1 (8) ANALYS MILJÖKVALITETSMÅL Stab Sjöfartspolitik Handläggare, direkttelefon 2016-01-22 : 15-02288 Reidar Grundström, +46104784906 Delredovisning av uppdrag att analysera hur Sjo fartsverket ska verka fo r att na miljo kvalitetsma len enligt Regeringsbeslut I:26, 2015-06-25, M2015/2633/Mm Inledning Uppdragets första del - Varje myndighet ska analysera och definiera vilka miljökvalitetsmål och delar av generationsmålet som är relevanta för den verksamhet som myndigheten ansvarar för, samt vilka delar av den egna verksamheten som påverkar förutsättningarna att nå målen. - Varje myndighet ska kortfattat redovisa analysen till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 mars 2016. Redovisningen bör inte överstiga 10 sidor. - Om en myndighet redan genomfört de analyser som efterfrågas kan myndigheten använda dessa i redovisningen och det fortsatta arbetet. Underlag Huvuddelen av uppgifterna i föreliggande redovisning är hämtade från följande två underlag. Sjöfartsverket har gjort en miljöutredning i samband med att verket certifierade verksamheten enligt ISO 14001och ISO 9001. Miljöutredningen är daterad den 11 juni 2013 och gäller verksamheten under 2012. Miljöutredningen planeras att bli uppdaterad vart femte år vilket innebär att nästa kommer att upprättas 2018. Efter certifieringen följs miljöutredningen upp årligen så att förändringar, som föranleder att våra väsentliga miljöaspekter behöver anpassas, upptäcks utan att en ny utredning måste tas fram. I vår årliga hållbarhetsredovisning beskrivs därtill de identifierade betydande miljöaspekterna och vilka nationella miljökvalitetsmål de påverkar.
2 (8) Vilka delar av generationsmålet och vilka miljökvalitetsmål är relevanta för Sjöfartsverket? Sjöfartsverket bidrar till att nå de miljöpolitiska mål som riksdagen har fastställt: generationsmålet, miljökvalitetsmålen och etappmålen. Det övergripande generationsmålet är integrerat i våra strategiska mål och miljökvalitetsmålen i våra taktiska och operativa mål. Generationsmålet innebär bland annat att användningen av farliga ämnen ska minska och hanteras rätt så att kretsloppen blir resurseffektiva och fria från farliga ämnen. Målet innebär också att hushållningen med naturresurserna är god. Därutöver ska andelen förnybar energi öka och energianvändningen effektiviseras med minimal påverkan på miljön. Sjöfartsverket verkar för att nå generationsmålet genom att vi strävar efter att minska resursförbrukningen, utsläppen och användningen av farliga ämnen. Dessutom miljödifferentierar vi våra farledsavgifter så att fartyg som anlöper svenska hamnar får ett incitament att vidta åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider med rökgaserna. Avgiftssystemet utreds för närvarande och en del i arbetet är att föreslå differentiering mot ett befintligt miljöindex för att även kunna påverka fler föroreningar än kväveoxider. De 16 miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som ska råda i den svenska miljön 2020. Sjöfartsverkets verksamhet bidrar i synnerhet till att fem av målen ska nås, nämligen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö, men påverkar i någon mån samtliga mål. Sjöfartsverkets strategiska mål: Vi verkar för minskad klimat- och miljöpåverkan genom en säker och hållbar sjöfart. Sjöfartsverkets taktiska mål: Vi minskar resursförbrukningen genom effektiv resursanvändning. Vi arbetar effektivt för att minska utsläppen från vår egen verksamhet. Vi strävar efter en minskad miljöbelastning från sjöfarten. Våra strategiska och taktiska mål används för att formulera våra mer operativa mål för de olika verksamheterna enligt vår styrmodell. Sjöfartsverket har integrerat målsättningarna i vårt sätt att styra verksamheten. De långsiktiga övergripande operativa målen för vårt ekologiska hållbarhetsperspektiv är att under åren 2013-23: minska vår elenergianvändning med 25 procent och minska våra utsläpp av koldioxid med 10 procent.
