Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Älä koske tähän kansioon ennen kuin valvoja antaa sinulle luvan aloittaa tehtäviin vastaamisen. Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk Rör inte denna pärm förrän övervakaren ger dig tillstånd att börja besvara uppgifterna.
Ohjeita Vastaa tehtäviin ytimekkäästi ja koekirjallisuuden mukaisesti. Kirjoita vastauksesi koemonisteelle. Kirjoita kukin vastaus sille varattuun tilaan. Arvostelija ei huomioi merkintöjä, jotka ovat vastaukselle varatun tilan ulkopuolella. Kirjoita vastauksesi lyijykynällä ja selvällä käsialalla. Arvostelija tulkitsee tulkinnanvaraiset merkinnät vähiten pisteitä tuottavan vaihtoehdon mukaisesti. Älä kirjoita vaihtoehtoisia vastauksia. Jos kirjoitat vaihtoehtoisia vastauksia, arvostelussa huomioidaan vain vastaus, josta saat vähiten pisteitä. Voit luonnostella vastauksiasi ruutupaperille. Ruutupaperille tekemiäsi merkintöjä ei huomioida arvostelussa. Olet saanut yhden arkin ruutupaperia. Voit tarvittaessa pyytää lisää ruutupaperia valvojalta. Jos haluat käydä vessassa tai haluat jostakin muusta syystä valvojan huomion, nosta kätesi. Valvoja tulee luoksesi. Säilytä valmiit vastauksesi tämän kansion sisällä, jottei takanasi tai vieressäsi istuva voisi nähdä vastauksiasi. Koe päättyy neljän tunnin kuluttua kokeen aloittamisesta. Saat poistua salista aikaisintaan kello 15.00. Palauta kaikki saamasi paperit salin etuosassa olevalle valvojalle. Palauta kaikki paperit vaikket olisikaan vastannut joihinkin tehtäviin tai mihinkään tehtävään. Todista henkilöllisyytesi, kun palautat paperit. Instruktioner Besvara uppgifterna koncist och enligt provlitteraturen. Skriv dina svar på de kopierade provpappren. Skriv varje svar inom utrymmet avsett för detta. Anteckningar som ligger utanför utrymmet avsett för svaren beaktas inte i bedömningen. Skriv dina svar med blyertspenna och med tydlig handstil. Bedömaren tolkar mångtydiga anteckningar enligt det alternativ som ger dig minst poäng. Ge inte alternativa svar. Om du ger alternativa svar, beaktas i bedömningen endast det svar som ger dig minst poäng. Du kan skriva utkast till dina svar på rutigt papper. Anteckningar som du gör på rutigt papper beaktas inte i bedömningen. Du har fått ett ark rutigt papper. Vid behov kan du be att få mera rutigt papper av övervakaren. Om du vill besöka toaletten eller av någon annan anledning vill påkalla övervakarens uppmärksamhet, räck upp armen. Övervakaren kommer då fram till dig. Förvara dina färdiga svar inne i denna pärm så att den som sitter bakom eller bredvid dig inte kan se dina svar. Provet slutar fyra timmar efter att provet började. Du får lämna salen tidigast kl. 15.00. Lämna in alla pappren som du har fått till övervakaren framme i salen. Lämna in alla pappren även om du lämnat några eller alla uppgifter obesvarade. Legitimera dig då du lämnar in pappren.
