En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3, handledning

En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3, handledning Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan.

En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3, handledning. Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan. Stödmaterialet är utgivet av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas från myndighetens webbplats www.spsm.se/tillganglighet. Det är tilllåtet att kopiera och citera ur materialet. Ange gärna källan. Ansvarig på SPSM: Catrin Tufvesson Utgiven: Augusti 2013 2 (74)

Innehåll Förord... 5 Inledning... 6 Varför arbeta med tillgänglig utbildning?... 7 Skollagstiftning... 7 FN:s konventioner... 8 Plan- och bygglagen... 8 Funktionshinderspolitiken 2011 2016... 9 Vad är tillgänglighet?... 11 Vad är tillgänglighet i skolan?... 11 Tillgänglighetsmodellen... 12 Tillgänglighetsmodellens utveckling... 15 Strategiskt tillgänglighetsarbete Hur börjar vi?... 17 Verktygets användningsområde... 17 Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan... 18 Arbetsgång... 18 Kommunal nivå... 19 Vid ny- och ombyggnation... 21 I befintlig miljö... 22 Organisationsnivå... 23 Gruppnivå... 24 Individnivå... 25 Indikatorer för en tillgänglig utbildning... 26 1. Förutsättningar för lärande... 27 1.1 Rätten till lärande... 27 1.2 Språk och kommunikation... 29 1.3 Kunskaper och värden... 33 1.4 Fysisk aktivitet... 34 1.5 Motivation... 35 2. Social miljö... 37 2.1 Delaktighet... 39 2.2 Jämlikhet... 40 2.3 Mångfald... 41 2.4 Demokrati... 42 3 (74)

3. Pedagogisk miljö... 44 3.1 Pedagogiska strategier och stödstrukturer... 44 3.2 Lärsituationer... 48 3.3 Lärstilar... 49 3.4 Lärverktyg... 50 3.5 Hjälpmedel... 53 4. Fysisk miljö... 54 4.1 Innemiljö... 55 4.2 Utemiljö... 65 Referenser... 69 4 (74)

Förord Lärandet sker i en relationell process där samspelet mellan social, pedagogisk och fysisk miljö ger förutsättningar för en tillgänglig lärmiljö. Grunderna för detta perspektiv har vi samlat i en samspelsmodell för tillgänglig utbildning som vi numera kallar tillgänglighetsmodellen. Utifrån tillgänglighetmodellen har vi tagit fram ett stödmaterial: kartläggning, handlingsplan och handledning. I arbetet med att ta fram detta stödmaterial har diskussionerna varit många, ibland korta och intensiva, ibland långdragna och djupgående. Nu när vi står med ett färdigt material som kan användas av skolan i exempelvis det systematiska kvalitetsarbetet, så är min förhoppning att diskussionerna runt tillgänglighet kommer att fortsätta och utvecklas ytterligare. Ska vi uppnå en utbildning som tar hänsyn till alla barns och elevers olika behov och som ger det stöd och den stimulans som de behöver för att de ska utvecklas så långt som möjligt, måste diskussionerna fortsätta. Kan det framtagna materialet vara bidragande till det så har vårt uppdrag i så fall lyckats! I detta arbete har det varit många involverade som ska ha ett stort tack: deltagarna i arbetsgruppen; Daniel Simonsson, Maude Wildow, Leif Näfver, Susanne Loheman, Tove Söderqvist Dunkers, Gunilla Fällman, Lena Hammar och Anna Sjölander, vårt kommunikationsstöd Sara Håkansson, webbredaktionen, deltagare från specialskolorna, Ingegerd Viktorin, våra samordnare: Håkan Bergkvist, Christina Dravins, Berit Engberg, Maria Hermanson och Elisabeth Norén, och ytterligare tack till Bella Danowsky och Eva Rydholm. Ett sent men ett varmt och välment tack till Ulla Sturaeus och arbetsgruppen runt regeringsuppdraget för ökad tillgänglighet i skolan. Ett extra tack till alla er i södra regionen som tålmodigt svarat på mina frågor. Till sist ett stort tack till Greger Bååth, Christer Fleur och Anders Nordin som har varit med från början när arbetet med tillgänglighet startade som ett regeringsuppdrag i myndigheten för ert förtroende och upprätthållande av intresse! Catrin Tufvesson samordnare tillgänglighet 2013-08-13 5 (74)

