Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.



Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

IFS MEDLEMSBLAD i UPPSALA LÄN, 4 <<<<<<<<<<<<<2011<<<<<<<<<<<<<

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012

Uppsala Public Management Seminar - Hur ska offentlig sektor styras?

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

Statlig styrning med kunskap

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Förändring, evidens och lärande

Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen

Praktiska anvisningar - Analys och ekonomi, Samordning av den enskildes insatser mellan slutenvård, öppenvård och kommun

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Om styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019

Läroplanen som diskussionsunderlag

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Digital utveckling i Region Uppsala

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då?

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)

Behandling vid samsjuklighet

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Punkt 7 - Bilaga 2. Hur ser omvärlden ut och vad behöver vi förhålla oss till? Nationella intresserådet. SPSM:s omvärldsanalys.

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård ( SOU 2017:48)

Statistik och kvalitetsmätningskriterier

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

SYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen,

Ersättningen och e-hälsan

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Enhetsundersökning LSS

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Riktlinjer för Mjölby kommuns mål- och resultatstyrning

Yttrande över betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Återhämtning och Delat beslutsfattande

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Framtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör

Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

New Public Management

Nationella indikatorer

Regionbildning sjukvårdens utmaningar. Östersund 26 april 2016 Göran Stiernstedt

Styrning av kommuner i nordiska länder

Patientsäkerhet från teori till NSGs praktik

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Förändringar i den svenska sjukvårdens ORGANISATION. Runo Axelsson Professor i Health Management. Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Transkript:

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. OBS Under arbeta: citera ej utan författarens tillstånd/n.b. Work in progress: do not quote without author s permission. Wendy Maycraft Kall PhD (Fil. Dr.) Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet. Uppsala Public Management Seminar, 28 november 2014 1

Grisen blir inte tjockare för att man väger den! Informationssamhälle. Information viktig källa för beslutsfattare: Policyinlärning; Kunskaper för styrning; Vikten av information som prestationsmått. Utvärderings information mäter/bedömer utfall ständiga mättningar har blivit viktiga. Information; en typ av policystyrningsinstrument. 2

Forskningsproblem Information från utvärderingar har blivit allt viktigare inom policyprocessen: Grunden till policybeslut på central/lokal nivå; Bedömningar av implementering. Sverige - en lång tradition av informationsproduktion: mjukare typer med lägre styrningsgrad Senare tid: ökat intresse för siffersstyrning/ligatabeller osv Frågor Har Sverige bytt informationsstyrningsstrategi: mjuk hård informationsstyrning? Konsekvenser? Fallstudie: psykiatri prioriterat område/brist på information 3

Policystyrningsinstrument Bemelmans Videc m.fl. 1998 Carrots, Sticks & Sermons Morötter/Carrots (Incitament/Finans) Piskor/Sticks (Reglering) Predikningar/Sermons (Information) 4

Information & styrningsinstrument Vedung & van der Doelen: the softest and most lenient tool of government dvs. mjuk & icke-bindande instrument NPM (mål- & resultatstyrning/ramlagar osv): reducerad direkt- & detaljerad styrning Informationsinstrument viktigare: Utvärderingar, uppföljningar, inspektioner Vetenskapliga mått (evidensbaserade): MEN olika perspektiv? Medicinska? Sociala? Vilken evidens dominerar? Signalera statens normer, värderingar & bedömningar av bra/dåligt Övertala mottagaren att ändra beteende: information, utbildning, kunskaper & inlärning. 5

Traditionell syn på policystyrningsinstruments progression Information (sermons) Mjukstyrning Incitament (carrots) Mellanstyrning Reglering (sticks) Hårdstyrning Maycraft Kall 2010:81 Men! Finns det hård- & mjukstyrning i alla kategorier? Finns det hårdare typer av informationsstyrning? 6

