ARKEOLOGI SOM MILJÖKUNSKAP MILJÖHISTORIA OCH (KULTUR) MILJÖ VÅRD A:1, Introduktion till Arkeologi: Ht 2012, Anneli Ekblom

Relevanta dokument
and the Development of Human Societies. London: Thames & Hudson 2012 (3 rd edition):

Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2014 Anneli Ekblom

Jordbrukets uppkomst ur ett globalt perspektiv (Levanten, Mesoamerika, Afrika, Kina) Människoblivandet, ht 2017 Anneli Ekblom

Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2018 Anneli Ekblom

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Vad är miljöhistoria? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A, 2012

Schema. Vecka 36 Datum Tid Föreläsning Litteratur Instuderingsfrågor GLOBAL MILJÖHISTORIA HT Tisdag 4 september

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A

Individer, samhälle & klimat. Gemensamma föreläsningar Ht 2012 Anneli Ekblom

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Ekosystem ekosystem lokala och globala

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

1. Jordbrukshistoria och matsäkerhet

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Möjlighet till fortsatta studier

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

18 hål på historisk mark

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

MU1636, Göteborg: hållbar framtid, 15,0 högskolepoäng Göteborg: Sustainable Future, 15.0 higher education credits

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar

Landskap. Arkeologi A, ht 2013 Anneli Ekblom

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Miljöhistoriska fallstudier

Förändringsprocesser: ledarskap, organisation & kommunikation. våren Uppsala universitet

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Fokusområde ENERGI. Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna

Social-ekologisk Stadsbyggnad

16/08/2017. What is public about archaeological information work? DiWIL The Impact of Information Literacy in the Digital Workplace

Geografi Analys och reflektion

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

IPBES REGIONALA BEDÖMNING

Multifunktionella landskap med golfbanor

Förslag den 25 september Geografi

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

Från humla till jordgubbe

Läsinstruktioner Global miljöhistoria

KURSLITTERATUR (VT-15)

Projektets förlopp.. Vägar till hållbar svensk nötköttsproduktion Projekt på Alnarp. Hållbar utveckling består av tre delar: Metod.

nominering till UNESCOs världsarvslistav

Lokal examensbeskrivning

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Så funkar Vifolkaskolan!

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Informationshäfte för delkursen Block 2: Historiska perspektiv på miljö, utveckling och globalisering, 7.0hp - en del av kursen Hållbar utveckling A.

LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?

Ekologiska produktionsfunktioner

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Med miljömålen i fokus

LANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Bilagor till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Alnarp

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Hur äter vi hållbart?

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Kompletterande konsekvensbeskrivning av arten knärot

Transkript:

ARKEOLOGI SOM MILJÖKUNSKAP MILJÖHISTORIA OCH (KULTUR) MILJÖ VÅRD A:1, Introduktion till Arkeologi: Ht 2012, Anneli Ekblom

Arkeologins olika källmaterial Materiell kultur (saker) Landskap Bilder (tex hällristningar) Texter (egyptologi, klassisk arkeologi) JORD! Ekofakter (arkeobotanik) Markkemi Landskapsprocesser

Kulturlager

Stadslager

Jmfr pres i förmiddags & temperaturmätningar, dendrokronologi mm

Strandlinjeförskjutning

Läs mer i Renfrew and Bahn (2004) Archaeology: theories, methods and practice, chapter 6

Ekofakter Ben Träkol Fröer Pollen Sprids med vinden. Mikroskopiska, kan bevaras i mark (ex boplatser) men vanligast är att man tar borkärnor från en närliggande sjö Kiselmikrofossil Diatomeer (=alger) och fytoliter (=växtstenar). Mikroskopiska, kan bevaras i mark (ex boplatser) men vanligast är att man tar borkärnor från en närliggande sjö Markkemi Ex fosfater som anrikas på boplatser genom exempelvis sopor

Sädeskorn ---------- 0.5 cm Bilder från: Lagerås, Per (2008). Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög. Lund, Raä