3 (8) Målen mäts med medelvärden av utfallen föregående fem år. Styrmodellen resulterar i årliga verksamhetsplaner och aktiviteter som följs upp flera gånger per år. Sjöfartsverkets målkarta återges i bilaga 1. Vår verksamhetsuppföljning visar hur vi närmar oss våra interna mål och därigenom bidrar till att delar av generationsmålet och relevanta miljökvalitetsmål nås. Vår huvudsakliga energianvändning består av drivmedel för fartyg, alltså fossila bränslen, vilket innebär att energin till största delen kommer från icke förnybara källor. Utsläpp när fossila bränslen används påverkar klimat och luftföroreningar samt när utsläppen så småningom faller ner på land och hav är de försurande och leder till övergödning. 2012 Energianvändning inom Sjöfartsverket GJ 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000-2013 2014 2015 Jet-A1 Marina bränslen Värme El Gräns Ej förnybar/förnybar Ej förnybar Förnybar Koldioxid med fossilt ursprung ton 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Jet A1 Marina bränslen El Värme 10 000 2012 2013 2014 2015 -
4 (8) De mest betydande miljöaspekterna i vår egen verksamhet och som identifierades i miljöutredningen (för 2012) är: utsläpp av koldioxid (28 900 ton), förbrukning av drivmedel/oljor (10 100 m 3 ), markförorening (> 10 000 m 3 ), elförbrukning (19 770 MWh), farligt avfall (295 ton) och vattenanvändning (17 000 m 3 ). Utsläpp av koldioxid Elanvändning Farligt avfall Förbrukning av drivmedel/oljor Markförorening Vattenanvändning Miljöaspekterna farligt avfall och markförorening gör att vi menar att Giftfri miljö är ett relevant miljökvalitetsmål för oss. Miljöaspekterna utsläpp av koldioxid och förbrukning av drivmedel och oljor, som orsakar utsläpp till luft, gör att vi menar att Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning också är relevanta miljökvalitetsmål för oss. Beslutsfattande som rör vårt sjösäkerhetsarbete har identifierats som en betydande indirekt miljöaspekt. En annan indirekt miljöaspekt som identifierades var vår miljödifferentiering av farledsavgifterna som tillsammans med hamnarnas miljörabatter beräknades ha minskat sjöfartens utsläpp av kväveoxider med 12 000 ton (cirka 80 %) under 2014 i Östersjöområdet inklusive Skagerack och Kattegatt. Även andra beslut, till exempel inom isbrytningen, påverkar sjöfartens utsläpp till luft genom att assisterade fartyg drar mindre bränsle när de assisteras, särskilt om isbrytaren assisterar flera fartyg samtidigt.
5 (8) Vilka delar av verksamheten påverkar förutsättningarna att nå målen? Översiktligt illustreras sambanden mellan nationella miljökvalitetsmål och Sjöfartsverkets verksamhet i figur 1. Utsläpp av koldioxid Utsläppen av koldioxid med fossilt ursprung domineras av drift av fartyg, som används till isbrytning, lotstransporter och farledsunderhåll. Cirka 80 90 procent av våra totala koldioxidutsläpp är en vanlig andel för fartygsdriften som varierar kraftigt mellan olika år beroende på väder- och issituationen. Sjö- och flygräddning med helikoptrar står för största delen av återstående koldioxidutsläpp medan värme till byggnader och tjänsteresor med egna eller externa transportmedel står för mindre delar av utsläppen. Genom vår verksamhet inom forskning och innovation används våra fartyg som testbänkar för teknikutveckling som i förlängningen kan minska sjöfartens miljöpåverkan. Förbrukning av drivmedel och oljor Drivmedel och oljor åtgår till fartyg och fordon vilket innebär att även här är det driften av fartyg, som används till isbrytning, lotstransporter och farledsunderhåll, som står för den allra största förbrukningen. Markförorening Markföroreningar kan ha orsakats till exempel av läckande cisterner, underhåll av utrustning, som till exempel bojar, prickar, båtar, etc. En känd sådan plats har sanerats och en annan har undersökts och rapporterats. Samtidigt planerar vi för en inventering av andra möjliga sådana platser. Eventuell markförorening kan kopplas till flera av våra verksamheter som farledsdrift, lotstransporter, marinteknik med flera. Elanvändning Cirka hälften av vår totala elförbrukning på cirka 70 000 GJ (20 000 MWh) sker utanför lokaler. I lokalerna förbrukas elen mestadels till kontorsverksamhet. Utomhus gick elen mest till uppvärmning av fartyg, lotsbåtar, slussverksamhet samt kanal- och farledsbelysning.
