En ungdomsidrottares väg tillbaka efter en allvarlig hjärnskakning. Anders Waplan Niklas Fröst Peter Sojka

Relevanta dokument
Rehabilitering efter Hjärnskakning de första dagarna. hjärnskakning. Rehabilitering efter

Traumatisk hjärnskada

HISTORIK Hjälmen obligatorisk i svenskt seriespel Tacklingar i offensiv zon tillåts

Hjärntrappa inom Karate

Ta hjärnskakningen på allvar!

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Information om förvärvad hjärnskada

MEDICINSK SERVICE DJURGÅRDENS IF J20 J18 HOCKEYGYMNASIUM

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

HJÄRNSKAKNING INOM MOTORSPORTEN. Tips för alla motorsportaktiva, deras anhöriga, ledare, klubb m.fl. samt sjukvårdspersonal

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen?

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

HJÄRNSKAKNING INOM MOTORSPORTEN. Tips för alla motorsportaktiva, deras anhöriga, ledare, klubb m.fl. samt sjukvårdspersonal

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Följder efter hjärnskakning

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Självskattning av mental trötthet

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj Bilaga 1

Lars Lundgren leg sjukgymnast, Specialist i Idrottsmedicin, CSPT HERMELINEN

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Sömnhjälpen.

Hjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet

1 av :05

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Institutet för stressmedicin

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Varför grubblar deprimerade?

HJÄRNSKAKNING INOM FOTBOLLEN. Nya riktlinjer för handläggning

Fördjupad kartläggning

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

Dialogkonferensen i Karlstad 1:a dagen

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Example - not for use

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

Chefsenkäten Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Vi bryr oss

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Turbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS


MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Nya riktlinjer för handläggning

INFORMATION OM INVEGA

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor

Vad är psykisk ohälsa?

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Sömn och stress.

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

SUNT. datoranvändande

Träningsupplägg Vecka 40

Lenas mamma får en depression

Behandlingsguide Sov gott!

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

SÖMN Fakta och praktiska tips

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Virus på balansnerven (vestibularisneurit)

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Samtal om livet - Enkät vid start

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson

Frågeformulär till vårdnadshavare

I samverkan korsar vi gränser och bygger broar. Ann Tjernberg och Ing-Marie Wieselgren Nationell psykiatrisamordning

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Lätta hjärnskador hos barn och ungdomar

Skallskadade i Umeå 2001 Epidemiologi och långtidsuppföljning

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg

MANUAL FÖR PSYKOSOCIALT STÖD TILL ASYLSÖKANDE

Historik. Definition. Definition. Commotio inom idrotten

Transkript:

En ungdomsidrottares väg tillbaka efter en allvarlig hjärnskakning Anders Waplan Niklas Fröst Peter Sojka 1

MATCHEN RÅD PÅ SJUKHUSET 2

REHAB VIA ÖSTERSUNDS IK (de första 7 veckorna efter skadan) HJÄRNTRAPPA Steg 1 Hjärnvila Ingen aktivitet. Total hjärnvila. För att bedöma hur pass återställd spelaren är kan följande enkla fråga ställas: "Hur mår Du på en skala från 0 till 100?" Blir svaret mindre än 100 tyder detta på att vederbörande inte är helt återställd och rekommendationen blir då således fortsatt vila. Om symptomfrihet> 24 timmar fortsätter rehabiliteringen på steg 2. Steg 2 Aerob träning Motionscykel 30-60 minuter beroende på spelarens aktivitetsnivå. Lätt belastning. Ska kunna kommunicera genom hela passet, d.v.s. <12 på Borg skalan. Steg 3 Grenspecifik träning Syftet med detta steg är att spelaren ska få komma in i de tekniska momenten i spelet, men de skall utföras helt på egen hand, d.v.s. utan kroppskontakt. Steg 4 Träning utan kroppskontakt Deltag i ordinarie träning, men undvik moment med kroppskontakt där man kan riskera nytt våld mot huvudet. Steg 5 Full träning När spelaren genomfört steg 5, är fullständigt symptomfri och inte fått några symptom av full träning med laget får spelaren återgå till matchspel. 3

NY KONTAKT MED SJUKVÅRDEN OCH REMISS TILL ÖSTERSUNDS REHABCENTER FÖRSTA KONTAKTEN (7 veckor efter skadan) 4

1. Anamnes 2. Kartläggning av det aktuella tillståndet Rivermead Post-concussion Symptoms Questionnaire Rivermead Follow-Up Questionnaire Klinisk undersökning Individens prioriteringslista 3. Allmänna råd 4. Uppläggning av ett teambaserat och individanpassat rehabprogram RIVERMEAD POST CONCUSSION SYMPTOMS QUESTIONNAIRE Huvudvärk 0 1 2 3 4 Känsla av yrsel 0 1 2 3 4 Illamående och/eller kräkning 0 1 2 3 4 Ljudkänslighet, bli lätt störd av höga ljud 0 1 2 3 4 Sömnstörning 0 1 2 3 4 Trötthet, blir lättare uttröttbar 0 1 2 3 4 Irritabilitet, bli lätt irriterad/arg 0 1 2 3 4 Känsla av att vara deprimerad eller ledsen 0 1 2 3 4 Känsla av att vara frustrerad eller otålig 0 1 2 3 4 Glömska, dåligt minne 0 1 2 3 4 Dålig koncentration 0 1 2 3 4 Ta lång tid att tänka 0 1 2 3 4 Suddig syn 0 1 2 3 4 Ljuskänslighet, blir lätt störd av starkt ljus 0 1 2 3 4 Dubbelseende 0 1 2 3 4 Rastlöshet 0 1 2 3 4 5

