INFLUENSA Utbildning Hygienombud Hösten 2016
RNA-virus A,B och (C) Influensa Influensavirusets ytmolekyler hemagglutinin och neuraminidas (H och N) är avgörande för immunförsvarets möjlighet att känna igen och bekämpa viruset. Det finns många undertyper av H och N hos influensa A Ytmolekylerna förändras lite mellan varje säsong
Säsongsinfluensa Ytstrukturerna förändras ofta lite mellan varje säsong och därmed skyddar inte alltid den immunitet man fått från tidigare influensainfektioner med samma undertyp. Man kan därför insjukna i influensa många gånger under livet
Pandemisk influensa Ibland anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera människor (främst svin och fåglar) Ytstrukturer som är mycket skilda från säsongsinfluensan Majoriteten av befolkningen saknar då immunitet Sprids lätt och kan orsaka större sjuklighet än säsongsinfluensor
Influensapandemier 1889-1891 Ryska snuvan Virus A(H2) Hög sjuklighet men låg dödlighet 1918-1920 Spanska sjukan Virus A(H1) Uppskattningsvis 40milj döda. Även unga vuxna 1957 Asiaten Virus A(H2) Hög sjuklighet men låg dödlighet. Drabbade främst riskgrupper 1968 Hong Kong Virus A(H3) Liknade Asiaten 2009 Nya influensan Influensavirus A (H1N1) pdm 2009. Upptäcktes i sydvästra USA och Mexico i slutet av april 2009. Ca 200 000 dödsfall. 26 i Sverige.
Fågelinfluensa Influensa A-virus med hemagglutininvarianterna H5 och H7 kan hos fjäderfä mutera till att bli aggressiva eller högpatogena. Människa kan i sådana fall smittas via nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Sedan mars 2013 pågår ett utbrott av fågelinfluensa H7N9 i Kina. Influensa A(H5N1) (högpatogent fågelinfluensavirus) påvisades första gången hos människa 1997.
Riskfaktorer Gravida >65år Personer med kroniska sjukdomar såsom: -Kronisk lungsjukdom -Extrem fetma -Kronisk hjärtkärlsjukdom -Immunosupprimerade -Kronisk lever- eller njursvikt -Svårinställd diabetes mellitus -Kontinuerligt behov av astmamediciner under de senaste tre åren -Barn med flerfunktionshinder
Vaccination Världshälsoorganisationen, WHO, följer vilka virus som cirkulerar i världen. Två gånger om året lämnar de en rekommendation om vilka virusvarianter som bör ingå i influensavacciner under kommande säsong på norra respektive södra halvklotet. Producenterna följer dessa rekommendationer.
Vaccinations start i okt/nov I första hand till riskgrupper 50-80% skydd om vaccinet stämmer med de stammar som cirkulerar under säsongen Från och med 2013 rekommenderas gravida kvinnor att vaccinera sig mot säsongsinfluensa i andra eller tredje trimestern eftersom influensaviruset A(H1N1)pdm09 kan ge allvarlig lunginflammation hos dem. Vaccinationen påverkar inte fostret. Alla personer över 65 år rekommenderas årlig säsongsinfluensavaccination
Smittvägar Aerosol och Droppsmitta Direkt och indirekt kontaktsmitta
Smittsamhet Smittsamhet föreligger som regel ett dygn före symtomdebut och som mest sju dagar efter symtomdebut Hos barn och immunosupprimerade kan smittsamhet inte anges generellt
Inkubationstid: 1-5 dygn, men upp till 7dygn för A (H1N1) Symtom: Ofta akut insjuknande med frossa och snabbt stigande feber Därefter tilltar symtomen från luftvägarna. Främst torrhosta. Tracheobronkit (luftrörskatarr) med smärta bakom bröstbenet Muskel-,led- och huvudvärk. Kräkning och diarré förkommer också men främst hos barn
Provtagning, Influensa A, B och RS-virus. Nasopharynxaspirat eller flockad pinne i sterilt rör med 0,5-1ml NaCl. Analysen utförs minst 2 gånger dagligen (kl 10 och 14) alla dagar i veckan. Analystiden är 75 min. Flockad pinne får ej stoppas i transportrör med kol. Kolet förstör viruset. Provet förvaras kylt i väntan på transport.
Behandling o Normalt endast symtomlindrande behandling o Antivirala läkemedel (T Tamiflu eller Inh Relenza ) bör ges till personer med förhöjd risk för svår sjukdom och till svårt sjuka. Bör då sättas in inom 48 timmar från symtomdebut o I vissa fall kan antiviral behandling ges som profylax för att förhindra att personer i riskgrupper insjuknar o Bakteriella komplikationer kan behöva behandla med antibiotika o Svår influensasjukdom - respirator, ECMO
Handläggning av misstänkt eller säkerställd influensa Under influensa säsong, fråga alla patienter om influensasymtom- feber, muskelvärk, hosta Ska vårdas på infektionskliniken om det är möjligt Medicinsk säkerhet går alltid först Enkelrum med egen toalett och stängd dörr Laboratorieverifierad influensa med samma virus kan samvårdas
Vårdrutiner Enkelrum med egen toalett och stängd dörr Basala hygienrutiner Begränsa antal personer runt patienten Munskydd(vätskeresistenta IR eller IIR) och visir/skyddsglasögon Andningsskydd (skyddsklass FFP3) och visir/skyddsglasögon Gravida ska undvika arbetsmoment som medför areosolbildning tex inhalationer, sugning, bronkoskopi
FFP3 Med ventil Andningsskydd FFP3 Med täckt ventil FFP3 Utan ventil
Munskydd ɪɪ R Vätskeavvisande med visir ɪɪ R Vätskeavvisande
Visir och skyddsglasögon
Transport utanför vårdrum Patienten ska om möjligt ha ett munskydd Patienten uppmanas att hosta och nysa i en engångsnäsduk Patientens handhygien! Mottagande enhet informeras innan transporten påbörjas Patienten ska tas direkt in på ett rum på den mottagande enheten
Desinfektion och städning vid smittsamma sjukdomar Infektion Punktdesinfektion Daglig städning Slutstädning Tvätt-säck¹ Avfall² Extra skyddsutrustning ³ Influensa vid smittsamt skede Ytdesinfektion Plus Vanliga rengöringsmetoder Golv Virkon 1% Övrigt Virkon /Ytdesinf Plus Vit Konventionellt Visir, munskydd vid patientkontakt 1 Tvätt som är förorenad med kroppsvätskor läggs i förintelsepåse 2 Vid hantering av avfall, knyt ihop soppåsen i vårdsalen ³ Alltid basala hygienrutiner Om smitta misstänks på någon vårdsal är det extra viktigt att salen städas dagligen. Detta dokument gäller endast vid desinfektion och städning. Vid omvårdnadsarbete av patienter se gällande rutiner. Kontakta hygiensjuksköterska vid frågor.
Patientfall Du arbetar natt på medicinavdelningen då en läkare från akuten ringer och vill lägga in en patient med misstänkt influensa. Det finns inga enkelrum lediga och på de fyra enkelrum som finns på avdelningen ligger en patient med VRE, en med diarré (oklar anledning), en med ESBL i urinen (inga riskfaktorer) och en skyddsisolerad patient. Vad gör du för att lösa platssituationen? Vilka rutiner gäller i omhändertagandet av en patient med influensa? Vad ska man tänka på i Primärvården/Mottagning
Tack!