En ny klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-10-14 Kommunstyrelsen Miljönämnden En ny klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Regeringen beslutade den 1 juli 2010 att tillsätta en parlamentarisk kommitté (dir. 2010:74) med uppdraget att lämna förslag till regeringen om hur miljökvalitetsmålen och generationsmålet kan nås. Kommittén har antagit namnet Miljömålsberedningen och dess uppdrag är att utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom av regeringen prioriterade områden. Uppdraget har utvecklats genom olika tilläggsdirektiv och har redovisats i flera delbetänkanden. Den 22 juni 2016 överlämnade miljömålsberedningen betänkandet En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47. Södertälje kommun har fått delbetänkandet på remiss från regeringen med möjlighet att komma in med yttrande senast den 9 november 2016. Dnr: KS 16/260, MN 16/2148 Ärendet Miljövårdsberedningen föreslår att det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och att de faktiska utsläppen av växthusgaser ska vara 85 % lägre än de var år 1990. En rad olika etappmål föreslås för att nå det långsiktiga målet. Södertälje kommun ser mycket positivt på Miljövårdsberedningens förslag som innebär en kraftig ambitionshöjning i svensk klimatpolitik och med en tvärsektoriell målsättning som berör många samhällsnivåer och områden. Kommunen tillstyrker de förslag till långsiktiga mål samt etappmål som redovisas. Förslagen ger goda förutsättningar att nå de lokala klimatmålen i kommunerna till exempel i Södertälje. Södertälje kommun arbetar för tillfället med att ta fram ett nytt Miljö- och klimatprogram där kommunen föreslår en höjd ambition och målsättning med miljö- och klimatarbetet. Miljömålsberedningens förslag stärker kommunen i sitt lokala miljö- och klimatarbete. Miljömålsberedningen poängterar att kommunerna har en stor möjlighet och ansvar i utvecklingen för minskade växthusgasutsläpp. Vidare nämns att staten har som roll att underlätta för kommunerna i detta arbete, till exempel genom att undanröja hinder i lagstiftningen eller inrätta ekonomiska styrmedel. Södertälje kommun Utredning och hållbarhet 151 89 Södertälje Organisationsnr: 212000-0159 www.sodertalje.se Besöksadress: Campusgatan 26 Växel: 08-523 010 00

Tjänsteskrivelse 2016-10-14 Södertälje kommun Kommunstyrelsen 2 (3) Södertälje kommun har följande sammanfattande synpunkter på förslaget: Positivt att kommunernas roll lyfts fram som central för genomförande av målen. Det är dock stora skillnader i hur kommunerna kommer att klara av att genomföra målen som föreslås, t.ex. att minska utsläppen från transportsektorn med 70 % till år 2030 och öka andelen kollektivtrafikresenärer med 25 % till år 2025. Om Sverige ska lyckas med klimatomställningen, och de uppsatta målen, så är det viktigt att kommunerna väger in åtminstone ett regionalt perspektiv i den fysiska planeringen. Att den fysiska planeringen exempelvis drar fördel av befintliga kollektiva och regionala transportsystem. Positivt med ambitiösa etappmål men de är svåra att jämföra med det långsiktiga målet till år 2045, eftersom de inte är formulerade på samma sätt. Målet om att minska utsläppen från transporterna bör hänga ihop med målet om en fossiloberoende fordonsflotta, vilket inte riktigt framgår i förslaget. Positivt att beteendefrågorna finns med förslaget men Södertälje kommun ser att de belyses och utreds i högre grad. Konsumtionen står för stora utsläpp av växthusgaser, tyvärr saknas det en utredning, analys och mål för hur samhället kan börja minska miljöbelastning och klimatutsläpp från konsumtionen. Den offentliga upphandlingen är ett viktigt styrmedel och påverkansfaktor för att minska utsläppen av växthusgaser. Staten bör ställa krav på och stötta den offentliga upphandlingen så att den används och blir det viktiga redskap den kan bli i klimatomställningen. Positivt att strategier för cirkulär ekonomi och kretsloppstänkande för material- och energihushållning finns med i förslaget. Den sammantagna naturresursanvändningen inom avfalls- och avloppshantering borde dock belysas bättre. Hur kan systemen för organiskt avfall och avlopp utformas så att de minimerar klimatpåverkan och främjar långsiktigt hållbar växtnäringsförsörjning samt giftfri miljö. Beredningen anser att partikelutredningens skatteförslag samt andra former av ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen av partiklar, PM10, bör övervägas av regeringen i det fall berörda kommuner behöver ytterligare stöd i arbetet med att sänka halterna av partiklar PM10. För Södertäljes kommuns del är det mycket angeläget att den frågan utreds vidare, bland annat därför att den utredning som kommunen gjort angående möjligheten att införa dubbdäcksförbud på vissa gator visar på att det inte är en framkomlig lösning. I beredning av detta remissvar har Eva Ryblad, miljöinspektör, medverkat.

