Allmän Rörelselära
- Skydd Skelettet; Osteologi - Stöd-stabilitet - Mekanisk bas för rörelse - Blodbildning (röd benmärg) - Kalciummetabolismen Kalcitonin (sköldkörteln) sänker blodets kalciumhalt PTH (bisköldkörteln) ökar blodets kalciumhalt genom nedbrytning av ben
Inre axiala skelettet 80 st. ben som uppstår ur embryots somiter (segment) Yttre appendikulära extremitetsskelettet 126 st. ben uppstår ur embryots sidoplattor
Leder; Arthrologi Synarthroser (fogar) Fibrösa leder (juncturae fibrosae) Suturer Syndesmoser Gomphoser Broskleder (juncturae cartilagineae) Synchondroser Symphyser Diarthroser (juncturae synoviales)
Diartros Eller Synnovialled Synartros
Synovialleder Ledhuvud, Ledpanna Ledbrosk, Ledytor (facies articularis) Ledskiva (discus articularis) Ledhåla, Ledvätska Ledkapsel Synovialmembran, stratum synovium Stratum fibrosum
Synovialleder forts Menisk (meniscus articularis) Bursa (slemsäck) (bursa synovialis) Senskida Kollateralligament Intraartikulära ligament (ledband) Labrum articularium Amphiarthroser (stramleder)
Ledtyper Planled Gångjärnsled Pivotled Äggled Sadelled Kulled
640 st. Muskler (Anatomi) Proximalt fäste ursprung Distalt fäste fäste Huvud (caput) muskelbuk innehåller de kontraktila elementen (sarcomererna) Bindvävshylsor huvudets bindvävsdelar Endomysium (runt muskelfiber) Perimysium (runt muskelbunt) Epimysium (runt muskel) Fascia (runt muskelgrupp) Sena (tendo) Senskida (vagina tendinis)
Runt en enskild muskel finns tre lager av tät oregelbunden bindväv. Endomysium omger muskelfibern d.v.s. muskelcellen: Perimysium omger bunten (fasciceln) 10-100 muskelfibrer Epimysium omger muskeln Dessa lager är kontinuerliga med senan.
Muskler forts Aponeurosis Bred, platt sena Retinaculum Bindvävsstruktur (ligament) som håller ihop ett antal senor Mellansena(tendo intermedius) Kan skilja åt flera muskelbukar inom samma muskel: M omohyoideus eller som Intersectiones tendinae: M rectus abdominis Senskidor Vaginae tendinum runt senor vid hand, fot, finger och tåleder
Retinaculum tvärgående Bindvävsstråk Visceralt lager Parietalt lager
Parallellfibriga Rak Spolformad (fusiform) Snedfibriga el. pennata Unipennat Bipennat Multipennat Rund
Muskler får namn efter Fiberriktning Muskelns läge Muskelns funktion
Muskelstorlek Antal bukar Formen Fästen
Muskler funktion. Stabilitet allmänt När en kropp rubbas av en kraft men återfår sin originalposition inom en kort tidrymd är kroppen stabil. Att förhindra en oönskad riktning Passiva stabilisatorer- Ben och dess former Leder med ledkapslar Ligament Ledhålor med relativt vakuum Ledskivor (diskar) Aktiva stabilisatorer (styrs av nervsystemet)- det eccentriska muskelarbetet
Mobilitet Typ av rörelser Translatoriska (linjära)- glidrörelser Rotatoriska (angulära)- rörelser runt en rotationsaxel. De flesta rörelser över leder är både translatoriska & rotatoriska
Rörelseaxlar- Sagittal - Ant/Post Transversal - Med/Lat Vertikal - Sup/Inf Ledhuvud- Konvex Ledpanna- Konkav Formen på ledändar möjliggör angulära rörelser
Olika Funktionsbegrepp ex. rörelser av extremiteter Frontalplan Sagittalplan Transversalplan Sagittal axel Abduktion/Adduktion Transversal axel Flexion/Extension Vertikal axel Introt./Utåtrot. Pron./Sup.
Koncentriskt dynamiskt muskelarbete - interna kraften dominerar - vid acceleration - arbete och rörelse i funktionsriktning - liten kraftutveckling - hög energiåtgång Statiskt muskelarbete - interna kraften i jämvikt med den externa. - vid fixering - ingen rörelse - intermediär kraftutveckling - intermediär energiåtgång Eccentriskt dynamiskt muskelarbete - externa kraften dominerar - vid deacceleration - arbete och rörelse mot funktionsriktning - hög kraftutveckling - låg energiåtgång
Aktiv spänning utvecklas i de kontraktila elementen. Passiv spänning utvecklas i de icke-kontraktila elementen dvs bindväven Agonister muskler som gör en specifik rörelse över en led - Primär agonist (primary mover) den viktigaste agonisten Antagonister- muskler som motverkar agonisterna
Förhållande mellan muskellängd och spänning Mest aktiv spänning utvecklas när sarcomererna är halvt utdragna.
Aktiv insufficiens en muskel som inte kan dras samman fullt och därmed inte utnyttja leders rörelseomfång. - gäller för bi- och multiartikulära muskler (dvs löper över fler än en led.) - ex. de långa fingerflexorerna som både korsar handled och fingerleder. Svårare att böja handleden med böjda fingrar. Passiv insufficiens en muskel som inte kan tänjas fullt ut och därmed inte utnyttja leders rörelseomfång. - gäller för bi- och multiartikulära muskler. ex. hamstrings som både korsar höft- och knäled. Svårare att böja höften när knäna är sträckta.