Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal 2016-04-04 Sedan två år tillbaka samlar Miljöbarometern in och rapporterar data för huvuddelen av nyckeltalen. Uppgifterna hämtas från nationella databaser som RUS, SCB, Avfall web, SMP osv. Det framgår i detta dokument och i rapporteringsverktyget vem som rapporterar (i röd text vid varje nyckeltalsbeskrivning i detta dokument). Kommuner som inte rapporterar till någon av dessa nationella system behöver dock komplettera sina uppgifter manuellt. Det finns en excelmal för att hjälpa till med uträkningarna, denna finns tillgänglig på inrapporteringssidan. Rapportering 2016 Rapportering av nyckeltalen görs här: http://sekom.internal.miljobarometern.se Logga in med din e-postadress. Om du saknar eller har glömt ditt lösenord klicka på "Forgot your password?" och följ instruktionerna. Endast de som är anmälda som rapportörer kan logga in. Vid problem, kontakta support@miljobarometern.se. I inloggat läge visas en funktionsmeny högst upp på sidan. Klicka på Redigera för att redovisa data eller kommentera nyckeltalen. För att återgå till visningsläget klicka på Visa. Du kan skapa en rapport med alla nyckeltalsdiagram och kommentarer. Välj din kommun på startsidan och klicka därefter på Skapa rapport. Extern webbredovisning Nyckeltalen redovisas på Sekoms webbplats under rubriken Nyckeltal. Alla kommuner har en egen startsida som medlemmen kan länka till från sin egen webbplats. Adressen har formatet http://sekom.miljobarometern.se/kommun, exempelvis http://sekom.miljobarometern.se/karlskrona. 1
Upplägg för anvisningarna: Vad nyckeltalet visar kort och gott. Anvisning Det underlag som ska matas in vid inrapportering finns i punktform och till det anvisning om hur underlaget kan tas fram. Om statistikkällan Tillförlitlighet, specifika upplysningar, svagheter m.m. Varför mäter vi detta? Kort om anledningen till att Sveriges ekokommuner tycker att nyckeltalet är viktigt. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna Sveriges Ekokommuners verksamhet grundar sig på Det Naturliga Stegets definition av hållbar utveckling, fyra hållbarhetsprinciper. Med kunskap om hållbarhetsprinciperna har vi valt dessa 12 nyckeltal för att inom några för kommunerna viktiga områden indikera om gapet till hållbarhet minskar. Under denna punkt ges en kort beskrivning till var och en av hållbarhetsprinciperna för respektive nyckeltal. Förslag på utveckling av nyckeltalet De 12 Gröna Nyckeltalen är inte heltäckande avseende att indikera en hållbar utveckling, men berör viktiga områden för en kommun. Ekokommunerna kan med fördel komplettera med egna nyckeltal för områden som inte täcks av de gemensamma gröna nyckeltalen. Förslags beskrivs under denna rubrik och nya vinklar är alltid välkomna! Under åren som nyckeltalen funnits och under revideringsprocessen har en hel del frågeställningar stötts och blötts. Under denna rubrik finns några av dem och kompletteringar välkomnas. 2
Innehåll (de nyckeltal som medlemmarna rapporterar i rött) Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal... 1 NYCKELTAL 1: Koldioxidutsläpp (ton/invånare)... 4 NYCKELTAL 2: Antal resor med kollektivtrafik (resor/inv.)... 6 NYCKELTAL 3: Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%)... 8 NYCKELTAL 4: Andel ekologiskt odlad åker (%)... 9 NYCKELTAL 5: Andel FSC-certifierat skogsbruk (%)... 11 NYCKELTAL 6: Andel skyddad natur (% )... 12 NYCKELTAL 7: total mängd hushållsavfall (kg/invånare)... 13 NYCKELTAL 8: Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS)... 15 NYCKELTAL 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%)... 17 NYCKELTAL 10 a: Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare)... 20 NYCKELTAL 10 b: CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare)... 22 NYCKELTAL 11: Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%)... 24 NYCKELTAL 12: Andel miljöcertifierade skolor (%)... 26 3
NYCKELTAL 1: Koldioxidutsläpp (ton/invånare) Det här nyckeltalet samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Dataunderlagen uppdateras även retroaktivt för tidigare år utifrån data från Nationella emissionsdatabasen. För att få kontinuitet ges ingen möjlighet för medlemmen själv att ändra värdena för det här nyckeltalet. Visar kommunens utsläpp av koldioxid 1 a) Utsläpp från sektor Industriprocesser fördelat per kommuninvånare b) Utsläpp från övriga sektorer fördelat per kommuninvånare För ett fåtal kommuner kommer stora delar av koldioxidutsläppen från industriprocesser, därför särredovisar nyckeltalet denna sektor. För merparten av kommunerna gör sektorn industriprocesser ingen skillnad. Underlag Underlag vid inrapportering Ton koldioxidutsläpp från industrin (sektor industriprocesser och energianvändning inom industrin) Ton koldioxid från övriga sektorer (adderas ihop) Antal kommuninvånare (för samma år som statistiken) Statistikkälla: www.rus.lst.se, SCB Om statistikkällan Om skillnaden mellan Kommunal- och Regional energistatistik och den Nationella Emissionsdatabasen (ansvarig RUS, Länsstyrelserna i samverkan) Sedan några år tillbaka har metoden och källan för utsläppsstatistik förändrats. Tidigare beräknades länets eller kommunernas koldioxidutsläpp utifrån den kommunala och regionala energistatistiken (KRE). När sedan den internationella rapporteringens uppgifter för utsläppsstatistik blev tillgängliga på lokal och regional nivå klargjordes att källorna och metoden för framtagning är så pass olika att det inte går att jämföra statistiken med varandra, bl.a. beroende på att sektorerna som man använder sig av skiljer sig åt i benämning och vad som ingår. Den senare statistiken arbetas fram av SMED (Svenska MiljöEmissionsData), vilket är ett samarbete mellan IVL (IVL Svenska Miljöinstitutet), SCB (Statistiska Centralbyrån), SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) och SMHI. Rekommendationen från både Energimyndigheten och Naturvårdsverket är att använda denna statistik. Det finns en rapport som beskriver skillnaderna mellan de olika metoderna och källorna för utsläppsstatistik som heter Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED. Bl.a. framgår att KRE inte är särskilt anpassade för utsläppsberäkningar. Det finns fortfarande en hel del osäkerhet i utsläppsstatistiken från den nationala utsläppsdatabasen men ett långsiktigt arbete pågår för att kontinuerligt förbättra uppgifterna. 4
