Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Relevanta dokument
Satsled och satstruktur

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

Syntax Fras, sats, mening

Grammatik för språkteknologer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Satsdelar. Carina

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Förord KERSTIN BALLARDINI

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Datorlingvistisk grammatik

14. Sammansatta satser

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Fraser, huvuden och bestämningar

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

Datorlingvistisk grammatik

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Grammatik för språkteknologer

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Satslära introduktion

Facit för diagnostiska provet i grammatik

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Grammatisk teori III Praktisk analys

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

Frasstrukturgrammatik

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Olika typer av satser

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

De som (som) vi använder

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Att analysera andraspråkstexter

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:


LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B)

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

Trädrepresentation. Parentesrepresentation

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

Resa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola

Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi)

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk.

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Prata om tid (repetition)

1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer.

Fraser och frasstruktur Sigurdsson, Halldor Armann

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

CSVE L39V8- och 11SV L24V7-

Koll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner

Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat

Datorlingvistisk grammatik

Några skillnader mellan svenska och engelska

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Textgrammatisk ordföljd

Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl

Bisats eller infinitivfras?

Introduktion i lingvistik 6

Satsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15)

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Så nu kanske ni vet varför? Placering av satsadverbialet kanske i deklarativa huvudsatser

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

Fundament i gymnasisttexter

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Transkript:

Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning. Hennes pappa byggde bilen de rodde. Varje kväll måste de ägna mycken tid åt sina studier. Hon köpte sin första radio när hon var 19 år. Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre. Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden. Satsledsanalys forts. Vad är objekt och predikativ? Greta Jansson är 96 år. subj v pred Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning. subj v rumsadvl tidsadvl Hennes pappa byggde bilen de rodde. subj v dir.obj. Varje kväll måste de ägna mycken tid åt sina studier. tidsadvl v subj v dir.obj indir. obj. Hon köpte sin första radio när hon var 19 år. subj v dir.obj. tidsadvl Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre. subj v dir. obj. obj. pred. Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden. tidsadvl v subj omständighetsadvl. 1. De var glada över segern mot Australien. 2. Bandyfinalen blev ett riktigt sömnpiller. 3. Tidningarnas beröm gör Carolina lycklig. 4. Tidningarna berömde Carolina i veckor efter VMguldet. 5. Luften var klar och stilla och isarna låg blanka och inbjudande. 6. Sorgsen gick hon sakta hemåt. 7. Bröderna mindes sin barndom. 8. Han förblev ogift resten av sitt liv. Vad är en sats? En sats är en grammatisk konstruktion som innehåller en nexusförbindelse, dvs ett finit verb och ett subjekt. Satser Svenskarna beundrar Silvia. Beundrar svenskarna Silvia? att de beundrar Silvia Satsvärdiga fraser att beundra Silvia deras beundran av Silvia Vad är en sats? Utöver nexusförbindelsen innehåller en sats minst så många satsled som verbet kräver. Sats Svenskarna beundrar Silvia. Icke-sats Svenskarna beundrar. Sidan 1 1

Vad är en sats betydelse? Aspekter av satsens betydelse Ordet som tecken /träd/ Satsen som tecken? /Svenskarna beundrar Silvia/ Semantiska roller och semantisk typning av satsled Funktion som självständig enhet (språkhandlingar) som led i en större sats Logisk form (propositionellt innehåll) Typiska samband semantik/syntax Semantisk kategori Semantisk roll Syntaktisk kategori Syntaktisk relation varelser, saker agent,patient, föremål substantivfraser subjekt, objekt omständigheter tid, plats, sätt, orsak adverbfraser prep-fraser TSRadverbial egenskaper - adjektivfras attribut, predikativ attityder - adverb satsadverbial syntaktisk 1 analys 2 semantisk 3 analys 4 Meningsanalys på fyra olika sätt Svenskarna beundrar faktiskt Silvia NP Verb Adv NP Subjekt FinitVb Satsadvl DirektObj Upplevare - - Föremål Varelse Tillstånd Attityd Varelse NP = substantivfras (eng. Noun Phrase) händelser, relationer - verb finit, infinit En taxonomi av satstyper huvudsats sats bisats påståendesats frågesats imperativsats nominal-bs adverbiell bs attributiv bs ja/nej-fråga x-fråga att-sats indirekt frågesats tid, plats, villkor,... relativsats Skillnader mellan huvudsats och bisats I I uttrycket huvudsatser har finita verbet i första eller andra position (HEFFregeln) bisatser följer BIFF-regeln Bisatser inleds ofta med subjunktion (att, om, medan, innan, ), relativpronomen (som, vilken) eller pronominaladverb (där, var). Niklas köpte kameran när han sparat i sex månader. Valet var svårt eftersom det fanns så många att välja bland. Kameran som han valde var dyrare än beräknat. Nu funderar han över vad han ska spara till härnäst. I funktion huvudsatser står typiskt självständigt bisatser utgör typiskt led i en större fras eller sats Sidan 2 2

