Sid 1 (27) Budgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden 2015 2017 Fastställt av universitetsstyrelsen den 20 februari 2014
Sid 2 (27) Innehåll 1. Sammanfattande bedömning och prioriteringar... 3 2. Inledning... 3 3. Strategiska överväganden och ekonomisk utveckling... 5 3.1 Umeå universitets vision och mål... 5 3.2 Ekonomisk utveckling... 5 3.3 Strategiska utmaningar... 6 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 8 4.1 Allmänt... 8 4.2 Utbildningsutbudet... 8 4.3 Beredskap för fler utbildningsplatser... 10 4.4 Höjda ersättningsbelopp... 10 4.5 Utbyggnad av läkar- och sjuksköterskeutbildningar... 11 5. Forskning och utbildning på forskarnivå... 13 5.1 Allmänt... 13 5.2 En nod för registerdata- och biobanksforskning... 13 5.3 En nationell metabolomiknod... 15 5.4 Nationellt centrum för arktisk forskning... 17 5.5. Havsmiljöforskning och -förvaltning... 18 6. Investeringar i anläggningstillgångar... 19 7. Investeringar i lokaler... 19 8. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret... 19 9. Avgiftsbelagd verksamhet... 20 Tabellbilaga... 21
Sid 3 (27) 1. Sammanfattande bedömning och prioriteringar I detta budgetunderlag för perioden 2015-2017 lämnar Umeå universitet uppgifter och bedömningar enligt regeringens direktiv beslutade den 7 november 2013 (U2013/6567/UH), men vill också framhålla ett antal för universitetet strategiskt viktiga frågor där särskilda insatser i kommande statsbudget vore särskilt angelägna. Dessa kommenteras närmare i de olika avsnitten i budgetunderlaget men sammanfattas kort här. På ett övergripande plan vill Umeå universitet framhålla två viktiga områden för förstärkningar av universitets- och högskolesystemet: fortsatt höjda ersättningsnivåer inom utbildningen och särskilda satsningar på infrastruktur inom forskningen. Specifikt för Umeå universitet yrkas följande, i prioritetsordning: 1 resurser för grundutbildningsram och ALF-medel till utbyggnad av läkarprogrammet med 40 nybörjarplatser fr.o.m. år 2015 (avsnitt 4.5), 2 ett uppdrag att utgöra en nod i ett nationellt nätverk för registerdata- och biobanksforskning samt resurser motsvarande 20 mnkr/år för att vidareutveckla en effektiv och ändamålsenlig struktur och organisation (avsnitt 5.2). 3 ett uppdrag att utgöra en nationell nod för metabolomik tillsammans med SLU samt resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden vidareutveckla den organisation och struktur som krävs för en nationell plattform (avsnitt 5.3). 4 ett uppdrag avseende arktisk forskning samt resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning (avsnitt 5.4). 2. Inledning De senaste åren har det publicerats rankingar av världens främsta universitet som är yngre än 50 år. Den senaste publicerades i januari 2014 av QS, och Umeå universitet klättrade där sju platser till plats 27 i världen det främsta i Norden och på tionde plats i Europa (www.topuniversities.com/top-50- under-50/). Arbetet med att ytterligare stärka Umeå universitets ställning som ett framstående forsknings- och utbildningsuniversitet fortlöper. Dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål som beslutades 2012 har utgjort underlag för ett intensivt arbete under 2013 på de olika fakulteterna, Lärarhögskolan samt den universitetsgemensamma nivån. Analyser har lett fram till verksamhetsplaner för perioden fram till och med 2015 som innehåller preciserade delmål utifrån universitetets övergripande mål, strategier för att nå dem och uppföljningskriterier för att följa arbetet. Attraktiva anställningsvillkor är en central del i detta arbete, vilket utvecklas närmare under avsnitt 3.3 Strategiska utmaningar. Det handlar både om tydliga och attraktiva karriärvägar för unga forskare och om stabilitet och långsiktighet i de högre läraranställningarna. Vi är övertygade om att de förändringar vi hoppas realisera på detta område kommer att stärka Umeå universitets attraktionskraft som ett framstående utbildnings- och forskningsuniversitet i ett internationellt perspektiv.
Sid 4 (27) Forskning För att erbjuda unga forskare bättre förutsättningar har Umeå universitet i två omgångar genomfört satsningar i form av karriärbidrag riktade till sammanlagt drygt 100 yngre forskare. För den fortsatta utvecklingen är forskningsledaren en allt viktigare strategisk resurs. Därför genomförs under 2012 2014 ledarskapsprogrammet Morgondagens forskningsledare, riktad till ett urval av tidigare mottagare av karriärbidrag. Stöd till utvecklingen av såväl unga som mer seniora forskare är centrala inslag i de strategier och verksamhetsplaner som universitet nu arbetar med på alla nivåer. Ett led i arbetet med att främja forskningskvaliteten inom universitetets alla vetenskapsområden, liksom de konstnärliga områdena, är införandet av en ny fördelningsmodell för anslagsmedel avseende forskning och utbildning på forskarnivå. Den består av en del som fördelar medel på samma sätt som den nationella modellen (utifrån bibliometri och externa medel), och en del som innebär att forskningskontrakt tecknats mellan rektor och fakulteterna respektive Lärarhögskolan baserat på de delmål, strategier och uppföljningskriterier som rör forskning och utbildning på forskarnivå i verksamhetsplanerna. Målet är att främja en forskning som leder till nya kunskapssprång och forskningsgenombrott, vilket kräver en långsiktighet som tillåter hög risk i forskningen. Utbildning Universitetet arbetar intensivt med att få ett bättre strukturerat utbildningsutbud med fokus på en ökad utbildningskvalitet, i synnerhet stärka avancerad nivå, forskningsanknytning, samverkansinslag och internationalisering. Arbetet med att fokusera och höja kvaliteten i utbildningsutbudet drivs ytterligare på av nödvändigheten att minska utbudet för att komma ned till takbeloppet. Samtidigt noterar universitetet ett fortsatt ökat söktryck, med en ökning av antalet förstahandssökande till höstterminen 2013 på elva procent jämfört med 2012 (genomsnittet för landet var sex procent). Universitetskanslersämbetets utbildningsutvärderingar innebär ett omfattande utvecklingsarbete bland berörda utbildningar, men även på universitetsgemensam nivå för att dra lärdom av erfarenheterna. En handläggningsordning för säkring av nationella examensmål har tagits fram, och universitetets kvalitetssystem är under revidering. Universitetet erhåller för 2014 totalt 12,9 miljoner kronor i utökat anslag för de utbildningar som erhåller omdömet mycket hög kvalitet, vilket motsvarar 6,5 procent av de totala medel i riket som fördelas mot bakgrund av utvärderingarnas resultat. Samverkan och innovation Målet med samverkan är en ömsesidighet för ingående samarbetspartner. Samverkan bidrar å ena sidan till att den kunskap och kompetens som finns vid universitet kommer till nytta i samhället, men bidrar å andra sidan också till att utveckla och stärka utbildningens och forskningens kvalitet. Hög kvalitet i forskning och utbildning är också grundläggande för att Umeå universitet ska vara en attraktiv och effektiv part i innovationssystemet. Umeå universitet har dessutom ambitionen att ha ett utvecklat innovationsstödsystem för alla vetenskapsområden likväl som de konstnärliga områdena. Under våren 2014 öppnar Sliperiet, en ny öppen innovationsmiljö med utgångspunkt i de kompetensområden som finns inom universitetets konstnärliga campus. Sliperiet ska vara en dynamisk miljö för kunskaps- och kompetensutbyte mellan Umeå universitet, näringsliv och offentlig sektor med fokus på bl.a. tjänstesektorn och nya näringar samt gränslandet mellan det digitala och det fysiska.
