OECD SME and Entrepreneurship Outlook - 2005 Edition. OECD:s översikt över små och medelstora företag och entreprenörskap 2005 års upplaga



Relevanta dokument
Vägledning för läsaren

OECD Communications Outlook OECD:s utsikter för IT-branschen, 2005 års upplaga. Sammanfattning. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

OECD Science, Technology and Industry: Scoreboard OECD-ländernas resultattabell 2005 i naturvetenskap, teknik och industri.

Synergier för bättre lärande: Ett internationellt perspektiv på utvärdering och bedömning

Trends in International Migration: SOPEMI Edition. Tendenser inom gränsöverskridande migration: SOPEMI 2004 års upplaga ALLMÄN INTRODUKTION

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

OECD Employment Outlook Edition: Boosting Jobs and Incomes

OECD:s naturvetenskaps-, teknik- och industriöversikt: 2006 års utgåva

Hälsovårdsöversikt: OECD-indikatorer 2005 års upplaga. Sammandrag

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Education at a Glance: OECD Indicators Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Välja ut invandrare är inte så enkelt som det låter, och inte alla invandrare kan väljas

Agricultural Policies in OECD Countries: Monitoring and Evaluation Jordbrukspolitik i OECD-länderna: övervakning och utvärdering SAMMANFATTNING

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME. North Sweden EU-Forum Maria Evertsson, Tillväxtverket

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Education at a Glance: OECD Indicators Edition

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

Globala Arbetskraftskostnader

Översikten i sammandrag

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Bryssel den 12 september 2001

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont de stärka varandra? 4 september Per Engström Lena Svendsen

Society at a Glance: OECD Social Indikatorns 2006 Edition. Samhällspolitisk översikt: sociala indikatorer, 2006 års upplaga

Ledare. Globaliseringen: en utmaning att bemästra

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

5191/16 km,ck/lym/chs 1 DG G 3 A

DAC- journalen Utvecklingssamarbete Rapport för 2006 Satsningar och program från biståndskommitténs (DAC) medlemsländer, Volym 8, utgåva 1

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

Utbildningskostnader

Översikt. Miljömässiga kriterier vid offentlig upphandling: samordning av handlingsprogram

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

Innovation för ett attraktivare Sverige

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa

Kort om Europeiska investeringsbanken

OECD Science, Technology and Industry Outlook Naturvetenskap, teknik och industri: Översikt Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers. Lärare är viktiga: Locka till sig, utveckla och hålla kvar effektiva lärare

OECD-FAO Agricultural Outlook OECD:s och FAO:s jordbruksöversikt Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Nima Sanandaji

Rätt morot avgörande. Information och kunskaper spelar en viktig kompletterande roll

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.

Resultattavla för innovationsunionen 2014

OECD Science, Technology and Industry: Outlook OECD:s naturvetenskaps-, teknik- och industriöversikt: 2004 års utgåva. Summary in Swedish

Education Policy Analysis: Focus on Higher Education Edition

International Migration Outlook Gränsöverskridande migration: Översikt Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Kort om Europeiska investeringsbanken

Lönar det sig att gå före?

Government at a Glance Government at a Glance Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

ÄNDRINGSFÖRSLAG

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Östra Mellansverige

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar

International Migration Outlook: SOPEMI SOPEMI: OECD:s migrationsöversikt 2009 års utgåva. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

OECD Multilingual Summaries OECD Science, Technology and Industry Outlook Naturvetenskap, teknik och industri: Översikt Summary in Swedish

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

OECD Economic Outlook: Analyses and Projections - December No. 80. OECD:s ekonomiska översikt: Analyser och projektioner - december nr 80 LEDARE

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

SV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)

International Migration Outlook: SOPEMI Migrationsöversikt: SOPEMI Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Lansering av COSME 4 april 2014 Twitter #COSMEse

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Huvudpunkter. Informations- och kommunikationstekniksektorerna fortsätter att växa starkt utanför OECD-området

Arbetsmarknad. Kapitel 9

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A

11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

Enmansbolag med begränsat ansvar

Transkript:

