FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser, dvs. åtgärder som aktualiseras under en olycka eller en kris, regleras i instruktionens 7-9 1. Enligt 7 första stycket ska MSB ha förmågan att bistå med stödresurser i samband med allvarliga olyckor och kriser samt stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris. MSB ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att 1. samordna krishanteringsåtgärderna 2. samordna information till allmänhet och media 3. effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser 4. samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder. När det gäller Sveriges möjlighet att begära stöd från EU är det, enligt instruktionens 9, MSB som är den myndighet som är behörig att begära bistånd från ERCC 2. Enligt paragrafens tredje stycke ska MSB före ett beslut om att begära bistånd informera Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) om de åtgärder myndigheten avser att vidta. 1 Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2 EU:s Emergency response and coordination centre. Sida 1/5
För att fullgöra MSB:s operativa uppdrag är myndighetens arbete organiserat på tre olika sätt, nämligen genom linjeorganisationen, beredskapslagda funktioner och genom särskild organisation. Samtliga organisationsformer är flexibelt skalbara och kan anpassas efter rådande händelseutveckling. De flesta operativa händelser hanteras genom linjeorganisationen. För att kunna genomföra myndighetens tidskritiska leveranser har MSB tio beredskapslagda funktioner, varav en är stöd till räddningstjänst. Beredskapslagda funktioner säkerställer tidskritiska leveranser dygnet runt. Om händelsen är så omfattande eller allvarlig att MSB:s resurser måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt kan en särskild organisation etableras med fokus på hantering av händelsen under en begränsad tid. Vid händelser har TiB (tjänsteman i beredskap) till uppgift att initiera åtgärder och samordna MSB:s inledande arbete tills ansvarig chef tar över. MSB:s roller under insatsen i Västmanland MSB hade flera roller under insatsen. Till en början var uppgiften framför allt att bistå med materiel för skogsbrandsbekämpning. Sju skogsbrandsdepåer tillhandahölls varav de första begärdes redan på fredagen den 1 augusti. Ytterligare materiel som en mobil basstation och annan utrustning för Rakel, släckmateriel och IT-utrustning tillkom efterhand. MSB bistod också som resursmäklare både för inhemskt stöd och för de utländska flygresurserna. Vid 14-tiden på söndagen den 3 augusti bad räddningsledningen MSB:s TiB att undersöka möjligheterna att få stöd från EU med skopande skogsbrandsflygplan. Underlag till en sådan förfrågan bereddes inom MSB i dialog med Försvarsdepartementet. En formell förfrågan ställdes under söndagskvällen till ERCC i Bryssel. Det första erbjudandet, två stycken skopande plan från Italien, blev accepterat runt midnatt. Två personer från MSB åkte till Ramnäs under måndagen den 4 augusti dels som expertstöd, dels som länk mellan räddningsledaren och MSB (detta efter ett samtal mellan MSB och Mälardalens brand- och räddningsförbund, MBR). Från början hamnade MSB:s två representanter som en resurs till räddningsledaren. Rollen renodlades från den 8 augusti till att utgöra MSB:s samverkansfunktion med uppgift att företräda MSB gentemot räddningsledningen och att samordna MSB:s olika stöd, som under händelsen utgjordes av bland annat materiellogistiker, samordnare för flygplanen/värdlandsstöd (HNS), skogsbrandexpert, metodstöd avseende geografiskt områdesansvar, GIS-ingenjörer och kommunikatörer samt Rakel- och sambandsstöd. Samverkansfunktionen blev MSB:s representant vid stabsgenomgångarna i Ramnäs. Stödet avseende den operativa inriktningen