Sid 5 (27) 3. Strategiska överväganden och ekonomisk utveckling 3.1 Umeå universitets vision och mål Både 2012 och 2013 har varit präglade av arbete med universitetets långsiktiga strategier. Universitetsstyrelsen fastställde under 2012 visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål, samt därtill kopplad Verksamhetsplan år 2013-2015. De övergripande målen syftar till att åstadkomma långsiktighet i verksamheten som möjliggör risktagande i forskningen, kreativa miljöer som ökar närheten och synergier mellan forskning och utbildning, samt på olika sätt främjar samverkan som bidrar till ökad kvalitet i forskning och utbildning. De långsiktiga målen inom utbildningen rör ett attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer, hög lärarkompetens, möten med forskning och omgivande samhället samt en stark internationell dimension. De långsiktiga målen inom forskningen och utbildningen på forskarnivå rör attraktiva förutsättningar för forskare, som främjar genombrottsforskning och forskning som antar samhällets utmaningar. För detta krävs tillgång till den bästa forskningsstrukturen samt en attraktiv utbildning på forskarnivå. De långsiktiga målen för det goda och effektiva universitetet rör bl.a. god arbetsmiljö, samordnat verksamhetsstöd samt trygga och tillgängliga lokaler. Verksamhetsplaneringen har förändrats dels genom att bli mer långsiktig, dels genom att precisering och konkretisering utifrån ovan angivna nya visions- och måldokument bygger på ett intensivt analysoch strategiarbete genomfört av fakulteterna och Lärarhögskolan och därmed anpassas till de olika fakulteternas och Lärarhögskolans skilda förutsättningar. Efter ett omfattande arbete vid fakulteterna och Lärarhögskolan, med kontinuerlig uppföljning i dialoger med universitetsledningen, fastställde rektor den 21 oktober 2013 fakulteternas och Lärarhögskolans delmål, med analyser, strategier och uppföljningskriterier, för perioden 2013-2015. Den 10 december fastställde rektor de universitetsgemensamma delmålen. Fakulteterna och Lärarhögskolan har skrivit kontrakt med rektor om den del av arbetet som rör forskning och utbildning på forskarnivå. Kontrakten kommer förutom den årliga uppföljning som görs av hela verksamhetsplaneringsarbetet att bli föremål för en fördjupad utvärdering som bl.a. avses ligga till grund för en del av fördelningen av forskningsanslaget mellan fakulteterna. 3.2 Ekonomisk utveckling I nedanstående tabell framgår universitetets ekonomiska resultat respektive intäkter de senaste fem åren, i miljoner kr. År År 2009 År 2010 År 2011 2012 2013 Ekonomiskt resultat +55 +126 +64 +12-109 Intäkter 3 445 3 640 3 774 3 939 3 970 Av tabellen framgår att universitetet de senaste fem åren haft positiva ekonomiska resultat med undantag för det senaste. Universitetets resultat år 2013 är en medveten konsekvens av de satsningar som universitetsstyrelsen och även fakultetsnämnderna beslutat om samt målet att använda
Sid 6 (27) myndighetskapital till strategiska satsningar inom forskning och utbildning. Intäkterna har ökat sedan år 2009 med 525 mnkr eller 15 procent. Umeå universitet har per 2013-12-31 ett myndighetskapital motsvarande 578 mnkr. Universitetsstyrelsen har i sin beslutade budget för 2014 tagit fram en prognos för intäkts- och kostnadsutvecklingen år 2014-2016. För åren 2014-2016 har styrelsen beslutat att anpassning ska ske till en lägre kostnadsnivå planerat fr.o.m. år 2014. Universitetets bedömning är att myndighetskapitalet kommer att minska genom planerade åtgärder, men att minskningstakten kommer att vara väsentligt lägre än år 2013 de närmaste åren. Umeå universitet var år 2012 det lärosäte i landet som hade lägst andel lokalkostnader i relation till totala kostnader, 10,1 procent. Andelen lokalkostnader har minskat år 2013. Universitetsledningen följer noga utvecklingen av lokalbestånd inklusive tomma lokaler och vidtar löpande åtgärder efter förslag från lokalförsörjningsenheten. Rektor beslutar om samtliga investeringar över 3 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta är bedömningen att universitetet har god kontroll och förmåga att hantera de eventuella utmaningar som kan komma avseende förändrade lokalbehov. Sammanfattningsvis har Umeå universitet en stabil ekonomi och har som ambition att nyttja tilldelade resurser i hög grad. Vi ser inga risker för betydande intäktsminskningar eller oplanerade underskott i verksamheten de närmaste tre åren. Om universitetet mot förmodan skulle drabbas av betydande intäktsminskningar eller oplanerade underskott, kommer vi att vidta åtgärder. Vi bedömer att det finns tillräcklig ekonomisk stabilitet för att kunna hantera sådana situationer. 3.3 Strategiska utmaningar Det strategiska arbete som beskrevs ovan syftar till att långsiktigt höja kvaliteten på vår utbildning och forskning, liksom vår förmåga att i samverkan och samspel med offentlig verksamhet, näringslivet och samhället i stort ta ett ökat ansvar för att ny kunskap och nya innovationer kommer samhället till del. Internationellt konkurrenskraftiga tjänster och karriärvägar Universitetets största strategiska utmaning är att attrahera och behålla kreativa och meriterade forskare, lärare och studenter i konkurrens med andra lärosäten nationellt och internationellt, och ge dem förutsättningar att utveckla vår utbildning och forskning mot högsta möjliga kvalitet. För att möta denna utmaning arbetar vi hårt för att tjänster och karriärvägar ska vara internationellt konkurrenskraftiga i form av resurser, långsiktighet och stabilitet. Den anställningsordning som beslutades i slutet av 2011 lägger grunden, bl.a. genom ett tydligt tenure track-spår där anställning som biträdande lektor är en tillsvidareanställning, med full anslagsfinansiering och i övrigt attraktiva förutsättningar, där innehavaren befordras till ett lektorat om uppsatta mål nås. Inom den medicinska fakulteten kan ett biträdande lektorat dessutom kombineras klinisk tjänstgöring och specialiseringstjänstgöring i en unik kombinationstjänst som Umeå universitet är ensamma om i landet. Vid sidan av detta tydliga tenure track-spår ges ytterligare dynamik till systemet och möjligheter för unga forskare genom den tidsbegränsade befattningen forskarassistent, som inte ger rätt att prövas för ett lektorat. Det gäller även befattningen forskare, som företrädelsevis ska finansieras med externa medel. Befordran till professor är fortsatt möjligt, men inte längre en rättighet. Individens vetenskapliga och pedagogiska meriter prövas bara om det finns full finansiering för tjänsten på anslagsmedel och det i
