Fastställt av universitetsstyrelsen den 16 februari 2012

Transkript

1 Umeå universitet, Umeå Telefon: Telefax: E-post: Dokumenttyp BUDGETUNDERLAG Datum Dnr: UmU Budgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden Fastställt av universitetsstyrelsen den 16 februari 2012

2 2 Innehåll 1. Inledning Sammanfattande bedömning och prioriteringar Strategiska överväganden Umeå universitets underlag inför regeringens arbete med forsknings- och innovationspropositionen Umeå universitets ekonomiska utveckling och strategiska utmaningar Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Allmänt Umeå universitets uppdrag, utbildning på grund- och avancerad nivå Utbildningsutbudet Utbyggnad av läkar- tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar Forskning och utbildning på forskarnivå Umeå universitets uppdrag, forskning och utbildning på forskarnivå En nod för registerdata- och biobanksforskning En nationell metabolomiknod Nationellt centrum för samisk forskning Konstnärlig forskning Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i lokaler Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Avgiftsbelagd verksamhet Tabellbilaga - förteckning... 17

3 3 1. Inledning Umeå universitet har i regeringsbeslut I:5 anmodats att till regeringen lämna budgetunderlag senast den 22 februari 2012, enligt direktiv som återfinns i bilagan till nämnda beslut. Föreliggande budgetunderlag för perioden är fastställt av universitetsstyrelsen Umeå universitet arbetar utifrån övertygelsen att framgångsrik utbildning och forskning först och främst uppstår som resultat av enskilda individers kreativitet och kompetens. Under 2011 har därför inletts ett framåtsyftande arbete för att stärka tjänstestrukturen och karriärmöjligheter för lärare och forskare vid universitetet. En ny anställningsordning har under 2011 beslutats, med målet att vidareutveckla stabilitet och långsiktighet i våra lärartjänster. Detta är helt avgörande för att möjliggöra det risktagande i forskningen som kan resultera i eftersträvansvärda kunskapssprång. Dessutom fortsätter Umeå universitet satsningen på unga lovande forskare. I början av året delades den andra omgången av den uppmärksammade satsningen på karriärbidrag ut. Sedan den inleddes 2008 har 108 unga forskare tilldelats anslag på 2 miljoner kronor vardera. Forskning Två av universitets framstående forskningsmiljöer, UPSC Berzelii centrum och kemiskt biologiskt centrum, KBC, lovordades under året av externa utvärderingsgrupper. Projekt med tyngdpunkt inom KBC fick sammanlagt mer än 70 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och drygt 14 miljoner från Formas. Forskningsprogrammet MistraPharma, med forskare från kemiska institutionen, beviljades 52 miljoner kronor av Mistra. Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin, MIMS, invigdes under 2011 och erhöll toppbetyg av en internationell expertpanel. MIMS, är del i det metabola området och i den internationellt mycket starka forskningsmiljön Infektionsbiologi, och är den svenska noden i det nordiska partnerskapet med EMBL (European Molecular Biology Laboratory). Utbildning Umeå universitet hör till de ytterst få lärosäten som inför starten av den nya lärarutbildningen gjort en total förnyelse såväl avseende innehåll och kvalitetssäkring som organisation och, kanske viktigast, ambitionen att lärarutbildningen är hela universitetets angelägenhet. Under våren 2011 erhöll universitetet samtliga sökta examensrätter inom lärarutbildningen och den helt nya utbildningen, med målet att bli Sveriges bästa lärarutbildning, kunde starta hösten Under 2011 gjordes ett stort arbete med prioritering av universitetets utbildningsutbud. Universitetsstyrelsen beslutade att från och med 2013 frångå den gängse tilldelningsmodellen, där fakulteter och institutioner får medel utifrån antal helårsstudenter och helårsprestationer, för att istället på sikt fördela 15% av grundutbildningsbudgeten utifrån kriterierna internationalisering, avancerad nivå, forskningsanknytning och samverkansinslag i utbildningarna. Arbetet med översynen av utbildningsutbudet fortsätter med högsta prioritet också under Samverkan Umeå universitets konstnärliga campus har under 2011 utvecklats mot en unik miljö för samverkan inom utbildning, forskning och konstnärlig verksamhet - inom och utom