OECD SME and Entrepreneurship Outlook - 2005 Edition Summary in Swedish OECD:s översikt över små och medelstora företag och entreprenörskap 2005 års upplaga Sammanfattning på svenska Sedan den senaste upplagan av OECD:s översikt över små och medelstora företag (2002) har de små och medelstora företagen fortsatt att vara en nyckelkälla till dynamik, nytänkande och flexibilitet. Det kan vara värt att erinra sig att små och medelstora företag står för drygt 95 procent av tillverkningsindustrin och t.o.m. för en ännu större andel av tjänstesektorn i många OECD-länder. Vidare genererar små och medelstora företag i de flesta ekonomier två tredjedelar av den privata sektorns sysselsättning och är den viktigaste skaparen av anställningstillfällen. Under de senaste åren förefaller små och medelstora företag ha vuxit snabbare än företagen i stort, vilket ökar de små och medelstora företagens andelar av sysselsättningen. Även om kvinnorna är i minoritet bland egenföretagarna, har de kvinnoägda små och medelstora företagen visat en kraftfull tillväxt i några länder, särskilt i USA och Canada. Då nya företag till sin själva natur är innovativa, har de små och medelstora företagen gett en extra impuls åt nytänkandet. Denna innovationsvåg har dragit nytta av den ökande internationaliseringen. Utöver att satsa på export- och importverksamhet har de små och medelstora företagen allt mer valt gränsöverskridande strategiska allianser, fusioner och företagsförvärv samt företagsnätverk och samarbete. Starka siffror för nyregistrering av företag har noterats i dynamiska tjänstesektorer, t.ex. företagstjänster eller IT-relaterade branscher och inom hälso-, sjuk- och äldrevård i OECD-länderna. Många av de nya företagen överlever dock inte länge; ca 20 procent av dem avregistreras under sitt första verksamhetsår och nästan lika många lämnar marknaden under det andra året. Nyföretagare i mogen ålder har befunnits vara bättre utrustade med avseende på kompetenser, erfarenhet och kapital för att klara de krav som egenföretagandet ställer. I Europa är företagardynamiken mindre uttalad än i USA, där framgångsrika debuterande företag förefaller mycket mer kapabla att skapa nya anställningstillfällen under de inledande åren än i Europa. I Japan är bolagsnedläggningarna fortsatt fler än bolagsbildningarna. I Latinamerika är näringslivet i hög grad präglat av familjeföretag, vilket hämmar företagens expansion och OECD SME AND ENTREPRENEURSHIP OUTLOOK 2005 EDITION ISBN-92-64-009256 OECD 2005 1

internationalisering. Ostasiatiska företagare har däremot bättre tillgång till externa finansnätverk och gynnas av mer extensiva traditioner, vilket gör det möjligt för nystartade företag att expandera snabbare. Mot bakgrund av den ökande internationaliseringen har fortsatt nytänkande avgörande betydelse för konkurrenskraftens fortbestånd. Bland de små och medelstora företagen har nya, teknikbaserade företag visat sin förmåga att förnya tekniken, att göra tekniska genombrott och därigenom sätta storföretagen under konkurrenstryck. I själva verket har det visat sig att mellan 30 och 60 procent av de små och medelstora företagen hör till denna kategori av innovativa företag. De små och medelstora företagen anslår en större del av sina resurser åt forskning och utveckling, även om de ligger efter storeföretagen i absoluta tal. De små och medelstora företagens andel av forsknings- och utvecklingsinvesteringarna är i allmänhet större i små ekonomier än i större sådana. De småföretag som kan förväntas vara mer innovativa hittar man oftast i kunskapsintensiva sektorer, t.ex. företagstjänster och finansiell förmedling. I sina satsningar på nytänkande har de små och medelstora företagen i allt högre grad utnyttjat nätverk, "kluster" och allianser, som ger tillträde till information, know-how och ny teknik. I det avseendet kan informationstekniska och internethandelsbaserade applikationer erbjuda de små och medelstora företagen en lång rad fördelar med avseende på effektivitet och marknadstillträde genom kostnadsminskningar och snabbare och tillförlitligare transaktioner. Även om datoriseringen (persondatoranvändning och internetanslutning) är vitt spridd inom företag av alla storlekar, är ändå småföretagen långsammare än storföretagen när det gäller att tillämpa ny informationsteknik och e-handelslösningar. Huvudorsakerna till detta är deras förmenta brist på tillämplighet och ovissa lönsamhet. Om man emellertid ska skörda innovationernas alla frukter, måste man ha ett fullgott skydd av sina immaterialrättsliga förmögenhetsrätter. På det området saknar de små och medelstora företagen tillräckliga praktiska immaterialrättsliga insikter och underutnyttjar följaktligen de nu existerande formerna av skydd för immaterialrättsliga förmögenhetsrätter. Under den granskade perioden har en rad nya politiska initiativ tagits, främst i syfte att stärka de små och medelstora företagens dynamik och konkurrenskraft. Det är värt att notera att några av dessa åtgärder ligger i linje med rekommendationerna i den deklaration som antogs av nästan 50 länder vid OECD:s ministerkonferens i Bologna år 2000 om åtgärder för främjande av små och medelstora företag. De viktigaste av dessa åtgärder har varit lättnader i produktmarknadsregleringarna bland OECD-länderna och fortsatt nedmontering av administrativa hinder för företagandet. Reformeringen av anställningsskyddslagarna har varit mindre påtaglig. Samtidigt har vissa förfaranden spritt sig bland OECD-länderna: analys av regelverkens effekter, bl.a. kortare rapporter om sådana effekter, samrådsrutiner, förenklat författningsspråk osv. Administrativ förenkling underlättas alltmer av information tekniken, nätportaler och "one-stop shops" (varmed avses att besökaren ska få sina ärenden behandlade på ett och samma ställe). Anmärkningsvärda resultat har nåtts i några länder, t.ex. i Australien sker mer än 70 procent av alla bolagsregistreringar elektroniskt. Frankrike och Slovakien spelar en framträdande roll bland de länder som vidtar åtgärder för att reducera rutiner, tid och kostnader för företagsetablering. Ungern och Nya Zeeland räknas till de länder som genomför program för lindring av företagens skattebörda. Företagsköp och ägargenerationsskiften är ett annat område som drar till sig ökad politisk uppmärksamhet OECD SME AND ENTREPRENEURSHIP OUTLOOK 2005 EDITION ISBN-92-64-009256 OECD 2005 2

hos bl.a. Europeiska unionen. Generellt sett befanns de minst restriktiva OECD -länderna 2003 vara Storbritannien, Canada, Irland och Norge. Regeringarna har ägnat allt större uppmärksamhet åt skolning och utbildning för företagande. Det finns ingen standardmodell för att lära ut företagande i skol- och utbildningsväsendet: Bör ungdomar lära sig hur man startar sitt eget företag? Eller bör de läras en beredskap att ändra beteende och ta risker? USA tenderar att gynna det förstnämnda tillvägagångssättet, medan Sverige föredrar det andra sättet. Storbritannien använder båda tillvägagångssätten. Företagandeutbildning på universitetsnivå är särdeles långt framskriden i USA, där den nu har spritt sig till icke-företagsinriktade discipliner. Stanforduniversitets företagarutbildningsmodell anses t.ex. av många som huvuddrivkraften bakom Silicon Valley. Ett av målen för den år 2000 antagna Småföretagsstadgan är att lära ut affärsverksamhet på alla utbildningsnivåer och att ta fram utbildningsprogram för företagsledare. En del viktiga initiativ har också tagits för att främja kvinnors företagande, t.ex. det i Tyskland år 2003 inrättade specialiserade organet med detta som uppgift, Storbritanniens Strategic Framework for Women s Enterprise 2004 och Nya Zeelands Action Plan for New Zealand Women samma år. För att reducera de små och medelstora företagens höga riskprofil har man också fattat en del politiska beslut för att underlätta dessa företags tillgång till kapital. De viktigaste av dessa från den senaste tiden är: etablering av s.k. andraskiktsmarknader, lättnader i reglerna för pensionsfonders investeringar i riskkapitalfonder, ökat stöd för s.k. Nätverk för affärsänglar samt fortsatt starkt stöd för finansiering av små och medelstora företag genom lån och lånegarantier. I Frankrike lanserades Prêts à la création d emplois (lån för sysselsättningsskapande) år 2000, ett kreditinstrument för att göra det lättare att förverkliga projekt för startande av mindre företag. I Tyskland har man nyligen sammanslagit alla sådana låneprodukter till ett enhetligt företagarlån, som beviljades i omfattande grad under första halvåret 2004. Några länder, däribland Canada, Tyskland, Storbritannien och Israel, använder skattesystemet som ett verktyg för att förbättra finansieringen av små och medelstora företag. Parallellt med detta har de allra senaste åren sett ökande satsningar på att förstärka de små och medelstora företagens kunskaps- och innovationsbas, delvis genom stöd till de små och medelstora företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Några länder, bl.a. Australien, Ungern, Italien, Portugal och Schweiz, ger två tredjedelar av sitt eller mer av sitt totala forsknings- och utvecklingsstöd till små och medelstora företag. Åtminstone hälften av OECD-regeringarna tillämpar skattelättnader för forsknings- och utvecklingsarbete i mindre företag. För att stödja de små och medelstora företagens förvärv av teknik, har regeringarna även uppmuntrat de små och medelstora företagen att delta i nätverk, i samverkan mellan privata och offentligt ägda företag och i "kluster", vilket bl.a. bidrar till de små och medelstora företagens ökande internationalisering. Små och medelstora företag uppmuntras alltmer att ta del i globala förädlingskedjor (t.ex. Frankrike och Japan). Japans tillsynsmyndighet för små och medelstora företag arbetar systematiskt för att sammanföra företag och administrerar en gemensam internetansluten företagsdatabas för tilltänkta japanska och utländska små och medelstora företag. De flesta OECD-regeringarna tillhandahåller marknadsundersökningstjänster samt assistans i standard- och kvalitetsfrågor. Spaniens Plan för exportfrämjande initiativ, baserad på en rigorös analys av exportpotentialen, har gjort det möjligt för ett växande antal små och medelstora företag att internationalisera sin verksamhet. OECD SME AND ENTREPRENEURSHIP OUTLOOK 2005 EDITION ISBN-92-64-009256 OECD 2005 3