Varför mäter vi detta? Utsläppen av koldioxid speglar samhällets förbränning av fossila bränslen. Målet är att minska/eliminera vår användning av fossila, icke förnybara, bränslen och därmed minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Nyckeltalet kan också påminna om övriga växthusgaser som har förstärkt klimatpåverkan. Övriga växthusgaser är metan, dikväveoxid, freoner, vattenånga och ozon. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Idag står fossil olja som utvinns ur jordskorpan för majoriteten av CO2utsläppen. HP 1 handlar om allt gruvdrivet material som systematiskt utvinns ur jordskorpan, nyckeltal 1 kan ses som en betydande konsekvens av utvinningen av fossila bränslen och genom att systematiskt minska utsläppen minskar vi gapet från nuläge till hållbarhet. 2. Utsläppen är ett resultat av samhällets produktion. 3. Naturen trängs undan i jakt på fossila bränslen. 4. Oljeutvinning bidrar till oroligheter i världen. Förslag på utveckling av nyckeltalet För att få en mer nyanserad bild av de olika sektorernas påverkan kan kommunerna internt utveckla nyckeltalet genom att visa utsläppen av koldioxid per sektor. Nationellt sett kommer den största andelen av våra koldioxidutsläpp från transportsektorn och därefter från energiförsörjningen. Näst i led för mest utsläpp är och arbetsmaskiner. Fossila bränslen används framförallt för uppvärmning och som drivmedel i fordon. Utsläpp av andra växthusgaser som metan och dikväveoxid kommer i stor utsträckning från jordbruket och från avfall. I Sverige är utsläppen från industrin och från vägtrafiken de största källorna för växthusgasutsläpp. 5
NYCKELTAL 2: Antal resor med kollektivtrafik (resor/inv.) Rapporteras av medlemmarna. Gamla värden kan behöva justeras/kompletteras. Visar förändringar i invånarnas utnyttjande av den kollektivtrafik som erbjuds inom kommunen. Nyckeltalet omfattar resande med stadsbuss, regionbuss, lokaltåg, tunnelbana och spårvagn. Anvisning Underlag vid inrapportering Antal påstigande resenärer per dygn Antalet kommuninvånare Uppgifter om antal resor (antal påstigande resenärer per dygn) kan erhållas från de lokala- och regionala trafikbolagen. Antalet kommuninvånare erhålls genom SCB:s hemsida befolkningsstatistik helårsstatistik Kommun, län och riket. Om statistikkällan God tillförlitlighet. Varför mäter vi detta? För att få en uppfattning om kommunernas strävan med ökad kollektivtrafik har någon framgång. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1 Kollektivtrafiken har positiv effekt för minskande av fossila bränslen och annat gruvdrivet material, t.ex. om biltillverkningen minskar. Samtidigt måste kollektivtrafikens fordon också drivas på ett hållbart sätt och så energieffektivt som möjligt. 2 Med förhoppning om att individuella resor minskar i takt med att kollektivtrafiken ökar så är det inte bara fossila bränslen som minskar, även andra skadliga ämnen/kemikalier från samhällets produktion minskar. 3 Med ökad kollektivtrafik och därigenom minskade individuella resor blir trycket på vägnätet inte lika stort vilket kan minska naturens undanträngning. 4 En rättvisefråga. Nyckeltalet passar in på flera principer men långsiktigt handlar det om en social aspekt tillgänglig kollektivtrafik för alla. Dessutom är beteendet i trafiken nyckelfrågan för minskning av CO2-utsläpp och användning av fossil energi. 6
Förslag på utveckling av nyckeltalet Nyckeltal för kollektivtrafik är mycket relevant, men ännu bättre är det som människor cyklar eller går. Ett högt nyckeltal motsvarar nödvändigtvis inte en liten klimatpåverkan. Nästa steg kunde vara att inkludera vägar per cykel och till fots i ett nytt nyckeltal för hållbar trafik/hållbart resande. Aspekter som diskuterats under revideringsprocessen: Bra att det är antal resor/invånare och inte km/invånare, det är viktigt med beteendeförändring Ibland kan det vara bättre att mäta kollektivtrafikandelen, d.v.s. andelen av det totala antalet motoriserade resor (alltså inte gång och cykel) Kanske kan man också försöka hitta ett nyckeltal för cykeltrafikens omfattning Viktigt att komma ihåg helhetsperspektivet, att vi m h a nyckeltal ser om vi minskar gapet från nuläge till en målbild baserad på hållbarhetsprinciperna. 7
NYCKELTAL 3: Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%) Rapporteras av medlemmarna. Gamla värden kan behöva justeras/kompletteras. Visar utvecklingen av förnybara bränslen i kollektivtrafikens fordonsflotta i kommunen och i länet. Anvisning Underlag vid inrapportering Förnybara bränslen i MWh Total mängd bränslen i MWh Uppgifter om bränslen kan erhållas från de lokala- och regionala trafikbolagen. Kommunen får själv ta ställning till vilken geografisk avgränsning som ska göras beroende på möjligheter/svårigheter att avgränsa kollektivtrafikens bränsleanvändning till den egna kommunen. Vid omvandling av drivmedelsförbrukningen från volym till kwh används 1 liter bensin = 9 kwh, 1 liter diesel = 10 kwh, 1 liter etanol = 6,65 kwh (E75); 6,30 kwh (E85), 1 liter FAME/RME = 9,15 kwh, 1 Nm3 Naturgas = 11 kwh, 1 Nm3 biogas = 9,67 kwh Om statistikkällan God tillförlitlighet. Varför mäter vi detta? För att synliggöra vikten av förnybara bränslen även inom kollektivtrafiken. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Bidrar till minskade uttag av fossila bränslen 2. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar också skadliga ämnen som samhället producerat 3. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet. Förslag på utveckling av nyckeltalet Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! Ofta är kommunen delägare av länstrafiken och kan därigenom påverka val av bränsle till kollektivtrafikens fordonsflotta. 8