4 4 universitetet, inkluderande en studio för digital humaniora och en inkubator för nya näringar och innovationer. Det strategiska samarbetet med universitetet i Tromsö som inleddes 2010 har under 2011 utvecklats vidare inom ett flertal centralt viktiga områden. 2. Sammanfattande bedömning och prioriteringar I avsnitt 4.5 finns bedömning av universitetets förutsättning att utöka läkarutbildning, tandläkarutbildning och sjuksköterskeutbildning. Umeå universitet ser det som helt nödvändigt att universitetet tillförs nya resurser avseende grundutbildningsram, ALF-medel och TUAmedel till angiven utbyggnad. Samtliga fyra landsting åtar sig att tillhandahålla klinisk praktik för utökat antal utbildningsplatser inom läkarutbildning samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU-platser) för utökat antal utbildningsplatser inom tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar. Universitetet vill i detta budgetunderlag för perioden yrka följande, i prioritetsordning: 1 att universitet anhåller om att få uppdrag att utgöra en nationell nod för registerdata- och biobanksforskning samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden bygga upp en effektiv och ändamålsenlig organisation (avsnitt 5.2). 2 att universitetet anhåller om att få uppdrag att utgöra en nationell nod för metabolomik tillsammans med SLU samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden bygga upp en effektiv och ändamålsenlig organisation (avsnitt 5.3). 3 att universitet anhåller om att få uppdrag avseende samisk forskning samt 50 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning (avsnitt 5.4). 3. Strategiska överväganden 3.1 Umeå universitets underlag inför regeringens arbete med forskningsoch innovationspropositionen Umeå universitet har i enlighet med regeringens skrivelse daterad 9 februari 2011 sammanställt lärosätets strategier och rekommendationer som ett beredningsunderlag inför den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Nedan finns en sammanfattning av universitetets strategier, i punktform. I inrapporterat dokument är strategierna mer utvecklade. Övergripande mål och strategier Ett verkligt inkluderande universitet är den grund som all verksamhet ska bygga på. En annan framgångsfaktor, som identifierats som avgörande för vår utveckling, är en stabil tjänstesituation och attraktiva karriärvägar. Jämställdhet, likabehandling och inkludering genomsyrar all verksamhet. Kreativa och meriterade forskare/lärare erbjuds en stabil tjänstesituation och attraktiva karriärvägar.

5 5 Utbildningsstrategi Vid Umeå universitet pågår nu ett omfattande arbete med att ytterligare höja kvaliteten i utbildningsutbudet. Detta sker genom att stärka forskningsanknytningen, utveckla den avancerade nivån, öka internationaliseringen och öka utbildningarnas samverkansinslag. Umeå universitet har visat att utbildningar med flexibla distributionsformer kan hålla mycket hög kvalitet och därför tas nu nästa steg genom utvecklingen av till exempel den regionaliserade läkarutbildningen och det nätbaserade apotekarprogrammet. En framstående lärarutbildning utvecklas ur hela universitetets kompetens. En utbildning med ämnesdjup och samtidig utveckling av generisk kompetens. Utvecklade flexibla distributionsformer inom hela utbildningen - vilket främjar stor internationell närvaro och interaktion mellan olika områden och aktörer. Umeå universitet fortsätter att utveckla sitt stora regionala engagemang Regionaliserad läkarutbildning bättre kvalitet och regionalt ansvar. Nätbaserad apotekarutbildning i samverkan med universitetet i Tromsö. Internationellt framträdande utbildning på konstnärligt campus en miljö för konst, arkitektur och design. Forskningsstrategi De forskningsstrategiska satsningar Umeå universitet genomfört under den senaste femårsperioden för att både stärka våra forskningsmiljöer och enskilda individer gör att vi är väl förberedda för framtiden. Det kommer dock att vara av stor betydelse för vår fortsatta utveckling att vi kan tillvarata de positiva effekterna av våra satsningar. Framgångsrika förutsättningar kan endast ges genom utvecklingen av ett långsiktigt och stabilt tjänstesystem. Forskarutbildning som främjar den personliga utvecklingen i kritiskt tänkande, till självständiga och kreativa forskare och till andra karriärer. Excellenta forskningsmiljöer med ämnesmässig bredd. Attraktiv och kraftfull forskningsinfrastruktur. Infrastrukturnoder vid Umeå universitet. Samverkans- och innovationsstrategier Umeå universitet arbetar utifrån en vidgad syn på samverkans- och innovationsmodellen, vilket innebär ökad kvalitet i både utbildning och forskning för universitetet och stärkt innovationskraft för samhälle och näringsliv. Umeå universitet har att identifiera och utveckla allianser med ett fåtal universitet nationellt och internationellt.