Inledning En tillgänglig skola för alla är vårt mål. Detta stödmaterial, som består av en kartläggning, en handlingsplan och en handledning, är en möjlig väg till att uppnå det. En modell som inkluderar de delar - indikatorer - som behöver finnas i skolan för att undervisningen ska kunna anpassas efter elevernas förutsättningar, har legat till grund för detta stödmaterial. Modellen utgår från forskning, beprövad erfarenhet och lagar och riktlinjer, och omfattar alla elever. Samspelsmodellen för tillgänglig utbildning, hädanefter kallad tillgänglighetsmodellen, ger verksamheten och pedagogen en möjlighet till ökad kunskap att arbeta för en tillgänglig utbildning utifrån en helhetssyn på elevens lärande och kunskapsutveckling. Det kan ske på olika nivåer i organisationen, inom pedagogiken, i lokaler och med utrustning. Med andra ord, en hjälpande hand för att strategiskt och medvetet utforma lärmiljön. Stödmaterialet är framtaget för verksamhet inom grundskola, grundsärskola, gymnasium, gymnasiesärskola, och specialskola och gäller för alla elever. Materialet fokuserar på möjligheter och det som generellt sätt är bra för alla, och inte på specifika funktionsnedsättningar eller funktionshinder. När skolan är organiserad så, att det finns en pedagogisk medvetenhet och pedagogerna är trygga i sina val av metoder och när de praktiska hindren är undanröjda, då finns mycket goda förutsättningar för att alla elever - med eller utan funktionsnedsättning - får en gynnsam och utvecklande skoltid 1. Syftet med tillgänglighetsmodellen är att öka kunskapen om vad man kan göra i lärmiljön runt eleverna för att göra utbildningen tillgänglig för alla. Tillgänglighetsmodellen, och detta stödmaterial, kan ligga till grund för det utvecklingsarbete som behöver ske i skolan för att öka tillgängligheten. Fördelen med denna tillgänglighetsmodell är att den skapar ett helhetsgrepp runt inlärning och vilka krav det ställer på undervisningen och skolans utformning. Tillgänglighetsmodellens utgångsläge kan med fördel användas i det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på skolorna, i det pedagogiska samtalet men också i en verksamhetsbeskrivning vid ny- eller ombyggnation. Denna handledning kan ge stöd i den självskattning som verksamheten kan göra med hjälp av de övriga delarna av stödmaterialet, för att nå målen med en skola tillgänglig för alla. Att ta fram ett stödmaterial för skolors arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla är en fortsättning på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) regeringsuppdrag 2, och i enlighet med funktionshinderspolitikens mål 2011-2016 inom utbildningspolitiken. 1 Distanskurs 22, Elever med rörelsehinder. Modul: Pedagogisk medvetenhet och vardagspraktik 2 U2009/4876/S, Uppdrag till Specialpedagogiska skolmyndigheten om fysisk tillgänglighet 6 (74)

Varför arbeta med tillgänglig utbildning? Vad säger lagen? FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 29: barnets utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 28: göra grundutbildningen obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla. En likvärdig utbildning är en demokratisk rättighet enligt de FN-konventioner som Sverige anslutit sig till. Olika rapporter 3 visar dock att vi inte har en fullt tillgänglig skola, att elever med funktionsnedsättning har lägre måluppfyllelse 4, upplever sig mer exkluderade än sina kamrater 5 samt har sämre förutsättningar för att få ett arbete 6. För att skapa förutsättningar för det arbetar kommuner och landsting med tillgänglighetsfrämjande åtgärder, men mer behöver göras i skolorna. De viljeyttringar och lagar som finns ställer krav inom flera områden på att kunskapen utökas och inkluderar olika indikatorer som påverkar tillgänglighet i skolan utifrån elevernas behov och möjlighet till lärande. Indikatorer är de kriterier som anses behövas för att utbildningen ska kunna bli tillgänglig för alla elever. Tyngdpunkten på kunskapen om lokalernas utformning har legat inom fysisk rörlighet och nedsatt syn och hörsel och oftast utifrån byggteknik, framkomlighet och säkerhet. Nu måste krav utifrån alla elevers möjligheter till lärande och kunskapsutveckling inkluderas, annars skjuter vi målet på en utbildning för alla framför oss. Skollagstiftning Syftet med den svenska utbildningen idag är att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, i lokaler och med den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska uppfyllas. I enlighet med skollagen ska utbildningen ta hänsyn till barns och elevers olika behov 7. Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön 8. Skolan är idag den största arbetsplatsen där både elever och personal är arbetstagare. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende enligt arbetsmiljöla- 3 Skolverket, 2008, Tillgänglighet till skolors lokaler och valfrihet för elever med funktionsnedsättning, Rädda Barnen, 2008, Får jag vara med? Om vardagen i skolan för elever med rörelsehinder och RBU, 2011, Skolad eller spolad 4 Skolinspektionen, 2009:6, Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan 5 SPSM, 2007a, Man vill ju vara som alla andra. Elevers röster om delaktighet och inkludering med fokus på elever med funktionsnedsättning och SPSM, 2008, Mot en inkluderande skola? Elevers syn på specialpedagogiska insatser 6 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos för 2011/ 2012 7 SFS 2010:800, Skollagen 8 Läroplan för grundskolan 2011, kap 2.3 7 (74)

