Augusti Tyresö kommun

Relevanta dokument
Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Krashens monitormodell

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Mariaskolan hela skola föräldrar 2016

Rutgerskolan föräldrar 2016

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Utredning mångfaldsenheten

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Skolan F-6 Föräldrar 2016

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Moderna språk som modersmål

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Gruppinsamling elever i

SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsnämnden

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Nationella minoriteter i skolan

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Skolenkät vårdnadshavare grundskola, 2018

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Skolan-Fritids Föräldrar 2016

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Utvecklingsgruppen: Faruk Maroof, Cemil Gündogan, Badiaa Magid, Barbara Gjärdman, Zilola Yulchieva Ilona Stadelmann

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ellen Key skolan i Stockholm hösten Antal svar: 84

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 128

Nationella minoriteter i skolan

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Gustav Adolfsskolan i Norrköping hösten Antal svar: 12

Välkommen till skolan!

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Ansökan om modersmålsundervisning

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Skolenkäten hösten 2012

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Nationella minoriteter i förskola och skola

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Skolenkäten hösten 2018

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Regelbunden tillsyn i Blattnicksele skola

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Igelsta grundskola i Södertälje kommun hösten Antal svar: 12

RUTINER AKTIVITETER ANSVARIG Information

Skolenkäten våren 2013 Resultatredovisning för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Skolenkäten våren 2012

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten Antal svar: 91

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Rudanskolan i Haninge våren Antal svar: 64

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Skolenkäten våren 2017

Beslut för förskoleklass och grundskola

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Skolenkäten hösten 2016

Skolenkäten våren 2018

Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Grundskolan: elever per 15 oktober

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Skolenkäten hösten 2017

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Grundsärskolan: elever per 15 oktober

Verksamhetsbeskrivning

Transkript:

Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1

Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå Grundskoleförordning 2 kap 9-14 Där står inledningsvis; Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör ett dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning) om. Grundskoleförordningen 5 kap 2,3 - Studiehandledning Lokal nivå Lokal arbetsplan Integrationsplan för Tyresö kommun 2007-2010 Riktlinjer för modersmål Riktlinjer för skolskjuts (2008-07-01) (Nämndbeslut ) Kostnadsfri skolskjuts ges till modersmålsundervisning för elever i förskoleklass och årskurs 1 och 2, om det inte finns trafiksäker gångväg eller om det på grund av tidspassning är nödvändigt för att hinna till modersmålsundervisningen. Kostnadsfri skolskjuts från modersmålsundervisningen ges endast för elever i förskoleklass och i årskurs 1 och 2 som ska åter till skolbarnsomsorg. Skolskjuts för övriga elever i samband med modersmålsundervisningen ges enligt följande; Kostnadsfri skolskjuts anordnas för elever med en skolväg/promenadväg överstigande 2 km i förskoleklass och i årskurs 1-3 på grundskolan och 3 km i övriga årskurser i grundskolan. Modersmål Elevens vårdnadshavare ansöker om modersmål. Undervisningen sker utanför elevens ordinarie schema. Modersmålet är således frivilligt. Ansökningsblanketter finns på kommunens hemsida. Modersmålsläraren har två olika uppgifter: 1. Undervisning i ämnet modersmål* har egen kursplan och egna betygskriterier. Kommunen är skyldig att anordna modersmålsundervisning om det finns minst 5 elever i kommunen och om eleven har grundläggande kunskaper i språket. (minsta antal elever gäller ej minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib, jiddisch) 2. Studiehandledning** på modersmål är ett ämnesstöd, som en elev skall få om eleven behöver det. Här gäller ingen regel om fem elever utan behovet hos eleven styr. * Bilaga 1 ** Bilaga 2 2

Resurstilldelning för elever i modersmålsundervisning Vi strävar efter att det minsta antalet elever/undervisningsgrupp inte understiger 5 elever. = Resurs/grupp 60 minuter. Undervisningsgrupper på 10 eller fler elever: = Resurs/grupp 80 minuter. Riktlinjer för studiehandledning Resurstilldelning bygger på tanken att den nyanlända eleven har det största behovet och allteftersom det svenska språket växer fram minskar också behovet av studiehandledning. Viktigt att komma ihåg att det är elevens skola som ansöker om studiehandledning till skillnad mot modersmål. Nivåer År 1-9 elev på nybörjarnivå (A1) Resurser 3 lektioner/vecka i 6 månader 40-60 min lekt utifrån klassens undervisning År 5-9 elev på nybörjarnivå (A2) År 1-4 elev på nybörjarnivå (A2) Elev på mellannivå (B1, B2) 2 lektioner/vecka i 7-18 månader 40-60 min lekt 1 lektion/vecka i 19-30 månader 40-60 min lekt 1 lektion/vecka Elev på avancerad nivå (C1, C2) Individuell bedömning A1-C2 följer skalan för självbedömning enligt Europeisk språkportfolio. 3