6 6 Nordlig utbildning, forskning och samverkan om naturresurser i den mänskliga dimensionen. Ett utvecklat innovationsstödssystem också mot tjänsteinnovationer. Konkurrenskraftiga uppdragsutbildningar såväl nationella som internationella. 3.2 Umeå universitets ekonomiska utveckling och strategiska utmaningar Umeå universitet har en stabil ekonomi och redogör i nedanstående avsnitt för strategiska utmaningar. Budgetunderlaget ska enligt direktiven innehålla en bedömning av lärosätets ekonomiska utveckling och eventuella strategiska utmaningar i verksamheten under perioden. Ekonomisk utveckling I nedanstående tabell framgår universitetets ekonomiska resultat respektive intäkter de senaste fem åren, i miljoner kr. År År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Ekonomiskt resultat Intäkter Av tabellen framgår att universitetet de senaste fem åren haft positiva ekonomiska resultat. Intäkterna har ökat sedan år 2007 med 714 mnkr eller 23 procent. Umeå universitet har per ett myndighetskapital motsvarande 674 mnkr. Universitetsstyrelsen har i sin beslutade verksamhetsplan och budget tagit fram en prognos för intäkts- och kostnadsutvecklingen år Denna prognos visar att kostnaderna bedöms öka något mer än intäkterna under dessa år. Universitetets bedömning är därmed att myndighetskapitalet beräknas minska genom planerade åtgärder, men att myndighetskapitalet per trots detta inte bedöms understiga 500 mnkr. Umeå universitet var år 2010 det lärosäte i landet som hade lägst andel lokalkostnader i relation till totala kostnader. Universitetsledningen följer noga utvecklingen av lokalbestånd inklusive tomma lokaler och vidtar löpande åtgärder efter förslag från lokalförsörjningsenheten. Rektor beslutar om samtliga investeringar över 3 miljoner kronor. År 2012 kommer ett campusutvecklingsprojekt att initieras. Mot bakgrund av detta är bedömningen att universitetet har god kontroll och förmåga att hantera de eventuella utmaningar som kan komma avseende förändrade lokalbehov. Sammanfattningsvis har Umeå universitet en stabil ekonomi och har som ambition att nyttja tilldelade resurser i hög grad. Vi ser inga risker för betydande intäktsminskningar eller oplanerade underskott i verksamheten de närmaste tre åren. Om universitetet mot förmodan skulle drabbas av betydande intäktsminskningar eller oplanerade underskott, kommer vi att vidta åtgärder samt att vi bedömer att det finns tillräckliga ekonomisk stabilitet för att kunna hantera en sådan situation.

7 7 Strategiska utmaningar Umeå universitet, liksom övriga universitet och högskolor i världen, kommer att möta en ökad konkurrens om studenter, lärare och teknisk/administrativ personal. Kvaliteten på vår utbildning och forskning sätts på prov, men också universitetens förmåga att i samverkan och samspel med övrig offentlig verksamhet, näringslivet och samhället i stort ta ett ökat ansvar för att ny kunskap och teknik kommer samhället till del. Universitetets största strategiska utmaning är att även fortsättningsvis vara attraktiva för kreativa och meriterade forskare/lärare. För att kunna möta denna utmaning ska tjänster och karriärvägar hålla internationell standard i form av resurser, långsiktighet och stabilitet samt därmed vara attraktiva i ett internationelt perspektiv. Den största utmaningen inom forskning utgörs av uppbyggnaden av tung infrastruktur. För Umeå universitet och för hela regionen kommer det att vara av stor betydelse i vilken utsträckning universitetet kan utgöra en nod i landet inom ett eller några få områden. Detta kommer också att ha betydelse för vår möjlighet att vara en viktig knutpunkt i det europeiska samarbetet och för våra möjligheter att utveckla framgångsrika allianser både inom och utom Europa för gemensam utveckling av utbildning, forskning och forskningens nyttiggörande. Den största utmaningen inom utbildning är att även fortsättningsvis vara ett attraktivt lärosäte för studenter när antalet personer år minskar i befolkningen, dvs fr.o.m. år 2014 och framåt. En analys av var nybörjarstudenter kommer ifrån visar att flest nybörjare till Umeå universitet kommer från Stockholms län, följt av Västra Götalands län och först på tredje plats kommer Västerbottens län. En scenarioanalys har presenterats för universitetsstyrelsen, innehållande befolkningsprognos, arbetsmarknad, söktryck m.m. Sammanfattningsvis så minskar de allra flesta norrlandskommuner sin befolkning årligen, Umeå undantaget, och det är därför viktigt för universitetet att även framåt kunna rekrytera betydande andel av studenter från mellersta och södra Sverige och framförallt från storstadsregionerna. 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4.1 Allmänt Umeå universitet bedriver en bred och omfattande utbildning på grund- och avancerad nivå och erbjuder en mängd olika utbildningsprogram och kurser inom områdena medicin, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och lärarutbildning. Universitetets utbildningsanslag uppgår till mnkr för budgetåret 2012 (exkl. ALF och TUA). 4.2 Umeå universitets uppdrag, utbildning på grund- och avancerad nivå Regeringen har i förslag till statsbudget för 2012 angivit följande områden avseende Umeå universitets utbildning på grund- och avancerad nivå: 1. Tillfällig satsning på högskoleplatser upphör. 2. Kvalitetsförstärkning i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik. 3. Anslagsförändringar p.g.a. införande av studieavgifter. 4. Anslagsminskning för inaktiva studenter. 5. Fler platser inom lärarutbildning samt effektivisering lärarutbildning. 6. Fler platser för specialistsjuksköterskor. 7. Fler platser på läkarprogrammet. 8. Fler platser på tandläkarprogrammet. I Umeå universitets regleringsbrev för 2012 anges att universitetet ska anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 100 helårsstudenter, att universitetet ska erbjuda utbildning i miljövetenskap i Kiruna samt att universitetet varje år ska erbjuda utbildning i samiska och meänkieli.