Sid 7 (27) övrigt är i linje med verksamhetens långsiktiga strategiska plan. Det hänger samman med två viktiga ambitioner: att värna utlysning i konkurrens (och få fler internationella sökande), och att långsiktigt skapa goda förutsättningar i befattningarna lektor och professor för att möjliggöra framgångsrik forskning och undervisning. Dessa befattningar ska så långt som möjligt vara fullfinansierade så att det finns möjlighet till forskning i befattningarna i högre grad än idag och då främst för professorer. Dessutom förväntas alla professorer delta i undervisning på grundnivå i högre grad än i dag. Bättre villkor och tydligare karriärvägar för unga forskare och stabilare förutsättningar för de högre tjänsterna är något som Umeå universitet ser som fullständigt centralt för hela universitetets utveckling och konkurrenskraft, men också för svenska universitet i stort, vilket Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) pekat på i sin analys av varför svensk forskning tappar mark. 1 Forskningsinfrastruktur Vid sidan av befattningsfrågorna utgörs en av de stora utmaningarna inom forskningen av tillgång till tung infrastruktur. Nationellt har möjligheterna att få bidrag till infrastruktur försämrats i och med att bl.a. Wallenbergstiftelserna och Vetenskapsrådet dragit ner på sina stöd eller aviserat neddragningar. Detta påverkar förutsättningarna för alltifrån lokala och regionala infrastrukturbehov till infrastruktur med nationell betydelse. Ett samlat grepp om denna fråga är angelägen inför nästa forskningspolitiska proposition. För Umeå universitet och för hela regionen kommer det att vara av stor betydelse i vilken utsträckning universitetet kan utgöra en nod i landet inom några områden. Detta kommer också att ha betydelse för vår möjlighet att vara en viktig knutpunkt i det europeiska och internationella samarbetet och för våra möjligheter att utveckla framgångsrika allianser både inom och utom Europa för gemensam utveckling av högre utbildning och forskning, för att också bidra till att framgångsrikt möta samhällets stora utmaningar. I avsnitt 5 utvecklas resonemang kring tre områden där Umeå universitet har en särskilt god förmåga att utgöra nationell nod för infrastruktur och forskning, nämligen register- och biobanksforskning, metabolomik samt forskning kring Arktis. Även behov kring havsmiljöforskning och -förvaltning tas upp. Höjd utbildningskvalitet, utbyggd läkarutbildning Den största utmaningen inom utbildning är att fortsatt öka kvaliteten i universitetets hela utbildningsportfölj och att vara ett attraktivt lärosäte för studenter även nu när antalet personer i åldern 20-24 år minskar i befolkningen. Det är viktigt för Umeå universitet som ett utpräglat riksrekryterande universitet att även framåt kunna rekrytera en betydande andel av studenter från mellersta och södra Sverige, samt inte minst från andra länder. Samtidigt behöver vi ta vårt regionala ansvar, bl.a. genom att bygga ut den regionaliserade läkarutbildningen (se avsnitt 4.x). En förstärkning av den avancerade nivån är en utmaning och en möjlighet i ljuset av stagnerande eller minskande total utbildningsvolym. En grundläggande svårighet som vi delar med övriga lärosäten är det faktum att ersättningsnivåerna för helårsstudenter och helårsprestationer fortfarande, trots välkomna ökningar, är urholkad i förhållande till de nivåer som beräknats vid vårt nuvarande resurstilldelningssystems införande och som skulle behövas för att bibehålla och helst öka kvaliteten på svensk högre utbildning. 1 Gunnar Öquist och Mats Benner, Fostering breakthrough research: A comparative study (KVA rapport december 2012)
Sid 8 (27) 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4.1 Allmänt Umeå universitet bedriver en bred och omfattande utbildning på grundnivå och avancerad nivå och erbjuder en mängd olika program och kurser inom medicin, odontologi, vård, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, juridik, humaniora, idrott, det konstnärliga området och lärarutbildning. Universitetets utbildningsanslag uppgår till 1 271 mnkr för budgetåret 2014 (exkl. ALF och TUA). Umeå universitets har särskilda åtaganden och uppdrag enligt regleringsbrevet för 2014 att anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 100 helårsstudenter, att erbjuda utbildning i miljövetenskap i Kiruna, att erbjuda utbildning i samiska och meänkieli samt att fortsätta utbyggnaden av ämneslärarutbildningen i samiska. 4.2 Utbildningsutbudet Universitetsstyrelsen har i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål fastställt nedanstående mål för utbildningsutbudet: Våra utbildningar är nationellt ledande och internationellt respekterade och präglas av nationell och internationell studentrörlighet. Studenterna deltar aktivt i planering och utveckling av utbildning på alla nivåer. Andelen utbildning på avancerad nivå är hög. Internationella studenter väljer Umeå universitet. Vi har ett attraktivt utbildningsutbud som utvecklas tillsammans med framstående utländska universitet. Umeå universitet har idag ett brett och omfattande utbildningsutbud. Bredden över många utbildningsområden är en del av Umeå universitets profil som vi slår vakt om. Under de senaste åren har dock universitetet överskridit takbeloppet och har därför genomfört åtgärder för att begränsa omfattningen till takbeloppets ram. Målet med anpassningen av utbildningsutbudet är att behålla bredden i utbildningarna, att skydda och utveckla programutbildningar samt att prioritera utbildningar på avancerad nivå och utbildningar med hög grad av internationalisering och samverkan i enlighet med visionsdokumentet. Före varje förändring som planeras i utbildningsutbudet ska en analys av bland annat arbetsmarknadsanknytning och studenternas efterfrågan genomföras, enligt universitetets s.k. FAKIR -dokument: Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden (dnr UmU 100-1523-13). Som ett led i anpassningen av utbildningsutbudet men också för att stärka kvaliteten har en ny modell för fördelning av grundutbildningsramar införts. Modellen bygger på följande fyra kriterier (indikatorer inom parentes): - Forskningsanknytning (disputerade lärare) - Avancerad nivå (helårsstudenter, avancerad nivå) - Internationalisering (helårsstudenter, inresande studenter och utresande studenter inom utbytesavtal) - Samverkan (externa examensarbeten, kommer möjligen att kompletteras med praktik/vfu till ett senare budgetår).