NYCKELTAL 4: Andel ekologiskt odlad åkermark (%) Samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Visar andelen ekologiskt odlad åkermark i kommunen 1 och förhållandet mellan jordbruk som aktivt drivs i hållbar riktning jämfört med jordbruk som inte gör det. Underlag Data vid inrapportering Antal hektar ekologiskt odlad åkermark i kommunen Antal hektar total åkerareal Statistikkälla: Jordbruksverket Om statistikkällan Nyckeltalet baseras på två statistikkällor: Ekologisk produktion och Jordbruksmarkens användning. Ekologiskt odlad åkermark omfattar arealer åkermark som brukas med ekologiska produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 27 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Uppgifterna har rapporterats till Jordbruksverket av de tre godkända kontrollorganen inom jordbruksområdet i Sverige (Aranea Certifiering AB, SMAK AB och HS Certifiering AB). Uppgifterna för åren 2005 till 2008 är inte helt jämförbara med uppgifterna för år 2009 och framåt men ger ändå en indikation på utvecklingen. Redovisning av ekologisk växtodling sker årligen. Redovisningen av Jordbruksmarkens användning sker två gånger per år. Med begreppet omställd mark avses de arealer jordbruksmark som är godkända för märkning och försäljning av ekologiska produkter på marknaden. Arealer som brukats med konventionella brukningsmetoder måste, under en övergångsperiod, brukas enligt regelverket för ekologisk produktion innan de kan godkännas som omställda. Dessa arealer benämns i denna rapport som mark under omställning. Det bör påpekas att uppgifterna över ekologisk växtodling inte är helt jämförbara med den officiella statistiken över jordbruksmarkens användning. Orsaken till detta är att i statistiken över jordbruksmarkens användning redovisas arealerna geografiskt i den församling, kommun och det län där de faktiskt ligger. Det underlag som finns tillgängligt för redovisningen ekologiskt odlad jordbruksmark tillåter inte denna precision, utan arealerna placeras i den kommun och det län där brukaren har sitt brukningscentrum enligt rapporteringen till kontrollorganen. Det innebär att samma arealer som i det Statistiska meddelandet om jordbruksmarken användning är placerade i en kommun, kan vara placerade i en annan kommun enligt statistiken. 1 Nyckeltalet omfattar endast åkermark eftersom någon samlad statistik över betesmark på kommunal nivå inte finns tillgänglig från Jordbruksverket. 9
Varför mäter vi detta? Motivet för att ekologisk odling är att minska kemikalieanvändningen som har en negativ miljöpåverkan. Detta nyckeltal visar hur utvecklingen ser ut i den egna kommunen. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Det finns undersökningar som visar på att det totalt går åt mindre energi i det ekologiska jordbruket vilket minskar vårt uttag av ämnen från berggrunden. 2. Ekologisk odling bidrar till minskad användning av kemikalier och bekämpningsmedel. 3. Nyckeltalet visar total areal jordbruksmark. Jordbruksmark är värdefullt för kommunerna att behålla. Konventionell odling slår undan andra naturresurser. Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. Fler blommande ogräs på åkern gör till exempel att där också kan bli fler insekter och fler fåglar som lever av insekter. 4. Inköp av ekologiska livsmedel bidrar till bättre levnadsförhållanden för både människor och djur. Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas. Förslag på utveckling av nyckeltalet Hur mycket jordbruksmark det finns i kommunen skiljer väldigt mycket åt. Detta är ett bra nyckeltal för att lyfta ekologisk odling men det bör också finnas ett nyckeltal om totala andelen odlingsbar mark. Idag finns en risk att odlingsmark trängs undan av exploatering, självförsörjningstänk. Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! 10
NYCKELTAL 5: Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Nya uppgifter från FSC saknas ännu. De senaste uppgifterna är från 2011. Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom FSC-certifiering. Underlag Data vid inrapportering Hektar FSC-certifierat skogsbruk i kommunen (FSC) Hektar total skogsareal per kommun (SCB) FSC-areal kommunvis finns på FSC Sveriges webbsida: http://www.fsc-sverige.org/statistik-och-fakta Om statistikkällan Sedan inrapportering för år 2011 har nyckeltalet förändrats genom att vi inte längre mäter andelen PEFC-certifierat skogsbruk. Anledningen är en stor risk för dubbelcertifiering. FSC-skog är skog ägd av enskilda markägare vilka äger ca 50 % av den totala skogsarealen. Varför mäter vi detta? Värdens skogar har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgången till ren luft 2. Skogen är också en källa för upplevelser och ger många nyttigheter: mat, mediciner, timmer och pappersfibrer. För människor och samhällen, djur och växter, är det därför viktigt att skogarna i världen sköts på ett ansvarsfullt sätt. Målet för FSC är att få till stånd ett hållbart och lagligt bruk av världens skogar. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Skogen bidrar till kretsloppsanpassade processer och produkter och därmed minskad gruvdrift. 2. Skogen absorberar utsläpp till viss del och försöker hålla en balans i ekosystemet. 3. Skogen har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgång till ren luft. Miljöcertifierat skogsbruk medverkar också till att handeln med illegalt avverkad skog kan begränsas. 4. Skogen är en källa för upplevelser och ger många nyttigheter. De illegala avverkningarna bidrar till skogsskövling, minskar lokalbefolkningens möjligheter till försörjning, kränker mänskliga rättigheter och berövar fattiga länder viktiga inkomster. Förslag på utveckling av nyckeltalet Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! Är FSC tillräckligt hårda/tuffa i bedömningen? 2 http://www.fsc-sverige.org/om-fsc/daerfoer-behoevs-fsc. 2012-09-11. 11