8 8 Umeå universitetet bedömer möjligheterna att klara fastställt uppdrag som mycket goda och riskerna att uppdrag inte klaras som små. 4.3 Utbildningsutbudet Budgetunderlaget ska enligt direktiven innehålla en redovisning av lärosätets prioriteringar av utbildningsutbudet, bl.a. när det gäller högskoleutbildning som leder till examen. Andra prioriteringar av utbildningsutbudet som bör redovisas är t.ex. fördelningen mellan program och kurser samt fördelningen mellan campus och distansutbildning. År 2012 har universitetsstyrelsen fastställt nedanstående mål för utbildningsutbudet, mål med fetstil är särskilt prioriterade av universitetsstyrelsen: Antalet nybörjarprogram som har mindre än 1,0 förstahandssökande per antagen student ska minska år 2012 jämfört med år (År 2010: 29 program.) Antalet kurser på grundnivå med färre än tio registrerade studenter ska minska med 10 % år 2012 jämfört med år (År 2010: 347 kurser.) Antal helårsstudenter på avancerad nivå ska år 2012 öka med 5 % jämfört med år 2010 (2010: helårsstudenter). Antalet kurser där andelen inaktiva helårsstudenter överstiger 20 procent ska minska år Inför år 2013 ska 12 procent av budgetramen för utbildning på grund- och avancerad nivå och inför år 2014 totalt 15 procent fördelas utifrån nedanstående kriterier. För varje kriterie har ett eller flera nyckeltal tagits fram som är möjligt att mäta och följa upp. För kriterierna Avancerad nivå och Internationalisering utgår nyckeltalet från ett genomsnitt av de senaste tre åren. - Forskningsanknytning (Disputerade lärare) - Avancerad nivå (Helårsstudenter avancerad nivå) - Internationalisering (Helårsstudenter inresande studenter) - Samverkan (Externa examensarbeten och praktik/vfu) Sammanfattningsvis innebär universitetsstyrelsens beslut att budgetpropositionens förändringar får genomslag samt att kriterier har tagits fram i syfte att ytterligare utveckla utbildningars kvalitet. Resultatet av denna strategi kommer troligtvis att innebära att andelen studenter som tar examina kommer att öka de närmaste åren, att andelen programstudenter ökar samt att andelen campusstudenter ökar. I nedanstående tabell framgår antal examina de senaste tre åren. År 2009 År 2010 År 2011 Antal examina totalt Av tabellen framgår att antal examina ökat de senaste åren, framförallt från år Drygt hälften av examina är yrkesexamina och knappt hälften är generella examina, dessutom finns ett femtiotal konstnärliga examina.

9 År 2011 studerade 66 procent av helårsstudenterna vid Umeå universitets på ett program (ca helårsstudenter), medan resterande 34 procent studerade på fristående kurser. År 2011 har antalet programstudenter ökat med 1,6 procent jämfört med föregående år medan antalet studenter på fristående kurser minskat med 5 procent. Andelen programstudenter är högst inom medicinsk fakultet och andelen studenter på fristående kurser är högst inom humanistisk fakultet. År 2011 studerade 73 procent av helårsstudenterna på campus medan övriga 27 procent studerade på distans. År 2011 minskar antalet distansstudenter med 0,8 procent jämfört med föregående år, medan antalet campusstudenter minskar i ännu mindre utsträckning. Universitetet har de senaste åren överskridit takbeloppet och utifrån det har fakultetsnämndernas budgetramar för år 2012 reducerats jämfört med år Samtliga förändringar i budgetpropositionen fördelas till berörda fakultetsnämnder för vidare fördelning till berörda institutioner. Samtliga fakulteter kommer att minska sitt utbud av fristående kurser för att klara denna minskning och bl.a. kommer antalet kortare nätbaserade kurser med dålig genomströmning samt sommarkurser att reduceras Utbyggnad av läkar- tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar Nedan framgår bedömning av universitetets förutsättning att utöka läkarutbildning, tandläkarutbildning och sjuksköterskeutbildning. Umeå universitet ser det som helt nödvändigt att universitetet tillförs nya resurser avseende grundutbildningsram, ALF-medel och TUA-medel till nedan angivna utbyggnad. Samtliga fyra landsting åtar sig att tillhandahålla klinisk praktik för utökat antal utbildningsplatser inom läkarutbildning samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU-platser) för utökat antal utbildningsplatser inom tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar. Av budgetpropositionen för 2012 framgår att regeringen avser att återkomma med förslag på fortsatt utbyggnad av läkar- tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar. För aktuella lärosäten ska budgetunderlaget innehålla en bedömning av lärosätets förutsättningar för att utöka dessa utbildningar särskilt beträffande verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskeutbildningen. Läkarprogrammet En utökning med totalt 10 studenter per år i vardera Umeå, Sunderbyn, Sundsvall och Östersund kan göras med bibehållen hög kvalitet men utökningar därutöver skulle kunna påverka kvaliteten på den kliniska delen av utbildningen. För den prekliniska delen av programmet ser det ut att kunna fungera med framför allt lämpliga lokalmässiga åtgärder så att ökning med 40 studenter per år från och med år 2013 kan genomföras. Vårt förslag är därför att ökningen 2013 blir 10 studenter per regionaliseringsort (totalt 30 per år) samt ökning med 10 studenter i Umeå. Detta skulle innebära att universitetet 2013 tar in totalt 40 fler läkarstudenter per år.