gen 9. Utbildningsverksamheten får inte diskriminera något barn eller någon elev och ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla enligt diskrimineringslagen 10. FN:s konventioner Skollagen är grundad på alla barns lika värde och rätt till en tillgänglig utbildning där de ska få en kunskapsutveckling och personlig utveckling, så som det är uttryckt i FN-konventionen om barnets rättigheter och konventionen för personer med funktionsnedsättning 11. I enlighet med rådande lagstiftning och politiska viljeyttringar ska utbildningen för barn och elever främja åtnjutandet av rättigheter, inte enbart i läroplanen utan också genom undervisningsmetoder och undervisningsmiljöer. Utbildningens väsentligaste syfte är att utveckla barnens personlighet, anlag och förmågor, vilket innebär ett erkännande av att varje enskild individ har unika egenskaper, intressen och behov av lärande 12. Plan- och bygglagen Vid en ny- och ombyggnation av en skola ska enligt plan- och bygglagen 13 byggnaden utformas för att vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan, och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är dock inte många skolor som byggs om eller byggs nya, även om förändringar och nybyggnation sker. I befintliga byggnader, tomter och allmänna platser dit allmänheten har tillträde, ska hinder mot tillgänglighet och användbarhet avhjälpas 14. Alla utrymmen i skolan anses inte vara publika dit allmänheten har tillträde exempelvis klassrummen. Publik miljö kan vara skolans entré, aula, idrottshall och matsal. I Boverkets byggregler 15 finns föreskrifter och allmänna råd att följa om hur vi ska bygga generellt tillgängligt, men de är inte specifika för lärandet i skolan. För att utbildningen ska bli tillgänglig för alla behövs kunskap om möjligheten till lärande på olika nivåer i skolan och vad det kan få för pedagogiska konsekvenser. Den fysiska miljön i skolan behöver vara utformad för att ge det stöd som efterfrågas där eleven har en möjlighet till social delaktighet och trygghet, anpassad pedagogik och lärverktyg i en trygg och säker miljö. 9 SFS 1977:1160, Arbetsmiljölagen 10 SFS 2008:567, Diskrimineringslagen 11 FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 12 Unicef, 2008, Handbok om Barnkonventionen, sid 315 13 SFS 2010:900, Plan- och bygglagen 14 BFS 2011:13 HIN2 och BFS 2011:5 ALM2, Enkelt avhjälpta hinder 15 BFS 2011:26 BBR 19 och BFS 2013:14, BBR 20, Boverkets byggregler 8 (74)

