I. Övergripande målbeskrivning

Relevanta dokument
I. Övergripande målbeskrivning

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning

BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

I. Övergripande målbeskrivning

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI

SKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält

KLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Anestesi och intensivvård

I. Övergripande målbeskrivning

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI

Barn- och ungdomskirurgi

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Neuroradiologi 1

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett

Del 3: Checklista för inspektion

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010

I. Övergripande målbeskrivning

VASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Programme, Intensive Care, 60 credits

Bild- och Funktionsmedicin

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

Förslag till kursämnesbeskrivningar

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Barn- och ungdomskirurgi

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Intensivvård/ intermediärvård

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

Neuroradiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Delar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Utbildningsbok för klinisk farmakologi

Öron-, näs- och halssjukdomar

Kompetensbeskrivning

Delar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

Bild- och Funktionsmedicin

Kirurgiska specialiteter

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Appendix. A. Verksamheten

Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

I. Övergripande målbeskrivning

Transkript:

ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil verksamhetsfält Anestesi intensivvård är en medicinsk specialitet vars verksamhet syftar till att göra patienter smärtfria i samband med kirurgiska ingrepp under förlossning samt att övervaka vid behov stödja eller återställa kroppens vitala funktioner under efter kirurgiska ingrepp, stora skador eller allvarlig sjukdom. Specialiteten ansvarar för anestesisjukvård jämte akut omhändertagande intensivvård av patienter med kirurgiska eller medicinska sjukdomar skador. I anestesisjukvård ingår preoperativ bedömning behandling samt postoperativ övervakning (uppvakningsvård). Specialiteten handlägger också i viss utsträckning diagnostik behandling av olika smärttillstånd, andningsstödjande vård ambulanssjukvård. Samverkan inom hälso- sjukvårdssystemet Specialiteten samverkar mycket nära med främst alla kirurgiska specialiteter i mindre omfattande utsträckning med ett stort antal andra medicinska verksamheter. Kunskaper, färdigheter förhållningssätt Specialiseringstjänstgöringen skall leda fram till de kunskaper färdigheter som fordras för att självständigt kunna utföra anestesiologisk sjukvård enligt verksamhetsfältet ovan. Specialisten i anestesi intensivvård skall A. Kunna bedöma behandla akut svikt av vitala funktioner. Därför behövs betydande insikt i kirurgisk patofysiologi funktion korrekt användning av den tekniska utrustning de farmaka, som används inom anestesi, intensivvård smärtbehandling välja genomföra lämplig anestesi anpassad till patientens tillstånd, kirurgiska önskemål förväntat postoperativt förlopp

tillsammans med patientansvarig läkare från annan specialitet övervaka behandla patienter på intensivvårdsavdelning i enlighet med aktuell vetenskap, erfarenhet medicinsk etik. B. Ha kännedom om de sjukdomstillstånd som primärt handläggs av andra specialiteter men som ofta kräver anestesiologisk assistans, smärtlindring eller som kan vara aktuella för intensivvård neuro-, thorax- barnanestesi därtill relaterad intensivvård inom anestesi intensivvård tillämpliga fysikaliska principer tekniker ambulanssjukvård, katastrofmedicin samt samhällets räddningstjänst i fred krig medel metoder för diagnostik behandling av akuta smärttillstånd de kroniska smärttillstånd där speciell anestesiologisk teknik tillämpas. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll kvalitetsutveckling förvärva kunskaper insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom skada, samt delta i individuellt generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning Sidoutbildning inom kirurgiska invärtesmedicinska specialiteter skall ge ökade färdigheter i diagnostik behandling av kirurgiska medicinska sjukdomar samt öka förståelsen för andra specialiteters verksamhet tänkande därmed skapa förutsättningar för ett välfungerande samarbete. Den sidoutbildning, som

skall prioriteras, är den som ger insikt i de sjukdomar, som har en hög perioperativ risk de som medför en hög belastning på intensivvården (se preciserade delmål). Därutöver skall den färdighetsträning prioriteras, som leder till att den blivande specialisten självständigt kan utföra de smärre kirurgiska/diagnostiska ingrepp, som krävs inom intensivvården (t ex tracheotomi, thoraxdränage, friläggning, bronchoskopi). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning det är verksamhetschefens handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses att god regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal.

II. Preciserade delmål Inom specialiteten anestesi intensivvård A. Specialisten skall självständigt rutinerat kunna - den kirurgiska patofysiologi som är aktuell för att genomföra driva anestesi, intensivvård behandla akut smärta - funktion korrekt användning av teknisk utrustning som inom länssjukvården används vid specialiserad anestesi intensivvård jämte anestesiologiskt relaterad smärtbehandling - behärska farmakokinetik, farmakodynamik, biverkningar, interaktioner toxikologi för de farmaceutiska specialiteter som är i allmänt bruk inom anestesiologi intensivvård - genomföra preoperativ patientbedömning administrera anestesi för alla typer av akuta elektiva ingrepp som förekommer inom länssjukvården - tillsammans med specialist från annat medicinskt verksamhetsområde diagnostisera behandla akuta sjukdomstillstånd komplikationer inom ramen för multidisciplinär intensivvård - diagnostisera behandla smärttillstånd där anestesiologisk teknik är aktuell samt delta i multidisciplinär smärtklinisk verksamhet - bakgrund till, indikationer för, kontraindikationer mot genomförande av inom specialiteten förekommande diagnostiska terapeutiska åtgärder som: - intravasal kateterisering - vätskebehandling, parenteral/enteral nutrition - blodersättning - syra-basbehandling - hjärt-lungräddning - andningsvård - dialys - kardiologisk intensivvård

- neurologisk/neurokirurgisk intensivvård - smärre kirurgiska ingrepp som utförs på intensivvårdspatienter - den akuta smärtans fysiologi. Diagnostik behandling av akuta vissa kroniska smärttillstånd B. Specialisten skall ha god kännedom om - anestesitekniker för akuta ingrepp inom thorax-, neuro- barnkirurgi - diagnostik behandling av patienter med tillstånd som kan föranleda anestesi, intensivvård eller smärtbehandling. För detta fordras särskilda kunskaper inom delar av internmedicin, akut kardiologi, lungsjukdomar, neurologi, nefrologi, pediatrik, psykiatri, akuta infektionssjukdomar, allmänkirurgi, urologi, ortopedi, akut neurokirurgi, obstetrik gynekologi, onkologi, öron-, näs- halssjukdomar, ögonkirurgi, akut thoraxkirurgi, organdonation - ambulanssjukvård katastrofmedicin samt organisationen av samhällets räddningstjänst i fred i krig - diagnostik behandling av kronisk smärta som inte kan definieras utifrån en neuro-biologisk förklaringsmodell