Inventeringsmetod Rumslig organisation Kemiska analyser 510 520 530 540 550 560 570 580 590 1030 4 1020 3 2 1010 1 S t t t l Stratigrafiskt redskap Användning och funktion

Pollen ---------- 30 um = 0,003 mm

Pollenanalys Bild från: Lagerås, Per (2008). Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög. Lund, Raä

Vad kan ekofakter säga arkeologin? Försörjning Omgivande miljö Säsongsutnyttjande Rumslig organisation på en plats Ex var förvarade man säden var sov man Ex (markemi) Var stallade man djuren, var fanns soporna? Social organisation på en plats Vem åt vad? Ritual, handel

Tell Abu Hureyra x Syrien, vid Euphrat flodens strand 11.000-9,600 BC: jägar-samlar by arkeobotaniker hittade vilt korn, linser, råg, pistage tillsammans med flertal malstenar. Osteologerna hittade stora mängder gasellben Fördelningen av olika vilda växter visar att man har levt i Abu Huryra året om 8,800-7000 en jordbrukarby. Odling av vete, korn, ärtor och linser. Ben av getter istället för gasell.osteologerna hittar tecken på stor belastning i människoskeletten speciellt hos kvinnorna Läs mer i Human past s. 214-215

Guilá Naquitz Mexico, Oaxaca dalen 8,750-6,670 BC: Pollen, makrofossil, osteologi visade att man levde på höst-vinter och att man samlade en stor! mängd olika vilda växter och djur. Domesticering av majs och melon 8-6000 BC Mha makrofossil materialet och andra fynd kunde man rekonstruera aktivitetsområden och social organisation Läs mer i Renfrew and Bahn s. 508-512

Sommaränge skog, Uppland Sommaränge bronsålder

Pollenanalys Bild från: Lagerås, Per (2008). Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög. Lund, Raä

Pollendiagram

Vegetations och klimat historia Figur från Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.kr.-1000 e.kr.] Stockholm, natur & kultur.

Formar synen på historien idag? Övning 1: Formar synen på historien idag? Tänk er att ni är representant för Sverige i FN och är med i en arbetsgrupp som tillsammans med andra länder ska skriva en rekommendation om naturvård och lokalsamhällens roll i tex naturparker. Kollegor i arbetsgruppen gör i arbetet helt skilda påståenden om människans samspel med naturen, samtliga baserad på historisk forskning: - Människan har alltid i alla tider levt över sina resurser på bekostnad av miljön Människan är en del av naturen och kan vara både en förstörande och kreativ kraft för biologisk mångfald Diskutera hur/om ni tror att dessa olika utsagor påverkar rekommendationen formuleringar och skrivning? 5 min diskussion med grannen

Miljöhistoria Konventionell miljöhistoria menar att det finns en ökande påverkan på miljön med ökad social komplexitet J & S: låg eller ingen alls Jordbrukande samhällen: medium Statsystem: hög Förlängningen av detta är att man menar att det finns platser som är orörda eller nästan orörda eller en ökande kultivering av landskapet Innebär att miljövården länge har försökt återskapa eller bibehålla ursprungliga miljöer För en översikt läs Goudie, A. (2006) Chapter 1. Introduction. The human impact on the natural environment. Sixth edition. Oxford, Blackwell. 7-22 (kopia i pärm, eller Kirch 2005 kurslitteratur)

Åtskillnad mellan natur och natur karta 1900 talets syn på miljövård dominerades av tanken att människan var en störning systemet och det återspeglades när man byggde naturparkerna, då man uteslöt lokala samhällen från parkerna

Åtskillnad mellan folk och folk Naturfolk Placeras i naturreservat (ex San folket i Kalahari, Namibia) Andra folk Som förflyttas ut ur naturreservat (ex pastoralister i Kalahari, Namibia)

Naturhistoria i Sverige Figur från Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.kr.-1000 e.kr.] Stockholm, natur & kultur.