NYCKELTAL 6: Andel skyddad natur (% ) Samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Visar hur skyddet av värdefulla naturtyper och vattenmiljöer utvecklas inom kommunen, genom naturreservatsbildning och biotopskydd. Underlag Data till inrapportering: Skyddad land och vattenareal i nationalparker, naturreservat och biotopskyddsområden. Total kommunyta i hektar. Natura 2000-områden och naturvårdsområden ingår inte. Total kommunyta avser landyta med insjöar och vattendrag och marin yta. Källa till statistiken: SCB Om statistikkällan SCB hämtar uppgifter från Naturvårdsverkets centrala register över skyddad natur (NVR) samt direkt från ansvariga myndigheter. Områdestyper som redovisas är bl.a. nationalparker, naturreservat, djuroch växtskyddsområden, N2000-områden, vattenskyddsområden, biotopskyddsområden, skyddade älvar etc. Statistiken tas fram årligen och publiceras i maj/juni. Varför mäter vi detta? Att skydda land- och vattenområden bidrar till ökad biologisk mångfald, sammanhängande ekosystem och minskad risk för undanträngning av naturen. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) Nyckeltalet relaterar i första hand hållbarhetsprincip 3. Genom att skydda land och vattenområden så minskar risken för exploatering av dessa vilket annars skulle kunna innebära en undanträngning av naturen och minskad biologisk mångfald. Förslag på utveckling av nyckeltalet Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! Andelen skyddad natur kan aldrig bli 100 procent. Vilken målnivå som är optimal är också svår att säga. Detta beror dels på att kommunerna ser se olika ut och att kommunerna kommit olika långt. En kommun som har skyddat det mesta av den oexploaterade marken, har kanske uppnått så långt de kan komma gällande detta nyckeltal, medan andra kan avancera år från år. 12
NYCKELTAL 7: total mängd hushållsavfall (kg/invånare) Samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Kommuner som inte rapporterar till Avfall Web kan lägga in egna värden med hjälp av excelmallen. Nyckeltalet visar den totala mängden avfall per person i kommunen. Syftet är att visa på hushållens resursutnyttjande och konsumtionsmönster. Nyckeltalet innefattar kärl- och säckavfall, grovavfall, tidningar, förpackningar och farligt avfall. Underlag Mängd insamlat kärl- och säckavfall (kg/person). Kärl- och säckavfall består av både brännbart avfall och källsorterat matavfall. Mängd insamlat grovavfall (kg/person) Grovavfall är hushållsavfall som är för tungt, skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Mängd insamlat avfall under producentansvar i fraktionerna (kg/person): o tidningspapper o glas o wellpapp/kartong o plast o metall Mängd insamlat farligt avfall (kg/person) Statistikkälla: www.avfallweb.se (Avfall Sverige) Vid omräkning till kg per person i avfallweb tas även hänsyn till antal arbetsplatser, fritidshus och hotellgäster, detta för att öka jämförbarheten mellan olika kommuner. Om statistikkällan Avfall Web är Avfall Sveriges webbaserade statistiksystem för hantering av avfallsstatistik. Varje år samlar Avfall Sverige in nationell statistik via enkäter till kommunernas avfallsrapportörer. På webbsidan finns funktioner för urval av rapporter och nyckeltal. Varför mäter vi detta? Genom att titta på den totala statistiken för hushållsavfall och återvinning av aktuellt producentansvar ges en (möjligen förenklad) bild över konsumtionstrenden i kommunen. Målet är att minska de totala mängderna avfall och att återvinna så stor del som möjligt av det avfall som ändå uppkommer. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) Nyckeltalet kopplar till samtliga hållbarhetsprinciper och syftar till en effektiv användning av resurser, ökad återanvändning och återvinning. 13
1. Målet är att minska nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden 2. att minska användningen av ämnen från samhällets produktion 3. och att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner återskapa dem. 4. Nyckeltalet visar på samhällets konsumtion vilket i sig är nära knutet till social hållbarhet och en rättvis fördelning av våra resurser, både lokalt och globalt. Förslag på utveckling av nyckeltalet Utöver kärl- och säckavfall, grovavfall och de fraktioner producentansvar som nyckeltalet innefattar finns också andra fraktioner som kan vara intressanta för kommunerna att titta närmare på, t.ex. farligt avfall och elektronikavfall. Med anledning av det nationella etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan kan även andelen matavfall som går till återvinning mätas separat, Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling. Ett sådant nyckeltal kan brytas ut ur hushållens kärl- och säckavfall och redovisas separat för den intresserade kommunen. Även denna uppgift redovisas på www.avfallweb.se. Enligt det nationella etappmålet ska resurshushållning i livsmedelskedjan öka. Insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara senast 2018. 14
NYCKELTAL 8: Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Uppgifter för de reningsverk som rapporterar till Svenska miljörapporteringsportalen, SMP samlas in av Miljöbarometern under april. Vissa reningsverk redovisar inte till SMP. I dessa fall kan medlemmen själv om möjligt redovisa uppgifter. Visar trenden av halten tungmetaller; 8a: bly, 8b: kadmium, 8c: kvicksilver i avloppsslammet. Underlag Underlag vid inrapportering Årsmedelhalt av bly i avloppsslammet (mg/kg TS) Årsmedelhalt av kadmium i avloppsslammet (mg/kg TS) Årsmedelhalt av kvicksilver i avloppsslammet (mg/kg TS) Uppgifter om halten tungmetaller i avloppsslammet kan erhållas från den årliga miljörapporten från kommunens avloppsreningsverk. Gränsvärdena för tungmetaller i slam är följande; Pb: 100 mg/kg TS, Cd: 2 mg/kg TS, Hg: 2,5 mg/kg TS (Källa: Naturvårdsverket). Om kommunen har flera avloppsreningsverk redovisas ett medelvärde som viktas utifrån PE-värde. Om statistikkällan God tillförlitlighet Varför mäter vi detta? Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden och har en påverkan både på människa och på miljön. Vi kan utveckla nyckeltalet i ett resonemang kring andra ämnen och aspekter som är nära kopplade till våra avloppsreningsverk. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden. Metaller förekommer naturligt i jordskorpan och frigörs normalt mycket långsamt. Men under påverkan av människan frigörs de snabbare och börjar ansamlas och spridas i ekosystemet. 2. Nyckeltalet påminner oss om andra ämnen som sprids, sammansättningar från samhällets produktion där t.ex. tungmetaller ingår. Förslag på utveckling av nyckeltalet Under revideringsprocessen av de gröna nyckeltalen år 2012 diskuterades att kemikalier och dess användning är en mycket stor och viktig miljöfråga i dagsläget. Däremot är kemikalieanvändning kanske inte aktuellt som ett nyckeltal för Sveriges Ekokommuner eftersom frågan är mer nationell och global. Det kan vara svårt att mäta och att påverka nyckeltalet aktivt i kommunen. 15
I Jönköping har man under kategorin produktion och konsumtion ett nyckeltal för antalet organisationer som är miljödiplomerade. Detta fungerar bra, men eftersom arbetet sker så olika ute i landets kommuner kanske det inte är ett bra gemensamt nyckeltal. Även om tungmetaller ofta blivit synonymt med miljögift betyder tungmetaller egentligen bara att dessa metaller har en densitet som överstiger 5 gram per kubikcentimeter. Ett stort antal grundämnen hör till den gruppen, men de viktigaste i hälso- och miljösammanhang är arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, tenn, vanadin och zink. Under revideringsprocessen kontaktades avloppsreningsverk i flera av kommunerna och den allmänna uppfattningen är att tungmetaller är en relativt bra indikator och speglar om det händer något ute i samhället. Tungmetaller är en viktig aspekt i diskussionen om att använda slammet till åkermark. Men, det skulle vara intressant, kanske mer intressant att mäta andra ämnen som t.ex. kadmium, fosfor och kväve, men problematiken där är att det är svårt att få fram tillförlitliga siffror. Beslutet blev därmed att vi skulle nöja oss med tungmetaller som ett nyckeltal men i utveckling av resonemang till nyckeltalet kunna väcka frågor som är nära kopplade till nyckeltalet, t.ex. kadmium/fosfor-kvot och övergödningsproblematiken. 16
NYCKELTAL 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Rapporteras av medlemmarna. Gamla värden kan behöva justeras/kompletteras. Indikatorn redovisar användningen av förnybar och/eller återvunnen energi för el och värme i lokaler ägda av kommunen där man a) bedriver kommunal verksamhet och b)står för el- och värmeinköpen. Då alla ekokommuner har olika organisationsstruktur med mer eller mindre bolagisering kan möjligheten att inkludera bolagen i nyckeltalsredovisningen variera. Varje kommun får därför själva ta ställning till om bolagen ska inkluderas eller inte. Anvisning Underlag vid inrapportering Mängd förnybar elenergi (kwh) Mängd förnybar och/eller återvunnen energi (kwh) Total elenergiförbrukning (kwh) Total värmeförbrukning (kwh) Använd excelmallen för att räkna ut nyckeltalet. Ange gärna i kommentarsfältet om nyckeltalet inkluderar kommunala bolag eller inte. Uppgifterna hämtas från kommunala fastighetsförvaltare och de bolag som levererar energi till kommunens lokaler. Framtagande av underlag till nyckeltalet kan ske på två sätt: - Är kommunen med i arbetet med EES (Energieffektiviseringsstödet) kan underlaget från denna inrapportering användas. Fördelen med EES statistik är att fjärrvärmen är specificerad och man får då uppgiften om den förnybara andelen i fjärrvärmen. I EES arbetet ingår även de kommunala bolagen så möjligheten finns att inkludera dessa i redovisningen. - För de kommuner som inte är med i EES redovisas nyckeltalet med utgångspunkt från definitionen av kommunala lokaler enligt SKL:s förvaltningsnyckel, se nedan. Avser dessa kommuner att inkludera eventuella kommunala bolag finns det en kvalitetspunkt att tänka på. I Förvaltningsnyckeln, 2.1 anges att kommunala bostäder ( allmännyttan ) inte ska tas med i redovisningen av Förvaltningsnyckeln. För att nyckeltalet för dessa kommuner ska bli jämförbara med de som redovisar enligt EES - i vilken allmännyttan är inkluderad, måste energin till kommunala bostäder inkluderas. Definitioner Förnybar el = Bra Miljöval el (grön el) eller den del förnybar el som ingår i elmixen. Miljövarudeklarerad el (EPD) ska inte räknas som förnybar el. 17
Förnybar värmeenergi = Avser biobränsle, biogas, solvärme etc. Torv inkluderas inte. Återvunnen värmeenergi - Är tillvaratagen spillvärme samt energi från biomassa vid förbränning av avfall, dvs. exkluderat oorganiskt avfall. Från produktion i värmepumpar räknas ingående energi bort. OBS! Värmeenergin ska inte graddagskorrigeras. Lokaler Kommunala lokaler definieras enligt SKL:s förvaltningsnyckel 2006 3, kapitel 3.1 och omfattar följande lokaltyper; Förskolelokaler - lokaler som används för barnomsorg, d.v.s. lokaltyper såsom daghem, fritidshem (renodlade fritidshem) och förskolor. Grundskolor (skolår F 9) menas lokaler som används för grundskoleutbildning och fritidshem integrerade med grundskolelokaler. Gymnasium Särskilda boendeformer - lokaler som i huvudsak används för äldreomsorg och handikappomsorg. Hit räknas servicehus, med eller utan helinackordering, sjukhem, ålderdomshem och gruppboenden inklusive bostadsdelarna. Förvaltningslokaler - lokaler som i huvudsak används för administration och förvaltning t.ex. kontorslokaler. Övriga fastigheter - fastigheter och byggnader som inte passar in under någon av kategorierna 1-5. Det kan vara brandstationer, kulturhus, bygdegårdar, större idrottsanläggningar och liknande. INTE slalombackar, elljusspår, isbanor etc. Om statistikkällan Statistiken finns tillgänglig hos de kommuner som äger