Funktionshinderspolitiken 2011 2016 Strategin för funktionshinderspolitiken 16, som ligger till grund för de insatser som skolhuvudmän och statliga myndigheter ska utföra, bygger på delaktighet, jämlikhet och mångfald för alla i vårt samhälle. Funktionshinderspolitiken bygger även på de tidigare nämnda lagarna. Det understryks även att tillgänglighet sträcker sig utöver de fysiska förhållandena i skolan. Tillgänglighet för många elever är också en fråga om hur undervisningen är utformad, social samvaro, tillgång till alternativa läromedel och kommunikation samt alternativa sätt att visa sin kunskapsutveckling. Bland inriktningsmålen för funktionshinderspolitiken finns tre prioriterade områden inom utbildningspolitiken 17 : 1. Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Delmålen är: Förutsättningarna för alla barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsförmåga att utvecklas så långt som möjligt ska öka genom förbättringar av förskolors och skolors generella verksamhet. Förskolor och skolor ska förbättra sitt arbete med att göra anpassningar av verksamheten när så behövs för att undanröja hinder för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Skolor ska genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete se till att personalen har hög tilltro till alla elevers och vuxenstuderandes förmåga och visa höga förväntningar på deras skolprestationer. Detta måste i högre grad än hittills gälla även elever och vuxna med funktionsnedsättning. 2. Med utgångsläge i de förtydligade bestämmelserna i Plan- och bygglagen (PBL) och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer förbättras. Delmålen är: Möjligheterna för elever med funktionsnedsättning att välja skola liksom möjligheterna för vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning att välja förskola ska bli bättre genom en ökad tillgänglighet. Kunskapen om hur skolors och förskolors lokaler kan bli mer tillgängliga ska öka hos huvudmän, rektorer, lärare, förskollärare och övrig skolpersonal. 16 S2010/4319/FST, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 17 S2011/8810/FST, Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning och Dnr 2010:420 Förslag på delmål samt struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi 9 (74)

3. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Delmålen är: Kunskapen ska öka bland skolhuvudmän och personal i skola och förskola om de konsekvenser för barns, elevers och vuxnas lärande och kunskapsutveckling som en funktionsnedsättning kan medföra. Skolors kännedom om var de kan få råd och stöd i frågor rörande konsekvenserna för skolarbetet av en funktionsnedsättning ska öka. Tillgången till och kännedomen om olika lärverktyg, som till exempel anpassade läromedel och digitala lärverktyg ska öka. Skolors och skolhuvudmäns kännedom om hur it-stöd ska utformas för att vara tillgängliga för alla ska öka. För att uppnå målen inom funktionshinderspolitiken och utbildningspolitiken behövs ökad kunskap om sociala (genomgående riktlinjer), pedagogiska (mål 3) och fysiska kriterier (mål 2) utifrån möjligheten till lärande (mål 1). Figur 1. Figuren visar samspelet mellan målen inom funktions- och utbildningspolitiken. Det finns en tydlig viljeyttring och alla förutsättningar för att genomföra åtgärder genom de lagar och föreskrifter som antagits om att utbildningen ska vara till för alla. Tillgänglighetsmodellen som denna handledning presenterar, kan användas för att förmedla en förståelse för helheten runt eleven och dess möjligheter till lärande i skolan. Den kan även användas vid ny-och ombyggnation och vid åtgärder av enkelt avhjälpta hinder för att öka tillgängligheten i skolan ända in i klassrummet. 10 (74)

Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i skolverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som behövs och är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet 18. Vad är tillgänglighet i skolan? Tillgänglighet i skolan innebär att elevernas lärande måste ses i relation till skolans tillgänglighetsförmåga: att anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån elevernas behov 19. Tillgänglighet i skolan innebär för eleverna både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Ur elevens perspektiv är det både stort som smått som behöver vara tillgängligt under hela skoldagen. I skolan är tillgänglighet en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. I begreppet en tillgänglig utbildning måste hänsyn tas till barns och elevers olika behov 20, där en väl fungerande utbildning är tillgänglig för alla elever oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighetsmodellen består av de delar som samspelar och som alla behövs för att elevens uppsatta mål i skolan ska uppnås: förutsättningar för lärande social miljö pedagogisk miljö fysisk miljö. 18 Prop. 1999/2000:79, Från patient till medborgare - En nationell handlingsplan för handikappolitiken 19 Dnr 9-2013:215, Rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2012 för Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten 20 SFS 2010:800, 1 kap 4, Skollagen 11 (74)

Tillgänglighetsmodellen Figur 2. Samspelet i tillgänglighetsmodellen. För att göra utbildningen tillgänglig i enlighet med antagna lagar och viljeinriktningar behövs ett helhetsperspektiv. Tillgänglighetsmodellen tar ett helhetsgrepp på tillgänglighet under hela dagen i skolan utifrån lärandet. Den har ett övergripande perspektiv och är en samordningsmodell för olika insatser och tillvägagångssätt. Tillgänglighetsmodellen ger en bild av de huvudindikatorer som måste ingå i diskussionerna för en tillgänglig utbildning. Den förenklar förhållandet samtidigt som den förtydligar elevens lärmiljö. I verkligheten finns ingen så strikt uppdelning. Där interagerar alla indikatorerna med varandra, därav diskussionerna om samspelet mellan den sociala, pedagogiska och fysiska miljön utifrån lärandet. Tillgänglighet i skolan handlar inte enbart om fysisk framkomlighet, utan också om de krav som sociala och pedagogiska indikatorer ställer på den fysiska miljöns utformning 21. En likvärdig skola där hänsyn ska tas till allas lika värde innebär, utöver fysisk tillgänglighet, att arbetet med den sociala och den pedagogiska tillgängligheten alltid behöver fortgå. 21 Tufvesson och Tufvesson, 2009a 12 (74)

