INFEKTIONSSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten infektionssjukdomar omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om förebyggande av infektioner samt utredning, vård och behandling av patienter med infektionssjukdomar. Specialiteten omfattar såväl öppen som sluten vård av såväl akuta som kroniska infektionssjukdomar. Specialiteten ansvarar särskilt för vård och isolering av patienter med sjukdomar upptagna i smittskyddslagstiftningen och samarbetar härvid med smittskyddsmyndigheter på olika nivåer samt stödjer primärvården och andra specialiteter vid utredning och behandling. I specialiteten ingår också kunskaper och färdigheter för att förebygga insjuknande vid utlandsvistelse genom råd, vaccinationer och medikamentell profylax, behandling av tropiska sjukdomstillstånd samt för att följa det internationella läget beträffande infektionssjukdomar. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet ST-läkaren måste ha nära samarbete med de flesta opererande och invärtesmedicinska specialiteter, med onkologi och barn- och ungdomsmedicin samt med intensivvårdsverksamhet. Vidare krävs nära kontakt med mikrobiologer och immunologer för att kunna följa utvecklingen inom diagnostik och behandling. För behandling samt utredning av smittspridning vid vissa smittsamma sjukdomar krävs samarbete med specialister inom hud- och könssjukdomar samt med lungläkare. Kontakter med primärvårdens smittskyddsansvariga och smittskyddsläkare skall finnas. Medicinska problem vid utländsk adoption och invandring till Sverige medför behov av kontakter med barn- och skolhälsovården. Vård av patienter med hepatit och HIV-infektion kräver samverkan med narkomanvård. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialistutbildningen skall leda fram till djupgående kunskaper och praktisk färdighet i fråga om undersökning och behandling av akuta och kroniska sjukdomar hos vuxna och barn orsakade av bakterier, virus, svampar, protozooer och andra smittämnen användning av antimikrobiella preparat mikrobiologisk och immunologisk diagnostik
smittskyddslagstiftning och infektionsepidemiologi utredning och behandling av patienter med nedsatt infektionsförsvar, t ex efter operationer - särskilt proteskirurgi -, kortikosteroid- och cytostatikabehandling samt vid diabetes och HIV-infektion det vårdtekniska omhändertagandet av vuxna och barn med smittsamma sjukdomar eller nedsatt infektionsförsvar diagnostik av icke infektiösa sjukdomar som ger differentialdiagnostika svårigheter gentemot infektioner undersökning och behandling av vanliga internmedicinska sjukdomar handläggning av nosokomiala infektioner vaccinationer och annan profylax mot smittsamma sjukdomar problem i samband med kroniskt smittbärarskap vanliga hälsoproblem i utvecklingsländer Insikter krävs om de speciella problem som är förknippade med att ta hand om patienter med smitta eller sjukdom enligt smittskyddslagstiftningen. HIV-infektionens utbredning medför t ex att ST-läkaren måste bli insatt i de etiska och psykologiska problem och psykiska symtom som är förknippade med livslångt smittbärarskap och en fortskridande dödlig sjukdom. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning
För att uppnå kraven för specialistkompetens i infektionssjukdomar är sidoutbildning i internmedicin, barn- och ungdomsmedicin samt mikrobiologi (klinisk bakteriologi och/eller klinisk virologi) nödvändig. Internmedicinska problem upptar en stor del av infektionsläkarens vardag och sidoutbildningen bör därför ge en bred erfarenhet av det internmedicinska fältet. Utbildningen i barn- och ungdomsmedicin skall ge ST-läkaren kunskaper och förmåga att bedöma barns normala utveckling. ST-läkaren skall kunna känna igen infektionssymtom hos den växande individen och ha kunskaper om speciella risker som olika infektioner kan medföra hos barn. Utbildning i mikrobiologi skall ge fördjupade insikter i mikrobiell patogenes och etiologi men också vissa praktiska kunskaper för det kliniska arbetet (se preciserade delmål). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor.
ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Inom infektionssjukdomar A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra - biverkning av antimikrobiell terapi - encefalit och hjärnabscess - handläggning av patient med resistenta bakterier - HIV-infektion och aids - hud- och mjukdelsinfektioner, inkl sårvård - immunglobulinprofylax/ -terapi - infektioner i lever och gallvägar - infektioner i skelett och leder - infektioner i tarmkanalen - infektioner vid immunbristtillstånd - infektiösa exantemsjukdomar - ingrepp som lumbalpunktion, punktion av artär, benmärg, knäled och lungsäck samt rektoskopi - inhemska masksjukdomar - kronisk leverinfektion - luftvägsinfektioner - malaria inklusive bedömning av blodutstryk med hänsyn till malaria - meningit - nosokomial smittspridning - patient med infektion i kroppsfrämmande implantat - peroperativ antibiotikaprofylax - postoperativa infektioner - provtagning för mikrobiologisk diagnostik - rådgivning och profylax till infektionskänsliga individer.
- septikemi och endokardit - smittspårning - utredning av eosinofili - utredning av feber, SR/CRP-stegring, postinfektiösa och immunologiska reaktioner - urinvägsinfektioner - vaccinationer och reseprofylax - vektorburna, inhemska sjukdomar B. Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - difteri - epidemibekämpning - gasgangrän - Guillain-Barré syndrom - importerade, mindre vanligt förekommande sjukdomar såsom brucellos, hemorragiska febrar och rickettsios - leverabscess - lungabscess, empyem och allergisk pneumonit - perimyocardit - polio - rabies, stelkramp och botulism - sarkoidos - sexuellt överförda sjukdomar - skabb och löss - tuberkulos Inom internmedicin Specialisten i infektionssjukdomar skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - CNS-sjukdomar som epilepsi, intrakraniell tryckstegring och medvetanderubbning - endokrina tillstånd, t ex akut binjurebarkssvikt, diabetes och tyreoideasjukdomar
- hjärt-kärlsjukdomar som akut hjärtinfarkt, akut arytmi, artäremboli, cerebrovaskulär sjukdom, cirkulationsstillestånd, hypertoni, hjärtinkompensation, lungemboli och venös trombos, registrering och tolkning av EKG. - hematologiska tillstånd som anemi, leukopeni och trombocytopeni - led- och bindvävssjukdomar som artriter, artros, gikt, kristallartrit, reumatiska systemsjukdomar samt reumatoid artrit - lever- och tarmsjukdomar som akut skov av ulcerös kolit, irritabel kolon, levercirrhos, leverkoma, obstipation och ulcus - lungsjukdomar inkluderande akut respiratorisk insufficiens och astma - andra akuta sjukdomar som akut njurinsufficiens, blödningstillstånd, delirium tremens och vätskebalansrubbning Inom barn- och ungdomsmedicin Specialisten i infektionssjukdomar skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - infektioner hos den gravida kvinnan och dess ev konsekvenser för barnet - infektionskänslighet hos barn - normal uppfödning - särdrag vid infektionssjukdomar hos barn Specialisten i infektionssjukdomar skall ha kännedom om - cystisk fibros - infektioner i neonatalperioden Inom mikrobiologi (klinisk bakteriologi och/eller klinisk virologi) Specialisten i infektionssjukdomar skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - bedömning av normal mikrobiell flora samt ekologiska förändringar vid antibiotikaterapi - bestämning av mikroorganismers känslighet för antibiotika - laboratoriemässig diagnostik av sjukdomsalstrande mikroorganismer inklusive serologiska undersökningar - sjukhushygienisk verksamhet Förebyggande verksamhet
Specialisten i infektionssjukdomar skall - inneha goda kunskaper i profylax mot överförande av smitta mellan personal och patient samt tillägna sig förmåga att bedöma och gradera behovet av isolering vid olika typer av smittsamma sjukdomar och vid nedsatt immunförsvar - väl känna till smittskyddslagstiftningens bestämmelser och dess tillämpning vid enskilda sjukdomstillstånd samt kunna informera om smittvägar och smittrisk för smittbärare vid exempelvis infektion med hepatit, salmonella och HIV - ha goda kunskaper om aktuella allmänna vaccinationsprogram i Sverige och få erfarenhet av planering och genomförande av individuell profylax vid utlandsresor - ha god kännedom om rådgivning och profylax till infektionskänsliga individer. Individualiserad antibiotikaproyflax, substitutionsbehandling med gammaglobulin och råd om yrkesval är åtgärder som kan vara aktuella