Pisteyttäminen Osa Voit saada Sinut voidaan valita vain, jos saat 1 0 50 pistettä vähintään 25 pistettä 2 0 50 pistettä vähintään 25 pistettä yhteensä 0 100 pistettä Poängsättning Del Du kan få Du kan bli antagen bara om du får 1 0 50 poäng minst 25 poäng 2 0 50 poäng minst 25 poäng totalt 0 100 poäng
Teknisiä merkintöjä Tekniska anteckningar NPO A (C) Osallistujanumero Deltagarnummer 1234 Helsingin yliopisto Humanistinen tiedekunta Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Valintakoe 24.5.2016 Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk Urvalsprov 24.5.2016 Tarkista sivunumeroiden avulla, että olet saanut kaikki sivut. Joillakin sivuilla on osallistujanumero. Tarkista, että se on jokaisella sivulla sama. Kirjoita henkilö- ja yhteystietosi tekstaamalla. Kirjoita nimesi latinalaisilla kirjaimilla (abcd...), älä esimerkiksi kyrillisillä kirjaimilla (абгд...). Jos sinulla ei ole suomalaista henkilötunnusta, kirjoita sen asemesta syntymäaikasi. Älä kirjoita henkilö- tai yhteystietojasi millekään muulle sivulle. Kontrollera med hjälp av sidnumren att du har fått alla sidor. Det finns ett deltagarnummer på en del av sidorna. Kontrollera att det är samma på alla sidor. Texta dina person- och kontaktuppgifter. Skriv ditt namn med latinska bokstäver (abcd...), inte t.ex. med kyrilliska bokstäver (абгд...). Om du inte har en finsk personbeteckning, skriv i stället din födelsetid. Skriv inte dina person- och kontaktuppgifter på någon annan sida. Sukunimi Efternamn Kaikki etunimet Samtliga förnamn Henkilötunnus Personbeteckning Sähköpostiosoite E-postadress Puhelinnumero Telefonnummer Tarvitsetko todistuksen valintakokeeseen osallistumisesta Puolustusvoimia varten? Todistus lähetetään sinulle sähköpostitse. Behöver du för Försvarsmakten ett intyg över att du har deltagit i urvalsprovet? Intyget kommer att skickas till dig via e-post. kyllä / ja en /nej 1 (13)
Teknisiä merkintöjä Tekniska anteckningar NPO B (C) Osallistujanumero Deltagarnummer 1234 Osa 1 Del 1 Tämä osa sisältää tehtäviä, joilla mitataan kuinka hyvin hallitset artikkeleissa Nordiska språk i forntid och nutid ja Sångöversättning någonstans mellan respekt och slagkraft esitetyt tiedot ja osaat soveltaa niitä. Denna del innehåller uppgifter som mäter hur väl du behärskar och kan tillämpa innehållet i artiklarna Nordiska språk i forntid och nutid och Sångöversättning någonstans mellan respekt och slagkraft. Tehtävä 1.1 (0 10 p.) Alla on 10 väittämää. Merkitse rastilla kunkin väittämän kohdalle, onko se totta vai ei totta. Väittämä on totta tai ei totta sen mukaan, mitä koekirjallisuudessa esitetään. Jokainen oikea vastaus antaa 1 pisteen, väärä vastaus tai vastaukseton kohta 0 pistettä. Uppgift 1.1 (0 10 p.) Nedan finns 10 påståenden. Vid varje påstående markera med ett kryss om det är sant eller inte sant. Påståendet är sant eller inte sant utgående från vad som står i provlitteraturen. För varje rätt svar får du 1 poäng, för fel svar eller inget svar 0 poäng. Väite Påståendet Som forskningsområde finns sångöversättning i centrum. Totta Sant Ei totta Inte sant Sånger har studerats endast inom översättningsvetenskapen. Då en översättning visar prov på adekvathet är den källtextlik. Då en översättning visar prov på acceptabilitet följer den målspråkets normer. Förfrämligande och domesticerande strategi är ett exempel på en översättningsvetenskaplig dikotomi. En sångöversättning kan vara sångbar eller bara läsbar, dvs. antingen en sångtext eller en subtext. Som hjälptext är den översatta sången, måltexten, ett dokument över vad en originalsändare en gång hade att säga sin egen publik. Sångöversättning är ingen utmaning om vi utgår från tanken att översättarens främsta uppgift är semantisk exakthet. Gränsen mellan sångbar och icke-sångbar översättning är ytterst skarp i praktiken. Ett exempel på nationell omplantering är när Östen Warnebring översatte 24 Hours From Tulsa med Femton minuter från Eslöv. 2 (13)