1 (7) PM 2016-10-11 En ny klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Sammanfattning Miljövårdsberedningen föreslår att det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045 och att de faktiska utsläppen av växthusgaser ska vara 85 % lägre än år 1990. En rad olika etappmål föreslås för att nå det långsiktiga målet. Södertälje kommun ser mycket positivt på Miljömålsberedningens förslag som innebär en kraftig ambitionshöjning i svensk klimatpolitik och med en tvärsektoriell målsättning som berör många samhällsnivåer och områden. Kommunen tillstyrker de förslag till långsiktiga mål samt etappmål som redovisas. Förslagen ger goda förutsättningar att nå de lokala klimatmålen i kommunerna till exempel i Södertälje. Södertälje kommun arbetar för tillfället med att ta fram ett nytt Miljö- och klimatprogram där kommunen föreslår en höjd ambition och målsättning med miljö- och klimatarbetet. Miljömålsberedningens förslag stärker kommunens arbete i sitt lokala miljö- och klimatarbete. Miljömålsberedningen poängterar att kommunerna har en stor möjlighet och ansvar i utvecklingen för minskade växthusgasutsläpp. Vidare nämns att staten har som roll att underlätta för kommunerna i detta arbete, till exempel genom att undanröja hinder i lagstiftningen eller inrätta ekonomiska styrmedel. Södertälje kommun har följande sammanfattande synpunkter på förslaget: Positivt att kommunernas roll lyfts fram som central för genomförande av målen. Det är dock stora skillnader i hur kommunerna kommer att klara av att genomföra målen som föreslås, t.ex. att minska utsläppen från transportsektorn med 70 % till år 2030 och öka andelen kollektivtrafikresenärer med 25 % till år 2025. Om Sverige ska lyckas med klimatomställningen, och de uppsatta målen, så är det viktigt att kommunerna väger in åtminstone ett regionalt perspektiv i den fysiska planeringen. Att den fysiska planeringen exempelvis drar fördel av befintliga kollektiva och regionala transportsystem. Södertälje kommun Utredning och hållbarhet 151 89 Södertälje Organisationsnr: 212000-0159 www.sodertalje.se Besöksadress: Campusgatan 26 Växel: 08-523 010 00

PM 2016-10-11 Södertälje kommun 2 (7) Positivt med ambitiösa etappmål men de är svåra att jämföra med det långsiktiga målet till 2045, eftersom de inte är formulerade på samma sätt. Målet om att minska utsläppen från transporterna bör hänga ihop med målet om en fossiloberoende fordonsflotta, vilket inte riktigt framgår i förslaget. Positivt att beteendefrågorna finns med förslaget men Södertälje kommun ser att de belyses och utreds i högre grad. Konsumtionen står för stora utsläpp av växthusgaser, tyvärr saknas det en utredning, analys och mål för hur samhället kan börja minska miljöbelastning och klimatutsläpp från konsumtionen. Den offentliga upphandlingen är ett viktigt styrmedel och påverkansfaktor för att minska utsläppen av växthusgaser. Staten bör ställa krav på och stötta den offentliga upphandlingen så att den används och blir det viktiga redskap den kan bli i klimatomställningen. Positivt att strategier för cirkulär ekonomi och kretsloppstänkande för material- och energihushållning finns med i förslaget. Den sammantagna naturresursanvändningen inom avfalls- och avloppshantering borde dock belysas bättre. Hur kan systemen för organiskt avfall och avlopp utformas så att de minimerar klimatpåverkan och främjar långsiktigt hållbar växtnäringsförsörjning samt giftfri miljö. Beredningen anser att partikelutredningens skatteförslag samt andra former av ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen av partiklar, PM10, bör övervägas av regeringen i det fall berörda kommuner behöver ytterligare stöd i arbetet med att sänka halterna av partiklar PM10. För Södertälje kommuns del är det mycket angeläget att den frågan utreds vidare, bland annat därför att den utredning som Södertälje kommun gjort angående möjligheten att införa dubbdäcksförbud på vissa gator visar på att det inte är en framkomlig lösning. Ärendet Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Miljömålsberedningen att ta fram en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Innan sommaren publicerades den första delen av strategin, ett ramverk som inkluderade förslag till långsiktigt klimatmål samt en klimatlag. Den andra strategin omfattar en samlad och långsiktig klimatpolitik och luftvårdsstrategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för att nå klimatmålen. Nedan beskrivs centrala delar av Miljövårdberedningens förslag på ny klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige samt Södertäljes kommuns synpunkter på förslaget. Mål Övergripande mål

