Politisk kommunikation

Relevanta dokument
FORSKNING OM JOURNALISTIK I

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010

Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk

Journalistik och nyhetsvärdering

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

JP7. q2 Browser Meta Info Browser (1) Version (2) Operating System (3) Screen Resolution (4) Flash Version (5) Java Support (6) User Agent (7)

Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige

Fria bildningens synlighet och plats i media

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro

q2 Markera hur viktiga du anser att följande saker är för dig i ditt arbete som journalist. Ganska viktigt (3)

Mellan fri television och statstelevision: om nyhetsjournalistiken i public service

Hur skapar du kommunikation det pratas

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Källkritisk metod stora lathunden

JP4. q3 Hur stort inflytande anser du att följande faktorer/grupper har över ditt arbete? Extremt stort inflytande (1) Ej relevant i mitt arbete (6)

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

Journalistkårens partisympatier

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

Medier i Sverige. En faktasamling

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE

VÄLKOMMEN. Hej och välkommen till Journalistpanelen!

EXAMINATIONSUPPGIFT C

Det politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin

Sverigedemokraterna i valrörelsen 2010

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

Nothing but the truth

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring.

Partierna och politikerna i medierna

Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:

Tentamen Journalistikens grunder

MEDIERNAS MEKANISMER: Journalistik, nyhetsvärdering m m MKV A HT09

Väljarbarometrar i valrörelsen 2010

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Myndigheten för radio och TV Att:

Myndigheter och sociala medier. 17 november 2017

JOUA00, Journalistik: Grundkurs, 30 högskolepoäng Journalism: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

Nyheter allt mer en tolkningsfråga? 7

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN

Journalistikens förutsättningar i en digital värld

FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK

SÅ FUNKAR SVERIGES RADIO OCH PUBLIC SERVICE. Ett studiematerial på lätt svenska om medier och journalistik

Novus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sociala medier och hälsa


Uppgift 6 Mediernas villkor

Novus undersökning Terrordåden i Bryssel och medierna Innehåller jmf. utfall för undersökningen efter Terrordåden i Paris

Pressguide - mötet med pressen

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Kursplan för Journalistik! - radio, webb och reportage

FÖRTROENDE- BAROMETER 2007

Gratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017

Hur stor makt har publiken?

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

Handledning för presskommunikation

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:

KANDIDATUPPSATS. Demokratiska medier? En kvalitativ textanalys av nyhetsartiklar av fallet "Julia Caesar" Natali Balta

Ekot av den medialiserade politiken

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

söker vi enbart ett begrepp. Skriv tydligt och läsbart (om examinatorn inte kan läsa vad du skriver så kan denne inte ge dig poäng).

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning om mediekoncentration och mediepluralism inom EU

NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna?

Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

FÖRTROENDE- BAROMETER 2009

Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället

Förtroendebarometer 2011

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

Handlingsplan 2016-vt 2017 för BOiU


Svenska folket om politiskt ledarskap

Genom journalistiken och reportagekursen vill vi på Jakobsbergs folkhögskola vara med och arbeta mot dessa mål.

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

SD-sympatisörer tror att livet blir sämre de kommande åren i högre utsträckning än andra väljare!!

2 Mellan medialisering och politisering

Kommunikationsplan år 2015

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

MAKT och MEDIER. Maktrelationer MAKTLÖSA MEDIER Theory of Powerful Media put to the test MAKTLÖSA MEDIER

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

Inslagen frias. De strider inte mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Handlingsplan 2015-vt 2016 för BOiU

Tentamen Introduktion till journalistik

Sydnytt, SVT1, , kl och Sverige idag, SVT1, , inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet

ATT SKRIVA DEBATTARTIKEL. torsdag 29 oktober 15

Mediearbetets grunder Välkomna!

Kursplan Journalistik! - radio, webb och reportage

Granska skolans webbplats

INFORMATIONS- POLICY

Etik genom konkurrens

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull?