Tehtävä 1.2 (0 20 p.) Alla on kaksikymmentä väitettä. Rastita kunkin väitteen kohdalle onko se totta vai ei. Väite on totta tai ei totta sen mukaan, mitä koekirjallisuudessa esitetään. Jokaisesta oikeasta vastauksesta saat yhden pisteen. Väärä vastaus tai vastaukseton kohta antaa nolla pistettä. Uppgift 1.2 (0 20 p.) Nedan finns tjugo påståenden. Kryssa för vid varje påstående om det är sant eller inte sant. Påståendet är sant eller inte sant utgående från vad som står i provlitteraturen. För varje rätt svar får du en poäng. För fel svar eller inget svar får du noll poäng. Väite Påståendet Språkforskarna är numera överens om att det indoeuropeiska urspråket härstammar från Indien. Jiddish och afrikaans hör båda till den germanska språkgruppen. Ett standardtalspråk kännetecknas av att det finns normer för hur talspråket ska vara. Importorden i ett språk är sådana ord som importerats under de senaste 50 åren. Meänkieli är en numera utdöd finsk dialekt som tidigare talades på båda sidorna om gränsen i Tornedalen. Ordet futhark är en benämning på en sten med runristningar. En orsak till att svenskar och norrmän tycker att danskar talar otydligt är att danskan har s.k. mjuka, konsonanter b,d,g inne i ord. Lingua franca är en uråldrig fransk dialekt. Om ett fel i språket upprepas tillräckligt många gånger kan det så småningom bli rätt. I Norge får lärarna inte rätta elevernas talspråk när de talar dialekt. Det är ofta fysiska hinder för mänsklig kommunikation, såsom berg eller floder, som gör att det har uppstått olika dialekter. Folk som bor på Färöarna är bäst i Norden på att förstå andra nordiska språk. Det beror på att färöiskan är det minsta av de nordiska språken. På 2000-talet har det kommit in ovanligt mycket tyska lånord i svenskan. Dialekterna har i regel högre samhällelig prestige än standardtalspråket. Finlandssvenskan är likadan som sverigesvenskan både när det gäller skrivsätt, ordformer och böjningar. I östra Norge och i norra Sverige förekommer ett tjockt l-ljud som anses vara mycket svårt för andra att lära sig. Det franska r-ljudet som uttalas bak i munnen (tungrots-r) var ursprungligen ett talfel. Finskan är ett nordiskt språk. Stöt är ett språkligt fenomen som är typiskt för danskan. Om engelskan blir ett gemensamt språk för de nordiska länderna kommer den nordiska sammanhållningen att stärkas i framtiden. 3 (13) Totta Sant Ei totta Inte sant
Tehtävä 1.3 (0 10 p.) Vastaa seuraaviin kysymyksiin suomeksi tai ruotsiksi. Jokaisesta vastauksesta saat 0 2 pistettä. Uppgift 1.3 (0 10 p.) Besvara följande frågor på finska eller på svenska. Varje svar ger 0 2 poäng. Vad menas med termen norrönt? Importord kan delas upp i lånord och främmande ord. Vilken är skillnaden? Vilka språk kan anses höra till det skandinaviska dialektkontinuumet? Vilka kunskapskällor har vi om det urnordiska språket? Vad innebär det att skandinaviska och ö-nordiska är avståndsspråk? 4 (13)
Vastaa tehtäviin 1.4 ja 1.5 suomeksi tai ruotsiksi. Tehtävä 1.4 (0 5 p.) Käännettäessä on mahdollista eksplisiittistää ja yleistää. Selitä mitä näillä termeillä tarkoitetaan. Besvara uppgifterna 1.4 och 1.5 på finska eller på svenska. Uppgift 1.4 (0 5 p.) Vid översättning är det möjligt att explicitera och att generalisera. Förklara vad som menas med dessa termer. Onko seuraavissa esimerkeissä kyse eksplisiittistämisestä vai yleistämisestä? Esimerkit ovat laulusta Sjösala vals (Evert Taube) ja sen käännöksestä Keväthuumaus (Palle). på ängen on saanut vastineekseen kevätniityllä Är det fråga om explicitering eller generalisering i följande exempel ur Sjösala vals (av Evert Taube) och dess översättning Keväthuumaus (av Palle)? på