PM 2016-10-11 Södertälje kommun 3 (7) I sitt första delbetänkande presenterade Miljömålsberedningen sitt förslag om långsiktigt klimatmål för Sverige. Det innebär att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, och att de faktiska utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 % lägre än de var år 1990. I detta delbetänkande presenteras förslag på etappmål till år 2030 och år 2040 för de delar av växthusgaserna som inte omfattas av EUs handel med utsläppsrätter. Beredningen poängterar dock vikten av att följa utvecklingen även i den handlande sektorn, eftersom det påverkar möjligheten att nå det långsiktiga målet. Etappmål för utsläpp av växthusgaser Förslagen innebär att: Utsläppen i Sverige i den icke-handlande sektorn bör senast år 2030 vara 63 % lägre än utsläppen år 1990. Högst 8 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder. Utsläppen i Sverige i den icke-handlande sektorn bör senast år 2040 vara 75 % lägre än utsläppen år 1990. Högst 2 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder. Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn ska minska med minst 70 % senast år 2030 jämfört med år 2010. Målnivåerna innebär att en omställning av samhället mot låga utsläpp måste ske snabbare än vad utvecklingen hittills varit. Som kompletterande åtgärder avses bland annat utsläppsminskningar som sker i andra länder som ett resultat av svenska insatser, eller lagring av koldioxid från biologiska källor. Miljömålsberedningen lämnar följande förslag till etappmål för att minska mängden luftföroreningar: Etappmål för begränsade utsläpp från vägtrafik i större tätorter Andelen persontransportresor med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 % år 2025, uttryckt i personkilometer, i riktning mot målet att på sikt fördubbla marknadsandelen för gång-, cykel-, och kollektivtrafik. Etappmål inriktat på begränsade utsläpp från småskalig vedeldning Utsläppen av bens(a)pyren, partiklar PM2,5 och sot från småskalig vedeldning ska minska kontinuerligt till år 2020. Senast år 2019 ska det vara klarlagt hur stora utsläppsminskningar från småskalig vedeldning som krävs för att preciseringarna i miljömålet Frisk luft ska nås.

PM 2016-10-11 Södertälje kommun 4 (7) Utsläppsminskningarna ska anges i termer av minskade utsläpp av bens(a)pyren, partiklar PM2,5 och sot. Etappmål inriktat på begränsad intransport av luftföroreningar Utsläppen av kväveoxider från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön ska ha halverats till år 2025 jämfört med 2010. Sverige ska till år 2020 ha genomfört riktade insatser mot de stora utsläpparländerna öster om EU (Ryssland, Vitryssland och Ukraina) i syfte att minska intransporten av luftföroreningar därifrån. Etappmål inriktat på att uppfylla internationella utsläppsåtaganden Utsläppen av kväveoxider, svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen, ammoniak och partiklar PM2,5 ska senast år 2025 motsvara de indikativa mål för år 2025 som framgår av det reviderade takdirektivet. Områden som Södertälje kommun särskilt vill lyfta fram Södertälje kommun ser positivt på Miljömålsberedningens förslag som innebär en ambitionshöjning i svensk klimatpolitik och med en tvärsektoriell målsättning som berör många samhällsnivåer och områden. Förslagen ger förutsättningar att nå de lokala klimatmålen i kommunerna till exempel i Södertälje kommun. Miljömålsberedningen poängterar att kommunerna har en stor möjlighet och ett stort ansvar i utvecklingen för minskade växthusgasutsläpp. Vidare nämns att staten