Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Hej allesammans! Jag heter Robert Boije och är chefsekonom på Riksrevisionen. Temat på vårt första samtal i Almedalen här idag är Fullt förtroende för den statliga förvaltningen. Ett av Riksrevisionens ledord i granskningsverksamheten är att vi ska bidra till att Sveriges medborgare har ett högt förtroende för det offentliga åtagandet. Det är en fråga som förstås har många dimensioner. När vi planerade det här seminariet kände vi inte till utgången av den brittiska folkomröstningen, som nu alltså ser ut att ha resulterat i en kommande Brexit. Jag har därför med anledning av detta ombetts att kort reflektera lite kring betydelsen av ett högt förtroende för speciellt den ekonomiska politiken i en sådan här extraordinär makroekonomisk situation. Men jag tänkte först ge mig på en bedömning av det ekonomiska läget med anledning av Brexit och vad det kan komma att innebära för den ekonomiska politiken i Sverige. Det ekonomiska läget i Sverige efter den brittiska valutgången De mer långsiktiga ekonomiska konsekvenserna blir förstås lättare att bedöma när vi vet att Storbritannien faktiskt kommer att lämna EU och hur ett nytt avtal med EU i så fall kommer att se ut. Den stora utmaningen för EU är nu att få till ett avtal med Storbritannien som ger ett utfall som är bra för både EU och Storbritannien. Samtidigt som det är viktigt att inte av politiska skäl straffa Storbritannien är det centralt att Storbritannien inte tillåts plocka russinen ut kakan. Det senare kommer i annat fall riskera hela Europasamarbetet eftersom det skulle ge incitament för andraländer att följa efter. De mer omedelbara ekonomiska effekterna av valresultatet har vi redan sett på de finansiella marknaderna. Vi har sett kraftiga prisfall på börserna världen runt. Börserna har en tendens att överreagera på ny information men vi kan nog förvänta oss fortsatt 1 ( 5 )
D A T U M : 2 0 1 6-0 7-0 5 turbulens på börserna under en längre tid, även om det skett en viss stabilisering de senaste dagarna. På valutamarknaden har vi sett pundet rasa kraftigt mot dollarn men också mot euron och kronan. Samtidigt har kronan försvagats mot både euron och dollarn. Och det är inte mycket att förvånas över. Tider av stor osäkerhet på de globala finansmarknaderna brukar straffa just mindre likvida valutor som den svenska. De mer realekonomiska effekterna för svensk del beror i hög utsträckning på om det i första hand är den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien som påverkas eller om vi i ett värre scenario får en större finansiell kris och ekonomisk avmattning i Europa och även globalt. Vid en mer begränsad påverkan för Storbritannien behöver inte återverkningarna på svensk ekonomi bli så stora. Det betydligt svagare pundet kommer visserligen minska den svenska exporten till Storbritannien men det kommer delvis vägas upp av kronans försvagning mot euron och dollarn. Sverige kan också dra nytta av att London blir mindre intressant som finansiellt centrum och för internationella direktinvesteringar. Enskilda svenska företag med stor exponering mot Storbritannien kan däremot få det mer kännbart. Det indikerade också det initiala prisraset på aktiemarknaden för flera sådana företag. Vid en mer begränsad ekonomisk påverkan på framförallt Storbritanniens ekonomi finns inget behov av stora ekonomisk-politiska åtgärder i Sverige med anledning av Brexit. Vid en mer uttalad kris på de finansiella marknaderna i Europa eller globalt kommer Sverige däremot förstås i ett helt annat läge. Sverige är en liten starkt exportberoende ekonomi. En mer uttalad global avmattning i kölvattnet av Brexit kommer därför slå hårt mot svensk export. I en mer uttalad kris på den globala finansiella marknaden riskerar Sverige också att drabbas särskilt hårt eftersom Sverige har en mycket stor banksektor i förhållande till den reala ekonomin. Och som i hög grad är beroende av finansiering i utländsk valuta. Sverige har efter de åtgärder som vidtogs efter den senaste finanskrisen visserligen förhållandevis välkapitaliserade och likvida banker. Men det kan ändå uppstå stora finansieringsproblem vid en större kris på den Europeiska finansmarknaden. De största prisfallen på aktiemarknaden har skett i många Europeiska storbanker, vilket i värsta fall kan smitta av sig i en ny bankkris i Europa i ett läge där den förra bankkrisen inte är fullt ut läkt. I ett sådant läge har Riksbanken en viktig uppgift att fylla för att säkra bankernas finansiering och likviditet. 2 ( 5 )