och dimensioneringen av själva insatsen gällde till exempel tillsatsmedel i släckvattnet och dimensionering av släckvatten, analys av tänkbara brandspridningsscenarier och strategiska inriktningar (exempelvis att hålla begränsningslinjerna med mindre personal, minska sårbarheterna i vattenförsörjningen, sträva mot öppen seriekörning av pumpar) samt identifiera områden där branden gått på djupet och där vätmedel var lämpligt för att nå effekt. Övrigt stöd var informationssamordning med gemensam FAQ och krisinformation. MSB:s webbplats krisinformation.se blev en viktig förmedlare av information eftersom den har betydligt större kapacitet än såväl länsstyrelsens som kommunernas hemsidor. Då länsstyrelsens egen webbplats gick ner pga. av det stora trycket från allmänheten, utgjorde krisinformation.se reserv webb och ersatte länsstyrelsens egen webb. För detta stöd tillhandahöll MSB en webbredaktör dygnet runt under ett par dygn. Information till media, stöd till länsstyrelsen vid övertagandet av ansvaret för kommunal räddningstjänst samt förmedling av kontakter mellan olika myndigheter, var andra uppgifter. Sida 2/5
Samverkan skedde primärt med räddningsledningen och länsstyrelsen samt därtill med alla övriga organisationer på stabsgenomgångarna. MSB arrangerade flera nationella samverkanskonferenser. Den första nationella samverkanskonferensen genomfördes 5 augusti. Syftet var att ge Länsstyrelsen i Västmanland möjlighet att gå ut nationellt och be om hjälp. Den 6 augusti togs skogsbranden upp vid den ordinarie regelbundna nationella samverkanskonferensen. Den 12 och 26 augusti skedde samverkanskonferenser med fokus på stöd till drabbade och anhöriga. Ytterligare en konferens genomfördes den 28 augusti som stöd till Länsstyrelsen i efterarbetet. Därtill genomförde MSB elva informationssamordningskonferenser för att samordna bland annat frågor och svar som förmedlades till allmänheten via krisinformation.se och sociala medier, 113 13 samt media. MSB hanterade också ett stort antal medieförfrågningar och gav under detta inledande skede en rad intervjuer företrädesvis av experter på skogsbrand och räddningstjänst. För att underlätta samordningen och skapa en samlad bild av läget bidrog MSB med satellitbilder och GIS-stöd. Tjänsten Copernicus EMS aktiverades den 4 augusti, vilket gav tillgång till satellitunderlag i form av fjärranalyser. GIS-stödet från MSB innehöll olika delar. Under den första fasen handlade stödet om att översätta de fysiska kartorna som användes av räddningsledningen till digitalt format, vilket underlättade distribution av kartunderlagen via hemsidor och andra medier. Efter ett tag fanns det en mängd olika kartunderlag som beskrev händelsen, då skapades en karttjänst som samlade all information i en interaktiv karta på webbplatsen krisinformation.se. Karttjänsten hade som syfte att göra det enkelt för allmänheten att hitta den information som efterfrågades. Räddningsledningen efterfrågade även ett anpassat GIS-stöd, vars syfte skulle vara att förbättra möjligheten för dem att se aktuellt läge i det drabbade området. För att tillgodose detta behov utvecklades ett fältinventeringssystem som gjorde det möjligt att inventera resurser ute i fält, som sedan sammanställdes på en karta för räddningsledningen. Exempel på saker som inventerades var yttre gräns för brandområdet, säkrade vägar, slangar och fastigheter. Systemet användes även under lång tid i eftersläckningsarbetet. I syfte att stödja kommunikationen gjorde MSB redan den 4 augusti en belastningskontroll av kapaciteten i befintliga Rakelbasstationer i området. Under följande dagar uppgraderades tre basstationer. Då det fanns uppgifter om att två av Rakel basstationer var hotade av branden satte MSB Rakels