Kulturmiljöhistoria Sverige Figur från Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.kr.-1000 e.kr.] Stockholm, natur & kultur.

Ex Afrika: Få undersökningar!

Gräsmarker/Savanner i världen

Den tidiga miljövården Dålig kunskap vad det gäller den historiska och nutida samverkan människa miljö Medveten manipulation av bilden av olika landskap, ex Afrika för att legitimera kolonisering, imperialism eller industrialisering... Liksom en dålig förståelse av hur naturens olika processer samverkar Dvs träd, buskar, gräs, boskap, elfanter, antiloper, oregelbundet regn, människa, eld mm

Skogen som ide om det ursprungliga och naturliga

Elden som miljöbov

Jämvikt och balans? Man antog att ekologiska system strävar efter jämvikt och balans Ett direkt samband mellan tex klimat och vegetation Man antog att i områden med tillräckligt hög nederbörd skulle det tex växa skog Lagbundenhet, dvs att det finns ett begränsat antal utvecklingsmöjligheter Om en savann/gräsmark bara fick utvecklas naturligt (dvs utan störningar från människa så skulle skogen i många gräsmarksområden växa tillbaks = Människan en störning i systemet Anledning till att skogen inte växte tillbaks var pga av jordbruk, svedjebruk och bete från dom. djur

Att lära sig Har savannen Gräsmarker och savanner med tillräckligt nederbörd har trots att de skyddats från mänsklig påverkan i c. 80 år inte blivit beskogade, ex Kruger National park Sydafrika

Madagaskar Burney (1997) Savannen har betraktats som ett resultat av odling (på bekostnad av skog). Men pollenanlyser visar att savannen existerat långt innan människor bosatte sig här (c 1000 AD) & i områden med låg nederbörd så innebar människans odling en minskning i antalet eldar (eld som annars betraktas dels som antropogen och dels som skogsförstörande)

Kissigidougou, Guinea (Fairhead and Leach 1996) Avskogning ett stort problem, men vad beror den på? Arkivstudier & GIS studier visar i motsats till vad man tidigare trott en sentida expansion av skog Implikationer för avverkning idag, dvs tidigare har

Ny ekologisk teori Systemet är inte lagbundet och det finns ingen jämvikt Dynamiska och komplexa (dynamisk equilibrium) Naturen består av ett flertal olika processer Varav en del kan vara lagbunden Andra inte systemet kan sägas vara kaotiskt Effekten av dessa processer kan vara i sin helhet lagbunden Eller att samverkan av de olika processerna är så många och olika att det inte längre finns ett direkt samband mellan orsak och verkan Systemet är komplext och måste förstås som problematiskt

Implikationer för miljövård Människan kan inte längre historiskt betraktas som en störning utan som ytterliggare en faktor i det naturligt evigt föränderliga landskapet Men förhållandena är annorlunda i dagens antropocene?! Man kan inte längre prata om landskap som Ursprungliga Och det blir inte heller intressant att klassificera dem som orörda, nästan orörda eller kultiverade

Amazonas

Australien Eld en nödvändig-naturlig del i landskapet Pollenanalyser visar i samband med den Europeiska kolonisationen och regleringen av bruket av eld en miljöförstöring i form av förbuskning och vilda skadliga bränder Lokala traditionella metoder för att svedja landskapet används idag

The Chaparral, Kalifornien

Samverkan människa-natur över tid Arkeologi, miljöarkeologi och paleoekologi hjälper oss att förstå samverkan människa-natur över tid Ex IHOPE (Integrated History and future of People On Earth, jmfr Paul Sinclair kommande föreläsning A3) Klimatmodeller Bosättningsmönster Mänskliga beteenden i relation till klimat och naturmiljö ex jordarter, vegetation osv Beslutsprocesser och samhälliga omställningar Mer om detta på A2 kursen!