Sid 9 (27) Inför år 2014 har 15 procent av budgetramen för utbildning på grund- och avancerad nivå fördelats utifrån ovanstående kriterier. Resultatet av minskningen av utbildningsutbudet och de nya fördelningskriterierna har hittills varit att andelen programstudenter ökar samt att andelen campusstudenter ökar. Detta förväntas i sin tur innebära att andelen studenter som tar examen kommer att öka de närmaste åren. I nedanstående tabell framgår antal examina de senaste fem åren. År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Antal examina totalt 3 834 4 145 4 234 4 103 4 273 Antal examina har ökat samtliga år med undantag av 2012. Omkring hälften av examina är yrkesexamina och den andra hälften är generella examina samt ett hundratal konstnärliga examina. I nedanstående tabell framgår andel av helårsstudenter på program respektive fristående kurs. HST, i procent År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Andel program 65 % 64 % 66 % 68 % 71 % Andel kurser 35 % 36 % 34 % 32 % 29 % Som framgår av tabellen har andelen helårsstudenter på program ökat de senaste åren genom strategiska ställningstaganden. Antalet programstudenter har fortsatt att öka svagt medan antalet helårsstudenter på fristående kurser minskat med ca 10 procent vart och ett av de senaste två åren. Andelen programstudenter är högst inom medicinsk fakultet och andelen studenter på fristående kurser är högst inom humanistisk fakultet. I nedanstående tabell framgår andel av helårsstudenter på campus respektive distans de senaste åren. HST, i procent År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Andel campus 75 % 73 % 73 % 75 % 77 % Andel distans 25 % 27 % 27 % 25 % 23 % Som framgår av tabellen har andelen campusstudenter ökat de senaste två åren. Antalet distansstudenter har minskat med ca 20 procent mellan 2011 och 2013, medan antalet campusstudenter är i det närmaste oförändrat. Utvecklingen med minskning av fristående kurser och distansutbildning är planerad och i linje med såväl universitetets gemensamma som de enskilda fakulteternas strategiska överväganden. Det finns
Sid 10 (27) samtidigt risker att beakta, bl.a. när det gäller universitetets uppdrag enligt högskolelagen att bredda rekryteringen till högskolan, att vara delaktig i det livslånga lärandet, studenters möjlighet till breddning av programstudier (goda exempel är språkstudier) och det särskilda ansvar vi tar i förhållande till den region där vi verkar. Nät- och sommarkurser kan locka andra studenter än campusutbildningar och tjäna som en första väg in i universitetsstudier. Distansutbildningar är viktiga i det regionala perspektivet, liksom kurser som kan läsas av yrkesverksamma som söker fortbildning. Umeå universitet har dock fortsatt en hög andel distansutbildning i ett nationellt perspektiv, och en avsevärt högre andel än för tio år sedan (23 procent av helårsstudenterna 2013 mot 13 procent 2003). Umeå universitet har som mål att utveckla utbildning som samordnas mellan campus- och nätundervisning och därmed utveckla det fysiska mötet med det virtuella, vilket bl.a. inkluderar en utvecklad pedagogik, ökad forskningsanknytning i utbildningen, ökad internationalisering och samverkan med externa parter. Umeå universitet har en stor marknadsandel i Västerbottens län (drygt sex av tio högskolenybörjare från Västerbotten väljer Umeå universitet), men är trots det ett utpräglat riksrekryterande universitet. Läsåret 2011/12 kom högst andel av nybörjarna till Umeå universitet från Stockholms län, följt av Västra Götalands län och först på tredje plats kommer Västerbottens län med ca 12 procent av nybörjarna 2011/12. Umeå universitet är också ett av de lärosäten som exporterar högst andel av våra examinerade till andra län: knappt 41 procent av de examinerade vid Umeå universitet läsåret 2010/11 var boende i Västerbottens län den sista december 2012. 2 4.3 Beredskap för fler utbildningsplatser Umeå universitet ser i huvudsak positivt på den konsolidering som skett genom anpassningen av utbildningsutbudet till en lägre nivå, även om det har inneburit delvis svåra processer. Samtidigt anser vi oss inte ha slagit i något slags tak i form av studenternas efterfrågan eller arbetsmarknadens behov tvärtom ökar söktrycket till Umeå universitet, och mer än för de flesta andra lärosäten. Långsiktigt ser Umeå universitet därför en fortsatt expansion i måttlig och stadig takt som önskvärd. På kort sikt ser universitetet det som viktigt att ta sitt ansvar i tider av fortsatt hög arbetslöshet. Inte minst mot bakgrund av de omfattande industrivarsel som lagts i Umeå-regionen, och som med direkta och indirekta konsekvenser kommer att medföra att uppåt 1 000 arbetstillfällen försvinner, är Umeå universitet beredda att göra särskilda satsningar om ytterligare platser ges. I möjligaste mån bör utökningar av platser vara permanenta snarare än tillfälliga. Universitetet kommenterar under avsnitt 4.5 specifikt utbyggnad av vårdutbildningar och äskar medel för en utökad läkarutbildning. 4.4 Höjda ersättningsbelopp Per capita-ersättningen inom utbildningsområdet humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi har höjts under senare år, vilket är en mycket välkommen förstärkning. Höjningarna behöver dock fortsätta, och ske även inom andra områden. För att nå en ständigt högre kvalitet i vår högre utbildning, som svarar mot den nuvarande och inte minst den framtida arbetsmarknadens behov, är det inte tillräckligt att bara delvis motverka den urholkning som har skett sedan resurstilldelningssystemets 2 UK-ämbetet och SCB, Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2011/12 (Statistiskt meddelande UF 20 SM 1301)