D A T U M : 2 0 1 6-07- 05 En kraftig global konjunkturnedgång slår också på den svenska arbetslösheten och hushållens konsumtion. Den ökande arbetslösheten kan också leda till en kraftig nedgång i de historiskt mycket höga svenska bostadspriserna som i så fall riskerar att dra ned hushållens konsumtion ytterligare. Finans- och penningpolitikens möjlighet att stabilisera begränsad En faktor som oroar är att det stabiliseringspolitiska utrymmet inte ser särskilt lovande ut vare sig i omvärlden eller i Sverige i händelse av en sådan mer negativ ekonomisk utveckling. Penningpolitiken i Sverige är, liksom i många andra länder, redan i utgångsläget kraftigt expansiv. Sverige har redan en negativ reporänta och okonventionella åtgärder som stora obligationsköp har genomförts för att pressa ner även de långa räntorna. Penningpolitikens möjligheter att stimulera ekonomin ytterligare är därmed ytterst begränsad både i Sverige och andra länder. När det gäller finanspolitikens möjligheter att stabilisera utvecklingen är det bra att Sverige har en låg statsskuld relativt många andra länder. Men det finansiella offentliga sparandet ligger redan i utgångsläget långt under överskottsmålet, vilket lägger en begränsning på vad som kan göras med finanspolitiken i Sverige. Sverige har dessutom många andra offentlig-finansiella utmaningar framöver att hantera som ökade sjukskrivningar, åldrande befolkning, stor asylmottagning, bristande integration och bostadsbrist. Vikten av en tydlig och trovärdig politisk kommunikation grundad på en genomtänkt krisberedskap Vilka faktorer är då centrala när det gäller regeringens och myndigheternas hantering av den uppkomna situationen? Jo, - politisk lyhördhet och en tydlig kommunikation - politiskt samförstånd över blockgränserna - att det finns en genomtänkt krisberedskap - att berörda myndigheter tar sitt ansvar och samarbetar effektivt med varandra - att från politiskt håll inte lova mer än vad man kan hålla 3 ( 5 )
D A T U M : 2 0 1 6-0 7-0 5 - och att värna förtroendet för de offentliga finanserna De här utgångspunkterna för en effektiv ekonomisk politik kan tyckas vara självklara på papperet. Men vi som följt den ekonomiska politiken länge vet att det dessvärre inte alltid förhåller sig så. Varför är just de här faktorerna så viktiga? Jo, för att krisen framförallt är en politisk förtroendekris där dessutom osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är osedvanligt stor. Då är det centralt att det politiska systemet och ansvariga myndigheter inte bidrar till att öka osäkerheten och minska förtroendet ytterligare. När det gäller vikten av politisk lyhördhet och kommunikation var det bra att Sveriges finansminister Magdalena Andersson både inför den brittiska folkomröstningen och även direkt efter valutgången tydligt kommunicerade att regeringen gjort bedömningar av konsekvenserna av olika scenarier och har beredskap att vidta nödvändiga åtgärder. Det är förstås dessutom viktigt att detta inte bara sägs utan att det verkligen finns underlag som dokumenterar detta. Därför avser Riksrevisionen att efter sommaren göra en snabbgranskning av regeringens och ansvariga myndigheters kris -förberedelser inför den brittiska folkomröstningen. Det var också bra att regeringen tidigt tog kontakt med näringslivet, som är mycket oroliga för hur en Brexit kan komma att påverka svensk export. Och att regeringen dessutom också tydligt poängterade att Sverige som liten exportberoende nation kommer att stå upp för frihandel i det nya avtalet med Storbritannien. Det är förstås också angeläget att det uppkomna läget inte utnyttjas av de olika partierna i riksdagen av inrikespolitisk taktiska skäl. Det finns visserligen goda skäl att ifrågasätta hur delar av det Europeiska samarbetet fungerar. Men att utnyttja den brittiska valutgången av inrikespolitiska taktiska skäl kommer bara att spä på osäkerheten och minska förtroendet för det politiska systemets möjligheter att hantera en mer negativ ekonomisk utveckling under ordnade former. En god blocköverskridande dialog är extra viktig i en sådan här situation. Det är också viktigt att regeringen inte lovar mer än den kan hålla i händelse av en mer negativ ekonomisk utveckling. Att lova saker som inte sedan går att realisera bidrar bara till ökad misstro och osäkerhet. I synnerhet gäller det att inte lova mer än vad som är förenligt med hållbara offentliga finanser. Jag jobbade på finansdepartementet i inledningen av den globala finanskrisen 2009. En central fråga som vi brottades med då var vilken vikt som skulle läggas vid större stabiliseringspolitiska åtgärder och vilken vikt som skulle läggas vid att begränsa de negativa effekterna på de offentliga finanserna. Eftersom krisen i stor utsträckning tog 4 ( 5 )
D A T U M : 2 0 1 6-07- 05 sin utgångspunkt i en stor misstro mot de offentliga finanserna i många länder, gjorde vi och den dåvarande politiska ledningen bedömningen att det var viktigt att värna förtroendet för att de offentliga finanserna skulle förbli långsiktigt hållbara. Och att det fanns torrt krut kvar i ladan vid ett mer utdraget negativt konjunkturförlopp. Det är lätt att förleda sig att tro att vi kan utnyttja vår relativt sett låga statsskuld och med motivet att penningpolitiken blivit impotent till att vräka på med stora finanspolitiska åtgärder om konjunkturen snabbt skulle försämras i kölvattnet av den brittiska valutgången. Men med tanke på alla de andra stora utmaningar de offentliga finanserna står inför, som jag nämnde nyss, skulle det riskera att leda till en stor misstro mot de svenska offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet med kraftigt stigande riskpremier. Det skulle minska effekten av vidtagna åtgärder och inte gynna den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Tack för ordet! 5 ( 5 )