sina egna lokaler men det kräver en insats från olika funktioner att ta fram dessa för sammanställning av nyckeltalet. Fastighetsförvaltarna har statistik över energianvändningen Upphandlingsenheten kan ge uppgifter om vilken typ av el eller elmix man har i avtalet Energibolaget har uppgifter om hur bränslemixen ser ut för fjärrvärmeproduktionen Är kommunen med i EES så har projektledaren för detta aktuella uppgifter Kvaliteten på nyckeltalet kommer att variera mellan kommunerna och kanske även mellan åren för samma kommun. Variationen mellan kommunerna kan bero på om man fått fram bränslemixen i fjärrvärmen, d.v.s. att man bara redovisat den förnybara delen i fjärrvärmen eller om man enligt anvisningarna exkluderat ingående energi i värmepumpar. Mycket viktigt är också att ange om kommunernas redovisning inkluderar bolag eller inte. 3 Går att ladda ner på www.skl.se under rubriken Vi arbetar med / Statistik / Jämförelser och nyckeltal / Fastighetsnyckeltal 18
En variation i kvaliteten för kommunen mellan olika år kan bero på ett förändrat sätt att inhämta statistiken. För att säkerställa kvaliteten så är dokumentation viktigt i hur uppgifterna inhämtats. Vissa kommuner äger inte de lokaler där man bedriver kommunal verksamhet vilket gör att man inte har rådighet över nyckeltalet, i alla fall inte direkt. För dessa kommuner blir denna indikator svårare att redovisa då man måste inhämta uppgifterna från hyresvärd och energibolag. Här måste kommunerna själva avgöra om man kan och vill redovisa nyckeltalet. Hur minimerar vi osäkerheter? Osäkerheter finns och kommer alltid att finnas i varierande omfattning. För att på kommunnivå minimera totalfelet över tid är det viktigt att dokumentera tillvägagångssättet för framtagande. För att kunna jämföra trender och dra slutsatser i tid är det viktigt att man kan analysera förändringar i insamlingsmetod och vikta dess påverkan. Varför mäter vi detta? Indikatorn visar hur samhället ställer om från beroendet av i huvudsak fossila- och kärnbränslen för energiproduktion. Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Genom att efterfråga och använda mer ren och förnybar energi på ett effektivt sätt minskar påverkan på klimatet samtidigt som vi förvaltar resurserna väl. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Idag står fossil olja och kol som utvinns ur jordskorpan för majoriteten av CO2utsläppen. Vår användning av uran är inte heller hållbart på sikt då mängden uran minskar. Hållbarhetsprincip 1 handlar om allt gruvdrivet material som systematiskt utvinns ur jordskorpan, nyckeltal 9 visar energiomställningen. 2. En renare energi minskar spridningen av ämnen från samhällets produktion. Förnybar energi minskar CO2 utsläppen och problemet med slutförvaringen av uran minimeras. 3. Förnybar energi minskar intrånget i miljön men även uttaget av biobränslen måste vara långsiktigt hållbart. 4. En effektiv energianvändning är en ansvarsfull och effektiv resursanvändning. Förslag på utveckling av nyckeltalet Att på sikt de ekokommuner som har bolagisering redovisar koncernens energianvändning i nyckeltalet. Drygt 30 % av den tillförda energin utgörs på nationell nivå av förnybar energi. Sveriges klimat- och energimål är att till år 2020 så utgörs minst 50 % av förnybar energi. 19
NYCKELTAL 10 a; Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Rapporteras av medlemmarna. Gamla värden kan behöva justeras/kompletteras. Visar hur mycket energi per årsarbetare som åtgår för tjänsteresor i kommunen. Anvisning Underlag vid inrapportering Totalt antal kwh från de bränslen som används till kommunens persontransporter (tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten) Bensin (inkl. låginblandning etanol) Diesel (inkl. låginblandning FAME) E85/E75 FAME/RME (biodiesel) Biogas Naturgas El Totala antalet årsanställda i kommunen Uppgifter om drivmedelsförbrukningen för tjänstebilar, hyrbilar och leasingfordon kan erhållas från upphandlaren/tjänstebilsansvarig enhet. Uppgifter om drivmedelsförbrukningen för privata bilar i tjänsten kan erhållas ur ekonomisystemet. I de fall man endast kan få uppgift om körd sträcka används snittförbrukningen 0.89 liter/mil (bensin), 0.71 liter/mil (diesel), 1.06 liter/mil (E85), 0.71 liter/mil (FAME), 0.92 Nm3/mil (naturgas o biogas) och 2 kwh/mil (el) vid omräkning till drivmedelsförbrukning i volym. - De faktorer som används för omvandling är tagna ur den schablonmall för utsläpp av koldioxid som är framtagen av Naturvårdsverket i samverkan med bl.a. Trafikverket och SMHI. - 2 kwh/mil för elbil baseras på aktuell information tillgänglig på internet; t.ex. http://www.vaxjo.se/-/elbilsuppropet--startsida/om-elbilar/hur-langt-gar-en-elbil-/ I de fall man endast kan få fram utbetald milersättning i kronor används ersättningen 30,50 kr/mil (18,50 kr/mil skattefri del) för att få fram körd sträcka. Vid omvandling av drivmedelsförbrukningen från volym till kwh används 1 liter bensin = 9 kwh, 1 liter diesel = 10 kwh, 1 liter etanol = 6,65 kwh (E75); 6,30 kwh (E85), 1 liter FAME/RME = 9,15 kwh, 1 Nm3 Naturgas = 11 kwh, 1 Nm3 biogas = 9,67 kwh Uppgifter om antalet årsarbetare kan erhållas från personalkontor eller dyl. Som årsarbetare räknas anställda enligt avtal 01 förmånsgrupp 1A och 1B den 31/12. Förtroendevaldas resor med privata bilar i tjänsten räknas in i kommunens samlade drivmedelsförbrukning och slås ut på antalet årsarbetare. 20