Sid 11 (27) införande möjligheterna till effektivisering och rationalisering är inte desamma inom högre utbildning som i industrin. Behovet av fortsatta kvalitetssatsningar kan också ställas i relation till de sjunkande resultat vi nu ser i den svenska skolan. Att tänka sig att dessa sjunkande resultat ska föras vidare upp i den högre utbildningen är inte en acceptabel ambitionsnivå i en värld präglad av en allt mer kunskapsbaserad global konkurrens. Men för att utbilda studenter med bibehållen eller helst allt högre kvalitet när de har sämre förkunskaper med sig från gymnasiet kommer det att krävas mer än i dag: högre lärartäthet och -kompetens, en intensifierad pedagogisk utveckling, stärkt forskningsanknytning, nya tekniska hjälpmedel m.m. Om Sverige ska behålla och stärka sin position är en fortsatt satsning på att öka resurserna per student givetvis parallellt med utvärdering och andra kvalitetsdrivande insatser en nödvändighet. 4.5 Utbyggnad av läkar- och sjuksköterskeutbildningar Universitet äskar utökade resurser för grundutbildningsram och ALF-medel till utbyggnad av läkarprogrammet med 40 nybörjarplatser fr.o.m. år 2015. Nuvarande och kommande behov av sjuksköterskor och läkare i Norrland är mycket stort och Umeå universitet vill medverka till att många fler utbildas. Umeå universitet ser därför positivt på tidigare beslutade och pågående utökningar. Umeå universitet ser det därutöver som helt nödvändigt att universitetet tillförs nya resurser avseende grundutbildningsram och ALF-medel till en ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen, inte minst för att säkra den regionaliserade läkarutbildningen. Läkarprogrammet I samband med den utökning av läkarprogrammet som skedde i budgetpropositionen 2008 uttalade regeringen att utökningen vid Umeå universitet innebär att det blir möjligt att påbörja en mer decentraliserad form av läkarutbildning. Den regionaliserade läkarutbildningen vid Umeå universitet invigdes i januari 2011 genom att utbildningen på termin sex startade på fyra studieorter. I januari 2014 tog de första studenter som gör de kliniska delarna av programmet vid de tre länssjukhusen i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund sin läkarexamen. Majoriteten av dessa stannar kvar i Norrland för AT. Den regionaliserade läkarutbildningen har varit en stor framgång för studenterna, universitetet och för samhället. Studenterna får en bra klinisk utbildning i en miljö med bra tillgång till patienter och praktisk handledning. Universitetet har anställt två universitetslektorer per termin och ort (totalt 30), vilket skapar en akademisk miljö kring studenterna och på vårdavdelningarna. Förstärkt fokus på forskning och undervisning kommer även till exempel AT-läkare och ST-läkare tillgodo i form av bättre handledning. Landstingen vinner också genom att läkarförsörjningen normalt är bättre på utbildningsorter. För att säkerställa dessa framgångar behöver utbildningen byggas ut ytterligare. Eftersom prognoserna tyder på att efterfrågan på läkare kommer att vara fortsatt hög och att svårigheterna att rekrytera läkare i Norrland med all säkerhet kommer att kvarstå bör läkarutbildningen i Norra Regionen utökas. Detta kan göras med högsta kvalitet tack vare den inarbetade organisationen över hela Norra regionen. Samtliga fyra landsting åtar sig enligt skriftlig överenskommelse att tillhandahålla klinisk praktik för ett utökat antal utbildningsplatser inom läkarutbildningen. Kvaliteten vid läkarutbildningen i Umeå är hög, vilket bl.a. visats av att de studenter som examinerats från Umeå universitet hade bäst resultat i landet under perioden 2007 2012 på de AT-prov som
Sid 12 (27) genomförs innan läkarlegitimation utfärdas. Den utvärdering av läkarutbildningen som UK-ämbetet nyligen publicerat visar på bristande måluppfyllelse när det gäller förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper för Umeå universitet, Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Umeå universitet tar denna brist på största allvar och kommer att göra de insatser som krävs för att snabbt åtgärda den. Vi noterar samtidigt med tillfredsställelse att Umeå universitet bedömdes ha mycket hög måluppfyllelse gällande två centrala mål, nämligen fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa samt förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående. En utökning av läkarutbildningen vid Umeå universitet är avgörande för att få långsiktig stabilitet i den regionaliserade läkarutbildningen. Utbildning på fyra orter i Norra Regionen är nu framgångsrikt etablerad och det finns goda förutsättningar att öka antalet utbildningsplatser. Att driva utbildning med fasta lärare på fyra orter långt från varandra med hög kvalitet genererar extra kostnader i form av kommunikationsteknik, lärare och lokaler. När antalet studenter på varje ort är för litet blir kostnaderna i längden ohållbara. Universitetsstyrelsen har inledningsvis lämnat ett visst bidrag till den regionaliserade läkarutbildningen, men långsiktigt måste den organiseras så att den bär sina egna kostnader. För att få ekonomisk stabilitet i utbildningen bör därför en utökning med totalt 40 studenter per år (fördelat på de fyra orterna) göras. En utökning som ger långsiktig stabilitet till den regionaliserade läkarutbildningen skulle också kunna skapa förutsättningar för en försöksverksamhet som är under diskussion där en del av läkarprogrammet skulle inriktas mot glesbygdsmedicin, dvs. de särskilda förutsättningar som gäller för att verka som läkare i uttalad glesbygd (delvis i arktiska förhållanden). I det projektet avser vi i så fall att involvera vårt alliansuniversitet i Tromsö. Umeå universitet äskar mot bakgrund av ovanstående en utökning av grundutbildningsram och ALFmedel motsvarande 40 läkarstudenter per år från och med 2014 (220 HST efter full utbyggnad). Landstingen i Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland åtar sig att tillhandahålla klinisk praktik. Sjuksköterskeprogrammet En analys visar att det kommer att bli en stor brist på sjuksköterskekompetens i norra Norrland bl.a. på grund av stora pensionsavgångar och en allt äldre befolkning. En nationell brist inom ett kompetensområde slår vanligen hårdast mot landets glesare befolkade regioner. Umeå universitet bedriver framgångsrikt sjuksköterskeutbildning på distans sedan många år. De studenter som framför allt attraheras av distansutbildningar är de som av olika skäl är bundna till sin nuvarande bostadsort och som sedan blir yrkesverksamma inom samma geografiska område. Umeå universitet finansierar från och med 2013 en utbyggnad med 10 nybörjarplatser per år inom befintlig budgetram i enlighet med budgetunderlag för åren 2013-2015 samt överenskommelse med fyra berörda landsting. Umeå universitet avser att från och med 2014 fortsätta denna utökning av sjuksköterskeutbildningen med 10 nybörjarplatser per år under en femårsperiod. Vid antagningen till sjuksköterskeprogrammet år 2018 kommer därmed antalet nybörjarplatser vid programmet vara 50 fler än år 2012. Den beslutade utökningen under 2013 har fördelats med 5 platser i Örnsköldsvik och 5 platser i Skellefteå. Landstingen i Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland åtar sig att tillhandahålla verksamhetsförlagd utbildning (VFU-platser) för utökat antal utbildningsplatser inom sjuksköterskeutbildningarna.
