Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31



Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse

Protokoll 21 aug 2015

Protokoll nr från möte med Fiskekommunerna

Protokoll nr 4, 2016, från möte med Fiskekommunerna

Protokoll 8 juni 2015

Protokoll nr 3, 2018, från möte med Fiskekommunerna, FK

Protokoll nr 2, 2018, från möte med Fiskekommunerna, FK

Protokoll nr 3, 2016, från möte med Fiskekommunerna

Protokoll nr 1, 2018, från möte med Fiskekommunerna, FK

Protokoll nr 3, 2019, från möte med Fiskekommunerna, FK

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi

ARBETSPLANERNA ÄR BESLUTADE

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR

Protokoll nr 6, 2018, från möte med Fiskekommunerna, FK

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk. Innehåll

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

KOMMUNSTYRELSEN

Yttrande

Sumpning av havskräfta

utvecklar småskaliga livsmedelsföretag

Klara Jansson, Naturskyddsföreningen Jan Hansson, Öckerö kommun Rolf Holmgren, Strömstads kommun Bo Wernlundh, Västkustens Båtförbund

Miljönämnden 19 oktober Lokalproducerat i Väst utvecklar småskaliga livsmedelsföretag!

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne

Protokoll nr 6, 2017, från möte med Fiskekommunerna

Vattenrådet för Bohuskusten, VRBK. Postbox 305, Uddevalla

PROTOKOLL Konstituerande möte i Uddevalla.

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti

Testbädd för vattenbruk

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi

Protokoll nr 5, 2016, från möte med Fiskekommunerna

Vattenrådet för Bohuskusten

1. UPPRÄTTANDE OCH SAMMANSÄTTNING. 1.1 Upprättande. 1.2 Sammansättning

Fiskeområde Vänern I VÄNERN

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

Projektplan för Landsbygdsnätverkets inriktning fiske och vattenbruk

SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Sveriges fiskekommuner

Rapportering av projektmedel, diarenummer Förlängd nyttjandetid, beslutsdatum

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare


Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 24 februari, 2006

Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter.

Slutrapport. Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem. Mål och resultat

Kartläggning av fondsamverkan

Protokoll L LAG Terra et Mare 30 maj Tid: Stenungsögården, Stenungsund

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Världsfiske och vattenbruk

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Hav möter Land vill ändra på detta.

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(6) Datum 18 april, 2008

Yttrande över Kommissionens förslag till förordning om en europeisk havs- och fiskerifond KOM (2011) 804 slutlig

Verksamhetsberättelse 2018

Bilaga 7. Figur 1 Karta över Sverige med landningsplatser i havet

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Vattenrådet i Bohuslän.VRBK

Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda mars

Vänern som maritimt område den fortsatta processen

Samordnade innovativa hållbara åtgärder mot övergödningen av Östersjön. Ansökan skrivarmedel Life

Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU

Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Karin Jansson

Fokus på lokala intressen! Karl- Erik Olsson, kommunalråd i Simrishamn.

Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla

Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen

Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov.

Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov.

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en motor för hållbar tillväxt i sydöstra Skåne

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE

Detta är Jordbruksverket

Protokoll från samrådet för externa relationer den 30 maj 2017

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 14 december, 2007

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier

Skärgårdarnas Riksförbund

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument

Framtidskuster för människa och miljö

2 Internationell policy

Landsbygdsprogrammet

Andelen personer intresserade av fiske. Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske, Fiskeriverket

Fyrbodals kommunalförbund

Verksamhetsberättelse för 2015

Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

Protokoll Dnr: 0005/09

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD

Ökad Kollektivtrafikandel -en strategi för att nå "Uthållig tillväxt" Per Kristersson, GR

1 (5) Verksamhetsplan 2012

Transkript:

Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31

Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt 7 9. Ekonomi 9 2

1. Bakgrund och initiativ 1995 samlades kommunerna längs Bohuskusten för att diskutera ett stärkt samarbete i regionen rörande fiskerinäringsfrågor och samtidigt höja fiskenäringens betydelse inom den kommunala planeringen. Detta resulterade i att Fiskekommunerna bildades och idag samverkar sju, mer eller mindre fiskeberoende kommuner längs Bohuskusten tillsammans med Västra Götalandsregionen i frågor som är kopplade till fiskenäring. Under årens lopp har ett nätverk med kompetens kring fiskenäringsfrågor byggts upp och skapat ett forum som kan agera utifrån ett gemensamhetsperspektiv i viktiga frågor och med gemensamma uttalanden. Fiskekommunernas verksamhet har växlat genom åren och har bland annat handlat om: nätverksbyggande mellan fiskerinäring och offentliga myndigheter, både lokalt och regionalt agerat remissinstans i viktiga frågor som rör fiskets förutsättningar arrangerat seminarium och informationsträffar deltagit på nationella och internationella mässor/konferenser arrangerat och/eller deltagit i olika studieresor, bl.a. till Shetlandsöarna, Kanada, Finland, Holland/Belgien, Storbritannien, Skottland, Norge, Danmark, Hebriderna, Italien och Spanien informationsspridning genom ex. informationsmaterial, hemsida, möten och seminarier verkat för en ökad samverkan mellan fiskerinäringen och övrig näring i syfte att nå ökad lönsamhet inom näringen stöttat näringen när det gäller investeringsstöd stöttat och medverkat till att flera projektinitiativ gått från idé till förstudie, projekt eller verksamhet som exempelvis: Kvalitetskräftan, Samförvaltningsinitiativet norra Bohuslän, Svenska o Norska Musslor till Europa, Yrkesfisket möter besöksnäringen, Klustron, samverkan kring ostronnäringen Fiskeområde Bohuslän, Olika utbildningsinsatser, Förstudie kring en gemensam logistikcentral. Musselprojekt Studier av olika slag 3

2. Vision/Syfte/mål Vision Fiskekommunerna skall fungera som ett kommunalt o regionalt nätverk för fiskenäringsfrågor i vår region. Det innebär att: Fiskekommunerna skall fungera som remissinstans regionalt och nationellt Fiskekommunerna skall ha till uppdrag att lyfta idéer, tankar och frågor kring fiskerinäringen som förtjänar att belysas och diskuteras. Fiskekommunerna skall kunna bidra med kunskap och erfarenheter för att stödja nya initiativ som är till gagn för fiskrelaterade verksamheter i vår region i samverkan med initiativtagare och olika intressenter till fiskenäringen samt i samarbete med Fiskeområde Bohuslän. Mål Fiskekommunerna är ett nätverk för fiskenäringsfrågor, mellan kommunerna i Bohuslän och Västra Götalandsregionen och skall medverka till en positiv utveckling av fiskerirelaterade verksamheter. Syfte Syftet med Fiskekommunerna är att genom samverkan med berörda intressenter skapa en bärkraftig utveckling av fiskerinäringen i vårt område. Fiskekommunerna skall även fungera som en positiv drivkraft till stöd för utveckling av nya alternativa verksamhetsområden. 3. Medlemmar Fiskekommunerna har under 2012 haft följande medlemmar: Strömstads kommun Tanums kommun Sotenäs kommun Lysekils kommun Tjörns kommun Öckerös kommun Göteborgs kommun Västra Götalandsregionen. 4

4. Ledningsgrupp Den löpande verksamheten har styrts av en ledningsgrupp som utsetts av medlemmarna: Organisation Strömstads kommun Tanums kommun Sotenäs kommun Lysekils kommun Tjörns kommun Öckerö kommun Göteborgs kommun Västra Götalandsregionen Ledamöter Ander Olsson Helena Raunegger Clas-Åke Sörkvist Elenor Olofsson Mats Abrahamsson Jörgen Samuelsson Roland Karlsson, Kristina von Schenk Anders G Högmark Arne Lernhag, ordförande Ingvar TH Karlsson Katarina Stensryd Kia Andreasson, vice ordförande Anders Fast Anders Carlberg 5. Administration Från 1 april 2010 har Fiskekommunerna finansierat genom projektmedel från Fiskeområde norra och södra Bohuslän med Lysekils kommun som projektägare. Ulla Olsson har arbetat som sekreterare för Fiskekommunerna motsvarande en 30- procentig tjänst. Uppdragen har under 2012 fördelats enligt följande: Namn Ulla Olsson Ingegerd Thornardsson Uppdrag Sekreterare för ledningsgruppen Ekonomiansvarig 5

6. Möten Ledningsgruppen för Fiskekommunerna har under 2012 haft 6 möten. Plats Datum Ant. deltagare Kvinnor Män Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla 2012-02-27 6 2 4 Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla 2012-04-23 7 1 6 Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla 2012-05-28 8 1 7 Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla 2012-09-03 9 3 6 Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla 2012-10-29 8 2 6 Bohusgården, Uddevalla 2012-12-20 8 2 8 7. Föredragningar Klusterstudien Axel Wenblad redogjorde för bakgrunden och syftet med Klusterstudien som kan ses som en uppföljning till Västra Götalandsregionens maritima strategi från 2008. Studien vill bland annat utreda vilka kompetenser som finns i regionen samt, utifrån ett näringslivsperspektiv, analysera vilka utvecklingspotentialer som finns. Sju klusterområden har identifierats och inom dessa kommer workshops att genomföras för att nå en bred förankring och samverkan kring studien. Landsbygdsdepartementet Johan Andersson Anell redogjorde för nuläget i viktiga frågeställningar som kan komma att påverka fiskets förutsättningar på lång sikt. Informationen handlade bland annat om den nya gemensamma fiskeripolitiken och Sveriges ställningstagande i viktiga frågeställningar som exempelvis överlåtbara fiskenyttjanderätter, utkastförbud osv. Fiskets betydelse för Kustkommunerna i Göteborgs o Bohus län Fiskekommunerna har under året initierat ett projekt som finansieras av Fiskeområde Bohuslän och som syftar till att utreda fiskets betydelse för kustkommunerna och även sätta det i relation till andra nationella och regionala mål som exempelvis nationella mål för turismen eller Sverige Matlandet. Bengt Strömblom är projektledare för projektet och Öckerö kommun är projektägare. Jordbruksverket Jörgen Fransson, chef för landsbygdsanalysenheten informerade om jordbruksverkets uppdrag och ansvarsområden. Informationen handlade även om Sverige Matlandet samt om några av landsbygdsanalysenhetens ansvarsområde t.ex. landsbygdssäkring samt Landsbygdsstatistisk årsbok Anna Lööv informerade om nuvarande fiskeprogram och om arbetet med Tekniskt underlag för havs- och fiskeriprogrammet 2013-2020. 6

8. Verksamhet/projekt Remissyttranden och andra skrivelser Fiskekommunerna har under året gjort ett yttrande: Europaparlamentets och rådets förordning och havs- och fiskerifonden Vidare har Fiskekommunerna kommenterat olika förslag och ställningstagenden löpande och i samband med olika dialogmöten och workshops både muntligen och skriftligen. Hemsidan www.fiskekommunerna.se. Här finns information om olika projekt, protokoll m.m Nätverkande Fiskekommunerna arbetar aktivt med olika aktiviteter för att stärka dialogen mellan yrkesfiskare, forskare och myndigheter. Samordnade möten, studiebesök, nätverksbyggande osv. är exempel på aktiviteter som Fiskekommunerna genomfört under sina verksamhetsår i syfte att skapa förutsättningar för parterna att träffas och utbyta erfarenheter. Målet är att nå en ökad förståelse för olika parters åsikter och förutsättningar. Under året har möten arrangerats där bland annat fiskhandlare, fiskgrossister, turistföretag och yrkesfiskare träffats för att diskutera logistikfrågor och ökad samverkan. Möten har även genomförts mellan yrkesfiskare, forskare och turistföretag för att diskutera olika utvecklingsprojekt exempelvis inom livsmedelssäkerhet och levandeförvaring. Yrkesfiskets framtid Yrkesfisket står inför flera stora förändringar som kommer att påverka näringens förutsättningar att bedriva sina verksamheter; en ny fiskelag diskuteras, EU:s nya gemensamma fiskeripolitik tas fram samt ett nytt fiskeprogram för 2013-2020. Samverkan och dialog är viktiga verktyg för att säkerställa yrkesfiskets möjligheter för framtiden, där yrkesfisket kan bedrivas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Möjlighet till vidareutbildning eller att kunna prova idéer genom olika utvecklingsprojekt är andra viktiga förutsättningar för att fisket skall kunna möta framtidens utmaningar. Detta arbete vill Fiskekommunerna stödja och säkerställa. Vattenbruk. Vattenbruket är ett utpekat tillväxtområde som anses ha stor utvecklingspotential i Sverige. Från regeringens sida understryks vattenbruket som ett prioriterat område där de vill arbeta för ett konkurrenskraftigt och miljömässigt hållbart vattenbruk i Sverige. Flera olika aktiviteter bedrivs i syfte att stödja denna utveckling även inom Fiskekommunernas område. Privata odlingsinitiativ är aktuella för Västkusten och här är det viktigt att stödja samverkan mellan olika aktörer (forskare, myndigheter, odlare och övriga verksamheter i området) för att skapa bästa möjliga förutsättningar. Andra exempel på aktiviteter som stödjer vattenbrukets utveckling är olika forskningsprojekt och utvecklingsinitiativ. Vattenbrukscentrum Väst samordnar forskningsaktiviteterna inom Västra Götaland. Fiskekommunerna stödjer och följer med intresse denna utveckling. 7