6 (8) Farligt avfall Inventeringen för 2014 gav att vi producerade 149 ton farligt avfall. År 2013 var det 330 ton farligt avfall och i miljöutredningen för 2012 var det 297 ton vilket fördelade sig enligt tabellen. Fraktioner av farligt avfall Mängd (kg) Elektronikavfall (datorer, skrivare, telefoner etc.) ~5 900 Tonerkasett (tom) från Xerox för Norrköpingskontoret och övriga 61 verksamheten Tonerkasett (tom) andra märken för övriga verksamheten ~14 Batterier blandat ~19 000 Lampor och lysrör ~460 Sludge/spillolja ~300 m 3 Kvicksilver (tungmetall) 0 Av fraktionerna framgår att bland annat kontorsverksamhet i olika delar av organisationen, drift av båtar och fartyg och farledsdrift är verksamheter som kan producerar farligt avfall. Vattenanvändning Trots att färskvattentillgången i Sverige är god och inte bedöms vara ett miljöproblem i sig, har vi klassat den som en betydande miljöaspekt i ett globalt perspektiv. Vattenanvändningen har för de senaste tre åren bedömts variera mellan 12 000 och 19 000 kubikmeter, vilket motsvarar 12-20 kubikmeter per person. Beslutsfattande Genom beslut om miljöincitament i avgiftssystemet, inom forskning och innovation samt inom vår kärnverksamhet, som isbrytning, sjömätning, lotsning, sjötrafikinformation och farledshållning, har Sjöfartsverket möjlighet att indirekt minska sjöfartens påverkan på miljön genom de strategiska beslut vi väljer t.ex. vid beslut om restriktioner, sjömätning, säkerställande av kompetens, planering av farleder etc.
7 (8) Figur 1. Röda trådar.
Sjöfartsverket internt Sjöfartsverkets styrelse Regeringen/ Näringsdepartementet 8 (8) Övergripande transportpolitiskt mål BILAGA 1 - MÅLKARTA Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet Funktionsmål Tillgänglighet Kvalitet Användarvänlighet Utvecklingskraft Jämställt Ekonomiska mål Räntabilitet Soliditet Restriktion avgiftshöjningar Hänsynsmål Säkerhet Miljö Hälsa Inga döda/allvarligt skadade Generationsmål Miljökvalitetsmål Ekonomiska hållbarhetsmål Processmål Tillgänglighet Servicenivåer Kvalitet Ekologiska hållbarhetsmål Processmål Miljömål Sociala hållbarhetsmål Processmål Arbetsmiljömål Ledarskapsmål Vi fokuserar på våra kunders behov NKI, Medieindex Vi har en effektiv verksamhet Processmål, C2 ärenden Vi minskar resursförbrukningen genom effektiv resursanvändning Bränsleförbrukning, Resande, Inköp förbrukningsmaterial Vi strävar efter minskad miljöbelastning från sjöfarten Vi arbetar för en säkrare och mer tillgänglig sjöfart Vi har ett Tydligt ledarskap som sker med omtanke Värde ledarskap i medarbetarundersökning Vi har en ekonomi I balans Finansiella nyckeltal Vi arbetar aktivt för att minska utsläppen från vår egen verksamhet Mätning utsläpp Vi har kompetenta, Friska och motiverade medarbetare samt en god och säker arbetsmiljö MMI, Tillbudsrapportering, Sjukfrånvaro GD Affärsområden Samhälle S & P U & K Sjö- & flygräddning Rederiet FOI Kommunikation Tillgängliga verktyg; SjöVs organisationsstyrning Processplaner