Sid 13 (27) 5. Forskning och utbildning på forskarnivå 5.1 Allmänt Universitetsstyrelsen har i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål fastställt fyra övergripande mål för forskning och utbildning på forskarnivå. Två av dem har särskild bäring på de äskanden som framförs i det följande: Forskning som antar samhällets utmaningar: Umeå universitets forskare verkar i vetenskapligt gränsöverskridande och kreativa miljöer och bidrar till att lösa svåra samhälls- och miljöproblem. Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen: Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom några områden som attraherar framgångsrika forskare från hela världen. Umeå universitet är ett fullbreddsuniversitet och vill ta vara på de möjligheter det ger att arbeta gränsöverskridande. Ett exempel är vår satsning på ett Arktiskt centrum, som ligger väl i linje med regeringens strategi för den arktiska regionen och kan med ett särskilt stöd utgöra en än viktigare nationell resurs. När det gäller frågan om forskningsinfrastruktur har möjligheterna att få bidrag till infrastruktur försämrats i och med att bl.a. Wallenbergstiftelserna och Vetenskapsrådet dragit ner på sina stöd eller aviserat neddragningar, samtidigt som behovet av infrastruktur blir allt större. Ett samlat grepp om denna fråga från regering och riksdag är därför angelägen inför nästa forskningspolitiska proposition. För Umeås del vill vi framhålla nedanstående områden där vi redan nu har en god kapacitet och där ett relativt begränsat tillskott kopplat ett nationellt uppdrag kan ge ett stort mervärde för landets forskning. 5.2 En nod för registerdata- och biobanksforskning Umeå universitet anhåller om att få uppdrag att utgöra en av flera noder i ett nationellt nätverk för registerdataforskning och biobanksforskning, samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden vidareutveckla en effektiv och ändamålsenlig struktur och organisation, som också innebär effektiv logistik och ökad kompabilitet mellan olika system. Sverige har unikt goda förutsättningar för biobanks- och registerbaserad forskning, vilket regeringen också noterat i många sammanhang, bl.a. i den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Umeå universitet vill stärka svensk forsknings position inom detta område ytterligare, och har goda förutsättningar för det. Inom både biobanksforskning och genealogisk forskning har forskare vid Umeå universitet varit pionjärer, och de material som byggts upp vid universitetet har en internationellt ledande ställning. När materialen utnyttjas tillsammans för att klarlägga orsaker till våra stora folksjukdomar är de klart världsledande. Dessa tillgångar är av stort värde för forskare vid Umeå universitet, men också från övriga Sverige och världen. Umeå universitet vill öka tillgängligheten och främja forskningssamarbete genom att ta en roll som en nationell nod för registerdataforskning och biobanksforskning. En sådan riktad satsning till Umeå universitet skulle ge mycket god utdelning i form av mer och bättre forskning inom detta område som tar vara på Sveriges tydligaste konkurrensfördel jämfört med andra länder inom klinisk forskning.