har som roll att underlätta för kommunerna i detta arbete, till exempel genom att undanröja hinder i lagstiftningen eller inrätta ekonomiska styrmedel. Södertälje kommun arbetar för tillfället med att ta fram ett nytt Miljö- och klimatprogram där kommunens ambition och målsättning med miljö- och klimatarbetet höjs. Miljövårdsberedningens förslag stärker kommunens arbete i sitt lokala miljö- och klimatarbete. Följande områden, åtgärder och styrmedel i Klimat- och luftvårdsstrategin vill Södertälje kommun särskilt lyfta fram som centrala för att kommunen ska nå sina egna klimat- och miljömål: Transporteffektivt samhälle som inbegriper tre åtgärdsområden; - Transporteffektivt samhälle med mål att göra gång-, cykel- och kollektivtrafik normgivande i stadsplaneringen. En hållbar samhällsplanering som bidrar till ett transportsnålt samhälle skapar många mervärden bl. a. minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar är ett sådant. - Energieffektivare och renare fordon. Det är av stor betydelse att utsläppen från vägtransporter minskar. Teknikkrav som omfattar en stor fordonsmarknad kan driva på utvecklingen, särskilt utsläppssnåla bilar, till exempel elbilar. En utveckling med

PM 2016-10-11 Södertälje kommun 5 (7) sänkta luftföroreningsutsläpp hos nya fordon genom effektivare avgasrening och ökad andel fordon med inga eller låga utsläpp av luftföroreningar är av avgörande betydelse för att kunna sänka halterna av kvävedioxid, partiklar PM2,5 och marknära ozon i svenska tätorter. Fortsatt skärpta koldioxidkrav på personbilar och lätta lastbilar inom EU behövs för att driva på en sådan utveckling. Sverige bör även vara pådrivande i denna utveckling. Sverige bör även driva på för att det inom EU ska införas koldioxidutsläppskrav för tunga fordon. - Kompletterande styrmedel har nyligen presenterats till exempel i den så kallade Bonus-Malus-utredningen som innebär att fordon med låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus medan fordon med höga utsläpp belastas med högre skatt. Det är viktigt att ett sådant system gynnar de minst klimatpåverkande fordonen och inte bara de fordon som har låga koldioxidutsläpp. Det bör också gynna fordon som släpper ut lägsta halter av luftföroreningar som kvävedioxid. - Förnyelsebara transporter. Tydliga politiska spelregler och långsiktiga spelregler krävs för marknaden. Skapa goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av marknaden för hållbara biodrivmedel i Sverige och att hitta gemensamma lösningar på EU-nivå. Beredningen stödjer införandet av ett kvot- eller reduktionspliktsystem med krav på att drivmedelsleverantörer ska leverera en viss andel biodrivmedel och eller viss klimatprestanda per år. Klimatanpassat bostadsbyggandet med ett livscykelperspektiv. En energieffektiv energianvändning i bostadsektorn bidrar till flera mål. Utsläpp från bostäder och lokaler står idag endast för 2 % av Sveriges utsläpp och utsläppen bedöms fortsätta minska. Däremot står utsläppen från byggnaders produktionsfas för en ökande andel av utsläppen av växthusgaser. Därför bör ett livscykelperspektiv vara utgångspunkt och fokus bör vara att minska utsläppen från byggmaterialen och själva byggprocessen. Den totala genomsnittliga energianvändningen i bostäder har minskat men energianvändningen är fortsatt hög och det finns potential för fortsatt effektivisering av hushållsanvändningen. Jordbruket- en möjlighet i klimatomställningen. Möjliggöra en ökad livsmedelsproduktion utan att utsläppen ökar. Utsläppen från livsmedelskonsumtionen behöver minska och cirkulära system, det vill säga kretsloppssystem behöver skapas. Detta arbetar Södertälje kommun med genom sitt arbete med ekologisk skolmaten samt arbetet med projektet Matlust med mera. Miljömålsberedningen presenterar även flera positiva förslag på styrmedel och åtgärder som stödjer kommunens miljöarbete. Södertälje kommun vill särskilt lyfta fram följande styrmedel: Beredningens föreslag att klimatmålen integreras i andra samhällsmål, och att andra utgiftsområden måste konsekvensanalyseras med avseende på klimatet.