10 10 Tandläkarprogrammet Tandläkarprogrammet kan utökas med 12 nybörjarplatser per år från och med En viktig faktor är att Tandläkarutbildningsavtalet (TUA) omförhandlas då ersättningen enligt nu gällande avtal inte motsvarar kostnaderna för utbildningen. Mycket stora skillnader förekommer mellan ersättningsnivåerna för klinisk träning vid jämförelse mellan lärosätena, där Umeå idag har det mest ogynnsamma avtalet. Avtalet är ursprungligen format för 40 studieplatser och där tidigare 50% utökningar endast marginellt ökat TUA-ersättningen. En fortgående utökningen måste därför ge ett reellt tillskott av TUA-medel både för grundutbildning och forskning om inte kvaliteten i utbildningen skall riskeras. Sjuksköterskeprogrammet En analys visar att det kommer att bli en stor brist på sjuksköterskekompetens i norra Norrland bl.a. på grund av stora pensionsavgångar och en allt äldre befolkning. Av erfarenhet brukar nationell brist inom ett kompetensområde vanligen slår hårdast mot glesare befolkade regioner. Umeå universitet bedriver framgångsrikt sjuksköterskeutbildning på distans sedan många år. De studenter som framför allt attraheras av distansutbildningar är de som av olika skäl är bundna till sin nuvarande bostadsort och som sedan blir yrkesverksamma inom samma geografiska område. Umeå universitet föreslår att från och med 2013 utöka sjuksköterskeutbildningen med 10 nybörjarplatser per år under en femårsperiod. Vid antagningen till sjuksköterskeprogrammet år 2017 kommer, enligt förslaget, antalet nybörjarplatser vid programmet vara 50 fler än idag. Sammanfattning av utbyggnad av läkar- tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar Landstingen i Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland ger ett dokumenterat stöd till ovan angivna utbyggnad av läkarprogrammet, tandläkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet, en särskild avsiktsförklaring kommer att skickas in. Samtliga fyra landsting åtar sig att tillhandahålla klinisk praktik för utökat antal utbildningsplatser inom läkarutbildning samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU-platser) för utökat antal utbildningsplatser inom tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar. Nuvarande och kommande behov av sköterskor, läkare, tandläkare i Norrland är mycket stort och Umeå universitet ser därför fram emot att medverka till att många fler utbildas. Umeå universitet ser det som helt nödvändigt att universitetet tillförs nya resurser avseende grundutbildningsram, ALF-medel och TUA-medel till ovan angivna utbyggnad. Universitetet överskrider takbeloppet med 43 mnkr år 2011 och har genom ett hårt prioriteringsarbete tillsammans med våra fakulteter en bra planering för hur vi ska nå takbeloppsnivån.vi ser därför mycket små möjligheter att omprioritera befintliga resurser till fortsatt utbyggnad av läkar- tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar. I tabellen på nästa sida sammanfattas Umeå universitets förutsättning för utbyggnad av läkartandläkar- och sjuksköterskeutbildningar.

11 11 Avser utökning av nybörjarplatser utöver regeringens beslut t.o.m , Samtliga nybörjarplatser nedan är i relation till basåret Läkare År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Umeå universitet (UmU) varav klinisk del Sunderbyn varav klinisk del Östersund varav klinisk del Sundsvall varav klinisk del Umeå Tandläkare År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Umeå universitet (UmU) Sjuksköterskor År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Umeå universitet (UmU)

12 12 5. Forskning och utbildning på forskarnivå 5.1 Umeå universitets uppdrag, forskning och utbildning på forskarnivå Regeringen har i förslag till statsbudget för 2012 angivit nedanstående avseende Umeå universitets forskning och utbildning forskarnivå. Anslagsökning med 20,5 mnkr för de båda områden (Energi och Havsmiljö) inom strategiska forskningsområden där Umeå är huvudsökande. Anslagsökning enligt beslut med 19,8 mnkr samt anslagsökning med 2,8 mnkr utifrån omfördelning av forskningsanslag utifrån parametrarna externa medel och vetenskaplig produktion/citeringar. Umeå universitetet bedömer möjligheterna att klara fastställt uppdrag som mycket goda och riskerna att uppdrag inte klaras som små. 5.2 En nod för registerdata- och biobanksforskning Umeå universitet anhåller om att få uppdrag att utgöra en nationell nod för registerdata- och biobanksforskning samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden bygga upp en effektiv och ändamålsenlig organisation. Umeå universitet har genom en långsiktig uppbyggnad av högkvalitativa forskningsregister, befolkningsdatabaser och biobanker samt strategiska forskningssatsningar förvärvat en nationellt och internationellt stark ställning inom registerbaserad- och biobanksforskning. Vid universitetet finns Demografiska databasen med ett nationellt uppdrag att tillgängliggöra befolkningsdata för forskning och utbildning, ASTRID-databasen för simuleringsmodeller av arbetsmarknad och befolkningsutveckling, Northern Sweden Biobank, Sveriges största biobank samt ett flertal andra prospektiva forskningsregister/biobanker, bland annat inom epidemiologi, neurovetenskap och cancer. En viktig satsning i detta sammanhang är SIMSAM-databasen som förenar epidemiologisk kunskap med omfattande geografisk och socio-ekonomisk information. Umeå universitet och Västerbottens läns landsting har kommit överens i ett samverkansavtal om att bygga upp ett registercentrum Norr. Syftet är bl.a. att förenkla datafångst, utveckla IT-plattform, utveckla rapportformat, förbättra support inom juidik och etik samt skapa ett bättre stöd för utveckling och säkerhet för hälsodatabaser och sjukdomsdatabaser. Universitetets satsning på att samordna, utveckla och nyttiggöra dessa register, och banker samt den kompetens som byggts upp inom området, bör stärkas och vidareutvecklas med syfte att Umeå skall bli en nationell nod för registerdata/biobanksforskning. Under 2011 har en infrastruktursatsning initierats med syfte att samordna forskningsbiobanker, nationella register och longitudinella befolkningsdata. Detta möjliggör ett effektivt utnyttjande av de unika svenska registren för storskalig forskning och skapar världsunika möjligheter att nå ny kunskap om hur arv, miljö och livsvillkor påverkar vår hälsa i ett långt tidsperspektiv. Särskilt stor betydelse bedöms denna infrastruktursatsning (i synergi med satsningen på metabolomik, se nedan) komma att ha för forskning om diabetes, demenssjukdomar, infektionssjukdomar, och olika cancerformer, sjukdomar som idag utgör en stor börda såväl för den enskilde som för samhället. Databaserna ger också möjligheten att analysera komplexa samhällsförändringar med betydelse för tillväxt och välfärd.

