FÖRSLAG TILL DELGENERALPLAN FÖR KOMMUNCENTRUM ETAPP 1 Beskrivning 0421-C4144 30.1.2006 ansluter till ritning 2854 Godkänt av kommunstyrelsen 9.1.2006
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 1 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Planområdets läge 1.2 Planens namn och syfte Beskrivningen avser det 30.1.2006 daterade kartutkastet till delgeneralplan för centrum, etapp 1 (ritning 2854). Delgeneralplaneområdet omfattar Kyrkslätts centrum, Kyrkvalla och Jolkby samt delar av Finnsbacka, Gesterby och Gillobacka. Området gränsar till Gesterbyvägen, Vilhelmsbergsvägen, Volsvägen, Lindalsvägen, Råkullavägen, Överbyvägen, Jorvasvägen (stamväg 51) och Gamla Kustvägen. Planområdets areal är 6,7 km². Med delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1 siktar man bl.a. på en betydande ökning av områdets invånarmängd och därigenom till ett mångsidigare serviceutbud. Målet är att stärka Kyrkslätts regionala ställning. Utkastet till delgeneralplan innehåller en karta, planbeteckningarna och planbestämmelserna. Planen har utarbetats i skala 1:4 000. Kommunarkitekt Tero Luomajärvi i och arkitekt Arja Sippola och landskapsarkitekt Maria Haikala på Suunnittelukeskus Oy har ansvarat för planeringen. Planområdets gränser
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 1 1.1 Planområdets läge... 1 1.2 Planens namn och syfte... 1 2 SAMMANDRAG... 4 2.1 Olika skeden i planprocessen... 4 2.2 Planens centrala innehåll... 4 2.3 Plangenomförande... 5 3 UTGÅNGSPUNKTER... 6 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet... 6 3.1.1 En allmän beskrivning av området... 6 3.1.2 Naturmiljön... 6 3.1.3 Den byggda miljön, befolkning... 7 3.1.4 Markägoförhållanden... 12 3.2 Planeringssituation... 12 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN... 14 4.1 Behovet av delgeneralplanering... 14 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna... 14 4.3 Deltagande och samarbete... 14 4.3.1 Intressenter... 14 4.3.2 Anhängiggörande... 14 4.3.3 Deltagande och växelverkan... 15 4.3.4 Myndighetssamarbete... 15 4.4 Mål för delgeneralplanen... 15 4.4.1 Mål enligt utgångsmaterialet... 15 4.4.2 Mål som har uppkommit under processen... 19 5 REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN... 20 5.1 Planens struktur... 20 5.2 Dimensionering... 22 5.3 Uppnående av målen för miljöns kvalitet... 23 5.4 Områdesreserveringar... 24 5.4.1 Kvartersområden... 24 5.4.2 Övriga områden... 25 5.5 Planens konsekvenser... 29 5.5.1 Konsekvenser för den byggda miljön... 29 5.5.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön... 33 5.5.3 Delgeneralplanen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen... 33 5.5.4 Delgeneralplanens rättsverkningar... 39 6 GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN OCH UPPFÖLJNING... 43
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 3 Bilagor Bilagematerial 1. Målen för trafiksystemet i kommuncentrumet och nätet med rekreationsförbindelser 2. Kommunens markområden 3. Landskapsinventeringskarta 4. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader 5. Gamla Kustvägens sträckning 6. Särskilt viktiga områden eller objekt med hänsyn till naturens mångfald 7. Förminskning av planeförslag 8. Dimensionering av planen / invånarantal 1. Utvecklingsbild för kommuncentrum 2004 (Suunnittelukeskus Oy) 2. Utveckling av Kyrkslätts centrum, 2001 (Keskustakehitys Oy, LT-Konsultit Oy, Arkkitehtitoimisto Jukka Turtiainen Oy) 3. Flygekorreutredning för Jolkby-Gesterby-Gillobacka området (Luontotieto Keiron Oy) 4. Naturutredning för Gesterby-Jolkby-Gillobacka, 2004 ( / Merja Puromies. 