Tillgänglighetsmodellen består av tre hörnstenar, som utgår ifrån möjligheten till lärande och som bildar modellens fyra huvudindikatorer. De bör samspela för att eleven ska ges goda möjligheter till lärande. Huvudindikatorerna består av ett antal undergrupper. Några av undergrupperna har ytterligare underliggande indikatorer. Tabell1. De fyra huvudindikatorerna i tillgänglighetsmodellen med undergrupper. 1. Förutsättningar för lärandet innehåller indikatorer för övergripande förutsättningar för elevens lärande: Hur utformas undervisning och lärmiljö utifrån alla elevers möjligheter och rätten till en likvärdig utbildning? 2. Den sociala miljön innehåller sociala indikatorer: Hur arbetar vi för ett socialt deltagande och utbyte mellan barn, elever och vuxna utifrån allas lika värde? 3. Den pedagogiska miljön innehåller pedagogiska indikatorer: Hur ska undervisningen vara utformad så att alla elever kan tillgodogöra sig den? 4. Den fysiska miljön innehåller fysiska indikatorer: Hur ska skolans fysiska miljö vara utformad och användas för att ge det stöd som alla elever behöver? När de tre hörnen i tillgänglighetsmodellen social, pedagogisk och fysisk miljö samspelar så optimeras elevens möjligheter till lärande. Utbildningen kan då sägas vara tillgänglig och leda till en positiv kunskapsutveckling hos eleven. Det är ett mäktigt samspel mellan hörnstenarna, där vi behöver generalisera samtidigt som vi bevakar individuella förutsättningar. Relationen mellan de olika delarna i 13 (74)

samspelet är föränderlig och kan ha olika inverkan över tid 22. Målet är att alla elever ska erbjudas vara delaktiga i skolans undervisningssituationer och undervisningsmiljöer på sina egna villkor. När man ska planera och organisera utbildning eller verksamhet i en skola behöver man beakta på vilka nivåer det kan finnas behov av insatser: Organisationsnivå insatser genom prioriteringar i resurstilldelning, flexibel organisation, kompetensutveckling, samverkan och tillgång till specialistkunskap. Gruppnivå insatser genom yttre, materiella förutsättningar till exempel tillgängliga lokaler, en social miljö som främjar samspel, ett positivt klassrumsklimat, positiva attityder till olikheter, flexibla pedagogiska strategier och anpassning av lärverktyg. Individnivå insatser genom ytterligare specifika stöd för lärandet utifrån elevens möjligheter. Det kan ske kontinuerliga uppdateringar, eller vid en förändring, av vilka behov som finns i verksamheten inom alla nivåer. Detta för att undvika ett utanförskap på grund av otillgänglig lärmiljö. Ett samspel för ökad tillgänglighet i skolan förutsätter att organisationen inom alla nivåer arbetar för alla elevers delaktighet, allas lika värde och bejakar mångfald. Att pedagogiken är tillgänglig genom att alternativa och anpassade pedagogiska strategier, lärstilar och lärverktyg finns att tillgå. Att akustik, visuella intryck, luftkvalité och inne- och utemiljö är strategiskt utformade och medvetet används så att de ger det stöd som barn och elever behöver. Att allt arbete bedrivs utifrån elevernas möjlighet till lärande där det finns förutsättningar för kommunikation, fysisk aktivitet och motivation. Ett resultat av att arbeta utifrån elevernas och verksamhetens olika behov är att ingen skola kommer vara den andra lik, men kommer att innehålla begrepp och indikatorer som är gemsamma för en ändamålsenlig och tillgänglig skola. Indikatorerna baserade på tillgänglighetsmodellen bygger på teorier om samspelet mellan individ, pedagogik och lärmiljö utifrån specialpedagogik, pedagogik och miljöpsykologi och den beprövande erfarenheten runt elever med funktionsnedsättning som finns inom SPSM. Indikatorerna för en tillgänglig utbildning visar inte bara på den bredd och de överskridande kunskapsområden som behövs, utan också på att åtgärder behöver göras på organisations-, skol- och klassrumsnivå, för att vi ska uppnå en skola för alla. 22 Sambanden mellan faktorerna har sammanställts i en modell, the Human Environment Interaction-model - the HEI-modell - av R. Küller, 1991 14 (74)