13 Umeå universitet anhåller mot bakgrund av ovanstående om 20 mnkr per år för infrastrukturuppbyggnad av nationell nod för registerdataforskning i Umeå. Om dessa medel beviljas ska de användas för att bygga upp en effektiv och ändamålsenlig organisation för att kunna vara en nod inom registerdataforskning för landet. 5.3 En nationell metabolomiknod Umeå universitet anhåller om att få uppdrag att utgöra en nationell nod för metabolomik tillsammans med SLU samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden bygga upp en effektiv och ändamålsenlig organisation. Umeå universitet är i den internationella forskningsfronten inom forskningsområden såsom infektion, växt- och skogsbiologi och - skogsbioteknik. Dessa områden är starkt sammankopplade med infrastrukturuppbyggnad tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå inom, metabolomikområdet. SLU-Umeå och Umeå universitet intar en nationellt och internationellt ledande position i landet inom metabolomikområdet. Umeås metabolomikplattform, med kringresurser i form av expertis inom kemometri och biostatistik kompletterar noden inom genomik- och proteomikområdet i Uppsala-Stockholm. Sådana molekylära profileringsverktyg får en allt ökande betydelse både inom biomarkörer, individanpassad vård, läkemedelsutveckling och industriell produktion av olika biomolekyler för olika användningsområden. Vi ser fram emot att den starka kompetens som byggts upp i Umeå inom området kan erhålla riktade satsningar och därmed tjäna som ledande metabolomiknod i landet. I samarbetet med Universitetet i Tromsö, Umeå universitets alliansuniversitet, som gör en stor riktad satsning inom metabolomikområdet, stärks ytterligare Umeås position inom metabolomikområdet. Umeå universitet anhåller mot bakgrund av ovanstående om 20 mnkr per år för infrastrukturuppbyggnad av metabolomiknod i Umeå i samarbete med SLU. Om dessa medel beviljas ska de användas för att bygga upp en effektiv och ändamålsenlig organisation för att kunna vara en nod inom metabolomik för landet Nationellt centrum för arktisk forskning Umeå universitet anhåller om att få uppdrag avseende arktisk forskning samt äskar resurser motsvarande 50 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning. De globala klimatförändringarna har satt ett internationellt fokus på det arktiska området. Redan idag ses stora konsekvenser i form av vegetationsförändringar, avsmältning av glaciärisar, upptining av permafrostjordar och ökade flöden i vattendrag med stora potentiella återkopplingar till klimatet. Klimatförändringarna öppnar sjövägar genom det arktiska havet och skapar förutsättningar att utvinna olja och andra naturresurser vilket inneburit ett större geopolitiskt intresse som kretsar kring gränsdragningar, havsrätten och territoriella anspråk. De kommande klimatförändringarna utgör också en utmaning för arktiska samhällen som hotas av ett ökande antal extrema väderhändelser men också av förändrade förutsättningar för traditionella näringar som fiske och renskötsel, men också för befolkningens hälsa och samhällsliv. Forskningsbaserad kunskap är en förutsättning för att skapa ett nödvändigt fundament för en välgrundad och ansvarsfull politik i Arktis. Forskningen strävar efter ständigt ny kunskap om relationen mellan klimat-, miljö-, befolknings- och åtskilliga andra intressen, hela tiden med tydligt internationellt perspektiv. Sverige har goda möjligheter att utvecklas till en tongivande aktör inom arktisk forskning och högre utbildning. För att kunna ta steget från att vara observatörer och passiva aktörer i flera