Transkript:

Politisk kommunikation Journalistikens politiska villkor och uttryck Föreläsning 2 VT 2011 Gary Bergqvist

Medierna förmedlar oftast allmänhetens bild av verkligheten Vem har makten över mediernas innehåll?

Medier och journalistik Medier kanaler för informationsspridning (form) Journalistik en specifik form av medieinnehåll

Redaktionellt material Landsortstidningar: ca 40 procent av innehållet

Medier har både en organisatorisk och en teknisk sida Organisatoriskt: medieföretag som ägnar sig åt informationsspridning Tekniskt: form av informationsspridning ex tv, radio eller tidningar

Journalistik en specifik form av medieinnehåll. Journalistik handlar om verkligheten och om vad som är sant inte fiktion Bortom journalisternas åsikter och värderingar Ska vara möjligt att kontrollera

Journalistik Lojalitet till sanningen Fyller en viktig demokratisk funktion Objektivitet Verifikation d v s granska och kontrollera

Pressutredningen 1994: Massmedierna uppgifter för den fria åsiktsbildningen: 1/ Förse medborgarna med sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor 2/ Granska de inflytelserik i samhället 3/ Låta olika åsikter komma till tals

Men kan journalisten vara en spegelbild av verkligheten? Kan journalisten vara objektiv?

Olika former av medieinnehåll Syfte Relation till sanningen Relation till allmänintresset Journalistik Reklam Propaganda Underhållning Att berätta om/beskriva verkligheten Sanningskravet absolut Det journalistiska innehållet ska vara sant och relevant Allmänintresset viktigare än egenintresset Att locka köpare Sanningskravet relativt. Det som står ska vara sant, men det måste inte vara hela sanningen Allmänintresset underordnat egenintresset Att övertyga och övertala Sanningskravet relativt. Det som står ska vara sant, men det måste inte vara hela sanningen Allmänintresset samma sak som egenintresset Att underhålla Sanningskravet ointressant Allmänintresset är irrelevant

Journalistisk objektivitet omöjlig att uppnå Verkligheten obegränsad medan mediernas format är begränsade. Det handlar om att välja och att välja bort. Medierna produceras kommersiellt med syfte att nå så stor publik som möjligt Journalister är individer och därmed också subjektiva

Är journalistisk objektivitet önskvärt? Kan gynna mäktiga grupper i samhället eller etablerade beskrivningar av samhället (de som har makt formar också bilden av samhället) Journalistiken måste få vara engagerad för att avslöja maktmissbruk eller för att åstadkomma någon konkret förändring.

Jörgen Westerståhls objektivitetsbegrepp Objektivitet Saklighet Opartiskhet Sanning Relevans Balans Neutral position

Men vem har makten över det journalistiska innehållet? Ägarna? Journalisten?

Medierna som kollektiv kan ha stor makt medan enskilda medieföretag och deras journalistik kan vara tämligen maktlösa.

Makten över journalistiken villkoras av: politiska och juridiska villkor ekonomiska villkor källor kulturella värderingar teknologiska villkor mediepubliker konkurrens med andra medieföretag

Dessa faktorer påverkar medieföretagen. Indirekt påverkar det också nyhetsredaktionerna och journalistiken.

Andra faktorer som påverkar det journalistiska urvalet/utbudet Individuella faktorer (journalisternas utbildningsnivåer, bakgrund, erfarenheter, yrkesetik och värderingar) Medierutiner (hur nyheter införskaffas, behandlas, paketeras och nyhetsvärderas) Organisatoriska faktorer (ägarförhållanden, traditionell chefred eller publisher, företagets organisatoriska uppbyggnad) Extramedienivån (mediernas förhållande till källorna ex politiska organisationer konkurrens på marknaden, teknologisk nivå) Ideologisk nivå (samhällets kulturella och ideologiska värderingar och hur de påverkar journalistikens innehåll)

Medierna befinner sig i ett spänningsfält mellan politik och marknad. Oerhört viktiga för demokratin Kommersiella medieföretag strävar efter att gå med vinst. Vad betyder presstödet?