Skillnader mellan huvudsats och bisats Huvudsatser: 3 undertyper Huvudsats, självständig Svenskar äter inte hundar Bisats, osjälvständig Det är väl känt att svenskar inte äter hundar Men underordnade huvudsatser finns: Jag hävdar att kineser äter gärna hund. Liksom bisatser som står för sig själva: Att dom kan äta hund! Huvudsatser börjar på många olika sätt (NP, bisatser, prepositioner ) Bisatser börjar nästan alltid med en bisatsinledare, t.ex. subjunktion, frågepronomen eller relativpronomen. Huvudsatser lyfter fram den viktiga informationen medan bisatser gör att informationen kan vara bakgrund till det viktiga. Påståendesatser Svenskar äter inte hund. Frågesatser Äter svenskar hund? (ja/nej-fråga) Vad äter svenskar? (x-fråga, sökande fråga) Imperativsatser Ät mer hund! Obs! Subjektet kan antas vara ett outsagt du/ni Huvudsatser som hierarkier Hur ser en frasstrukturgrammatik ut för följande huvudsatser? Ge några exempel på svenska påståendesatser som följande grammatik kan beskriva. S = (huvud)sats S->NP VP NP = nominalfras NP->art AdjP N AdjP = adjektivfras NP->art N PrepP VP = verbfras NP->N PrepP = prepositionsfras AdjP->adj art = artikel AdjP->adv adj adj = adjektiv VP-> V NP PrepP N = substantiv adv = adverb PrepP->prep NP prep = preposition V = verb Vad är det som är svårt? 1. Mannen köpte en katt i djuraffären. 2. Den lilla varelsen sprang i hela huset. 3. Den liknade ett litet grått garnnystan som jamade i timmar. 4. En gullig katt med rött halsband klättrade upp i den stora eken vid dammen. 5. Huset började lukta efter tre dagar. Bisatser: undertyper Bisatsernas undertyper svarar mot de vanligaste satsdelarna: Nominala bisatser är subjekt eller objekt Jag tror att kineser äter hund Att de äter hund är rätt fantastiskt. Jag vet inte vad han vill ha. Subjektbisatser är ofta flyttade till slutet av satsen (s.k. extraposition) Det är rätt fantastiskt att de äter hund. Det är inte känt var han bor. Bisatser: undertyper Adverbiella bisatser står som adverbial De kan inte vara kloka eftersom de äter hund. Om du beställer hund går jag härifrån. Kineser är okej fast de äter hund. Adverbialets typ signaleras av subjunktionen En speciell villkorsbisats är den med omvänd ordföljd: Beställer du hund går jag härifrån. Sidan 3 3

Bisatser: undertyper Restriktiv vs. icke-restriktiv relativsats Attributiva (relativa) bisatser står som attribut. Jag känner inga svenskar som äter hund. Jmf. Jag känner inga hundätande svenskar. Bisatsinledaren kan vara frånvarande: De kineser jag känner äter inte hund. Den kan vara ett relativpronomen eller adverb: Jag har en farbror vars fru är kinesiska. Staden där jag bor En restriktiv relativsats lägger till villkor på en referent: de svenskar som beundrar Silvia En icke-restriktiv relativsats lägger till en upplysning om en referent som etableras av det föregående: Svenska folket, som är stora beundrare av drottning Silvia, kommer aldrig att rösta för republik. Restriktiv vs. icke-restriktiv relativsats En relativsats kan vara tvetydig med avseende på tolkningen som restriktiv eller icke-restriktiv: Husen som står närmast vägen ska rivas. Bisatser av olika grader 1 H: Jag tror inte b1: [att Pelle menar b2: [vad han säger] [när han blir så där upprörd] ]. Huvudsats: Jag tror inte [ ]. Bisats av första graden (b1): att Pelle menar [ ] [ ] Bisatser av andra graden (b2): vad han säger när han blir så där upprörd Bisatser av olika grader II Vad är huvud- resp. bisatser? H: Lotta hade frågat b1: [om Martin inte visste b2: [att det var hon b3: [som ringt dem b4: när de var i Grekland]]]. Huvudsats: Lotta hade frågat [ ]. Bisats av första graden (b1): om Martin inte visste [ ] Bisats av andra graden (b2): att det var hon [ ] Bisats av tredje graden (b3): som ringt dem [ ] Bisats av fjärde graden (b4): när de var i Grekland. SEB slopar manuell kassaservice. Från och med 2003 ska kunderna bara kunna ta ut och sätta in pengar via automater. Banken anser att den manuella kassahanteringen är för dyr. Servicen slopas vid samtliga 207 kontor som i stället blir försäljnings- och rådgivningskontor. SEB ser slopandet av servicekassorna som ett led i arbetet att bli en kvalitativ rådgivningsbank och inte en traditionell kassabank. Sidan 4 4

Sammanfattning Skillnad mellan ordklass och syntaktisk funktion Satsledsanalys Olika betydelser ger olika frasstrukturer Semantiska roller: vad är det? Frasstrukturgrammatik (enkel) Olika typer av huvudsatser och bisatser Skillnad mellan huvudsats och bisats Sidan 5 5