14 sammanhang och för att kunna skapa möjligheter till ett samspel mellan forskning, högre utbildning, politik och samhälle behövs förstärkningar i form av särskilda resurser avseende infrastruktur. Målsättningen är att med fokus på forskning och utbildning utveckla initiativ och ansvarstagande inom Arktiska Rådet och EU. I motsats till de nordeuropeiska grannländerna Norge och Finland men också Kanada och USA saknar Sverige ett universitet som har ett tydligt uppdrag att utveckla specifik kunskap om arktiska förhållanden. Umeå universitet har en självklar position och naturliga tillgångar som krävs för att utföra forskning i Arktis. Med vår internationella prägel och samarbeten så kommer vi att vara den samlande kraften för Arktis forskning i Sverige och vara en naturlig samarbetspartner i ett internationellt perspektiv. Vår forskningsprofil är innovativ och tvärvetenskaplig och vi har möjligheten att föra in det stora behov som har uttalats både i Sverige såväl som internationellt i form av den mänskliga dimensionen. Erfarenheterna från tidigare insatser i nordliga områden visar att forskningen inte lyckats svara mot den problematik som utgår från de individer och samhällen som befinner sig i det arktiska området. Umeå universitet är ett undantag eftersom vi har en omfattande forskning inom detta och andra områden. Samtliga fyra fakulteter vid universitet är engagerade i arktisk forskning, några exempel finns nedan. Ett centrum för arktisk forskning kommer att arbeta inom många forskningsområden och med många dimensioner, bl.a. klimat och miljö, individer och levnadsvillkor, hälsa, ekonomi, sysselsättning m.m. Med ett statligt anslag motsvarande 50 mnkr/år skulle en omfattande och gedigen nationell forskningsmiljö avseende arktisk forskning kunna byggas upp. Den skulle ge plats för studenter, doktorander och forskare från åtskilliga ämnesdiscipliner och skulle också bli en internationell mötesplats med gästforskare i miljön. Forskningen skulle integreras i undervisningen på universitetet, en forskarskola skulle etableras, en aktiv roll i det internationella forskningsstrategiska arbetet skulle intas och omfattande samarbeten skulle innefatta det omgivande samhället och bl.a. samerna. Exempel på viktiga forskningsprofiler vid Umeå universitet för arktisk forskning. CIRC Umeå universitet bedriver idag en internationellt framstående ekosystemforskning i Arktis genom bland annat Climate Impacts Research Centre (CIRC) som är permanent baserat i Abisko. CIRC har genom sin placering i den arktiska miljön en möjlighet att stå för en kontinuitet och långsiktighet som behövs i arktisk forskning. CIRC:s övergripande uppgift är att studera klimat- och miljörelaterade effekter på terrestra och akvatiska ekosystem i Arktis. Många av forskargrupperna vid Umeå universitet är också aktivt medverkande i flera större nätverk och starka forskningsmiljöer som Barentsprojektet, finansierat av Nordiska ministerrådet och Nordic Centre of Excellence-Tundra där Arktis är en viktig del. Nordliga studier I den starka forskningsmiljön Nordliga studier ingår ett stort antal forskningsprojekt som samlas runt tre teman: samarbete och konflikt, människor och identitet samt resurser och konkurrenskraft. Genom forskningen kan nya och bättre utgångspunkter skapas för hälsa, miljö, kultur, näringar och folkrätt i förlängningen kan det ge gynnsammare förutsättningar för en positiv utveckling för hela det cirkumpolära området. Samerna, som är ett av få kvarvarande urfolk i Europa ingår som en naturlig del i arbetsområdet för Nordliga studier. Centrum för samiska studier/vaartoe (CESAM) är en etablerad nog för samerelaterad forskning i Sverige. Forskningen kring samer ska leda till djupare och bredare kunskaper och ett synliggörande av samernas kultur, samhälle och historia. Resultaten ska skapa nya utgångspunkter för hälsa, miljö, kultur och folkrätt i Sápmi och därmed också förbättra förutsättningarna för Skandinaviens sista urfolk. 14

