Psykosociala metoder och stöd

Relevanta dokument
Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Psykosociala stödinsatser

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Psykosociala stödinsatser

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Psykosociala stödinsatser

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Psykosociala stödinsatser, anhöriga och nätverksinsatser

SMART Utbildningscentrum

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

Utbildningsprogram 2018

MET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott

-Stöd för styrning och ledning

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?

Daglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Team Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Chefsstöd

Beroendegruppen. våra tjänster. Senast reviderad:

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Behandling vid samsjuklighet

Evidensbaserade psykosociala behandlings- och stödinsatser samt självläkning. Basutbildning dag 3

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

SMART Utbildningscentrum

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

SMART Utbildningscentrum

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

SMART Utbildningscentrum

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Utbildningscentrum

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nya riktlinjer för behandling vid psykisk sjukdom och missbruk- hur kan vi hjälpa och bemöta på bästa sätt

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga

Vilken målgrupp pratar vi om?

Utbildningscentrum

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

ACT i Malmö Workshop G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

Verksamhetsuppföljning, Beroendemottagningen och förstärkt öppenvård

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Problemförändringar och brukarskattningar för

Vad är nationella riktlinjer?

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Verksamhetsbeskrivning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Evidens. vård och utbildning

det psykologiska perspektivet

Transkript:

Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165

Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från sitt missbruk eller beroende Stöd - stödjande insatser både för den enskildes sociala situation (arbete, bostad m.m.)och livssituationen i övrigt (relationer, familj/nätverk m.m.) Struktur - ramarna för att kunna genomföra behandling. Handlar om personens behov av yttre och inre struktur, trygghet och stabilitet. Intensitet - antalet insatstillfällen under en viss period.

Psykosociala behandlingsmetoder högst prioriterade MET (1) KBT ÅP (2) Tolvsteg (2) CRA (2)

MET (Motivational Enhancement Therapy) Samtal 1 (V.1) Kartläggningssamtal Introducera MET Sociala, medicinska eller psykologiska konsekvenser av alkohol- eller droganvändande. Resonera om närståendes medverkan. Samtal 2 (V.2) Återkopplingssamtal MI-baserad återkoppling på kartläggningen i samtal 1. Önskvärt med närståendes medverkan. Skapa diskrepans, framkalla och motivation och befästa åtaganden. Samtal 3 (V.4) MI-Samtal (nästa steg) Resonera om nästa steg. Vad finns det för alternativ? Vilka idéer har personen själv? Framkalla och tillför möjligheter. Samtal 4 (V.8) MI-samtal (planering) Från förberedelse till åtagande och konkretisering. Mål, steg på vägen, resurser, hinder, befästa motivation och åtagande. Samtal 5 (V. 12) MI-samtal (Uppföljning) Titta bakåt; vilka framsteg har gjorts? Vilka hinder finns? Påminn om motivation. Summera och titta framåt. Nytt åtagande?

God effekt vid svårare problematik CRA Community Reinforcment Approach Positiv förstärkning Kombinerar social färdighetsträning och arbete med sessioner (funktionsanalys för nyktert beteende, mål, tillfredsskala m m) Manualbaserad behandling företrädesvis i grupp

Tolvstegsbehandling bygger på Anonyma Alkoholisters, AA:s, tolv steg och traditioner. Beroende ses som en kronisk men behandlingsbar sjukdom Behandlingen sker i grupp och innehåller bland annat föreläsningar och hemuppgifter. Intensiv öppenvård (9 tim/v). Behandlingen leds av alkohol- och drogterapeuter som ofta har egna erfarenheter av beroendeproblem och tolvstegsprogrammet. Möjligheten till identifikation med andra i samma situation ses som en central komponent i behandlingen.

Kognitiv beteendeterapi, KBT Underlätta för personer att hantera problematiska tankar, känslor och beteenden. Syftet är också att skapa mer realistiska och funktionella tankar, känslor och beteenden. Kartläggning av tankar, känslor, reaktioner och beteenden. Hemuppgifter är en central del av behandlingen, där man testar och följer upp nya förhållningssätt. Behandlingen kan ges individuellt eller i grupp.