Det saknas inte ett system för att granska medierna och deras publicistiska åtaganden. Etiska spelregler (Spelregler för press, radio och TV) Pressombudsmannen Pressens opinionsnämnd Granskningsnämnden för radio och TV

Ökad kommersialisering tunnar ut den journalistiska kvaliteten Alternativen och ökat medieutbud har medfört att publicistiska värden minskat i förhållande till ekonomiska värden Nu gäller det att producera och distribuera innehåll som är så billigt som möjligt och som når en publik som är attraktiv för annonsörerna.

Makten över det journalistiska innehållet har förskjutits från journalister till marknadsavdelningar och annonsörer. Medierna har därmed tappat en del av makten över det journalistiska innehållet.

Skillnader mellan privata mediekanaler och SVT även om SVT tvingats anpassa sig till viss del. Jmf Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths idé om ett smalare SVT

Vilken makt har medborgarna över journalistiken? Medborgarna saknar i allmänhet kunskaper för att göra informerade val (nyhets och samhällsjournalistik) Konkurrensen minskat trots fler radio och tv kanaler. Huvuddelen satsar på underhållning och sport. Antalet tidningar minskat. Annonsörer inriktade på att nå målgruppen kvinnor mellan 18 och 34 år. Begränsar utformning och utbud av program (marginalkonsument)

Internet kan bli lösningen Citizen journalism vem som helst kan skapa en hemsida, blogg och använda den för journalistiska och samhällsdebatterande syften

Vad betyder nyhetskällorna för makten över journalistiken? Journalistikens viktigaste råvara. Sker i det dolda, inte offentligt. Källor anonyma. Stora skillnader mellan länder.

Journalistik större trovärdighet än reklam Därför satsar politiska partier, företag och andra stora resurser på informationsavdelningar och PR. I den här kampen om mediernas intresse har officiella källor större inflytande över journalistiken

Tillgång till resurser för att påverka journalistiken Information subsidies subventionera en nyhet för att lättare kunna publicera den (pressmeddelanden, opinionsundersökningar, seminarier, visningar etc)

Konflikter skapar nyhetsvärde Indexing model först när det råder konflikt blir det en nyhet

Skilj mellan makt som har möjlighet att påverka och makt som rätt att bestämma I slutändan är det journalisterna som har makten att bestämma vad nyheterna ska handla om, hur de ska vinklas och gestaltas.

Slutsats: Officiella källor har mer makt över journalistikens innehåll än icke officiella källor Källornas makt handlar om makt som möjlighet att påverka Journalisternas makt handlar om makt som rätt att bestämma Källorna har mer makt om vad nyheterna ska handla om än över hur nyheterna utformas och gestaltas.

Vilken bild av politik och samhälle ger nyhetsjournalistiken? Nyhetsjournalistiken är den viktigaste källan till information om det som händer utanför egna erfarenheter Begränsning av mediernas format innebär att välja och välja bort Mediernas bild av verkligheten är ofullständig. En mycket liten av nyheterna del når till redaktionerna, än färre väljs ut.

Olika medier tenderar att välja samma frågor eller händelser. Finns likheter i nyhetsurvalet och nyhetsvärderingen. Nyhetsurval vad som i slutändan publiceras Nyhetsvärdering hur möjliga nyheter värderas. En nyhet kan publiceras även om den inte värderas speciellt högt (ex om det finns bra bilder att illustrera med)

Handlar också om att försöka hitta nyheter som passar det egna medieformatet. Jmf kommersiell TV med SVT.

Handlar också om att utveckla berättarteknik för att fånga uppmärksamhet Tillspetsning Förenkling Polarisering Personifiering etc

Mjuka och hårda nyheter Nyheter som väljs ut därför att de antas intressera människor och för att de anses viktiga Hårda nyheter (politik, ekonomi) Mjuka nyheter (sport, underhållning) Hur stor andel är hårda respektive mjuka nyheter i SVT:s Aktuellt och Rapport, TV4 Nyheterna, morgontidningar och kvällstidningar?