15 Konstnärlig forskning Umeå universitet utvecklar sitt konstnärliga campus och i början på 2012 står den nya konsthögskolan och det nya bildmuséet inflyttningsklart. Konstnärligt campus är en interaktiv miljö mellan konst, design och arkitektur, såväl som digital humaniora, ett publikt bildmuseum samt inkubatorverksamhet för kreativa näringar. Inom det konstnärliga området ges inte rimliga förutsättningar att konkurrera om externa medel. Umeå universitet föreslår tillsammans med andra lärosäten att även de konstnärliga forskningsanslagen konkurrensutsätts utifrån tydliga kvalitetskriterier. Då detta svårligen görs inom ramen för den reguljära forskningsanslagstilldelningen skulle ett förslag vara att regeringen avsätter större resurser för konstnärlig forskning. Om regeringen menar att konstnärlig forskning ska utvecklas bör även förutsättningarna finnas och den konstnärliga forskningen prövas på samma sätt som för övriga forskningsområden. 6. Investeringar i anläggningstillgångar De totala investeringarna i anläggningstillgångar beräknas år 2012 vara 195 mnkr vilket är en högre nivå än För åren 2013 beräknas de totala investeringarna öka något medan investeringarna minskar något år Orsaken till denna höga nivå är att universitetet kommer att genomföra betydande investeringar i konstnärligt campus, det nya speciallaboratoriet, Ladokkonsortiets ökade investeringar, interaktiva miljöer, renovering Humanisthuset respektive Biologihuset samt ökade investeringar i forskningsinfrastruktur. 7. Investeringar i lokaler Investeringar för åren bygger på prognoser. Flera projekt är inte i detalj kostnadsberäknade eller beslutade, men behov/önskemål finns. Under perioden ser vi idag inget projekt som föranleder en framställan till regeringen om att få teckna hyresavtal som kräver regeringens medgivande enligt förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Satsningen på Konstnärligt campus innebär att Umeå universitets lokalkostnader ökar Vad gäller investeringar i ombyggnationer så är Fysikhuset, speciallaboratoriet och Konstnärligt campus etapp 2 ännu inte slutbetalade. De största kommande investeringarna är ombyggnation och renovering av Sliperiet (f.d. Konsthögskolan), samlokalisering av Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, ombyggnation och renovering av Humanisthuset, renovering av Biologihuset samt Interaktiva miljöer. Sammanfattningsvis kan man konstatera att även de kommande åren kommer investeringsnivån sannolikt att hamna högt. 8. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Som framgår av tabell 4 föreslås att låneramen utökas till 550 mnkr år Umeå universitet hade hade initialt en maximal låneram med 350 mnkr år 2011 och begärde september 2010 utökad låneram till 400 mnkr, vilket regeringen beviljat i regleringsbrev under år I budgetunderlag inför år begärde Umeå universitet ytterligare en

16 utökning av låneramen till 450 mnkr, mot bakgrund av ökade investeringsbehov inom speciallaboratoriet, konstnärligt campus samt Ladokkonsortiets ökade investeringsbehov för Ladok 3. I regleringsbrev för år 2012 beviljades Umeå universitet en låneram med 450 mnkr. Umeå universitet har per nyttjat låneram motsvarande 343 mnkr, vilket är en ökning med 101 mnkr jämfört med Denna ökning ligger främst inom konstnärligt campus och speciallaboratoriet samt Ladokkonsortiet. Vi ser även år ökat investeringsbehov avseende konstnärligt campus, framförallt avseende f.d. Konsthögskolan som är i stort behov av renovering. Ladokkonsortiet har signalerat ökat investeringsbehov för projektet Ladok 3 jämfört med tidigare uppgifter. Under kommer universitet att öka investeringar i forskningsinfrastruktur samt planerar en satsning på interaktiva miljöer m.m i enlighet med avsnitt 6-7. Summan av universitetets investeringsbehov samt Ladokkonsortiets investeringsbehov innebär att vi ser att även den tidigare begäran angående låneram kommer att vara otillräcklig inför år 2013 och vi begär därför en utökning med ytterligare 100 mnkr till 550 mnkr i låneram år Avgiftsbelagd verksamhet Intäkter och kostnader för avgiftsbelagd verksamhet förväntas öka något under planeringsperioden, se tabell 6.

17 17 Tabellbilaga - förteckning Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Total budget Utbildning på grund- och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Investeringar i anläggningstillgångar Lokalförsörjning Avgifter

18 18 Tabell 1 Total budget Total budget ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3.

19 19 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2012 i 2012 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. B= Inkluderar även anslag för ALF och TUA år 2011,, vilket minskar även driftkostnader år

20 20 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2012 i 2012 års prisnivå. 1= Inkluderar även ALF och TUA år 2011, vilket minskar även driftkostnader år

21 21 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar Enhet: Mnkr (miljoner kr) Investeringar i anläggningstillgångar ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning ) varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 2 2,5 2,5 3 3 Summa räntor och amorteringar Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Kommentarer 3) lagt till 48 mnkr Ladokkonsortiet 2012 och 2013, 40 mnkr 2014

22 22 Tabell 5 Lokalförsörjning Enhet: Mnkr (Miljoner kr) Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen föregående års utgång ökning under året minskning under året 277 vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet nyinvesteringar avskrivningar Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Lokalkostnader (C) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 9,4% 10,6% 10,6% 10,7% 10,6% 1 Utgående belopp enligt balansräkningens balanspost 2 Inga avtalade ersättningar vid avflyttning beräknas uppstå under perioden 3 Total årshyra reducerad med erhållna/förväntade externa hyresintäkter. Beräknas B/A. 4 Total lokalkostnad enligt resultaträkning år 2011, inga avdrag är gjorda för externa hyresintäkter. 5 Beräknas som C/A. Umeå universitet planerar inte att under perioden inkomma med någon framställan till regeringen om att få teckna hyresavtal som kräver regeringens medgivande enligt förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning.

23 23 Tabell 6 Avgifter ÅR -1 År 0 År 1 År 2 Avgifter (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Uppdragsverksamhet varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet