningar för kretsloppsanpassning av samtliga avlopps anläggningar är utfört. Arbetet med en strategi för att öka andelen energieffektivt byggande har inte påbörjats. 22
kommunövergripande uppdrag och mål Planering av trafiken ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Målet är delvis uppnått Två nya elbilsparkeringar på Sågverkstorget togs i drift under vintern 2014, vilket innebär en ökning av elbilsparkeringar i kommunen med 50 procent. Det har hittills inte påbörjats någon utredning om möjligheten till separata kostnadsfria parkeringar för mindre bilar. Till socialnämnden Nämndens verksamheter ska präglas av trygghet, valfrihet och kvalitet. Målet är uppnått Enligt socialnämndens avsiktsförklaring om e-hälsa ska andelen be - rörd personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt öka. Vidare ska fler använda Nationell Patient Översikt (NPÖ) vars syfte är utbyte av information om enskilda personer med landstingets hälso- och sjukvård. I nämndens avsikts - för klaring ingår också att utarbeta en långsiktig plan för arbetet med e-hälsa. Socialnämnden har reviderat förfrågningsunderlaget för lagen om valfrihet inom vård och omsorg (LOV). Internkontrollplanen är uppdaterad och granskningen av verk samheterna innehåller perspektiven trygghet, valfrihet och kvalitet. Upphandling av nytt verksamhetssystem för individ- och familjeomsorgen förbereds. Nämndens verksamheter ska vara effektiva och individuellt anpassade. Metoder ska utvecklas och förebyggande arbetssätt ska vara vägledande. Målet är uppnått Insatserna är individuellt anpassade och stödjer individens egna resurser för att förebygga ytterligare behov av vård och omsorg. Socialnämnden har via förvaltningen ett gott samarbete med vården i landstinget och med andra delar av kommunen. Bland annat deltar verksamheten i nätverk som rör personer med LSS-insatser. Öppna verksamheter ska utvecklas för att ge god livskvalitet, bland annat genom samverkan med frivilliga och deras organisationer. Målet är uppnått Socialnämnden har ett väl utvecklat samarbete med frivillig organisationer och volontärer. Ett brukarråd har utvecklats som kan delta i och lämna synpunkter för verksamhetsutvecklingen. Tidiga insatser ska eftersträvas inom individ- och familjomsorgen. Målet är uppnått Utredningstiden är kort. Insatser i hemmet ges alltid om situationen inte är så allvarlig att placering bedöms som nödvändig. Social nämnden har i jämförelse med riksgenomsnittet förhållandevis få placerade barn och vuxna på hem för vård och boende (HVB). 23