Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från gödsel A Allmänt Beskrivning av vad man vill uppnå Jordbruksverket har fått i uppdrag i regleringsbrevet för myndigheten att bistå Regeringskansliet i arbetet med att utveckla och administrera ett stöd för dubbel miljönytta med syfte att främja produktion av förnybar energi under 2014 2023. Bakgrunden är att Sveriges regering vill ha mer förnybar energi. Biogas från gödsel är förnybar energi från jordbruket. Det finns även en klimatnytta i att röta gödseln och sprida rötresten på åkern, eftersom näringsämnena i rötresten blir mer lättillgängliga för växterna och en väl utrötad rötrest läcker mindre metan än orötad gödsel. Flera biogasanläggningar har fått investeringsstöd men blir ändå inte lönsamma och det sker få nyinvesteringar. Gödselgasstödet ska stötta de biogasanläggningar som rötar gödsel. Om gödselgasstödet inte kommer till stånd tror vi att en del biogasanläggningar väljer att lägga ner och att färre nya anläggningar kommer att byggas. I förslaget på förordning beskrivs stödet som ett driftstöd som får lämnas till företag som producerar råmetangas av stallgödsel i en biogasanläggning. Stödet får uppgå till högst 20 öre/kwh och får inte ersätta mer än skillnaden mellan den faktiska produktionskostnaden och marknadspriset för den berörda energiformen. Företagen får inte röta slam i anläggningen, anläggningen ska vara ABP- (animaliska biprodukter) godkänd och ha utrustning för att högtemperaturfackla eller bränna i gaspanna den gas som inte kan tas om hand vid överproduktion eller driftsstörning. Jordbruksverket har tänkt införa stödet inom ett projekt kallat Pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från gödsel. Företagen ansöker om att inkluderas i projektet och kan efter godkännande årligen söka om stöd. Stödet kommer att notifieras till Europeiska kommissionen för godkännande som statligt stöd. Det är planerat att Jordbruksverket ska få bemyndigande i den nya nationella förordningen att föreskriva om villkor för stödet. Notifieringen gäller för sex år och föreskriften gäller av den anledningen bara tiden fram till 2019. Sverige kommer därefter att söka om förlängning av stödet så att det gäller till 2023. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Biogasanläggningarna som idag rötar gödsel har en förhållandevis låg eller rent av negativ lönsamhet. Det ekonomiska incitamentet för att bygga en ny anläggning för att röta gödsel är lågt. De som ändå bygger biogasanläggningar väljer i vissa fall att röta annat substrat än gödsel, som de ser som mer lönsamt. En alternativ lösning är att inrätta en kvotplikt för el och för fordonsgas. Detta skulle innebära att elhandelsbolag respektive fordonsgasbolag skulle vara tvungna att köpa en viss andel av el eller fordonsgas som är producerad av gödsel. Det blir dock mycket administration för lite gas. 1 (5)
Ett annat alternativ är att ge ett större investeringsstöd till anläggningarna. Men det kan vara svårt att förena med statsstödsreglerna och det finns inga garantier att det blir gödsel som rötas i anläggningen. Den planerade svenska förordningen om stödet kommer dessutom inte att ge Jordbruksverket bemyndigande att meddela sådana regler. Eftersom detta är ett nytt pilotprojekt där uppföljning och utvärdering är centralt, har Jordbruksverket valt att ha två inkluderingsperioder. Stödet ska pågå under en längre tid och det är viktigt att utformningen av stödet anpassas till ändrade förhållanden som b.la. forskningen kan visa på. Det är också viktigt att stödet ger den miljönytta som efterfrågas. Vid den andra inkluderingsperioden kan villkoren komma att justeras något om Jordbruksvereket ser att stödet inte påverkar effekterna i önskvärd riktning. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Företag som producerar biogas eller vill producera biogas från gödsel. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Ekonomiska konsekvenser: Gödselgasstödets budget är 240 miljoner under 10 år. Det enskilda företaget kan söka om stöd för produktionen och få 20 öre/kwh. Det finns dock ett takbelopp som Jordbruksverket årligen räknar ut. Takbeloppet beror på hur många som söker stödet och hur mycket gödselgas de producerar. Fordonsgasproduktion har ett dubbelt så högt takbelopp som produktion av el, värme och kyla. De företag som rötar gödsel till biogas får stöd för den gas som kommer från gödsel. För en del företag blir stödet tillräckligt stort för att vara ett incitament till att fortsätta eller öka sin produktion från gödsel. Det kan också leda till att fler företag börjar röta gödsel till biogas. Det innebär en administrationskostnad för företagen som söker stödet och vissa företag kan behöva skaffa ny mätutrustning som mäter metanläckage. Om stödet får önskad effekt innebär detta att det blir fler/bibehålls arbetstillfällen på landsbygden och att intäkter på landsbygden ökar. Miljömässiga konsekvenser: Huvudsyftet är att uppnå miljönytta i minskad avgång av metan, ersätta fossila bränslen och effektivare hantering av stallgödsel. Med tanke på att stödet ska utformas som ett pilotprojekt och med begränsade resurser ser vi tydliga fördelar med ett alternativ med ett tak för hur mycket stöd varje anläggning kan få. På så sätt gynnas de mindre gårdsanläggningarna som får stöd för en större del av sin rågasproduktion. Om stödet dessutom utformas med ett högre takbelopp för företag som producerar gas till fordonsgas och ett lägre takbelopp för de som producerar gas till kraftvärme blir det en bättre balans mellan olika typer av anläggningar samtidigt som det uttrycker en signal om prioritering av fordonsgas. I alternativ med stöd till hela landet (utan takbelopp) blir stödnivåerna sannolikt låga och det är orimligt att dessutom rymma en prioritering mot fordonsgas inom ett sådant alternativ. Jordbruksverket har svårt att hitta bra motiv till en utformning som innebär att stödet endast ges till en viss del av landet. Användningen av biogas till fordonsgas ger större klimatnytta om värdet av utbyte av fossila bränslen i transportsektorn anses mer angelägen än mer förnybar el i den svenska elmixen. Enligt förslaget ska de deltagande i projektet varje år söka efter gasläckor i produktionen. Läcksökningen ska göras med ett läcksökningsinstrument som anger metanhalten i siffror med lägsta 2 (5)