PM 2016-10-11 Södertälje kommun 6 (7) Utveckla en bioekonomistrategi för Sverige, vilket bidrar till att Sverige kan ligga i framkant i omställningen till ett hållbart samhälle. Förslaget om att ta fram mer långsiktiga villkor för biodrivmedel är mycket viktigt. Om drivmedelstillverkare och fordonstillverkare känner till spelregler som gäller över en längre tid, vågar de också planera för investeringar som bidrar till att göra transportsektorn mer hållbar. Sverige ska driva på EUs energiskattesystem så att miljöstyrningen blir effektivare. Sverige driver på för att taket i EUs handelssystem med utsläppsrätter skärps, inte minst med tanke på att utsläppsminskningarna hittills varit effektivast utanför handelssystemet, åtminstone i Sverige. Förslaget om ändring av trafikförordningen respektive lag om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. för att ge kommuner möjlighet att införa miljözon för lätta fordon och differentiera avgift på parkeringsplatser utifrån fordons miljöegenskaper. Utreda möjligheterna att delegera viss beslutsrätt till kommunerna vad gäller införande av lokala styrmedel på trafikområdet. Att ändra i reseavdragsystemet så att resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar gynnas. Förslaget om att det på nationell nivå ska genomföras riktade informationsinsatser om vinterdäcksegenskaper, särskilt mot ansvariga för offentlig upphandling och återförsäljare av däck och bilar är mycket angeläget för Södertälje kommun. Förslaget om en skyndsam utredning om orsakerna till bristerna i systemet med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för luft och ta fram förslag till förbättring av systemet. Områden som kan förbättras Södertälje kommun instämmer att kommunerna har en viktig roll för att målen ska nås. Även om besluten fattas på internationell eller nationell nivå kommer mycket av det praktiska genomförandet att falla ner på lokal nivå. Det finns dock stora skillnader på hur kommunerna kan klara de målen. Målen inom transportområdet är ett exempel. Utsläppen från transportsektorm ska minska med 70 % och att kollektivresandet ska öka med 25 % till år 2025. De stora kommunera med en betydligt generösare kollektivtrafik, trängselskatt med mera har betydligt lättare att arbeta med åtgärder för att nå detta mål än de mindre och medelstora kommunerna. Positivt att med ambitiösa etappmål men de är generellt svåra att jämföra med det långsiktiga målet till år 2045, eftersom de inte är formulerade på samma sätt.

PM 2016-10-11 Södertälje kommun 7 (7) Målet om att minska utsläppen från transporterna bör även hänga ihop med målet om en fossiloberoende fordonsflotta. Konsumtionen står för stora utsläpp växthusgaser; trots det saknas det en utredning, analys och mål för hur utsläppen från konsumtionen ska börja minska. Positivt att beteendefrågornas finns med i förslaget men deras betydelse för klimatpåverkan bör utredas och belysas i högre grad. Den offentliga upphandlingen är ett viktigt styrmedel och påverkansfaktor för att minska utsläppen av växthusgaser. Staten bör ställa krav på och stötta den offentliga upphandlingen så att den används och blir det viktiga redskap den kan bli i klimatomställningen. Positivt att strategier för cirkulär- och kretsloppstänkande finns med för material- och energihushållning. Den sammantagna naturresursanvändningen inom avfalls- och avloppshanteringen borde dock belysas bättre. Hur bör systemen för hantering av organiskt avfall och avlopp utformas så att de minimerar klimatpåverkan samtidigt som långsiktigt hållbar växtnäringsförsörjning och giftfri miljö främjas. Miljömålsberedningen föreslår inga nya åtgärder för att minska halterna av PM10 utan hänvisar till utredningen om partikelhalter som redovisade sitt arbete våren 2015. Utredningen kom fram till att ett system med skatt på dubbdäck inom vissa områden skulle vara det mest effektiva sättet att minska halterna av PM10. Utredningen bedömde ändå att den inte ville förorda en nationell skatt för att åtgärda lokala problem utan ansåg att de åtgärder som kommunerna hittills vidtagit, som dubbdäcksförbud, dammbindning och olika städåtgärder är tillräckligt. Miljömålsberedningen anser att ett ekonomiskt styrmedel i form av en skatt generellt sett är ett mer flexibelt styrmedel än lokala förbud mot att använda dubbdäck, eftersom trafikanter då kan fortsätta att använda dubbdäck, men får betala för det. Samtidigt delar beredningen utredningens bedömning att införandet av en nationell skatt för att åtgärda lokala problem av denna typ inte är självklar utan också har klara nackdelar. Beredningen anser ändå att utredningens skatteförslag samt andra former av ekonomiska styrmedel bör övervägas av regeringen i det fall berörda kommuner behöver ytterligare stöd i arbetet att med att sänka halterna av partiklar PM10. För Södertäljes del är det mycket angeläget att den frågan utreds vidare, bland annat därför att den utredning som kommunen gjort angående dubbdäcksförbud visar på att det inte är en lösning för Södertälje. Ebba Jordelius, miljöstrateg Karl-Axel Reimer, gruppchef miljö och hälsa Eva Ryblad, miljöinspektör