mobila basstation i beredskap nära brandområdet. Den behövde dock aldrig användas. MSB ställde dessutom 63 Rakelmobiler till förfogande för insatsen. MSB genomförde även ett antal observatörsinsatser med anledning av skogsbranden i Västmanland. De första observatörerna var på plats den 5 augusti och därefter deltog i olika omgångar flera observatörer under den tid räddningsinsatsen varade och det inledande återställningsarbetet bedrevs. Totalt var ett 70-tal medarbetare från MSB inblandade i arbetet med att organisera stödet till räddningsinsatsen, stödja kommunikationsarbetet och stödja länsstyrelsen i sitt geografiska områdesansvar. Ersättningar till de som deltog i arbetet med skogsbranden i Västmanland MSB medverkade även i efterarbetet av skogsbranden i Västmanland. En viktig del i det arbetet var att administrera utbetalning av ersättningar för kommunernas kostnader i samband med branden. Regeringen beslutade i augusti 2014 att MSB, utöver det årliga ramanslaget, fick disponera ytterligare 250 miljoner kronor för att täcka kostnader för den kommunala räddningstjänsten under skogsbranden. Detta för att kommunerna så lite som möjligt skulle behöva ligga ute med kostnader som staten ska ersätta. MSB:s utökade anslagsram avsåg endast de kostnader som har direkt koppling till räddningsinsatsen både före och efter länsstyrelsens övertagande av ansvaret för räddningsinsatser. Under hösten 2014 har MSB direkt betalat kostnaderna för bland annat de internationella specialplanen, helikopterkostnader och kostnader för räddningsledningens inkvartering vid Ramnäs. Sida 3/5
Såväl drabbade som hjälpande kommuner har fått ansöka och rekvirera ersättning från MSB för de kostnader de haft till följd av räddningsinsatsen. Enskilda såväl företag som privatpersoner som deltagit i räddningsinsatsen har ansökt om ersättning hos länsstyrelsen i Västmanland som sedan rekvirerat medel från MSB för de kostnader som varit direkt hänförliga till räddningsinsatsen. Totalt har 88 kommuner och räddningstjänstförbund beviljats ersättningar. Exempel på MSB:s förebyggande och förberedande åtgärder ffinformationssystemet Brandrisk Skog och Mark erbjuder brandrisk-prognoser och uppgifter om väder, i första hand för räddningstjänst och länsstyrelser. Informationen är ett stöd i beslut om t.ex. vilken brandrisk som råder i området och möjliggör för kommuner att identifiera när det är dags att utfärda eldningsförbud. Tjänsten, som levereras av SMHI, är finansierad och beställd av MSB. fflänsstyrelserna har ansvaret för att beställa skogsbrandsflyg och kan söka ekonomisk ersättning för det från MSB. MSB ansvarar för riktlinjer för skogsbrandsflyget. I dessa anges exempelvis att om 50 % eller mer av ett område har brandrisk 5 eller 5E rekommenderas två flygningar per dygn. ffmsb har fjorton skogsbrandsdepåer som förstärkningsresurser, i samband med skogsbranden i Västmanland användes sju av dessa. Depåerna omplaceras beroende på bedömt behov för snabb leverans av material, exempelvis i samband med extrem torka. Nationella risk- och förmågebedömningar I den första riskbedömningen (Ett första steg mot en nationell riskbedömning, 2011) pekar MSB på omfattande skogsbrand som en av 24 nationella risker. Där står att läsa: I Sverige inträffar varje år cirka 3 000 4 000 bränder i skog och mark. En till två gånger per decennium har Sverige haft somrar med omfattande skogsbränder. Ett varmare klimat kan medföra att säsongen för brand i vegetationen förlängs, liksom att det geografiska utbredningsområdet riskerar att bli större än idag. Skogsbrändernas antal kan då komma att öka. Antalet dagar med hög risk för skogsbränder förväntas öka framför allt i södra Sverige. Kommuner har rätt till ersättning från staten för kostnader för en räddningsinsats som överstiger en självrisk motsvarande 0,02 procent av kommunens skatteunderlag. I de följande tre nationella risk- och förmågebedömningar 2012, 2013 och 2014, inkluderas skogsbrand under riskkategorin naturhändelser och skogsbrand beskrivs också i ett bredare sammanhang som en av flera möjliga konsekvenser i exempelvis risken långvarig värmebölja. Medvetenheten om skogsbrandsfaran är således manifesterad i konkreta förberedande och förebyggande åtgärder. På www.msb.se/naturolyckor finns fler exempel. Där finns också ett antal handböcker lätt tillgängliga för den som vill lära sig mer om skogsbränder och systematiskt arbete för att ta fram skogsbrandsplaner. MSB:s utökade anslagsram avsåg endast de kostnader som har direkt koppling till räddningsinsatsen både före och efter länsstyrelsens övertagande av ansvaret för räddningsinsatser. Sida 4/5
Tidslinjal för MSB åtgärder (SOS Alarm tog emot det första larmet om skogsbranden kl. 13.29 den 31 juli) DATUM ÅTGÄRD 31/7 MSB:s omvärldsbevakare noterar branden som en bland flera pågående skogsbränder. Just denna beskrivs som svårsläckt. 1/8 MSB får begäran om stöd med förstärkningsresurser från våra skogsbrandsdepåer. En modul skickas omedelbart. MSB informerar Svenska Kraftnät som har en kraftledning i närheten av branden. Chefer inom MSB informeras om händelsen via SMS. 2/8 Efter begäran skickas ytterligare en modul från MSB:s skogsbrandsdepåer. Direkta kontakter med räddningsledningen om resursfrågor. 3/8 Räddningsledarna begär och får ytterligare stöd från skogsbrandsdepåerna. MSB har kontakt med DSB i Norge om stöd. MSB begär internationellt stöd via ERCC. Italien erbjuder brandsläckningsplan. På natten tackar räddningsledningen ja till erbjudandet. 4/8 Räddningsledningen tackar ja till Frankrikes erbjudande om stöd med brandsläckningsplan. Branden eskalerar snabbt svårt att få fram bra lägesbilder från lokal och regional nivå. MSB förstärker ordinarie linje- och beredskapsorganisation för fortsatt hanteringen av händelsen. MSB bidrar med skogsbrandexperter och experter på geografiska informationssystem (GIS). MSB gör en belastningskontroll av kapaciteten i befintliga Rakelbasstationer i området. MSB skickar personal till Ramnäs för att stödja insatsen och vara en kommunikationslänk hem till MSB. MSB kontaktar länsstyrelsen för att erbjuda stöd till informationssamordning. 5/8 Länsstyrelsen tar över ansvaret för kommunal räddningstjänst i berörda kommuner och utser Lars-Göran Uddholm till räddningsledare. MSB etablerar särskild organisation för att hålla samman MSB:s pågående stöd till räddningsledaren och länsstyrelsen. Samverkanskonferens för att nå ut med länsstyrelsens hjälpbehov hålls. MSB rapporterar om läget i skogsbranden för försvarsministern, statssekreteraren m.fl. inom Regeringskansliet. Rakels mobila basstation ställs i beredskap nära brandområdet. Basstationen för Rakel som täcker stabsplatsen uppgraderas. 6/8 Basstationen för Rakel nordväst i området uppgraderas. Information går ut om att 113 13 är det informationsnummer som allmänheten ska använda. Nationell regelbunden samverkanskonferens med information om läget i Västmanland. 7/8 Krisinformation.se går in som reservwebb då länsstyrelsens egen webb överbelastas. 8/8 9/8 10/8 Den norra Rakelbasstationen uppgraderas (kunde av säkerhetsskäl inte göras tidigare). 11/8 12/8 Samverkanskonferens för stöd till drabbade och närstående. 13/8 Nationell regelbunden samverkanskonferens med information om läget i Västmanland. 14/8 18/8 22/8 MSB avvecklar sin särskilda organisation med anledning av skogsbranden men fortsätter att stödja hanteringen genom ordinarie organisation. 26/8 Samverkanskonferens för stöd till drabbade och närstående. 28/8 Sida 5/5