ängen har översatts med kevätniityllä Sjösala äng on saanut vastineekseen niityllä Sjösala äng har översatts med niityllä Tehtävä 1.5 (0 5 p.) On mahdollista kääntää joko dokumentaarisessa tai instrumentaalisessa tarkoituksessa (käännöksellä on joko dokumentaarinen tai instrumentaalinen funktio). Selitä, mitä tällä tarkoitetaan. Uppgift 1.5 (0 5 p.) Det är möjligt att översätta antingen i dokumentärt eller instrumentellt syfte (översättningen har antingen en dokumentär eller en instrumentell funktion). Förklara vad som menas med detta. Onko kyse dokumentaarisesta vai instrumentaalisesta vaihtoehdosta, kun suomalaisen laulun Kalliolle kukkulalle nimi on käännetty vastineella Är det frågan om ett dokumentärt eller ett instrumentellt alternativ, när namnet på den finska visan Kalliolle kukkulalle har översatts med Uppe på bergstoppen Upp på berget, upp på kullen 5 (13)
Teknisiä merkintöjä Tekniska anteckningar NPO C (C) Osallistujanumero Deltagarnummer 1234 Arvostelijan merkintöjä / Granskarens anteckningar 6 (13)
Osa 2 Del 2 Tämä osa sisältää tehtäviä, joilla mitataan kuinka hyvä kielitaitosi on ja kuinka hyvin hallitset kieliopin. Denna del innehåller uppgifter som mäter hurdana språkkunskaper du har och hur väl du behärskar grammatiken. Tehtävä 2.1 (0 15 p.) Uppgift 2.1 (0 15 p.) Poimi tekstistä sana tai ilmaus, joka vastaa seuraavalla sivulla listattuja kieliopillisia termejä 1 15, alleviivaa kyseinen sana tai ilmaus tekstiin ja kirjoita alleviivaamasi tekstikohta riville termin perään. Plocka ut ur texten ett ord eller uttryck som motsvarar de grammatiska termerna i punkterna 1 15 som är listade på följande sida, stryk under ordet eller uttrycket i fråga i texten och skriv in det understrukna textstället på raden efter termen. Kalevala, vårt nationalepos, innehåller berättande dikter av vilka en del är äldre än de isländska sagorna, över 1000 år. De har alltså berättats redan före vikingatiden. Sedan dess har dikterna levt vidare i muntlig tradition ända till 1800-talet. Från släktled till släktled har våra förfäder antingen läst ur minnet eller sjungit dikterna under mörka vinterkvällar. Berättelserna har skapats som underhållning och tidsfördriv. Under förra hälften av 1800-talet gjorde Elias Lönnrot många och långa vandringar i finska och ryska Karelen. Under sina resor upptecknade han dikter, som kallas runosånger. År 1835 utkom första upplagan av Kalevala. Lönnrot ville jämställa Kalevala med världslitteraturens stora epos såsom Eddan, Iliaden och Odyssén. I dag är Kalevala översatt till över 30 språk. Huvudpersonen, en av hjältarna i Kalevala, heter Väinämöinen. Han föddes av Ilmatar, luftens dotter, som längtade efter ett barn. Hon bad om hjälp av Ukko, världsrymdens gud, åskguden, som bar upp hela himlavalvet. Väinämöinen kom till världen full av visdom och kunskap. Han var också en stor sångare och skald. Kalevala berättar om kampen mellan två stammar, Kalevala och Pohjola. I Pohjola härskar den fula och elaka Louhi. Väinämöinen vill gifta sig med en av hennes döttrar. Louhi går med på det, men hon ställer ett villkor. Hon vill att Ilmarinen, den gudomlige smeden som smitt himlavalvet, ska komma till Pohjola och smida Sampo, lyckokvarnen, åt henne. Ilmarinen gör som hon vill. Men han får inte sin utlovade belöning. Louhis dotter vill inte veta av vare sig Väinämöinen eller Ilmarinen som make. De lurade hjältarna från Kalevala blir förgrymmade och bestämmer sig för att röva bort Sampo. Hur det gick för Väinämöinen och Louhi i kampen om Sampo kan du i lättläst form läsa i bl.a. Eli Margareta Wärnhjelms prosaberättelser om Kalevala. (Källa: Orden vi ärvde, s. 248.) 7 (13)
