TN 194 /16 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 15 juni 2016 Diarienummer 2367/15 Samhälle och planering Per Bergström Jonsson Telefon 031-3682655 E-post: per.bergstrom.jonsson@trafikkontoret.goteborg.se Fastställande av åtgärdsvalsstudie Linbana över älven år 2021 samt fortsatt process för ett genomförande Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att att godkänna trafikkontorets reviderade åtgärdsvalsstudie Linbana över älven år 2021. uppdraget, som trafikkontoret tidigare givits av Trafiknämnden om att ta fram en genomförandestudie, revideras till att genomförandestudien ska syfta till att bygga en första stomlinbana i Göteborg med ställningstagandena a-l (återfinns nedan i sammanfattningen) som planeringsinriktning. föreslå att Kommunstyrelsen fastställer att Göteborgs Stad ska planera för att bygga en första stomlinbana i Göteborg med ställningstagandena a-e (återfinns nedan i sammanfattningen) som planeringsinriktning. Sammanfattning Trafikkontorets samlade syn på linbanefrågan återfinns i reviderad åtgärdsvalsstudie, som bifogas. Här återges de viktigaste delarna. Linbanor kan användas på många sätt. Trafikkontoret bedömer att det sätt som trafikkontoret siktar på och som vi beskriver i denna åtgärdsvalsstudie, kommer att göra vår stomlinbana till en av de absolut mest användbara urbana linbanorna i världen. Vi är ute efter att vara noggranna i att koppla stomlinbanor väl in i stadsväven både på kvartersnivå och på systemnivå samt att systemet ska bli pålitligt, tryggt, tillgängligt, snabbt och ekonomiskt effektivt för många parter. Trafikkontoret föreslår att den första stomlinbanan uppförs mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen, via Lindholmen och Lundby. Stomlinbanan ska 1(11)
präglas av hög kvalitet och genomtänkt planering, för att i dessa ge linbanetekniken maximala förutsättningar att omfamnas av resenärer, besökare och andra Göteborgare. Vi tror att den första stomlinbanan kommer att förbättra livsvillkor för boende i närområden som behöver aktivt stöd för att komma ikapp, skapa förbättrade förutsättningar för nyexploateringsområden i stomlinbanans närhet samt bidra till att utveckla besöksnäringen i Göteborgsområdet. Trafikkontoret gör i åtgärdsvalsstudien följande ställningstaganden. Trafikkontoret förordar att ges ett mandat att leda en planering som syftar till att bygga en första stomlinbana i Göteborg som: a. syftar till att utgöra en tvärlänk som på ett innovativt och resurseffektivt sätt möjliggör en tätare och mer sammankopplad stad. b. binder samman Järntorget, Lindholmen, Lundby och Wieselgrensplatsen som en helt integrerad del av stomkollektivtrafiken. c. byggs sammanhållet och trafiköppnas i sin helhet senast år 2021, gärna tidigare. d. kostar maximalt 1,1 miljarder kronor (2015 års prisnivå) att planera, projektera, bygga och driftsätta. e. resenärer som betalat biljett genom Västtrafiks ordinarie biljettsystem kan resa med utan extra biljettkostnad. f. har hög persontransportkapacitet, minst 2 000 resenärer per riktning och timme. g. har en mycket hög turtäthet, minst en gondol per minut. h. har en marchfart på 18-25 km/h. i. är så vindstabil att den klarar styv kuling eller mer i sidvind utan att behöva stängas för trafik. j. inte begränsar nuvarande farleder för sjöfart. k. uppfyller högt ställda tillgänglighetskrav. Bland annat ska gondolerna regelmässigt stannas helt och hållet för på- och avstigning vid stationerna. l. ger cyklister möjlighet att använda stomlinbanan. Arbetet föreslås ske med hög grad av samverkan med bland andra AB Västtrafik, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, Älvstranden Utveckling AB, berörda stadsdelsförvaltningar, Västra Götalandsregionen och Storgöteborgs Räddningstjänst och med ett fortsatt öppet förhållningssätt till allmänheten. Denna stomlinbana är en jubileumsåtgärd inför stadens fyrahundraårsfirande. Ekonomiska konsekvenser Trafikkontoret har tidigare tilldelats 30 mkr under åren 2016-2018 för att utföra en genomförandestudie. Vi bedömer att dessa medel räcker till det syftet. Trafiknämnden har tidigare inom ramen för stadens arbete med långsiktigt investeringsunderlag äskat cirka 1000 mkr för att bygga denna linbana. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 2(11)