Modersmålsundervisning Bilaga 1 Grundskoleförordning 2 kap. 9 Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om 1. eleven har grundläggande kunskaper i språket, och 2. eleven önskar få sådan undervisning. Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska. 13 En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk, endast om det finns lämplig lärare. En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är kommunen inte skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet är mindre än fem. Syfte I undervisningen får eleven vidareutveckla sina kunskaper i modersmålet. Eleven får stärkt självkänsla. Eleven utvecklar sin flerkulturella identitet. Modersmålet är ett viktigt stöd i kunskapsutveckling. Eleven får en utvecklad tvåspråkighet. Kunskapen om den egna kulturen stärks och fördjupas. Förståelsen för olika kulturer förmedlas vilket är en viktig del i ett mångkulturellt samhälle Målsättning Eleven arbetar med muntliga och skriftliga övningar. Läsning av både fakta- och skönlitterära texter ingår. Undervisning i språkets uppbyggnad sker. Kunskaper i historia, geografi, traditioner och samhällsliv förmedlas. Jämförelser görs mellan svenskan och det egna språket. Likheter och olikheter jämförs mellan den egna kulturen och den svenska. Möjligheter till studiebesök ges. Modersmålundervisningen anordnas efter elevernas ordinarie schema. Lärarna i modersmål samordnar undervisningen på ett antal skolor utifrån gruppens sammansättning. 4

Studiehandledning på modersmål Bilaga 2 Grundskoleförordningen, 5 kap 2 En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. 3 En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Syfte Studiehandledning syftar till att stödja undervisning i andra ämnen. Det är handledning på elevens modersmål. Handledning ska ges till elever som inte till fullo klarar av undervisning pga. otillräckliga kunskaper i svenska. Eleverna ska på ett bättre sätt kunna hävda sig i den ordinarie undervisningen enligt sina förutsättningar. Studiehandledning är en stödinsats som skolan söker och skall vara en del av elevens individuella utvecklingsplan (IUP). Det är skolans rektor som beslutar när en elev ska erbjudas studiehandledning. Det behövs ingen anmälan från föräldrarna, utan skolan avgör om eleven har behov av studiehandledning. Målsättning Hjälp till eleven att följa den vanliga undervisningen i alla ämnen Ge eleven ord och begrepp i både modersmål och svenska Ge eleven möjlighet att utveckla sitt modersmål och svenskan Ge trygghet och självförtroende Öka motivationen, studietekniken samt möjligheten för eleven att nå upp till målen. I lärandeprocessen samspelar tre olika funktioner: språkutveckling, kunskapsutveckling och identitetsutveckling Studiehandledning på olika sätt I samarbete och samplanering med klasslärare, mentorer och/eller ämneslärare ges studiehandledning enligt följande: Studiehandledning före undervisningen i klassen Genom att i förväg arbeta med ord och nyckelbegrepp inom ett nytt arbetsområde kan eleven få beredskap för att bättre tillgodogöra sig undervisningen. Studiehandledning som repetition Inlärningsresultatet befästs genom repetition och bearbetning för att kontrollera och utvärdera att eleven har förstått och lärt sig. Studiehandledning i klassen Vid behov kan studiehandledning ske i klassen när lärare behöver ha en genomgång första delen av lektion. Lärare ska prioritera de områden som eleven behöver mest hjälp i med tanke på tidsbrist. 5

Skolintroduktionsgrupp för nyanlända elever i år 6-9 För sent anlända grundskoleelever i Tyresö kommun sker skolintroduktion i en gemensam introduktionsgrupp. Gruppen träffas två förmiddagar i veckan på Forellskolan. I enlighet med de övergripande nationella målen för nyanländas introduktion, inriktas arbetet på att ge förutsättningar för utbildning och delaktighet i samhället. Undervisningen i gruppen syftar till att hjälpa eleverna att tillägna sig en grundläggande kommunikativ förmåga och att utveckla förståelse för normer, koder och den svenska skolkulturen. Deltagandet i gruppen planeras vara högst sex månader. Kommunens språkutvecklingspedagog ansvarar för undervisningen i gruppen. SVA-nätverk SVA- nätverksgrupp består av lärare i svenska som andraspråk som arbetar inom grundskolan i Tyresö kommun. Syftet med detta nätverk är kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och reflektion som leder till förbättrad verksamhet för flerspråkiga elever i kommunen. Nätverket verkar dessutom för att skapa möjligheter till samarbete med klass-, ämnes- och modersmålslärare för att uppnå samsyn kring flerspråkiga elevers lärandesituation i kommunen. SVA-lärarna ansvarar för att en bra skolintroduktion görs med anpassat schema och stöd för eleven i skolarbetet. För ytterligare information kontakta: Lotta Strand 08-5782 90 90, 070-488 90 90 Lena Ter Vehn 08-5782 90 91 ansvarar för utbetalning av SVA-peng För pedagogiska frågor kontakta språkutvecklingspedagogen Saima Glogic på 073-688 76 06 6