Så kan du kvalitetssäkra både ekologisk odling och vidareförädling av havtorn Sammanställt av Henriette Smith, SLU Torslunda Kvalitetssäkring vid odling ger konkurrensfördelar Vid odling av råvara fram till och med skörd (primärproduktion) finns idag inget generellt krav att ha ett fungerande kvalitetssäkringssystem. Det gör det däremot vid en ev. efterföljande vidareförädling. Det ger dock uppenbara konkurrensfördelar att redan från början kunna styrka och styra kvaliteten på bärråvaran och därmed ha möjlighet att kunna kontrollera produktionen i alla led. Det är upp till var och en som är ansvarig för en produktion att kvalitetssäkra sin produkt. Många gör detta via egna miljö- och kvalitetsprogram men utan att vara certifierade. Att dessutom få systemet kontrollerat av en tredje part ger möjlighet till ytterligare profilering och därmed en konkurrenskraftigare produkt. Flera standarder för kvalitetssäkring Vill man kvalitetssäkra sin livsmedelshantering från primärproduktion till vidareförädling finns för närvarande flera olika standarder att tillgå både för integrerad produktion och ekologisk produktion. Generella regler för certifierad produktion finns på jordbruksverkets hemsida, www.jordbruksverket. se. Certifiering av ekologisk produktion För att livsmedel från jordbruket skall få kallas ekologiska måste de produceras enligt vissa regler som bestäms av EU. Produktionen måste kontrolleras och certifieras av ett godkänt kontrollorgan där jordbruksverket har ansvaret. I Sverige finns tre kontrollorgan för ekologisk produktion: SMAK, Aranea Certifiering och HS Certifiering. Dessutom finns Valiguard, som kontrollerar förädlade livsmedel och importerade produkter. Du certifierar din produktion enligt EU-reglerna, som är en grundnivå för att du ska få sälja dina produkter som ekologiska. Du får då använda EU-märket på dina produkter. Om du vill kan du dessutom certifiera din produktion enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är striktare än EU-reglerna. I så fall får du också använda deras märken på dina produkter. Mer information om dessa standarder finns på www.krav.se samt www.demeter.nu! Eftersom KRAV-märket är den mest kända standarden för ekologisk odling presenteras KRAV regler och innebörd närmre nedan. Generellt om KRAV KRAV-märket på en primärprodukt av frukt, bär och grönt visar bland annat att: produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel inga genmodifierade organismer förekommer i produktionen produkterna inte innehåller onödiga tillsatser För KRAV-märkning gäller att: Odlingen måste vara KRAV-ansluten och kontrollerad under karenstiden. För perenna grödor (fruktträd, bärbuskar etc.) gäller att marken skall ha genomgått en karenstid på tre år innan skörd. KRAV-certifierad mark får inte tas ur certifieringen för att sedan tas in igen. Man får alltså inte flytta runt odlingen. En gröda som är avsedd att säljas KRAVmärkt får inte samtidigt odlas konventionellt eller på karensårsmark.
Dokumentation vid KRAV-odling Dokumentation skall föras över: användning av gödselmedel behov att använda gödselmedel (annat än stallgödsel) inköp av insatsmedel användning av växtskyddsmedel behov att använda växtskyddsmedel skörd Dokumentationen skall innehålla uppgifter på datum för åtgärd, medel, behandlingsmetod och mängd och skall redovisas för varje skifte. Uppgifterna skall hållas samlade och sparas på gården. Redovisningssystem för växtnäring är ett KRAV Den grundläggande principen inom KRAV är att minimera den negativa påverkan på mark och omgivande ekosystem. Därför är det viktigt att minimera växtnäringsförluster från ekologisk odling. För att göra det lättare att ha kontroll finns det ett redovisningssystem för detta. Obs! Alla KRAV-anslutna producenter skall ha ett redovisningssystem för växtnäring efter 2009. Följande skall redovisas: balansräkningen för fosfor på gårdsnivå aktuell redovisning av åtgärder som gjorts och görs för att minska växtnäringsförlusterna gårdar med mer än 5 ha odling skall även ha en fördjupad översyn Gödselmedel och jordförbättringsmedel vid KRAV-odling Rester från växtproduktion och djurhållning skall utgöra basen i gödslingsplanen. Införda jordförbättringsmedel skall före spridning analyseras på sitt innehåll av tungmetaller, läkemedelsrester, radioaktiva ämnen, smittämnen eller andra oönskade ämnen, när det finns anledning att tro att halterna kan vara höga. Läs mer på s. 70 74 i regelverket. Växtskydd vid KRAV-odling Målet skall alltid vara att använda förebyggande odlingstekniska metoder mot skadegörare och ogräs. Vilka medel som får användas finns beskrivet i regelverket! Utsäde och plantor vid KRAV-odling Förökningsmaterial ska när så är möjligt vara ekologiskt certifierade. Nya krav på märkning av ekologiska produkter Sveriges mål för ekologisk produktion är att andelen certifierad odling skall öka till minst 20 % av landets jordbruksmark till år 2010. För att få sälja produkterna märkta som ekologiska måste de certifieras. Att produktionen certifieras är också ett krav för att erhålla miljöersättning för ekologisk produktion. Idag finns det ett EU-märke som det är frivilligt att använda om vissa krav uppfylls. Från och med den 1 juli 2010 kommer det att vara obligatoriskt att märka alla förpackade ekologiska produkter från EU-länder med en särskild märkning. Syftet är att det ska bli lättare för konsumenter i alla medlemsländerna att känna igen de ekologiska produkterna oavsett ursprung. Ett nytt märke är på väg att utformas och beräknas att vara färdigdesignat till juli 2010. Mer information finns på www.slv.se.
Blanketter vid KRAV-odling Exempel på utformning av blankett för viktig dokumentation kring olika insatsmedel: Gödning och växtskyddsmedel (ange datum, sort och mängd, kg/ha) Id skifte:...storlek (ha): År:... Inköp av insatsmedel Användning av gödselmedel Användning av växtskyddsmedel Skörd Exempel på utformning av blankett för viktig dokumentation kring växtnäringsstrategier: Växtnäringsstrategier (ange kg/ha) ID skifte: År År År År Fosfor införd Fosfor bortförd Fosforbalans (införd bortförd) Gödningsstrategi Spridningstid och strategi för stallgödsel Fångrödor
Kvalitetssäkring vid förädling är ett krav enligt lag Om råvaran klassas som ett livsmedel efter skörd måste den lokal där råvaran processas vara godkänd för hantering av livsmedel. Regler för hur lokalen skall utformas finns hos livsmedelsverket www.slv.se. I förädlingsledet är det sedan 2006 krav att ha ett fungerande kvalitetsstyrningsprogram i sin produktion. HACCP är ett arbetssätt för kvalitetssäkring Det arbetssätt som man har vid livsmedelsförädling för att minska introduktionen av faror som kan inverka menligt på produktens säkerhet och lämplighet som föda förkortas HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point). HACCP är ett kontrollsystem som i korthet går ut på att man identifierar kritiska moment vid tillverkningen och vidtar åtgärder för att minimera sannolikheten att något händer som kan äventyra produktens säkerhet. Kvalitetssäkringen omfattar även förvaring av råvaran För all livsmedelsförädling gäller livsmedelslagen. Enligt lag måste varje företag ha en HACCP-plan för att verksamheten skall godkännas av myndighet. Det finns mallar hur man kan gå tillväga men det är alltid företagets ansvar att utforma en fungerande kvalitetsplan för det egna företaget. Med en fungerande plan menas ett system som inte bara finns i en pärm i hyllan utan verkligen är implementerat i tillverkningsprocessen. Egenkontroll och HACCP Egenkontrollen är viktig och skall alltid finnas i grunden. Den bygger på att företaget har en egen internrevision enligt en kravlista där man satt upp lagkrav och kundkrav. Kort sagt ett sätt att kontrollera sig själv att man följer vad som gäller. HACCP är ett verktyg som kompletterar egenkontrollen och som består av fyra viktiga delar: analys av faror identifiering av kritiska hanteringspunkter i tillverkningen kvalitetsfrämjande åtgärder i produktionen verifiering av åtgärderna Genom att tillämpa en HACCP plan kan företaget tillverka en produkt som uppfyller lagstiftningens krav och som inte äventyrar människors hälsa. Flödesschema utgångspunkt för egenkontroll och HACCP Lämpligt är att börja med att konstruera ett flödesschema över råvarans väg genom fabriken fram till färdig produkt. Vad händer på varje steg?, Vad kan hända?, samt Vad kan göras för att det inte skall hända?, är de frågor som man skall ställa hela vägen. Från flödesschemat utformas sedan en blankett där allt dokumenteras med ord.
Exempel på blankett till HACCP-systemet för livsmedelstillverkning HACCP kan tillämpa alla frågeställningar och handlar i grunden om livsmedelssäkerhet. Faror är det som kan orsaka skada för konsumenten och äventyra hälsan. Moment in processen Finns här risk för ngn hälsofara/ risk Finns det ngt gränsvärde att ta hänsyn till? Hur kan vi kontrollera så att gränsvärdet hålls? Hur korrigerar vi om gränsvärdet överskrids? Verifiering av rutiner Finns i detta steget ngn kritisk punkt? Lagring av bär i frysen Nej Ja, -18 C Kontroll av termomenter med oberoende termometer. Lagar frysen. Kasserar upptinade bär om nödvändigt. Nej Källor Certifierings- och kvalitetssystem inom livsmedelskedjan från Miljöstyrningsrådet: www.msr. se/kriterier/frukt RIP Riktlinjer för hygien- miljö och kvalitetsarbete på frukt och grönsakspackerier: www.smak.se IP Sigill Basregler: www.svenskasigill.se KRAV regler: www.krav.se EU regler om ekologisk odling och märkning: http://ec.europa.eu/agriculture/organic/eu-policy/ legislation_sv Regler om livsmedelsproduktion (Livsmedelsverket): www.slv.se Regler om certifierad ekologisk produktion (Jordbruksverket): www.jordbruksverket.se Detta material har producerats med bidrag ifrån Jordbruksverket. Foto: Ingrid Björklund, Kimmo Rumpunen och Henriette Smith