ÅTERFALLSPREVENTION (ÅP) Nära besläktat med KBT. Företrädesvis i grupp men man kan också arbeta med ÅP individuellt. Manualbaserad med sessioner. I behandlingen kartlägger man bland annat risksituationer, tidiga varningssignaler och olösta problem som kan trigga återfall. Blandning av föreläsningar och eget arbete/ hemuppgifter och tränar på att hantera sug, att tacka nej till alkohol och droger, övar problemlösning och andra färdigheter...

ÅTERFALL en given del i arbetet mer än 90 % av dem som försöker att förbli nyktra har minst ett återfall innan de uppnår varaktig nykterhet (Polich et al., 1981) 40-80 % har ökad risk att återfalla inom en 12-månaders-period efter avslutad behandling (Durazzo et al., 2008; McLellan et al., 2000) ju svårare beroende desto större risk för återfall (Tai & Volkow, 2013) ju fler och svårare återfall desto större risk att dö i förtid (Berggren et al., 2010)

För ungdomar Socialstyrelsen ger rekommendationer dels om interventioner som bygger på motivationstekniker (till exempel motiverande samtal eller MET) eller på en kombination av detta och KBT dels om behandling baserad på familjeterapi som bygger på att hela eller delar av familjen involveras.

Cannabis Haschavvänjningsprogrammet (HAP) och Cannabisprogram för unga (CPU) - prioritet 6 beprövad erfarenhet samt bygger på MI, KBT och familjearbete Webbaserad behandling FoU Internetbaserad intervention vid cannabismissbruk treårigt projekt

Val av metod Behandlarfaktorer - Metod och allians Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Anpassa behandling med variabler som psykiatrisk diagnos, personlighetfaktorer och alkohol- eller drogproblemets svårighetsgrad. Grad av struktur? Grad av intensitet?

Psykosocialt stöd Boende Sysselsättning Anhöriga/nätverk Samordningsmodeller

Boende Bostad först (4) Personellt boendestöd(4) Boendetrappa (8) Vårdkedja (4)

Boendetrappa Vårdkedja Boendetrappan förväxlas ibland med boendeinsats i form av vårdkedja (treatment first), som också är en linjär modell. Skillnaden är att boendeinsats i form av vårdkedja utgår från ett vård- och behandlingsperspektiv i varje steg, vilket inte boendetrappan gör.

Tre typer av nätverksinsatser 1. Insatser som involverar anhöriga i vård och rehabilitering av personer med missbruk och beroende för att stödja processen 2. Insatser som involverar anhöriga i att motivera behandlingsovilliga personer till att inleda vård för att hantera sitt missbruk och beroende 3. Insatser inriktade på stöd till vuxna anhöriga med fokus på hur de själva påverkas i sitt liv av att leva nära någon som missbrukar och hur de kan hantera sin situation

Samordningsmodeller

Integrerade/ samverkande team Individuell case management samordning av vård- och stödåtgärder i ett multiprofessionellt team både behandling av missbruket/beroendet och den psykiska sjukdomen och stödåtgärder finns tillgängliga intensitetsgraden i stödet och samordningen kan variera mer intensiva former (exempelvis ACT-modellen) har visat goda resultat framför allt för personer med särskilt svår problematik och omfattande konsumtion av sluten vård samordning av behandlings- och stödinsatser utnyttjar resurser i samhället genom att samordna insatser och uppmuntra till samverkan mellan olika aktörer fokuserar på individens förmågor och möjligheter uppsökande verksamhet är det arbetssätt som föredras, arbetet bedrivs utanför kontorsmiljö krisberedskap under dagtid antalet klienter per case manager är inte fler än 20

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbete/sysselsättning är positivt korrelerat till framgång i rehabilitering Inaktivitet är en av de vanligaste orsakerna till återfall i missbruk och kriminalitet Arbete ger ett egenvärde och kan i sig fungera som en central rehabiliteringsinsats IPS individual placement and support prioritet 2