Beslut enligt förslag innebär med stor sannolikhet ekonomiska åtaganden för staden. Den totala investeringskostnaden för stomlinbanan är i nuläget bedömd till 1,1 miljarder kronor i 2015 års penningvärde. Det är ännu inte bestämt hur stor del av denna kostnad som staden kommer behöva bära i ett livscykelperspektiv. Detta kommer att tydliggöras i nästa beslutsfas vid fastställande av genomförandestudien. Den genomsnittliga årliga kostnaden för drift, underhåll och reinvesteringar bedöms uppgå till mellan 40 och 50 miljoner kronor i 2015 års penningvärde. Huruvida Göteborgs stad behöver bära någon del av denna årskostnad är oklart men givet att stomlinbanan blir fullt integrerad i kollektivtrafiken bör huvudparten av denna kostnad rymmas inom Västtrafiks ansvar. Dessa skattningar är relativt tidiga kostnadsskattningar som fortfarande innehåller flera stora poster som hanterats schablonmässigt. Arbetet med att identifiera en trolig investeringsbudget och budget för drift mm för detta projekt fördjupas inom den nyligen påbörjade genomförandestudien. Projektet har ännu inte bedömt behovet av och därmed kostnaden för eventuella anpassningar av omkringliggande trafiklösningar och gaturumsfunktioner. Staden har tillsammans med Västra Götalandsregionen ansökt om stadsmiljöavtal för upp till halva investeringskostnaden och denna stomlinbana ingår också som en del av den pågående Sverigeförhandlingen. Det fortsatta arbetet behöver finna rätt finansieringsmix av kommunala, regionala, statliga, internationella och privata medel. Konsekvenser sett ur ett barnperspektiv Stomlinbanan kommer att stanna 10-20 sekunder för möjligheten att stiga på gondolen, likadant vid avstigning. Vi bedömer därmed att även små barn enkelt och tryggt kommer kunna kliva på och av gondolerna. Barn med skolkort i kollektivtrafiken kommer att kunna använda linbanan utan extra kostnad på samma sätt som övrig kollektivtrafik. För många ungdomar kommer linbanan att innebära en genväg till gymnasieskolorna vid Lindholmen. Barn och ungdomar kommer vara sedda i stationerna då vi avser att bemanna både påstignings- och avstigningsplattformarna med stationsvärdar. Det bör innebära att stationsmiljön känns trygg och säker även för ungdomar. Vidare har trafikkontoret fått in synpunkter på linbanearbetet från Ungdomsfullmäktige, vilket vi kommer att fortsatt hantera i arbetet. Konsekvenser sett ur ett jämställdhetsperspektiv Vi bedömer att stomlinbanan kan användas fullt ut av både kvinnor och män. Då kvinnor normalt använder kollektivtrafiktjänster mer och oftare än män, bör den förbättring av tillgängligheten som stomlinbanan innebär, kunna medföra något utjämnade resvillkor mellan kvinnor och män. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 3(11)
Många personer med höjdskräck kommer nog tveka att använda stomlinbanan. Vi har ingen information om personer med höjdskräck fördelar sig jämnt eller ojämnt mellan könen. Konsekvenser sett ur ett mångfaldsperspektiv Beslut enligt förslag innebär att ett nytt kollektivtrafikslag införs i Göteborg som har en mycket hög grad av tillgänglighet. Att säkerställa att gondolerna stannar helt inne på stationerna för på- och avstigande möjliggör för svagare trafikantgrupper att använda linbanan. Trygghetsfrågan i ett obemannat fordon är viktig att fortsätta utreda tillsammans med de framtida användarna. Stomlinbanan kommer sannolikt inte att kunna användas av personer med allvarlig höjdskräck, vilket innebär att linbanan inte bör vara det enda möjliga resealternativet mellan två punkter, dock kan den vara snabbare och ha högre turtäthet än alternativen. Stomlinbanan ökar sannolikt kollektivtrafikens attraktivitet genom att erbjuda genvägar i stomkollektivtrafiksystemet. Då ekonomiskt svagare grupper i högre grad är hänvisade till kollektivtrafiktjänster än resor med ex privatägd personbil bedömer vi att linbanan bidrar till att utjämna livsvillkor mellan olika socioekonomiska grupper. Linbanan överbryggar Ramberget som idag utgör en barriär för social integration mellan Lindholmen och centrala delar av Hisingen. Linbanan kan därmed innebära ökat socialt utbyte mellan dessa områden vilket bör kunna ses som en integrationseffekt. Stomlinbanan bedöms kunna nå grön (högsta) standard avseende tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Därmed bidrar den till att ge dem fler resalternativ än tidigare. Linbanan bedöms skapa 50-65 nya helårsarbetstillfällen. Ett flertal av dessa tjänster är av enklare karaktär och skulle kunna vara instegtjänster för personer som annars har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Konsekvenser sett ur ett miljöperspektiv Stomlinbanan drivs helt med elektricitet. Reservaggregat vid huvudmotorhaveri eller strömavbrott kan dock komma att drivas med flytande drivmedel för att skapa redundans gentemot huvuddrivkällan. Stomlinbanan kommer troligen att drivas av två elmotorer som är stationära i en av mellanstationerna (Lindholmen eller Lundby). Energiförbrukningen per producerad platskilometer bedöms vara ca 0,07 kwh/platskilometer. Det ligger något högre än modern spårvägstrafik men något lägre än konventionella bussar i stadstrafik och betydligt lägre än personfärjor. Linbanan kommer att generera ljud. Dock är det ett i jämförelse med många andra trafikslag ett tyst system. De främsta ljudgeneratorerna är motor, växellåda och när gondol passerar ett torn. Motorer och växellådor kommer att kapslas in i stationsbyggnaderna. För linbanesystem lika dem trafikkontoret föreslår finns uppgifter om att maximal ljudnivå inne i stationer vid plattformen på ca 57 db, utsida station vid gondolutfart ca 52 db, utsida station tio meter från gondolutfart ca 49 db, vid annan sida av Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 4(11)
stationen än gondolutfartssida ca 44 db och på marknivå under ett 50 meter högt torn ca 48 db. De trekabliga linbanesystemen kräver något mindre smörjning av rörliga delar än andra linbanesystem risken för viss nedsmutsning med smörjoljerester runt linbanetornen mm är därför relativt liten. Den visuella effekten av linbanetrafiken kommer på sina platser troligen att upplevas som störande. Vi har aktivt avstått från att lokalisera linbanan i känsliga stadsmiljöer (ex nära Feskekörka). Dock har vi inte kunnat undvika helt att linbanan kan komma att medföra ökad insyn i bostäder som idag är belägna högt upp i hus och som därmed har mycket begränsad insyn. Fortsatta studier behövs för att undersöka hur anläggningen påverkar exempelvis stadsbild, buller och fauna. Konsekvenser sett ur ett omvärldsperspektiv Beslut enligt förslag innebär att Sverige får sitt första nya trafikslag inom kollektivtrafiken sedan tunnelbanans införande i Stockholm på 1930-talet. Som det ser ut just nu kommer stomlinbanan mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen kunna bli Nordeuropas första urbana linbana. Vi märker av ett stort internationellt intresse för vår planering och vi ser att andra urbana linbanor lockar många turister. Skidliftsbranschen i Sverige har uttalat att det skulle vara välgörande för kompetensförsörjningen avseende drift av linbanor i Norden om Göteborg etablerade den tänkta stomlinbanan. Stefan Eglinger Trafikdirektör Jörgen Einarsson Avdelningschef Bilagor Reviderad åtgärdsvalsstudie: Linbana över älven 2021 - att etablera linbanor i Göteborg. Sammanställning av inkomna remissynpunkter på åtgärdsvalsstudie: Linbana över älvan 2021. Inkomna remissyttranden i fulltext. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 5(11)
Bakgrund Göteborgs Stad har genom trafiknämnden sedan 2013 utrett frågan om linbanor som en del av det kollektiva resandet i Göteborg. Skulle linbana börja ses som en del av kollektivtrafiken är detta det första nya kollektivtrafikslaget i Sverige sedan införandet av tunnelbanan i Stockholm på 1930-talet. Göteborg & Co AB fick i oktober 2009 i uppdrag av kommunstyrelsen att tillsätta en utredning med uppgift att, i samverkan med Göteborgs Stads nämnder och bolag, ta fram ett förslag till projekt- och tidsplan samt budget för stadens 400årsjubileum år 2021. Göteborg & Co genomförde utredningsuppdraget i en öppen dialog med nämnder, bolag, allmänhet och ett stort antal experter inom en rad olika områden. Resultatet summerades i Möjligheter på väg till Göteborgs 400-årsjubileum. Förslag till arbetsplan. Linbana i Göteborg fanns då med som ett medborgarförslag. Till Göteborgs 300-årsjubileumsfirande uppfördes en linbana mellan Liseberg och nybyggda andra delar av jubileumsfirandet. Under åren har olika förslag framförts om linbanor mellan olika platser, för att minska effekterna av stadens barriärer och skapa närhet. Under hösten 2013 genomförde trafikkontoret en förstudie om linbanor som alternativ kollektivtrafik i Göteborg, som ett underlag till både jubileumsplanen för stadens 400-årsfirande och till stadens miljöprogram. Utredningens sammanfattande bedömning efter förstudien var att de sammantagna fördelarna med ett linbanesystem bedömer vi är så stora att en välplacerad linje bör kunna medföra stora fördelar för många vardagsresenärer till en relativt liten kostnad för samhället. Vi rekommenderar därför att beslut tas om att fortsätta att fördjupa utredandet om linbanor i Göteborg. I den utvecklade jubileumsplanen för åren 2014-2015 nämns att Linbana över älven är ett av jubileumsprojekten som är redo att ta steget vidare. I januari 2014 beslutade Jubileumskommittén att anslå ytterligare medel för att trafiknämnden skulle kunna gå vidare med fördjupade utredningar om linbana. Trafikkontoret har uppfattat att förslaget om att införa en linbana över älven i Göteborg har mottagits väl och att det finns en politisk vilja att undersöka om detta skulle kunna realiseras till jubileumsåret 2021. Utöver jubileumsaspekten skulle linbanor kunna erbjuda nya kopplingar över älven, vilket går väl i linje med Stadens mål om att bygga samman staden över älven samt att komma närmare vattnet. Vidare erbjuder linbanan en innovativ transportlösning som skulle kunna attrahera nya resenärer samt öka effektiviteten i befintliga system. Trafikkontoret arbetade vidare under 2014-2015 med frågan tillsammans med Västra Götalandsregionen och Västtrafik då undersökningar visade på en mycket positiv omflyttning inom kollektivtrafiken till följd av uppförande av linbanor, samt i flera fall mycket stora restidsvinster. Samtidigt verkade inte investerings- och driftskostnaderna avskräckande i förhållande till den förväntade nyttan. Det är trafikkontoret som har drivit arbetet med linbanefrågan och vid behov stämt av olika frågor med representanter för andra förvaltningar och bolag inom staden. Hösten 2014 bjöd trafikkontoret in tjänstepersoner från Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat till en nära samverkan kring Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 6(11)
linbanefrågan. Strax därefter bjöds även tjänstepersoner från Västtrafik in. Trafikkontoret håller samman utredningsarbetet men allt arbete sker i samverkan med dessa två parter. Trafiknämnden har informerats ett antal gånger både muntligt och skriftligt i frågan och avstämning har även skett med trafiknämndens presidium vid behov. Under hösten 2015 påbörjades en större informationssatsning med en ny hemsida, informationsmöten för tjänstemän inom staden, samt information till byggnadsnämnden. I början av 2016 kompletteras detta med information till kommunstyrelsen, fastighetsnämnden samt möten öppna för allmänheten. Under sommaren 2015 formades projektet Etablera linbanor i Göteborg inom trafikkontoret för att kunna intensifiera arbetet med att få en linbana på plats till senast 2021, samt förbereda för ytterligare linbanor i Göteborg till senast 2026. Projektet har sedan hösten 2015 fokuserat på att ta fram den åtgärdsvalsstudie som detta tjänsteutlåtande hanterar. Vid trafiknämndens sammanträde den 11 februari 2016 gav trafiknämnden trafikkontoret ett uppdrag att sända åtgärdsvalsstudien på remiss samt ytterligare ett uppdrag att gå vidare med att starta genomförandestudie och fördjupa övrigt planeringsarbete i syfte att möjliggöra byggande av en stomlinbana så som det föreslås i åtgärdsvalsstudien (remissversionen). Inkomna remissvar och synpunkter Åtgärdsvalsstudien remitterades mellan slutet av februari och slutet av april. Ett 40-tal yttranden har inkommit. I många av de yttranden som inkommit lämnas ofta likartade synpunkter i ett antal ofta förekommande aspekter och frågeställningar. Dessa synpunkter omnämns i detta avsnitt. Samtliga yttranden finns bilagda i sin helhet. I yttrandena har följande synpunkter varit framträdande: Positivt mottagande av stomlinbanan - I en betydande andel av de inkomna yttrandena framhålls att remissinstansen är positiv till linbana, som nytt innovativt kollektivtrafikmedel i Göteborg och att etablera en linbana mellan Järntorget på fastlandssidan och Wieselgrensplatsen på Hisingssidan. Många trycker på att linbanan skulle medföra att flera mycket kraftiga fysiska och också mentala barriärer överbryggas. Barriärerna det talas om är framför allt Göta älv samt Hamnbanan och Lundbyleden. Utförande och drift av stomlinbanan - Många yttranden tar upp frågan om huvudmannaskap för den föreslagna stomlinbanan på sträckan Järntorget- Lindholmen-Lundby-Wieselgrensplatsen, om den ska utgöra del av den ordinarie kollektivtrafiken och om den ska ingå som del i Västtrafiks ordinarie taxesystem. Finansiering av linbanan - Frågan kring finansiering och ägande av linbaneanläggningen lyfts av flera remissinstanser. Trygghets- och säkerhetsfrågor Trygghets- och säkerhetsfrågor är framträdande i många yttranden och handlar både om trygghet och säkerhet under resan, det vill säga stationernas och gondolernas utformning, plats för antal passagerare i gondolerna, bemanning av gondoler och stationer, bokningsbara gondoler med mera. Men det handlar också om trygghet längs anslutande gång- och cykelvägar och kopplingar till annan kollektivtrafik, trygga och säkra cykelparkeringar, befolkade stationer det vill säga till Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 7(11)
exempel förekomst av service och annan verksamhet i och i anslutning till stationer med mera. Säkerhetsfrågorna handlar också om gondolernas utformning i händelse av olycka som kräver evakuering, det vill säga räddningstjänstens tillgänglighet, påseglingsskydd på torn som eventuellt etableras i älven, säkerhet kring tornen på land med mera. Fler linbanesträckningar Flera yttranden berör frågan om fler linbanesträckningar och att den lila linjen bör etableras som en första utbyggnad för att sedan utvärderas innan fler linjer planläggs och etableras. I några yttranden föreslås också att en första etapp av linbanan byggs mellan Järntorget och Lindholmen, innan hela sträckningen till Wieselgrensplatsen byggs ut. Analys av sociala konsekvenser och konsekvenser för barn och unga I flertalet yttranden efterfrågas och påtalas tydligare analys av både sociala konsekvenser och barnkonsekvenser. Linbanan som identitetsskapande objekt I flera yttranden tas frågan om linbanans potential som identitetsskapande objekt upp. Linbanan kommer att vara synlig över stora delar av Göteborg och inverka både på stadsbilden och på stadens identitet. I yttrandena framhålls att det är kan vara ett tillfälle att förankra den nya identiteten i ett lokalt sammanhang och förstärka befintliga kvaliteter. I ett större perspektiv är det en möjlighet att utveckla Göteborgs identitet med stöd i linbanan. Många tror att linbanan kommer att locka besökare och turister till staden vilket bör tas tillvara. Tidplan och del av jubileumssatsningen I flera yttranden påpekas att ambitionen att ha linbanan på plats till jubileumsåret 2021 medför en snäv tidplan. I vissa yttranden så lyfts detta fram som en risk att det innebär att planering och uppförande av linbanan blir forcerad. Möjlighet att ta med cyklar i gondolerna Flera yttranden tar upp frågan kring hur det kommer att fungera att ta med cykeln på resan som genomförs med linbana. Vilken kapacitet som kommer att finnas på gondolerna och om denna är tillräcklig är också frågor som lyfts i yttrandena. Någon fråga behandlar också om det har gjorts någon analys i genomfört arbete kring förväntat resande med cykel. Förorenad mark - I några yttranden lyfts aspekten förorenad mark och kartläggning samt hantering av förorenade massor i byggskedet som en viktig aspekt att hantera i samband med anläggning av linbanan. Linbanans sträckning intill bebyggelse - Flera yttranden tar upp hur linbanan kan uppfattas av boende i närliggande bostadshus som linbanan kommer att passera vilket då kan medföra insynsproblem. Detta kan även gälla annan verksamhet, exempelvis kontor. Revideringar av åtgärdsvalsstudien Inkomna remissynpunkter kommenteras från trafikkontorets sida på en mer övergripande nivå i bilagd remissammanställning. Åtgärdsvalsstudien har, utöver redaktionella ändringar och förtydliganden, reviderats på två mer genomgripande sätt. Dels genom att Västra Götalandsregionen bedömer att det inte finns juridiska hinder för att inkludera linbanor som en del av kollektivtrafiken. Den reviderade åtgärdsvalsstudien kommer därmed uttrycka sig tydligare i ambitionen att stomlinbanan ska vara en del av regionens kollektivtrafik; och dels att den Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 8(11)
tidigare uttryckta ambitionen att föreslå ett läge för stationslokalisering för Lindholmen inte har kunnat uppfyllas då den fördjupade processen som påbörjats, visar att det finns många detaljer som måste klarläggas innan en specifik placering kan förordas. Förslag till ställningstaganden fanns med i remissversionen (avsnitt 5.3) av åtgärdsvalsstudien. Följande ändringar av ställningstagandena har gjorts i den reviderade åtgärdsvalsstudien. Vi har tydliggjort syftet med stomlinbanan (a). Stomlinbanan bör öppna för trafik under år 2021, i remissversionen stod sommaren 2021. Efter en studieresa i maj 2016 har trafikkontoret dragit slutsatsen att det bör skapas lite mer utrymme i tidsplanen (c). I remissversionen står att stomlinbanan bör kosta maximalt 1050 mkr. Det ger en lite för exakt bild av hur säkra trafikkontoret är på investeringskostnaden. En avrundning till 1,1 miljarder kronor ger en bättre överensstämmelse med förväntat kunskapsläge avseende investeringskostnaden när vi går från åtgärdsvalsstudie till genomförandestudie (d). I remissversionen nämns att resenärer med Västtrafiks olika periodkort kan åka stomlinbanan utan extra kostnad. Vi har efter samråd med Västtrafik och Västra Götalandsregionen landat i att stomlinbanan även ska kunna användas utan extra kostnad för resenärer som använder övriga biljetter hos Västtrafik exempelvis kontoladdning eller enkelbiljetter (e). Under studieresan i maj 2016 har vi insett att det eventuellt kan vara en bättre sammanvägd lösning att köra stomlinbanan i maximalt 5 m/s istället för 6 m/s om det gör att stationerna kan göras mindre och därmed enklare att placera på det mest optimala stället för bytesresenärer mm. Därför föreslår vi att planeringsinriktningen avseende hastighet ändras från 20-25 km/t till 18-25 km/t (h). Vi ser skäl att tona ner ställningstagandet om tillgängligheten för cyklister från god tillgänglighet till möjlighet att använda. Det stämmer bättre överens med vad vi troligen kommer att kunna erbjuda (l). För att hitta ett optimalt genomförande och ägandeorganisation bör vi i nuläget inte låsa ett ställningstagande till ett ensidigt ägandeförhållande. Det kan vara en bättre lösning att olika delar av linbaneanläggningen ägs av olika parter. Bland andra trafikkontoret och Västtrafik kommer att fortsätta en samverkan om ägandet för att hitta en optimal lösning. Därför väljer vi att i nuläget helt stryka ett ställningstagande om ägandet. Trafikkontorets synpunkter För att skapa goda förutsättningar för att stomlinbanan mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen ska kunna öppnas för trafik sommaren 2021 behövs under hösten 2016 ett tydligt politiskt beslut från kommunstyrelsen och ev Kommunfullmäktige om att Göteborgs Stad ska planera för att bygga en första stomlinbana i Göteborg. Efter hänsyn till inkomna remissyttranden gör Trafikkontoret följande ställningstaganden i åtgärdsvalsstudien. Trafikkontoret förordar att ges ett mandat att leda en planering som syftar till att bygga en första stomlinbana i Göteborg som: Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 9(11)
a. syftar till att utgöra en tvärlänk som på ett innovativt och resurseffektivt sätt möjliggör en tätare och mer sammankopplad stad. b. binder samman Järntorget, Lindholmen, Lundby och Wieselgrensplatsen som en helt integrerad del av stomkollektivtrafiken. c. byggs sammanhållet och trafiköppnas i sin helhet senast år 2021, gärna tidigare. d. kostar maximalt 1,1 miljarder kronor (2015 års prisnivå) att planera, projektera, bygga och driftsätta. e. resenärer som betalat biljett genom Västtrafiks ordinarie biljettsystem kan resa med utan extra biljettkostnad. f. har hög persontransportkapacitet, minst 2 000 resenärer per riktning och timme. g. har en mycket hög turtäthet, minst en gondol per minut. h. har en marchfart på 18-25 km/h. i. är så vindstabil att den klarar styv kuling eller mer i sidvind utan att behöva stängas för trafik. j. inte begränsar nuvarande farleder för sjöfart. k. uppfyller högt ställda tillgänglighetskrav. Bland annat ska gondolerna regelmässigt stannas helt och hållet för på- och avstigning vid stationerna. l. ger cyklister möjlighet att använda stomlinbanan. Arbetet föreslås ske med hög grad av samverkan med bland andra AB Västtrafik, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, Älvstranden Utveckling AB, berörda stadsdelsförvaltningar, Västra Götalandsregionen och Storgöteborgs Räddningstjänst och med ett fortsatt öppet förhållningssätt till allmänheten. Trafikkontoret förordar att denna stomlinbana även fortsättningsvis är en jubileumsåtgärd inför stadens fyrahundraårsfirande. Linbanor kan användas på många sätt. Dock är vår bedömning att det sätt som trafikkontoret siktar på och som vi beskriver i denna åtgärdsvalsstudie, kommer att göra våra stomlinbanor till några av de absolut mest användbara urbana linbanorna i världen. Vi är ute efter att vara noggranna i att koppla stomlinbanor väl in i stadsväven både på kvartersnivån och på systemnivån och att systemet ska bli pålitligt, tryggt, tillgängligt, snabbt och ekonomiskt effektivt för många parter. Trafikkontoret föreslår att den första stomlinbanan uppförs mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen, via Lindholmen och Lundby. Stomlinbanan ska präglas av hög kvalitet och genomtänkt planering, för att i dessa ge linbanetekniken maximala förutsättningar att omfamnas av resenärer, besökare och andra Göteborgare. Vi vill också att den första stomlinbanan både ska skapa förbättrade förutsättningar för nyexploateringsområden och förbättra livsvillkor för boende i områden som behöver aktivt stöd för att komma ikapp. Trafikkontoret föreslår att stomlinbanan ska betraktas som kollektivtrafik. Utifrån detta kommer staden och Västra Götalandsregionen behöva arbeta fram en kostnadsfördelning för olika delar av systemet och dess drift. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 10(11)
Fortsatt beslutsprocess i syfte att möjliggöra att stomlinbanan tas i drift senast år 2021 Trafikkontoret har i samråd med stadsledningskontoret och i vissa delar även stadsbyggnadskontoret tagit fram ett förslag till en fortsatt beslutsprocess i syfte att möjliggöra att stomlinbanan tas i drift senast år 2021. Denna beslutsprocess utgör en nyordning för att tydligare synliggöra besluten för stora samhällsbyggnadsprojekt och att i högre grad lyfta dessa projekt för beslut i kommunstyrelse och eventuellt även i Kommunfullmäktige. Göteborgs stad har en gemensam process för byggverksamheter, GBP. I den uttrycks att efter en fastställd åtgärdsvalsstudie är nästa steg att göra en genomförandestudie. Det är här vi står idag. Trafikkontoret har under våren 2016 påbörjat en genomförandestudie för stomlinbanan Järntorget - Wieselgrensplatsen. Studien syftar till att försörja ett flertal processer med underlag och samråds- och dialogarenor, nämligen: en beslutsprocess för tilldelning av investeringsmedel, detaljplaneringsprocesser enligt plan och bygglagen, en process som leds av byggnadsnämnd och stadsbyggnadskontor eventuella andra tillståndsprocesser för att lagliggöra en byggnation av en stomlinbana en förhandlings- och beslutsprocess för att sluta avtal om ägandefördelning och en fördelning av kostnader och ansvar för stomlinbanan under hela dess tekniska livscykel. en upphandlingsprocess för själva stomlinbanebyggnationen Besluten som trafikkontoret föreslår i detta tjänsteutlåtande kan ses som ett första konkret steg i en politisk beslutsprocess på kommunal nivå. Troligen behöver även en politisk beslutsprocess inom Västra Götalandsregionen ske under tiden. Byggnadsnämnden i Göteborg kommer att behöva fatta ett antal beslut inom detaljplaneprocessen för stomlinbanan. Nästa steg i den kommunalpolitiska beslutsprocessen som är tänkt att reglera förhållandet mellan Kommunstyrelse och Trafiknämnd i stomlinbanehänseende sker förslagsvis efter utförd genomförandestudie. Vi föreslår att trafiknämnden vid lämpligt tillfälle fastställer genomförandestudien men samtidigt föreslår att kommunstyrelsen ger trafiknämnden i uppdrag att genomföra stomlinbanan i enlighet med genomförandestudien, och att kommunstyrelsen ger trafiknämnden tillåtelse att ianspråkta investeringsmedel i enlighet med upprättade kalkyler och att eventuella justeringar av investeringsbudgeten arbetas in i ordinarie budgetprocess. Eventuellt kan stomlinbanans investeringsbeslut komma att inrymmas i ett integrerat beslut för stadens hela engagemang i Sverigeförhandlingen. I så fall kan ovanstående process komma att se något annorlunda ut i det senare steget. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 11(11)