Om statistikkällan De flesta kommuner rapporterar in underlag för Energieffektiviseringsstödet (ESS) varje år där underlag för personbilstrafik i tjänst bör finnas med. Framtagandet av detta underlag kan med fördel samordnas med nyckeltal 10a och 10b, för att undvika dubbelarbete. Det varierar hur kommunerna organiserar uppgifterna om drivmedelsförbrukning och därför är det viktigt att dokumentera det egna tillvägagångssättet. Varför mäter vi detta? Den bästa kwh är den som inte används. Även om vi vill att omställning så snabbt som möjligt ska gå mot enbart förnybara bränslen också inom transportsektorn så är det lika viktigt att effektivisera användandet av bilar i tjänsten (t.ex. genom en mötes-/resepolicy) och effektivisera själva bilkörningen (biltyp efter behov, utbildning i sparsam körning osv. ). Effektiviseringen ska dock inte gå ut över servicegraden i kommunen och därför anges nyckeltalet i kwh/årsarbetare. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna 1. Fossila bränslen som utvinns ur jordskorpan står idag för majoriteten av CO2-utsläppen. Nyckeltal 10a indikerar ifall kommunen minskar sin totala drivmedelsanvändning per årsarbetare, både förnybara och icke förnybara drivmedel. Gör vi det kan vi snabbare gå mot en omställning till förnybara drivmedel och ett samhälle där vi inte systematiskt ökar koncentrationen av gruvdrivet material. 2. Minskad användning och renare/hållbar energi minskar den systematiska ökningen av ämnen från samhällets produktion. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar skadliga ämnen som samhället producerat. 3. Utvinning av fossila bränslen tränger undan naturen. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. Minskad användning av drivmedel totalt sett är på alla vis en positiv miljöeffekt. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet. Förslag på utveckling av nyckeltalet (kan utvecklas) Förslag på frivillig uppgift för den enskilda kommunen kan vara att mäta antalet flygkilometer/år och antal kilometer med tåg/år, både inrikes och utrikes. Flygkilometer rep. tågkilometer kan hämtas från där resorna beställs, t.ex. resebyrå. Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! 21
NYCKELTAL 10 b: CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Rapporteras av medlemmarna. Gamla värden kan behöva justeras/kompletteras. Nyckeltalet visar klimatpåverkan från kommunens tjänsteresor med bil. Innefattar emissionerna utifrån bränslens innehåll av fossilt kol. Anvisning Underlag vid inrapportering Drivmedelsförbrukning i volym (m 3 ) för kommunens persontransporter (tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten): o Bensin (inkl. låginblandning etanol) o Diesel (inkl. låginblandning FAME) o E85 o Naturgas o Fordonsgas o El Totala antalet årsanställda i kommunen Använd excelmallen för att beräkna nyckeltalet. Uppgifter om drivmedelsförbrukningen för tjänstebilar, hyrbilar och leasingfordon kan erhållas från upphandlaren/tjänstebilsansvarig enhet. Uppgifter om drivmedelsförbrukningen för privata bilar i tjänsten kan erhållas ur ekonomisystemet. I de fall man endast kan få uppgift om körd sträcka används snittförbrukningen 0.89 liter/mil (bensin), 0.71 liter/mil (diesel), 1.06liter/mil (E85), 0.92 Nm3/mil (naturgas o fordonsgas) och 2 kwh/mil (el) vid omräkning till drivmedelsförbrukning i volym. - De faktorer som används för omvandling är tagna ur den schablonmall för utsläpp av koldioxid som är framtagen av Naturvårdsverket i samverkan med bl.a. Trafikverket och SMHI. - 2 kwh/mil för elbil baseras på aktuell information tillgänglig på internet; t.ex. http://www.vaxjo.se/-/elbilsuppropet--startsida/om-elbilar/hur-langt-gar-en-elbil-/ I de fall man endast kan få fram utbetald milersättning i kronor används ersättningen 30,50 kr/mil (18,50 kr/mil skattefri del) för att få fram körd sträcka. Koldioxidemissionerna är beräknade utifrån bränslenas innehåll av fossilt kol. Etanol, biogas och FAME med biologiskt ursprung bidrar inte till de fossila koldioxidutsläppen. E85 och fordonsgas har inblandning av bensin resp. naturgas, därav en egen emissionsfaktor. 1000 liter = 1 m3. De emissionsfaktorer som används för drivmedel till koldioxidutsläpp (ton CO2/m3) är: Bensin 2.36, Diesel 2.54, Naturgas 2.24, Fordonsgas 0.85, E85 0.45 (Källa: Naturvårdsverket). Idag innehåller huvuddelen av den svenska 95 oktanig bensinen etanol av biologiskt ursprung. Enligt gällande lag är det idag tillåtet att blanda i upp till 10vol% etanol i motorbensin och 7vol% FAME i dieselbränsle. 22
Diesel - Mk3 (EU diesel, EN 590) med 5 % FAME (B5). I det fall kommunen har elbilar används emissionsfaktorn för nordisk el-mix, 0.1 ton CO2/MWh. Har kommunen förnybar el anges inte mängden elförbrukning för detta nyckeltal. Uppgifter om antalet årsarbetare kan erhållas från personalkontor eller dyl. Som årsarbetare räknas anställda enligt avtal 01 förmånsgrupp 1A och 1B den 31/12. Förtroendevaldas resor med privata bilar i tjänsten räknas in i kommunens samlade drivmedelsförbrukning och slås ut på antalet årsarbetare. Om statistikkällan De flesta kommuner rapporterar in underlag för Energieffektiviseringsstödet (ESS) varje år där underlag för personbilstrafik i tjänst bör finnas med. Framtagandet av detta underlag kan med fördel samordnas med nyckeltal 10a och 10b, för att undvika dubbelarbete. Det varierar hur kommunerna organiserar uppgifterna om drivmedelsförbrukning och därför är det viktigt att dokumentera det egna tillvägagångssättet. Varför mäter vi detta? Nyckeltalet visar förhoppningsvis på en minskande trend av koldioxidutsläpp och därmed på utfasningen av fossila bränslen. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Fossila bränslen som utvinns ur jordskorpan står idag för majoriteten av CO2-utsläppen. Nyckeltal 10b indikerar utfasningen av fossila bränslen för transporter och bidrar till ett samhälle där vi inte systematiskt ökar koncentrationen av gruvdrivet material. 2. Renare/hållbar energi minskar den systematiska ökningen av ämnen från samhällets produktion. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar också skadliga ämnen som samhället producerat 3. Utvinning av fossila bränslen tränger undan naturen. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet. Förslag på utveckling av nyckeltalet Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! 23