5. Landskapsutredning och -plan för Kyrkslätts centrum, 1997 (MA-arkkitehdit) 6. Inventering av generalplaneområdet för Hindersby, Jolkby, Gillobacka och Kyrkvalla, 2003 (Museiverket / Kreetta Lesell) 7. Byggnadskulturen och kulturlandskapet i Kyrkslätt, 2005 (/Sigbritt Backman) 8. Trafikplan för Kyrkdals detaljplan, 2005 (Esisuunnittelijat Oy) 9. Trafiknätsplan för Kyrkslätts centrum, 2002 (LT-Konsultit Oy, Strafica Oy) 10. Olägenheter med trafiken inom detaljplaneområden i Kyrkslätts centrum, 1998 (LT-Konsultit Oy) 11. Kyrkslätts Citymarket, bedömning av kommersiella konsekvenser, 2004 (TP Group keskustakehitys) 12. Kommersiella konsekvenser av Varuboden-Prismas utvecklingsprojekt, utredning 2001 (Entracon Oy) 13. Bullerutredning förvästra Nyland, 1999 14. Bullernivåerna som järnvägen förorsakar på dagen och på natten, 2005. 15. Vägnäts- och trafiksäkerhetsplanen för Kyrkslätt, 2002 ( och Vägförvaltningen, Nylands vägdistrikt, Strafica Oy 16. Kyrkslätts strategi 2000+, 1999 () 17. Utvecklingen av linjerutterna i Kyrkslätt fram till år 2009, 2005 (SAD, Kyrkslätts kommun) Bilagehandlingar DELGENERALPLANEKARTAN ÖVER KOMMUNCENTRUM ETAPP 1 Suunnittelukeskus Oy, (2005)
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 4 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen 2.2 Planens centrala innehåll Grundutredningar och en utvecklingsbild för centrum utarbetades åren 2003-2004 för delgeneralplaneringen av centrum. Delgeneralplaneringen av centrum, etapp 1 startade egentligen i augusti 2004. Planläggningsprojektet är i enlighet med kommunens planläggningsprogram. Kommunstyrelsen godkände utvecklingsbilden och programmet för deltagande och bedömning i oktober 2004. Kommunen har kungjort och informerat invånare i andra kommuner om att utarbetningen av en delgeneralplan med rättsverkningar har inletts. I maj 2004 anordnade kommunfullmäktige ett generalplanläggningsseminarium om utvecklingsbilden, d.v.s. om målen för planen. Efter att planutkastet har varit framlagt till påseende behandlas utlåtandena och anmärkningarna och ett myndighetssamråd anordnas. Enligt en preliminär tidtabell tillställs planförslaget fullmäktige för godkännande i slutet av år 2005. Man strävar att tillställa den slutliga planen kommunfullmäktige för godkännande i början av år 2006. Eventuella besvär mot kommunens beslut om att godkänna delgeneralplanen avgörs i förvaltningsdomstolen och i högsta förvaltningsdomstolen. Syftet med delgeneralplanen är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen i centrum och att samordna funktionerna. Enligt markanvändnings- och bygglagen skall kommunen sörja för att en generalplan utarbetas och att den uppdateras. Enligt markanvändnings- och bygglagen 35 är syftet med generalplanen att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen samt att samordna funktionerna. I delgeneralplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt byggande och annan markanvändning. Utvecklingen av kommuncentrum är ett av kommunens tyngdpunktsområden, vars mål är en livskraftig, trivsam och trygg småstadsmiljö. Målet är att beslutsfattare, företagare, fastighetsägare och kommunen i samråd bygger ett för alla kommunbor avsett vitalt och trivsamt centrum som erbjuder upplevelser, livlig verksamhet och allt mångsidigare service. Vid uppgörande av etapp 1. av delgeneralplanen för kommuncentrum läggs tyngdpunkten särskilt på att förtäta de nya bostadsområdena och centrumstrukturen och på att bevara/utveckla kulturvärdena genom de medel som markanvändningen erbjuder. Sk. Vattentornsbacken och sk. Jolkbyskogen, som ligger bakom småhusområdet i Jolkby, kommer i första hand att vara nybyggnadsområden. Målet är att förutom med kompletteringsutbyggnad utveckla tätortsstrukturen i kommuncentrumet genom att iståndsätta grön- och gatuområden, öppna nya gång- och cykelvägs- samt rekreationsförbindelser. De nya fordonstrafikförbindelserna kommer bättre än tidigare att betjäna människorna som bor på olika håll i tätortscentrumet och därmed underlätta belastning-