Sid 14 (27) Exempel på tillgångar vid Umeå universitet och framsteg som de möjliggjort Umeå universitet har sedan länge byggt upp högkvalitativa forskningsregister, befolkningsdatabaser och biobanker. Vid universitetet finns bl.a. Demografiska databasen (DDB) med ett nationellt uppdrag att tillgängliggöra befolkningsdata för forskning och utbildning, ASTRID-databasen för simuleringsmodeller av arbetsmarknad och befolkningsutveckling, den världsunika kognitionsdatabasen BETULA och Northern Sweden Biobank (NSB). NSB är Sveriges största befolkningsbaserade biobank med en lång uppföljningstid och med en dokumenterad hög provkvalitet, som i många internationella jämförelser genomgående fallit ut som den främsta. Umeå universitet är också värd för det svenska deltagandet i de internationella surveyundersökningarna European Social Survey (ESS) och Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE), som bägge erhållit status som European Research Infrastructure Consortium (ERIC). Ett viktigt område där register- och biobanksforskning leder till forskningsframsteg som ger tydlig samhällsnytta rör olika sjukdomar. Samkörning av regionala register tillsammans med under lång tid upprepad insamling av prover och enkäter i landstingets regi gör att naturalförloppet av en sjukdom kan fastställas på ett sätt som inte är möjligt inom någon annan biobank internationellt. Biobankerna i Umeå användes t.ex. för att bevisa sambandet mellan HPV-infektion och livmoderhalscancer vilket medförde att industrin vågade ta de stora kostnaderna för att utveckla ett vaccin som idag är allmänt accepterat. Nästa genombrott kan vara resultat som är på väg att publiceras kring faktorer som orsakar Alzheimers sjukdom. Ytterligare exempel är optimering av användandet av PSA-provet (prostata-specifikt antigen) där analys av prover insamlade decennier före diagnos i kombination med data från ett nationellt kvalitetsregister ger unika möjligheter att utvärdera prediktion av prostatacancer. Möjlighet att med blodprov förutsäga senare insjuknande i reumatism och därmed kunna inleda förebyggande behandling i tid är ett annat exempel. En intensiv forskning pågår tillsammans med internationella forskargrupper inom alla viktiga folksjukdomar där ofta de unika forskningsmaterialen från norra Norrland är basen för arbetet. Nya genombrott är därmed att förvänta inom ett flertal andra sjukdomsområden. Pågående uppbyggnad av infrastruktur Umeå universitets infrastruktur kring register och biobanker är under fortsatt utbyggnad. Universitet och Västerbottens läns landsting har kommit överens i ett samverkansavtal om att bygga upp ett Registercentrum Norr. Syftet är bl.a. att förenkla datafångst, utveckla IT-plattformar, förbättra support inom juridik och etik samt skapa ett bättre stöd för utveckling och säkerhet för hälsodatabaser och sjukdomsdatabaser. För att stimulera biobanksforskning har Umeå universitet bildat en särskild enhet för biobanksforskning och molekylär epidemiologi (EBF). Denna enhet är en stark stödorganisation för de forskare som bedriver biobanksinriktad forskning. För att förstärka forskarnas engagemang har också ett speciellt forskarnätverk bildats där alla principiellt viktiga frågor diskuteras. En stor satsning som f.n. genomförs är NORTHPOP, där genealogisk information vid Demografiska databasen länkas samman med biobanksinformation. Därmed skapas vid universitetet en nationell resurs som överstiger isländska DeCode till sitt omfång. Den forskningsinformation som blir tillgänglig får ett unikt värde framförallt inom epigenetisk forskning kring våra folksjukdomar. Inom projektet utvecklas även en provtagning som planeras omfatta samtliga nyfödda barn i länet. Tillgängliggörande med bibehållen integritet federerade databaser Samkörning av olika register och biobanker väcker frågor om hur den enskilda individens integritet kan skyddas, vilket bl.a. har föranlett den pågående Registerforskningsutredningen (U 2013:01). I Umeå har vi tagit den frågan på största allvar och utvecklat former för att hantera den. Vi har bl.a. realiserat remote server-konceptet, som garanterar studiepersoners integritet genom att begränsa tillgång till studiedata
Sid 15 (27) för externa forskare som endast når data via en server på universitetets enhet för IT-stöd och systemutveckling. På så vis kan all statistisk analys genomföras utan att originaldata exporteras. Umeå universitet satsar nu också stora resurser på att utveckla system för s.k. federerade databaser. Systemet ska på ett säkert sätt kunna koppla ihop information från olika databaser i en federation och kunna nyttjas såväl lokalt som nationellt. En prototyp har redan utvecklats för att federera lokala kvalitetsregister. Federationstekniken framhålls idag som den bästa tekniska lösningen för att kunna koppla samman forskningsregister med myndighetsregister på ett säkert sätt och med ett starkt integritetsskydd för forskningspersonerna. Med nationellt stöd kan nya steg tas Universitetets satsning på att samordna, utveckla och nyttiggöra register och biobanker samt den kompetens som byggts upp inom området, bör stärkas och vidareutvecklas med syfte att Umeå ska bli en nationell och internationell nod för registerdata- och biobanksforskning. För att de insamlade materialen skall komma hela nationen till del på ett effektivt sätt krävs insatser som motiverar ett särskilt stöd från regering och riksdag. Särskilt stor betydelse bedöms denna infrastruktursatsning (i kombination med bland annat satsningen på metabolomik, se nedan) ha för forskning om diabetes, demenssjukdomar, infektionssjukdomar, hjärt-/kärlsjukdom och cancer, dvs. sjukdomar som idag utgör en stor börda såväl för den enskilde som för samhället. Databaserna ger också möjligheten att analysera komplexa samhällsförändringar med betydelse för tillväxt och välfärd. Umeå universitet anhåller mot bakgrund av ovanstående om 20 mnkr per år 2015 2017 för infrastrukturuppbyggnad av en nationell nod som en viktig del i ett nationellt nätverk för biobanksoch registerdataforskning lokaliserad till Umeå. Ökade resurser behövs för att vidareutveckla en effektiv och ändamålsenlig struktur och organisation som redan i dag är i världsklass men som kan och bör utnyttjas effektivare. På detta sätt kommer Sverige som nation till fullo att kunna utnyttja en internationellt unik resurs som i synergi med andra strategiska satsningar, exempelvis SciLife Lab, ger svensk akademisk och industriell forskning ett internationellt försprång. 5.3 En nationell metabolomiknod Umeå universitet anhåller om uppdrag att utgöra en nationell nod för metabolomik tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet Umeå (SLU-Umeå) samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden vidareutveckla organisation och struktur, såväl som metoder och vetenskaplig styrka. Analys och identifiering av metaboliter (små molekyler) i biologiska prover kan ge avgörande information och kunskap för att förstå fysiologin och regleringsmekanismer hos en organism; inte minst för att nalkas en systemförståelse hos celler och organismer. Metabolomik som den här metodologin kallas har därför rönt allt större intresse på senare år då den ger nya möjligheter att lösa grundläggande medicinska och biologiska frågor. Inom medicinsk forskning ger metabolomik möjligheter att förstå orsak till och tidigt kunna diagnostisera samt följa behandlingseffektivitet för t.ex. infektioner, antibiotikaresistens hos bakterier, cancer, diabetes och neurologiska sjukdomar som ALS och Parkinsons sjukdom. Umeå har idag en högkvalitativ metabolomikplattform utvecklad i nära samarbete och samlokaliserad med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. I Umeå finns världsledande expertis inom