Betydelsen av företagandet och de små och medelstora företagens innovationsförmåga för att främja tillväxt i en globaliserad, kunskapsbaserad ekonomi betonades vid OECD:s 2:a ministerkonferens om små och medelstora företag, som ägde rum i Istanbul i juni 2004 och i dess resultat, Istanbuldeklaration om främjande av små och medelstora företags nytänkande och internationella konkurrenskraft. Vidare erkände ministrarna och representanter för både OECD-länder och andra länder vid detta tillfälle och för första gången behovet av ett mer empiriskt underbyggt beslutsfattande på detta område. Ministrarna formulerade en kraftfull vädjan för skapandet av en stabil och internationellt jämförbar statistisk databas om små och medelstora företag och företagande och uppdrog åt OECD att upprätta en handlingsplan i detta syfte. Bättre statistik och indikatorer kommer att förbättra utformningen av politiska program och effektivitet, stödja utvärderingen av programmen samt bidra till spridningen av en utvärderingskultur. Samtidigt som ministrarna återigen bekräftade behovet av att fullfölja dialog och samverkan i policyfrågor bland OECD-länderna och icke-medlemsländer, fäste de uppmärksamheten vid ett antal frågor och uppmanade OECD att vidta åtgärder för att främja framsteg på bl.a. följande områden: De små och medelstora företagens finansieringsmöjligheter ska förbättras, så att dessa företag kan få tillgång till lämpligt strukturerat riskkapital på alla stadier av sin utveckling. Av det skälet kommer OECD att förbereda en större internationell konferens på detta ämne i Brasilien 2006. Sätten att eliminera hindren för små och medelstora företag att få tillträde till de globala marknaderna ska kartläggas. Tillsammans med APEC (Asia Pacific Economic Cooperation) ska OECD genomföra en utredning om möjligheterna att undanröja dessa hinder, vars resultat kommer att redovisas vid en internationell konferens i Grekland 2006. Det ska skapas förutsättningar för en bättre förståelse av globala förädlingskedjor och det sätt på vilket de små och medelstora företagen kan dra nytta av dem: I det syftet är OECD i färd med att genomföra en utredning tillsammans med UNCTAD 1 och andra intressenter. Resultaten av undersökningarna av de bästa metoderna för utvärdering av politiska beslut och program med avseende på små och medelstora företag ska spridas genom samarbete med medlemsstater och intresserade utomstående länder och internationella organisationer. I det syftet är OECD i färd med att ta fram en handbok om de bästa sätten för utvärdering av politiska program för små och medelstora företag. Resultaten av undersökningarna av de bästa metoderna för utveckling av kvinnors företagande ska spridas, och den spjutspetserfarenhet som förvärvats av OECD på detta område ska spridas. 1 United Nations Conference on Trade and Development. OECD SME AND ENTREPRENEURSHIP OUTLOOK 2005 EDITION ISBN-92-64-009256 OECD 2005 4

OECD 2005 Denna översikt är inte en officiell OECD-översättning. Mångfaldigande av översikten får ske på villkor att OECD:s upphovsrätt och titeln på originalpublikationen anges. Mångspråkiga översikter är översatta utdrag ur OECD-publikationer som ursprungligen publicerats på engelska och på franska. De kan beställas gratis från OECD:s nätbokhandel på adressen www.oecd.org/bookshop/ Närmare upplysningar lämnas av OECD:s enhet Rights and Translation, under Public Affairs and Communications Directorate. rights@oecd.org Fax: +33 (0)1 45 24 13 91 OECD Rights and Translation unit (PAC) 2 rue André-Pascal F-75116 PARIS Frankrike Besök vår nätplats www.oecd.org/rights/t OECD SME AND ENTREPRENEURSHIP OUTLOOK 2005 EDITION ISBN-92-64-009256 OECD 2005 5