Tillgänglighetsmodellens utveckling Steg 1: SPSM utvecklar en samspelsmodell för tillgänglig utbildning utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Faktorerna i modellen utgår från en generalisering så långt som möjligt när det gäller de pedagogiska konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar (det som är bra för väldigt många), innan specifika åtgärder behöver utföras 23. Fokus är på att finna de faktorer inom den sociala, pedagogiska och fysiska miljön som är bra för lärandet, för att kunna ge råd och stöd om hur skolan kan bli tillgänglig för alla elever. Modellen innefattar interaktionen mellan barn och miljö och bygger på hur barnets emotionella status påverkas av sin omgivning, vilken kan variera över tid 24. I lärsituationen finns det både positiva som negativa faktorer att ta hänsyn till som kan påverka koncentrationsnivån 25. Modellen har sitt ursprung inom miljöpsykologi, där syftet är att öka förståelsen för samspelet mellan människa och miljö. Det handlar om beteende, tankar, känslor och samspel med andra, i relation till den omgivande miljön; både den byggda och den sociala 26. Figur 3. Tillgänglighetssymbolen symboliserar samspelet mellan de tre hörnen utifrån lärandet. Steg 2: SPSM fördjupar och strukturerar samspelsmodellen för tillgänglig utbildning utifrån regler, lagar och funktionshinderspolitiken 27. Myndigheten tar fram 23 U2009/4876/S, Uppdrag till Specialpedagogiska skolmyndigheten om fysisk tillgänglighet 24 Küller, 1991 25 Tufvesson, 2007 26 Johansson och Küller, 2005, sid 17, 23 och 27-28 27 ALL 2011/416, Beslut om myndighetsgemensam samordning och myndighetsgemensamma verksamheter 15 (74)

ett antal indikatorer för en tillgänglig utbildning, som modellen ligger till grund för. Indikatorerna bygger även på nationella mål inom: FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skollagen arbetsmiljölagen diskrimineringslagen plan- och bygglagen nationell handlingsplan Från patient (2010) funktionshinderspolitisk strategi 2011 2016. Steg 3: SPSM tar fram ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan och består av tre delar; ett kartläggningsmaterial, en mall för handlingsplan och en handledning. Sju statliga specialskolor provar indikatorerna innan myndigheten fastställer dem samt utformningen av de tre delarna av stödmaterialet. Tanken var att stödmaterialet ska kunna användas i skolans systematiska kvalitetsarbete, vara ett komplement till kvalitetssäkringsprogram och vara ett stöd i skolans tillgänglighetsarbete. Tanken var också att stödmaterialet skulle kunna användas på flera olika nivåer inom skolans organisation. 16 (74)

Strategiskt tillgänglighetsarbete Hur börjar vi? Om allting fungerar för eleverna i skolan så pratar vi inte om tillgänglighet, utan det är först när målen inte nås som vi blir medvetandegjorda om skolans brister. Skolan kan undvika att hamna i den situationen så långt som det är möjligt genom ett förebyggande och strategiskt tillgänglighetsarbete inom skolans systematiska kvalitetsarbete 28, i likabehandlingsarbetet 29 och i det pedagogiska samtalet. Verktygets användningsområde Verktyget för värdera tillgänglighet i skolan kan användas som Del av systematiskt kvalitetsarbete - för att säkerställa att de nationella målen uppnås genom systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen 30. Komplement till olika kvalitetssäkringsprogram, exempelvis Qualis. En del av budgetprocessen. Underlag för kompetensutveckling. Handledning för strategiskt tillgänglighetsarbete: i befintlig miljö och verksamhet vid omorganisation vid ny- och ombyggnation. Underlag för att skapa diskussion om skolans arbete med tillgänglig utbildning utifrån vad vi har för kunskap om vår möjlighet till lärande, samvaro, former och rum för lärande och (se nedan). 1. Vår möjlighet till lärande rätten till lärande språk och kommunikation AKK tvåspråkighet; svenska och teckenspråk kunskaper och värden fysisk aktivitet motivation 2. Samvaro för lärande delaktighet jämlikhet mångfald demokrati. 28 Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitétsarbete, 12:1305 29 Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 12:1274 30 SFS 2010:800, 4 kap 3-4, Skollagen 17 (74)