RIVERMEAD HEAD INJURY FOLLOW UP QUESTIONNAIRE Jämfört med tiden före olyckan har Du förändrats. (0=ingen förändring, 4=stor förändring) Förmågan att delta i konversation med 1 person 0 1 2 3 4 Förmågan att delta i konversation med 2 0 1 2 3 4 eller flera personer Utförande av rutinaktiviteter hemma 0 1 2 3 4 Förmågan att delta i tidigare sociala aktiviteter 0 1 2 3 4 Förmågan att njuta av tidigare fritidsaktiviteter 0 1 2 3 4 Förmågan att upprätthålla tidigare arbetsbelastning 0 1 2 3 4 Jag upplever arbetet mera tröttsamt 0 1 2 3 4 Förhållande/relation till tidigare vänner 0 1 2 3 4 Förhållande/relation till Din partner 0 1 2 3 4 Förmågan att handskas med kraven från familjen 0 1 2 3 4 ALLMÄNNA RÅD 1. Balans mellan Aktivitet Vila Näringsintag Regelbundna måltider (inga snabba kolhydrater) (syfte: hålla jämn blodockernivå) Sömn på natten (adekvat vila på dagen?) exposition för dagsljus (syfte: förstärkning av dygnsrytmen, adekvat sömntid) Fysisk aktivitet av uthållighetskaraktär (30-45 minuter dagligen, något ansträngande, Borg 13) (syfte: stimulering av reparations- och nybildningsprocesser i hjärnan) 6

SPECIFIKA RÅD OCH ÅTGÄRDER FÖR ANDERS: 1. Fasta rutiner/tider (stiga upp på morgonen och lägga sig på kvällen vid samma tidpunkter, regelbundna måltider etc) 2. Två promenader varje dag, på fm och em (c:a 30 minuter, lätt/måttligt ansträngande) 2. Ett specifikt mål varje dag (en lektion, en läxa etc) 3. Kontakt med neuropsykolog för vidare handledning och samordning av skolarbetet Anders tankar efter första kontakten i mötet med Peter 7

Möte 1 med neuropsykolog Följ symptomutveckling; psykiska, somatiska och kognitiva Lyssna Bekräfta och Väck hopp Social situation, nätverk Riskfaktorer;psykiskt mående, bristande nätverk, upprepade trauman eller whiplash. Negativa förväntningar! Screening av symptom Vilka är de? Kognitiva, somatiska och psykologiska. Styrka? 8

Träff 2 Följa över tid- symptomskattning Psykoedukation Koncentrationsvårigheter och mental trötthet Avlasta hjärnan Prioritera Tänk efter före Råd till Anders Hitta nya strategier, det hjälper inte att ta i mer/träna hårdare. Ha kul! 9

Anders tankar efter möte med Niklas Skolträff Tvärprofessionell plan för återgång På skolan; specialpedagog, mentor, elevhälsopersonal Return to learn 10

Skapa buffert Anpassningar i skolan Minimera ljus-ljud (ex matsituation, idrottslektion, rastmiljö) Kvalitet före kvantitet Inga läxor, prov Extra tid för att lösa skoluppgifter/minska antal uppgifter Bryt lektion: ät en frukt, ta en kort promenad Utse chefssekreterare 11

Viktiga faktorer i samarbetet med Anders Mild TBI/ lätt hjärnskada är inte mild/lätt (Initialt) bemötandet är avgörande (information) Stegvis kontrollerad återgång Skapa en energibuffert Följ över tid Det behövs tydlighet i ansvar mellan sjukvård, skola, idrottsföreningar ÅTERGÅNG TILL TÄVLINGSSPEL? (16 veckor efter skadan) Deltagare i mötet: Anders, Anders mamma, tränare, Niklas Fröst, Peter Sojka Kan Anders vara med och spela i lagets sista tävlingsmatch för säsongen? Efter diskussion: Anders får börja träna fullt ut (inklusive tacklingar). Anders får spela tävlingsmatch, men med kortare istid jämfört med hans ordinära. Uppmaning till tränare: Stoppa Anders fortsatta träning eller spel om det visar sig att han, på något sätt, går fel in i eller är sen i spel- och tacklingssituationer. 12

HUR GICK SEDAN? 13