Vad kan miljöhistoria säga miljövården? Historien är ett slag experimentellt lab för miljövården! Hjälper oss att förstå ekologiska processer Olika processer agerar över olika tidskalor! Dokumentation om ex vegetation sträcker sig över kortare perioder än ex ett träds livsttid Miljöförändringar kan ska långsammare än den tid vi har dokumentation över Vård av kulturlandskap Tex Bokskogar som bibehålls genom fortsatt betesbruk...eller användandet av eld i gräsmarkslandskap

Ex 4: Brukade miljöer

UNESCO kulturarv: Ölands alvar ett naturligt brukat landskap

Perspektiv på hållbar utveckling Vad är hållbar utveckling? Samhälle Miljö Ekonomi Arkeologi och miljöhistoria kan erbjuda perspektiv och lösningar på vad hållbar utveckling är och bör vara

Referenser & vidare lästips Burney D. A. (1997) Theories and facts regarding Holocene environmental change before and after human colonisation. In: Natural Change and Human Impact in Madagascar, Goodman S. M. & B. D. Patterson (eds), 75 89. Washington: Smithsonian Institution Press. Ekblom A (2009). Vad har Hållbar utveckling med arkeologi att göra? (text för A4 Arkeologi & samhälle) Diamond, Jared. 2005. Kollaps. How societies choose to fail or survive. London, Penguin books. Fairhead J. & M. Leach (1996) Misreading the African Landscape: society and ecology in a forest savanna mosaic. Cambridge: Cambridge University Press. Foster DR (2000). Conservation lessons and challenges from ecological history. Forest history today. Fall issue 2-11 Gillson and Willis (2004) As Earth s testimonies tell : wilderness conservation in a changing world. Ecology Letters 7, 990 998. Glaser B (2007). Prehistorically modified soils of central Amazonia:a model for sustainable agriculture in the twenty-first century. Phil. Trans. R. Soc. B (2007) 362, 187 196 Heckenberger M J, Russell JC, Toney JR and Schmidt MJ (2007). The legacy of cultural landscapes in the Brazilian Amazon: implications for biodiversity. Phil. Trans. R. Soc. B (2007) 362, 197 208. Hughes, J Donald (2001) ). An environmental history of the world : humankind's changing role in the community of life. London, Routledge. Holling, C.S., Gunderson L.H., Ludwig D. 2001: Chapter 1: In search of a theory of adaptive change. In Gunderson, L. H. and Holling C. S., editors. Panarchy: Understanding Transformations in Human and Natural Systems. Washington, Island press. Hunt (2007) Rethinking Easter Island s ecological catastrophe, Journal of Archaeological Science 34, Kirch, P.V. (2005) Archaeology and global change, the Holocene record. Annual Review of Environmental Resource management 30, 409 40

Referenser & vidare lästips Pyne S, 1990. Firestick History ur The Journal of American History, Vol. 76 Nr 4 Willis, KJ, Araujo MB, Bennet K D, Figeroa-Rangel B, Froyd CA, Myers N (2007) How can a knowledge of the past help to conserve the future? Biodiversity conservation and the relevance of long-term ecological studies. Phil. Trans. R. Soc. B (2007) 362, 175 186. Peiser (2005). From Genocide to Ecocide: The Rape of Rapa Nui. ENERGY & ENVIRONMENT VOLUME 16 No. 3&4 2005.) Ponting, Clive 2007. A new green history of the world. London, Vintage Radkau, Joachim (2008). Nature and Power: a global history of the environment. Cambridge, Cambridge University press Sörlin, Sverker och Öckerman, Anders (1998) Jorden en ö: en global miljöhistoria. Stockholm, Natur och kultur Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.kr.-1000 e.kr.] Stockholm, natur & kultur Worster, D. (1994a) Natures Economy. A History of Ecological Ideas (2 nd edition), Cambridge, Cambridge University Press. Wu, J. and Loucks O. (1995). From balance of nature to Hierarchical Patch Dynamics: A paradigm shift in ecology. The Quarterly Review of Biology 70, 439 466.