40% av nyhetsinslagen i SVT var hårda nyheter 35% i TV4 Nyheterna 20% i morgontidningarna 10% i kvällstidningarna Hur stor andel mjuka nyheter finns i de olika medierna?

SVT 6% (Aktuellt), 4% (Rapport) 20 % (DN), 16% (Svenska Dagbladet) 38% (Aftonbladet och Expressen) Andelen mjuka nyheter har ökat under de senaste decennierna

Personifiering 80% av kvällstidningarnas förstasidor präglas av en hög grad av personifiering Jmf: DN 57%, Rapport och Aktuellt 45% Slutsats: Personifiering är mycket framträdande berättarteknik i svensk nyhetsjournalistik

Polarisering och konflikt inte lika förekommande och använt 31% av nyheterna hade någon typ av konflikt 54% av politiska nyheter hade inslag av konflikt.

Journalistiska ideal och förhållningssätt från 1925. 1. Upplysning (1925 1945) påverkan och folkbildning 2. Spegling (1945 1965) spegla samhället objektivt och sakligt 3. Granskning (1965 1985) journalisterna skulle stå på medborgarnas sida mot samhällsinstitutioner. Påverka publik och politik 4. Tolkning (1985 ) Journalistiken populariseras och tolkar verkligheten åt publiken

Är journalisterna granskare? Jo, om de själva får säga det. Journalisternas yrkesideal visar 80 procent anser att det är viktigt att vara granskare. Men.. Valrörelsen 2002 visade att bara en (1) procent av artiklarna innehöll granskningar

Däremot är tolkningar allt vanligare Tidningarnas nyhetsanalyser/krönikor Journalister intervjuar journalister I valet 2006 var 36% av nyheterna tolkade

Är journalistiken medveten partisk? Anklagelser om journalistiken gynnar vissa partier och åsikter. Vänstern: de flesta medier är privatägda, kommersiella och har en borgerlig tillhörighet. Högern: journalisterna står till vänster om allmänheten.

Men stämmer detta? Ägarnas främsta intresse är att tjäna pengar. Det är inte ägarna som utformar journalistiken, skriver artiklarna och utformar nyhetsinslagen Journalisterna är medvetna om att det är en politiskt sett blandad publik man vänder sig till. De är utbildade och tränade att skilja mellan egna åsikter och arbetet som journalist.

Däremot avspeglas ett lands kulturella och sociala normer i journalistiken. Frågor, värderingar etc som innebär att vissa inte får någon plats i journalistiken. De avviker från normerna Jmf Sverigedemokraterna legitimitetsfråga Är journalistiken moralens väktare i samhället?

Uppgift till på torsdag Fyra tidningar ligger till underlag: DN, Aftonbladet, NWT och Värmlands Folkblad. Välj dagens (tisdag) eller onsdagens tidningar Halva klassen läser Aftonbladet och NWT Halva klassen läser DN och Värmlands Folkblad Uppgiften är individuell och ska lämnas in skriftligt. Redovisning på torsdag.

Uppgift: Ge exempel på konflikt som gett nyhetsvärde Ge exempel på subsiderade nyheter (Information subsidies) Finns det några officiella källor Ge exempel på tolkningar/analyser Ge exempel på berättarteknik tillspetsning, förenkling, personifiering, polarisering eller annat Hitta en specifik nyhet som passar just dina medier

Dessutom Ni ska läsa ledarna i de två tidningar som ni studerar. Hur kommer det sig att just den frågan debatteras? Speglar tidningens ägarförhållanden och ev politiska beteckning innehållet i ledaren? Hur skiljer sig ledaren från övrigt material i tidningen? På torsdag ska ni också själva få pröva på att skriva ledare utifrån ett givet ämne.