Hård- & mjukinformationsstyrning Teori/diskurs Mål Proceduralt instrument (system nivå) Verktyg (instrument nivå) Hård Regulatory state Managerialism Centralisering Standardisering Komplians Bedömning Central kunskapsstyrning Evidensbaserade system Teoretisk frivilligt men ökat tvång Ligatabell Mätning Offentligt skam Koppling andra resurser Mjuk Soft law/open method of coordination (EU) Decentralisering Lokal flexibilitet Information som kunskap Ej bedömning Lokal kunskapsformulering Lokal handlingsfrihet Frivillig information utan tvång/styrning Sakuppgifter Inlärning Förbättring Ej koppling andra resurser Source: Maycraft Kall 2010 & forthcoming. 7

Utvärderingar av Psykiatri:1995-2005 Psykiatri: mjukstyrningstradition t. ex. Psykiatrireformen genom ramlagar, mål- & resultatstyrning Landsting/kommuner egna: tolkningar/definitioner formuleringar av tjänster, ambitioner osv. Nationella Utvärderingar mjukare information för förbättringar - råd & kunskap Ej individualisering/siffror/offentlig skam Kritik efter 2003 t. ex. Psykiatrisamordnare SOU2006:100 Styrningsbrister Ej evidensbaserade kunskaper 8

Psykiatriutvärdering: Öppna Jämförelser av Hälso- & sjukvårdens kvalitet & effektivitet 2005-2013 Siffrerbaserad utvärdering av sjukvård: begrepp god vård Dimensioner av God vård : A Medicinska resultat; B Patienterfarenheter; C Tillgänglighet; D Kostnader Psykiatrin sammanfattas i 10-14 indikatorer: Lätt tillgängliga & mätbara statistik från olika register Evidensbaserade indikatorer: expertgrupp Få patientfokuserade indikatorer Process indikatorer ej utfall t ex behandlingar/väntetider Standardisering & routinization Rangordning & bedömning: Trafikljus Röd = dålig Gul = medel Grön = bra 9

Konsekvenser Ej lika behandling för alla kategorier Evidensbaserad/administrativa indikatorer prioriteras Patienterfarenheter/utfall - få mätningar/proxymått Medias roll: rapportering & naming & shaming ej metodologiska problem ger förenklad bild Data bortfall/dålig registrering Relativ ej absolut dvs. Baseras på placering Kan enkla statistiker mäta komplexa tjänster? Ej målnivåer ALLA kan vara Bra/Dåliga Ej tjänster/behandlingar inom primärvård/socialtjänst eller koordinering

Diskussion Sjukvårdsindikatorer: mjuk hårdare styrning Standardisering & central definitioner Mindre lokal handlingsfrihet Komplianstryck från media/staten Ej hårdast: ej kopplad till resurser - kommunala självstyret Målkonflikt God vård? Fokusering, expert- & administrativa mått konflikt med individualisering/patientinflyttande Bra/dålig bedömning relativ & ej absolut Avgränsning & bedömning Psykiatri samverkan mellan specialistvård, primärvård & socialtjänsten, Men alla bedöms olika sätt. Olika mål & perspektiv. 11

Slutsatser Utvärderingsresultat: viktig information för kunskapsstyrning: information till landsting om statens mål & förväntningar Normativa effekter: signalerar hur prestationer ska bedömas. Hur reducerar man komplexa tjänster till ett antal mått/siffror? Einstein: Not everything that can be counted counts, and not everything that counts can be counted Problem: satsning på mätning eller förbättring? Risk: helhetssyn minskar: förbättra siffror eller förbättra prestation? Styrning fokuserar på det lätt mätbara Komplexa, svårt att mäta prestation & kvalité ignoreras 12

Varning: Katastrofalt dysfunktionella informationsstyrningseffekter! Mid-Staffordshire hospital 2005-09 Kunskapsstyrning ska öka sjukvårdens effektivitet: Utvärdering utifrån några nyckelmått (administration/budget) Hotell-typ rangordningar - kopplas till belöningar/sanktioner 3* Sjukhus: reglerings- & ekonomiska friheter (tvärtom för 0*). Men katastrofalt resultat på Mid-Staffordshire sjukhus Sjukhuschefer: nyckelmåttsstyrning 3*. Fokusering på korporativa intressen inte patientintressen Nedskärningar patienter försummades Blev ett 3-stjärnigt sjukhus uppnådde indikatorer MEN 400-1200 fler patienter dog Francis inquiry 2013 It should be patients not numbers which counted 13