Följande aktiviteter och projekt har Fiskekommunerna stöttat och tagit del av under 2012: Samförvaltning norra Bohuslän. Fiskekommunerna har på olika sätt samverkat med Samförvaltningen i norra Bohuslän. Det kan gälla samverkan vid olika evenemang, workshops osv. Fiskeområde norra och södra Bohuslän. Fiskekommunerna har under 2012 stöttat arbetet inom de två fiskeområden i Bohuslän på olika sätt. Samförvaltning som modell för att utveckla vattenbruket. Fiskekommunerna samverkar med Samförvaltning vattenbruk exempelvis genom nätverksmöten, gemensamma utvecklingsfrågor mellan yrkesfisket och vattenbruket (t.ex. rening, levandeförvaring), studiebesök osv. Utvecklingsfrågor. Fiskekommunerna har varit rådgivande i samband med olika utvecklingsfrågor för näringen. Det kan gälla stödmöjligheter, rekvisitioner projektidéer. Fiskets betydelse för kustkommunerna i Göteborgs och Bohus län. Detta är ett projekt som initierats av Fiskekommunerna. Projektet syftar till att belysa kustfiskets betydelse för en levande kust- och landsbygd i kustkommunerna. Den skall beskriva kustfiskets betydelse idag men även vara framåtsyftande och analysera utvecklingstendenser fram till 2020. Den skall också ge underlag för insatser som kommunerna kan göra för att medverka till ett hållbart och livskraftigt kustfiske. Övriga aktiviteter Klusterstudien Klusterstudien är en uppföljning av Västra Götalandsregionens Maritima strategi från 2008, nu med fokus på innovation, förnyelse och framtida möjligheter. Vattenbruk och fiske samt kustturism identifierades som några av studiens tillväxtområden. Fiskekommunerna har deltagit i flera av studiens aktiviteter. Väddö folkhögskola och Ostkustens fiskelaboratorium Fiskekommunerna har utbytt erfarenheter med ostkusten kring utbildningsbehovet för yrkesfisket, dels för att säkerställa nyrekrytering men även för att kunna vidareutbilda dagens fiskare för att de skall kunna möta framtidens utmaningar. Från Västkusten har yrkesfiskare (bur och trål) samt vattenbrukare anmält intresse av att vara med i det fortsatta arbetet. Det kan handla om att sitta med i styrelsen för en eventuell kommande utbildning eller att ställa upp med praktikplatser. Vattenbrukscentrum Väst Fiskekommunerna deltar i Vattenbrukscentrum Västs arbetsgrupp och har även stöttat framtagningen av en möjlighetsstudie samt en fortsatt utrening av möjliga odlingstekniker som kan anpassas för svenska förhållanden. 8

Seminarium och Konferenser Fiskekommunerna har deltagit i flera seminarier och konferenser under året vilka anordnats av olika parter och intressenter till näringen som exempelvis; Jordbruksverkats hearing om Fiskeprogrammet 2014-2020, Fiskbranschens riksförbunds årsmöte, Kungsfenan, European Maritime Day, Nordostronkonferensen samt en konferens om överlåtbara fiskenyttjanderätter i Kristianstad. Nätverkande Nätverkandet är en stor del av Fiskekommunernas verksamhet. Dialog och erfarenhetsutbyte sker ständigt med olika intressenter kopplade till fiskenäringen (förutom de som nämnts ovan). Under året har Fiskekommunerna fört en dialog med bland annat; Hav och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Landsbygdsdepartementet, Länsstyrelser, Livsmedelsverket, Sida/ICDL. Fiskeområde Bohuslän, Leader, Food port, Fiskbranschens Riksförbund, Sveriges Vattenbrukares riskförbund, Näringens Producentorganisationer, Sveriges Fiskares Riksförbund, Västsvenska Turistrådet, Lokalproducerat i Väst, Hushållningssällskapet m.fl. 9. Ekonomi Fiskekommunerna är projektfinansierat genom Fiskeområde norra respektive södra Bohuslän. Projekttiden är 29 mars 2011-29 juni 2013 Underskrifter Uddevalla 5/2 2013 Uddevalla 5/2 2013 Arne Lernhag. Arne Lernhag Ulla Olsson. Ulla Olsson 9