1 apuverbi (ett hjälpverb) 2 refleksiivipronomini (ett reflexivt pronomen) 3 persoonapronomini subjektina (ett personligt pronomen som subjekt) 4 substantiivi, joka on yhdyssana (ett sammansatt substantiv) 5 relatiivilause (en relativ bisats) 6 prepositiolauseke (en prepositionsfras) 7 infinitiivi (ett infinitiv) 8 ajan ilmaus adverbiaalina (ett tidsuttryck som adverbial) 9 adjektiivi (ett adjektiv) 10 kysyvä adverbi (ett frågande adverb) 11 partisiipin preesens (ett presensparticip) 12 toiseen konjugaatioon/taivutusryhmään kuuluva verbi (ett verb i andra konjugationen/böjningsgruppen) 13 partisiipin perfekti (ett perfektparticip) 14 genetiivissä oleva sana (ett ord i genitiv) 15 verbi s-passiivissa (ett verb i s-passiv) 8 (13)
Tehtävä 2.2 (0 10 p.) Taivuta seuraavat verbit preesensissä, imperfektissä ja supiinissa. Verbi finnas on taivutettu malliksi. Uppgift 2.2 (0 10 p.) Böj följande verb i presens, imperfekt (preteritum) och supinum. Verbet finnas har böjts som modell. Presens Preesens Imperfekt Imperfekti Supinum Supiini finnas finns fanns funnits bo gnida kliva konkurrera leka lägga snyta stryka vrida vänja 9 (13)
Tehtävä 2.3 (0 10 p.) Täydennä aukkoihin puuttuvat sanat. Jokaisesta vastauksesta saat 0 1 pistettä. Uppgift 2.3 (0 10 p.) Fyll i de ord som saknas i texten. För varje svar får du 0 1 poäng. Tidigare frågade jag hur du lärare väljer att presentera Selma Lagerlöf för elever. Låt oss fortsätta med den. Hur du presenterar en författare ju på vilken bild du själv har av henne eller, om du överlåter presentationen till ett läromedel, på bild som läromedlet ger. Den bild som dina elever får Selma Lagerlöf kommer att bidra till många bilder av henne. Det finns nämligen inte entydig bild av Selma Lagerlöf. Hur bilden ser ut beror på vem har läst hennes texter och i vilken tid de har lästa. (Källa: Gunilla Molloy, 2011, Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur. Innehåller små modifieringar.) 10 (13)
Tehtävä 2.4 (0 15 p.) Alla on otteita kahdesta julkaistusta tekstistä käännöksineen. Tehtäväsi on täyttää Tekstin 1 (ruotsinkielisen alkutekstin) ja Tekstin 2 (ruotsinkielisen käännöksen) aukkokohdat niin, että tekstit vastaavat sisällöllisesti kulloistakin suomenkielistä tekstiä. Käännöksilläsi sinun tulee lisäksi osoittaa, että osaat tuottaa kieliopillisesti ja viestinnällisesti hyväksyttävää ruotsin kieltä. Ruotsinkielisistä teksteistä puuttuvat kohdat on tummennettu suomenkielisistä teksteistä. Kannattaa kuitenkin lukea koko teksti. Jokainen käännösratkaisu antaa 0 1 pistettä. Uppgift 2.4 (0 15 p.) Nedan finns utdrag ur två publicerade texter och deras översättningar. Din uppgift är att fylla i luckorna i Text 1 (det svenska originalet) och i Text 2 (den svenska översättningen) så att texterna innehållsmässigt motsvarar de finska texterna i fråga. Därtill ska du med dina översättningar visa att du kan producera grammatikaliskt och kommunikativt acceptabel svenska. De ställen som saknas i de svenska texterna har angetts i fetstil i de finska texterna. Men det lönar sig att läsa hela texten. Varje översättningslösning ger 0 1 poäng. Teksti 1 / Text 1 Ruotsiin liittyviä elämääni muuttaneita seikkoja I [1] Ruotsin kieli on saanut minut kyseenalaistamaan myös muita ennakkoluulojani. Olin kouluaikana väärässä, ja voi olla, että olen väärässä [2] nykyistenkin ennakkoluulojeni kanssa. Omien ennakkoluulojen kyseenalaistamisen ja [3] väärässä olemisen tunnustamisen taito ovat ratkaisevia tekijöitä sekä [4] yksilön että yhteiskunnan kehityksen kannalta. II Ruotsin ja ruotsinkielisen kulttuurin omaksuminen on opettanut minua arvostamaan myös [5] omaa äidinkieltäni suomea. Ymmärrän, miten kaunis tuo kieli on ja kuinka hienoa on osata puhua [6] kieltä, jota puhuu alle 0,01 prosenttia maailman väestöstä. On tärkeää kehittää [7 ] tätä ainutlaatuista kieltä ja säilyttää se. Suomenkielinen käännös on tehty tätä koetta varten. Fördelar med svenskan som har förändrat mitt liv I [1] har fått mig att ifrågasätta också mina andra fördomar. Jag hade fel i skolan och det kan vara att jag har fel med [2] också. Kunskap att kunna ifrågasätta sina egna fördomar och erkänna [3] är avgörande element för både [4] och samhällelig utveckling. II Genom att ha lärt mig svenska språket och den svenskspråkiga kulturen har jag lärt mig att uppskatta även [5] finska. Jag inser hur vackert språket är och hur fint det är att kunna tala [6] mindre än 0,01 procent av världens befolkning. Det är viktigt att utveckla och behålla [7]! Källa: Ett utdrag ur Jaan Siitonens Att studera på svenska var det bästa beslutet i mitt liv i Uni på svenska 2015 2016, s. 41. 11 (13)
Teksti 2 / Text 2 Tähdet syttyvät hitaasti Suomen kääntäjien ja tulkkien liiton edustamissa ammateissa tähtihetket ovat [8] harvinaisia. Joskus joku kääntäjä ja tulkki voi hetkellisesti päästä valokeilaan, mutta alkuperäinen kirjoittaja [10] tai puhuja [9] on lopulta aina päähenkilö. Näiden varjossa me joudumme usein kamppailemaan kovien vaatimusten kanssa. [11] Silti me olemme korvaamattomia! [12] Yhä kansainvälisemmästä maailmasta ei kielten- ja kulttuurienvälisen viestinnän asiantuntijoiden tarve lopu. Meidän suurin [13] arkihaasteemme on, ettei palvelujemme käyttäjillä ole meistä yhtenäistä mielikuvaa, kuten monista muista ammateista. Monet uskovat näkyvyyden olevan ratkaisun. En kuitenkaan usko näkyvyyteen [14] näkyvyyden itsensä vuoksi. Viidakon ja muiden tähtösten loisto on ohikiitävää, eikä turha julkisuus meitä auta. [15] Työmme luonne ja vaatimukset olisi nostettava yleiseen tietoisuuteen, jotta ammattiemme arvostuksen pohjalla olisi perusteltu luottamus, toimimmepa millä kääntämisen tai tulkkauksen osa-alueella tahansa. Lähde: Ote Kristiina Antinjuntin Kääntäjä Översättaren -lehden numerossa 3/2014 olleesta pääkirjoituksesta. Tekstiä on muokattu hieman. Stjärnor föds långsamt I de yrken som FÖTF representerar är de verkliga ljuspunkterna [8]. Ibland kan en översättare eller tolk fångas i offentlighetens ljuskägla, men [9] det alltid den ursprungliga skribenten [10] som spelar huvudrollen. I deras skugga får vi ofta kämpa med svåra utmaningar. [11] är vi oersättliga! I en [12] internationellare värld försvinner inte behovet av experter på kommunikation mellan olika språk och kulturer. Vår stora [13] är att de som använder våra tjänster inte har någon enhetlig bild av oss, så som fallet är då det gäller många andra yrken. Många tror att synlighet är lösningen. Men jag tror inte på synlighet [14]. Glansen från olika slags stjärnskott är flyktig, och onödig publicitet gagnar oss inte. [15] och de krav det ställer borde i stället lyftas fram i det allmänna medvetandet, så att uppskattningen för vårt yrke skulle bygga på ett välgrundat förtroende, oavsett vilket delområde inom översättningen och tolkningen vi är verksamma på. Källa: Ett utdrag ur Kristiina Antinjunttis ledare i Kääntäjä Översättaren 3/2014. Översättning: Mats Forsskåhl. Innehåller små modifieringar. 12 (13)
Alustava kysely / Preliminär förfrågan Hakukohteeseen pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä valitulla on mahdollisuus opiskella pääaineenaan joko pohjoismaisia kieliä tai ruotsin kääntämistä. Kumpaa ainetta haluaisit mieluummin opiskella pääaineenasi, jos saat opiskelupaikan? Valitse yksi seuraavista vaihtoehdoista. Vastaus ei ole sitova. Inom sökobjektet nordiska språk, svenska som andra inhemska språk har den som blir antagen möjlighet att välja mellan två huvudämnen, nordiska språk eller svensk översättning. Vilket ämne skulle du helst studera som ditt huvudämne om du fick en studieplats? Välj ett av följande alternativ. Svaret är inte bindande. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk Ruotsin kääntäminen Svensk översättning En osaa sanoa Kan inte säga 13 (13)