3. Former för lärande pedagogiska strategier och stödstrukturer arbetslag elevhälsa lärsituationer lärstilar lärverktyg it i lärandet hjälpmedel 4. Rum för lärande innemiljö auditiv miljö visuell miljö luftmiljö rumsfunktion rumsutformning utemiljö skolgården Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan Stödmaterialet för en tillgänglig utbildning består av tre delar, del 1 kartläggning, del 2 mall för en handlingsplan och denna handledning. I del 1, kartläggning, kan en självskattning av den egna verksamheten göras med stöd av denna handledning. I del 2, handlingsplan, finns ett underlag för vidare åtgärder. Materialet vänder sig till grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Materialet är tänkt att användas av skolledningen tillsammans med arbetsgrupperna i verksamheten. Det handlar om att utveckla skolans tillgänglighetsförmåga; att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till elevernas lärande. Arbetsgång I del 1, kartläggning, gör du en inventering av hur väl din ansvarsdel i verksamheten stämmer överens med kriterierna som belyser indikatorn. Längre fram i denna handledning kan du läsa hur du ska tolka kriterierna. Varje avsnitt har en färgmarkering för att underlätta sökningar. Läs igenom alla nivåerna inom varje indikator innan du gör en självskattning. Fyll sedan i din poäng för varje indikator. För att uppnå högsta nivån (1) måste verksamheten ha tagit sig från lägstanivå (-1) och förbi mellannivån (0) först. Högstanivå (1) = Utbildningen har hög tillgänglighet. Verksamheten arbetar aktivt genom att stimulera och ge förutsättningar för att utbildningen ska vara tillgänglig för alla elever. För att behålla standarden behöver verksamheten göra kontinuerligt underhåll och uppdatering. 18 (74)

Mellannivå (0) = Utbildningen är tillgänglig för de flesta elever, men inte för alla. Vissa delar behöver verksamheten förbättra för att utbildningen ska vara tillgänglig för alla elever. Lägstanivå (-1) = Verksamheten saknar kunskap eller bedriver inget strategiskt arbete för att utbildningen ska vara tillgänglig för alla elever. Verksamheten behöver göra en insats för att utbildningen ska bli tillgänglig för alla elever. Om du anser att verksamheten delvis når upp till kriterierna inom respektive poängnivå, kan du räkna halva poäng. Högstanivån gäller för alla elever, med eller utan funktionsnedsättning. När alla indikatorer är värderade kan ni diskutera i arbetslag och ge förslag på åtgärder som i samarbete med skolledning beslutas och verkställs. Diskutera de åtgärder som arbetslagen föreslagit efter att alla indikatorer är värderade. Skolledning i samarbete med arbetslagen beslutar om åtgärder som ska verkställas. Skolledningen behöver också besluta hur åtgärderna ska genomföras, vem som ansvarar och när åtgärderna ska genomföras och följas upp. I del 2, handlingsplan, kan verksamheten dokumentera beslutade åtgärder. Rektorer kan använda materialet på organisationsnivå och pedagoger och annan skolpersonal på gruppnivå. Det är viktigt att komma ihåg att göra kontinuerliga uppdateringar av vilka behov som finns i verksamheten. Dessa kan göras med en viss regelbundenhet (årligen) eller vid behov eller förändring, till exempel när en ny elev med någon form av funktionsnedsättning kommer till skolan, eller gruppens sammansättning ändras. Att göra utbildningen tillgänglig för alla innebär arbete på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå, i både den kommunala verksamheten samt skolenheten. Frågor att ta ställning till: Upplever alla elever delaktighet och trygghet i skolan? Erbjuds alla elever pedagogik och lärverktyg utifrån sina möjligheter? Ger den fysiska miljön det stöd som skolans elever behöver? Är lärandet anpassat efter elevernas rättigheter och behov? Kommunal nivå Vad säger lagen? Skollagen 4 kap 3 : Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 19 (74)