NYCKELTAL 11: Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Kommuner som inte rapporterar till Ekomatcentrum behöver redovisa nyckeltalet själva. Visar kommunens bidrag till minskad kemikalieanvändning och ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. För att räknas till ekologiska livsmedels ska produkten vara märkt med EU:s ekologiska logo och därmed följa EU:s definition av ekologisk produktion (läs mer under utveckling av resonemang ). Anvisning Underlag vid inrapportering Inköp av ekologiskt producerade livsmedel till kommunens verksamheter (kr) Totala inköp av livsmedel till kommunens verksamheter (kr) Uppgifterna om kostnaden för inköp av ekologiska livsmedel kan erhållas genom statistik från kommunens livsmedelsleverantörer. Kommunens inköpsavdelning/upphandlingsenhet bör kunna hjälpa till med att ta fram dessa siffror. Om statistikkällan Arbetsinsatsen för att ta fram statistiken varierar beroende på kommunens egen organisation och dess upplägg. Varför mäter vi detta? Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald. I den ekologiska odlingen använder man inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Fodret till djuren är i huvudsak producerat på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vistas utomhus och att de får utlopp för sina naturliga beteenden. 4 4 Webbsida, Livsmedelsverket. http://www.slv.se/grupp1/markning-av-mat/ekologisk-mat/#krav på anmälan. 2012-09-19. 24
Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Det finns undersökningar som visar på att det totalt går åt mindre energi i det ekologiska jordbruket 5 vilket minskar vårt uttag av ämnen från berggrunden. 2. Ekologisk odling orsakar inte att kemiska bekämpningsmedel läcker till sjöar och till grundvatten. Ekologiska lantbruk skapar möjligheter för ett jordbruk som inte läcker lika mycket näringsämnen som konventionellt jordbruk gör. 3. Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. Fler blommande ogräs på åkern gör till exempel att där också kan bli fler insekter och fler fåglar som lever av insekter. 4. Inköp av ekologiska livsmedel bidrar till bättre levnadsförhållanden för både människor och djur. Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas. Förslag på utveckling av nyckeltalet Som många andra områden handlar det inte bara om att ställa om till hållbara metoder utan att också hushålla med våra resurser. Arbete kring matsvinn skulle därför kunna vara en utveckling av detta nyckeltal. Under revideringsarbetet av de gröna nyckeltalen föreslogs också arbete med vegetariska rätter och veganrätter som en utveckling av nyckeltalet. Det finns regler - EG-förordningar - som reglerar den ekologiska produktionen inom medlemsländerna. I förordningarna står det hur produktionen ska gå till hur produkterna ska märkas hur kontrollen ska ske vad som gäller vid import av ekologiska produkter från länder utanför EU Rådets förordning (EG) nr 834/2007, och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 måste alla medlemsstater i EU följa. Även de länder som exporterar ekologisk mat till EU måste följa dessa förordningar eller ha likvärdiga regler. Livsmedelverkets information om ekologisk mat: http://www.slv.se/grupp1/markning-av-mat/ekologisk-mat/#krav på anmälan Skillnaden mellan KRAV-märkt och EU-ekologiskt? http://www.krav.se/om-krav/fragor-och-svar/om-krav/vad-ar-skillnaden-mellan-krav-och-euekologiskt/ 5 Webbsida. KRAV. http://www.krav.se/om-krav/fragor-och-svar/diverse-miljoaspekter/gar-det-at-merenergi-i-ekologiskt-jordbruk-eftersom-man-bekampar-ogras-mekaniskt/. 2012-09-19. 25
NYCKELTAL 12: Andel miljöcertifierade skolor (%) Samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Kommuner som har ISO 14001 och EMAS behöver komplettera med detta. Insamlade data om Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling redovisas i filen Dataunderlag Visar de skolor/förskolor som arbetar systematiskt med miljöfrågor enligt en certifierad modell som t.ex. Utmärkelsen skola för hållbar utveckling, Grön Flagg eller ISO 14001/EMAS. Anvisning Underlag vid inrapportering Antal miljöcertifierade skolor/förskolor enligt någon av ovanstående certifieringsmodeller Totala antalet skolor/förskolor i kommunen Nyckeltalet omfattar kommunala gymnasie-, grund- och förskolor samt friskolor, kooperativ etc. Uppgifter om antalet skolor och förskolor i kommunen har hämtats från Skolverket. Uppgifter om Grön Flagg har hämtats från Håll Sverige Rent. Uppgifter om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling har hämtats från Skolverket. Varför mäter vi detta? Eftersom ekokommuner är mån om att kommande generationer har en grundläggande kunskap om hållbar utveckling och tror att de skolor/förskolor som är miljöcertifierande på ett eller annat sätt har ett tydligt fokus på att sprida denna kunskap. Urklipp från Skolverket.se 6 : Förskolor, skolor och vuxenutbildningar har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Vidare under rubriken Gemensamt ansvar Hållbar utveckling handlar om gemensamt ansvar och solidaritet mellan generationer, mellan kvinnor och män och mellan folkgrupper och länder. Världens länder är i dag sammanflätade och beroende av varandra som aldrig tidigare. Vår livsstil och politik påverkar och påverkas av andra. Sverige har inte bara ett ansvar för att bidra till en rättvis och hållbar värld, utan också ett eget intresse av det. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) Nyckeltalet relaterar till alla hållbarhetsprinciper om man ser till vad barnen får förståelse för; I det hållbara samhället utsätts inte naturen[1] för systematisk... 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller). 6 Webbplats. Skolverket. http://www.skolverket.se/skolutveckling/hallbar_utveckling. 2012-09-19. 26
2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m.). 3. undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m.). Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt 4. från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt). Förslag på utveckling av nyckeltalet Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! 27