detektionsgräns på 500 ppm eller lägre. Ett alternativ hade varit att kräva att företaget anlitade ett fristående företag, ackrediterat för uppgiften, för att utföra detta. Vi bedömer att det hade kostat mer än det valda alternativet, där företaget kan välja att själva genomföra läcksökningen istället för att anlita en extern konsult. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Stödet ska notifieras enligt EU-reglerna om statsstöd. Regleringen kommer därför att vara i överensstämmelse med skyldigheterna. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Tidpunkten för ikraftträdande beror på när stödet har fått klartecken från EU enligt statsstödsreglerna och Sveriges förordning är beslutad. Föreskrifterna kan meddelas av Jordbruksverket efter att Jordbruksverket har fått bemyndigande i svensk förordning. Jordbruksverket kommer att informera på hemsidan, till länsstyrelserna och även göra utskick till branschorganisationer och direkt till de aktörer som är kända. Efter att Jordbruksverket har fått in ansökan om inkludering kan vi också ha direktkontakt med de som deltar i projektet via e-post eller sms. Konsekvenser för landsbygden Stödet gäller stallgödsel som produceras på landsbygden och många rötningsanläggningar är knutna till landsbygden. B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. ( X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen 3 (5)
Lantbruksföretag och fordonsgasföretag. Totalt uppskattas cirka 75 företag beröras under pilotprojektets 10 år. Det kan vara medelstora lantbruksföretag, sammanslutningar av lantbruksföretag och större kommunala energibolag. Företagen kan vara enmansföretag utan eller med ett fåtal anställda, till större kommunala anläggningarna med flera hundra anställda. Omsättningen i företagen varierar från ett par miljoner i lantbruksföretagen till miljarder i de kommunala bolagen. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I beräkningen nedan av företagens administrativa kostnader har vi använt samma timkostnad som tagits fram i konsekvensutredning för förslaget till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet. Kostnaden är beräknad till 393 kr/timme. Stödet beräknas omfatta 75 företag i snitt under de 10 åren. För att få stöd måste företaget - ansöka om inkludering. Det tar uppskattningsvis 15 minuter vart tredje år. Detta blir 15/3*75/60*393=2 456,25 kr/år - läcksökningen bedöms ta 4 timmar i anspråk per år vilket blir 240*75/60*393=117 900 kr - lämna underlag för beräkning, uppföljning och utvärdering. Detta uppskattas till 2 timmar per år vilket blir 120*75/60*393=58 950 kr - ansöka om utbetalning tar uppskattningsvis1 timme per år. Detta blir 60*75/60*393= 29 475 kr - vara med vid kontroll av underlag. Detta tar uppskattningsvis 3 timmar för en kontroll under tioårsperioden. (180/10)*75/60*393=8 842,5 - spara handlingar och bokföring uppskattas till 1 minut per år. Det blir 1*75/60*393=491,25 kr Totalt blir den administrativa kostnaden 218 115 kr. Företagen får ersättning per kwh upp till ett visst maxbelopp som räknas fram varje år. Maxbeloppet för fordonsgas är dubbelt så högt som för gas till el och annan produktion. Vad ersättningen blir i förhållande till arbetsinsatsen beror alltså på företagets produktion (kwh och slutanvändning), maxbeloppet och antal anläggningar. En tabell över beräkningarna finns i den särskilda konsekvensanalysen. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Vissa av företagen kan behöva köpa och installera en gasmätare, beräknad kostnad cirka 30 000 kr. Vidare behöver företagen antingen anlita någon som kan utföra läcksökning, eller skaffa ett läcksökningsinstrument. ett läcksökningsinstrument beräknas kosta ca 15 000 kr. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Stödet är ett driftstöd som är avsett att stimulera de företag som producerar gödselgas. Stödet ska täcka delar av gapet som finns mellan företagens produktionskostnader och intäkter. Företagen konkurrerar på energimarknaden men inte inbördes. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Företagens möjligheter och vilja att använda gödsel som substrat ökar. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning 4 (5)
Vi bedömer inte att några särskilda hänsyn behöver tas. Till exempel kan både små och stora företag lämna de uppgifter som behöver finnas i ansökan. De små företagen har större möjlighet att få stöd för hela sin produktion jämfört med de stora företagen p.g.a. takbeloppet. C Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Jordbruksverket har en referensgrupp kopplad till arbetet med införandet av pilotprojektet. I referensgruppen deltar forskare, rådgivare, myndigheter, intresseorganisationer och stora och små biogasproducenter. Referensgruppen har haft fyra möten. D Övrigt Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall för konsekvensutredning. Jordbruksverket har lagt till sista punkten under A Konsekvenser för landsbygden. E Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Camilla Lagerkvist Tolke Camilla Linder Stina Nilsson förnamn.efternamn@jordbruksverket.se 5 (5)