I kommuner finns möjlighet för politiker, förvaltning och rektorer att diskutera en tillgänglig utbildning på en övergripande nivå. Som en del av det strategiska tillgänglighetsarbetet i kommunen kan man utgå ifrån diskussion utifrån följande frågor: Vad innebär och omfattar en tillgänglig utbildning i vår kommun? Hur ser det ut i verksamheten där undervisningen bedrivs? Behöver vi inventera? Hur får vi in tillgänglighetsplanering i styrdokumenten? Hur förankrar vi tankarna hos ledning och bland medarbetare i verksamheten? Vilka prioriteringar måste vi göra? Har vi behov av kompetensutveckling? Vilket stöd av specialistkunskap behöver kommunen eller verksamheten? Finns behov av samverkan med andra? Vilka resursfördelningar behöver vi göra? Hur ska långsiktiga och kortsiktiga mål förverkligas? Ansvarsfördelning? Hur kan samarbetet mellan kommunens skolor, elevhälsa, utvecklingsenhet, inköpsansvarig och fastighetsförvaltning på bästa sätt stödja en tillgänglig utbildning? På kommunal nivå finns styrdokument och politiska viljeinriktningar utöver de nationella som man kan utgå ifrån i diskussionen om tillgänglig utbildning. Vad står det i dokumenten? Vad betyder det för den kommunala verksamheten och budgeten? Hur och när ska beslutade åtgärder följas upp? Arbetar kommunen aktivt för att göra utbildningen tillgänglig för alla. Exempel på dokument: budget kommunal handikapplan eller tillgänglighetsplan likabehandlingsplan investeringsplan eller fastighetsplan för skolans verksamhet underhållsplaner verksamhetsutveckling samverkansavtal. Kommunen är ofta beställare vid en ny- eller ombyggnation och kan då ställa krav på hur byggnaden ska utformas tillsammans med den verksamhet som ska bruka byggnaden. 20 (74)

Vid ny- och ombyggnation Vad säger lagen? Plan- och bygglagen 8 kap 1 : En byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan, och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vid en ny- och ombyggnation av en skola ska de lagar och riktlinjer som finns för tillgänglighet följas. Utöver det kan skolans verksamhet diskutera vad tillgänglig utbildning betyder för just dem när det gäller hur den fysiska lärmiljön ska utformas för att ge det bästa stödet utifrån verksamhetens behov. Att ta fram en verksamhetsbeskrivning och låta den påverka utformningen är ett sätt att skapa en tillgänglig fysisk miljö. En verksamhetsbeskrivning berättar hur dagens verksamhet ser ut, och vilka förändringar man tror kommer att ske framöver och som verksamheten behöver ta hänsyn till. Den ska ge en så uttömmande bild som möjligt av till exempel antalet elever och personal, det dagliga arbetet och krav på utrymmen. En sådan verksamhetsbeskrivning bör följa med genom hela byggprocessen 31. Det är av yttersta vikt att viljeinriktningen följs, men även att någon utses att bevaka verksamhetens intressen. I en verksamhetsbeskrivning kan skolan beskriva de fysiska behoven utifrån vilket stöd miljön ska ge för att optimera lärandet för dem som ska bruka byggnaden. När en verksamhet får möjligheten att göra en ny- eller ombyggnation ska allas olikheter och likheter, tänkas in i verksamheten för att undvika senare särlösningar så långt det är möjligt. Med andra ord, generalisera behov samtidigt som individuella förutsättningar bevakas. 31 Tufvesson och Tufvesson, 2009b 21 (74)

Figur 4. Problematiseringstillfälle i för-projektsfasen i cyklisk modell av byggprocessen utifrån verksamhetens behov (Tufvesson och Tufvesson, 2009b). I befintlig miljö Vad säger lagen? Arbetsmiljölagen 2 kap 1 : Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Befintliga lokaler är svåra att få ombyggda efter verksamhetens behov. Det kan bero på praktiska, ekonomiska eller organisatoriska orsaker. Men finns det kunskap om vad som påverkar möjligheten till lärande kan verksamheten använda sig av de befintliga lokalerna utifrån de förutsättningar som finns. Genom att vara medveten om vad som är bra eller mindre bra i den fysiska miljön kan verksamheten organisera hur de använder lokalerna och göra anpassningar där efter. Det kan verksamheten göra både övergripande och utifrån individuella behov. 22 (74)