Sid 16 (27) metabolomikområdet med avancerad teknisk utrustning kopplad till kringresurser och expertis inom kemometri och biostatistik. Under 2013 har plattformen börjat verka som en nationell nod under namnet Swedish Metabolomics Centre (www.swedishmetabolomicscentre.se), en satsning som möjliggjorts av ett femårigt anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillsammans med medel från Umeå universitet och SLU. Syftet är att vara formellt associerad med SciLifeLab från 2015. Hittills finns ca 80 projekt initierade ( 60 hittills slutförda), varav hälften härrör från Umeå och hälften från andra svenska och utländska universitet. Denna kombination av förmågor och projektmångfald ger inte endast unika förutsättningar för att bedriva framgångsrik forskning om sjukdomarnas kärnaspekter orsaker och mekanismer, diagnostik och behandling utan även en i internationell jämförelse stark vetenskaplig bas för att prestigelöst genomföra behovsdriven utveckling av tekniker och koncept inom metabolomik. Metabolomikplattformen i Umeå kompletterar därmed landets andra omics -noder i Uppsala-Stockholm inom genomik- och proteomikområdet som erhållit betydande statliga satsningar inom SciLifeLab. Bland de forskningsområden som har koppling till infrastrukturuppbyggnaden inom metabolomik kan nämnas att Umeå universitet har en stark position för att ta sig an de komplexa utmaningar inom forskningsfältet infektion/antibiotika som bl.a. beskrivs i den senaste forskningspropositionen. Vid universitetet finns internationellt välrenommerad infektionsforskning med ett 10-årigt Linnestöd från Vetenskapsrådet samt den nationella infrastrukturen Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin, den svenska EMBL-noden av det nordiska partnerskapet inom molekylär medicin. Metabolomik är även viktigt för det pågående samarbetet med Universitetet i Tromsö (Umeå universitets alliansuniversitet) för att hitta nya former av antibiotika, en forskning för vilken Fredrik Almqvist vid Umeå universitet 2013 tilldelades det prestigefyllda Göran Gustafsson-priset. Kemister vid Umeå Universitet har även internationellt välrenommerad forskning kring spridning och effekter av antibiotika och andra läkemedel i den yttre miljön med ett flertal nationella och internationella samarbeten, bl.a. MistraPharma. Kemister medverkar också i INTERACT, ett starkt Formasfinansierat forskningsprogram om interaktionen om biocider och metallers roll i utvecklingen av antibiotikaresistens. Dessutom finns ett väletablerat samarbete mellan miljökemister och infektionsläkare, veterinärer, och molekylärbiologer inom det nationella nätverket IEE (Infection Ecology and Epidemiology), som stöds av Vetenskapsrådet. Forskare vid Umeå universitet medverkar även i regeringens satsning på strategiska forskningsområden inom cancer, neurovetenskap och diabetes, av vilka samtliga områden innefattar forskargrupperingar som har tilldelats stora ekonomiska stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Och Umeå Plant Science Centre, som i årets utvärdering av Berzelii-center beskrevs som ett av de främsta forskningscentren inom skogsbioteknik i världen, är internationellt framstående inom växtmetabolomik. Mot bakgrund av ovanstående äskar Umeå universitet om en satsning på 20 mnkr per år under åren 2014 2016 för att, i samarbete med SLU-Umeå, vidareutveckla organisation och struktur, såväl som metoder och den vetenskapliga styrka som redan idag gör att plattformen intar en internationellt stark position.
Sid 17 (27) 5.4 Nationellt centrum för arktisk forskning Umeå universitet anhåller om att få uppdrag avseende arktisk forskning samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning. Intresset för Arktis är större än någonsin. Anledningarna till detta är många. Mycket av världens samlade energi- och mineraltillgångar finns här, men också ett unikt djurliv och ekologiskt system. Klimatförändringar i Arktis med avsmältning möjliggör nya farleder, men påverkar också hela den övriga världen. Vikten av en stark forskning kring Arktis med omfattande internationella sammanhang blir alltmer påtaglig. I Sveriges strategi för den arktiska regionen som regeringen formulerade 2011 påtalas att det behövs förstärkningar i samarbetsformer och forskningens infrastruktur för att kunna skapa möjligheter för samspel mellan forskning, högre utbildning, politik och samhälle. Fram till december 2012 saknade Sverige, som enda medlemsland i Arktiska Rådet, ett universitetsbaserat arktiskt forskningscenter. Då invigdes Arcum - Arktiskt Centrum vid Umeå universitet. Centret är en stark forskningsmiljö som är nationellt ledande inom flera områden och har arbetat fram ett koncept som ett tvärvetenskapligt svar på dagens och framtidens utmaningar. Arcum har god potential att med ytterligare förstärkningar utvecklas till ett nationellt centrum som hjälper Sverige att utvecklas till en tongivande aktör inom arktisk forskning och högre utbildning, och på den grunden utveckla initiativ och ansvarstagande inom Arktiska Rådet, EU och i ett globalt urfolksperspektiv. Umeå universitet har sedan 2013 en plats i styrelsen i University of the Arctic. Arcum har en innovativ och tvärvetenskaplig utgångspunkt. Med en stark föresats att möta Arktis utmaningar, tillgång till unika forskningsinfrastrukturer, en uppenbar potential för internationella samarbeten och en uttalad vilja att samverka med människor, samhällen och näringsliv i norr, erbjuder centret excellenta möjligheter till ämnesdisciplinära och tvärvetenskapliga samarbeten. Arcum har en stark grund av framgångsrika forskare, samtidigt som nya ämnesområden och unga forskare kontinuerligt ansluter till verksamheten. Den arktiska forskningen på Umeå universitet spänner över samtliga fakulteter och innefattar samtliga tre prioriterade områden som framhålls i Sveriges nationella strategi: klimat och miljö, ekonomisk utveckling och den mänskliga dimensionen. Ett forskningstema är landutnyttjande och naturresurser, som beaktar de komplexa systemen för bl.a. skogsbruk, jordbruk, gruvdrift och rennäring (bl.a. inom programmet Mistra Arctic Sustainable Development). Kultur och identitetsprocesser är tillsammans med sociala, juridiska, politiska och demografiska perspektiv av stor betydelse. Konkurrens och konflikter kan uppstå kopplat till såväl landutnyttjande som identiteter, kring frågor om produktion, turism och regional utveckling och i relation till klimatförändringar, hållbar utveckling och globalisering. Forskningen om effekten av miljö- och klimatförändringars inverkan på nordliga ekosystem på land och i vatten är en annan viktig del, som innefattar organisk, bioorganisk och medicinsk kemi i syfte att utnyttja de minsta molekylerna som forskningsverktyg för att studera och förstå komplexa biologiska system. Medicinsk forskning samarbetar i ambitiösa ansträngningar att skapa en långsiktig förståelse för hälsoutvecklingen i norr, med fokus på nya riskfaktorer och tillkommande problem.