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 5 2.3 Plangenomförande en på de stockade trafiklederna i centrum. Förbättrade trafikförhållandena på Kyrkslättsvägen och ändringen av stamväg 51 till motorvägsklass fram till Kyrkslätt anses vara de viktigaste förbättringsåtgärderna i fordonstrafiken. Affärsområdets ringväg tryggar tillgängligheten till kärnområdet från olika håll från de utåtstrålande huvudtrafiklederna. I trafiknätet görs reserveringar för en utvidgning av markanvändningen utanför det nuvarande tätortsområdet (bl.a. delgeneralplan, etapperna 1, 2 och 3), varvid ringvägsförbindelserna, som byggs i etapper när markanvändningen utvecklas, också tryggar trafikbehoven i tvärriktningarna. Ringvägsförbindelserna (bostadsområdenas ringleder och kommuncentrumets yttre ringled) betjänar dessutom trafiken som går förbi centrum och minskar trafikstockningarna på kärnområdets gatunät. Förutom den nordöstra ringvägen enligt generalplanen bildas det i och med den nya markanvändningen en ringledsförbindelse som betjänar bostadsområdena på centrumområdet. Senare bildas det också för kommuncentrumet en yttre ringväg längre bort som stöder sig på Getbergs anslutning. Markanvändningsreserveringarna i generalplanen genomförs huvudsakligen på basis av detaljplaner och detaljplaneändringar. Den nuvarande stadsstrukturen kan förtätas med detaljplaneändringar. Planens målår är 2020. Företagslivets och bosättningens allmänna utveckling inverkar på tidpunkten för plangenomförandet.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 6 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 En allmän beskrivning av området 3.1.2 Naturmiljön Kyrkslätt ligger väster om Esbo vid Finska viken och kommunen har ca 33 700 1 invånare (i slutet av år 2005). Landskapen växlar från havsstränder till karga miljöer i Noux insjöhögland. Kyrkslätt är en kraftigt växande kommun vars befolkningsprognos för år 2012 enligt kommunens byggprogram är ca 37 000 45 000 invånare 2. Tätortsstrukturen i Kyrkslätts centrum har tydliga drag. Kommuncentrumet är ett relativt tätt bebyggt område i mitten av öppna åkeravsnitt. Arbetsplatsområdena vid stamväg 51 och affärscentrumen fungerar som portställen då man närmar sig kommuncentrum. Det egentliga kommersiella centrumet ligger norr om järnvägen och gränsar till Överbyvägen och Kyrkslättsvägen. Kommuncentrumets planmässiga utgångspunkter har behandlats mer ingående i utvecklingsbilden för kommuncentrum 2004. Rapporten utgör ett utgångs- och målmaterial för delgeneralplaneringen. Via de riksomfattande och landskapsmässiga utgångspunkterna och målen antecknades i rapporten kommunens egna strategiska mål och utvecklingsmålen för kommuncentrumet. Kommunens utvecklingsriktningar studerades ur befolkningens, arbetsplatsernas, servicestrukturens, trafiksystemets samt ur rekreationens och fritidens synvinkel. Förutom utredningen om servicestrukturen framträdde också lösningarna för kommuncentrumets trafiksystem som ett centralt tema. Separata landskaps- och naturinventeringar för skogsområdet i Jolkby kar gjorts till grund för delgeneralplanläggningen (Bilaga 3). Landskapsstruktur, landskapsbild Den byggda miljön, åkrarna och de mångsidiga omväxlande skogsområdena är typiska för planområdets landskapsbild. Den skogsklädda bergåsen i Jolkby gränsar markant till en öppen odlingsdal, i vars västra kant en tätare bosättning tar vid. Jolkbyån och Kvarnbyån, som sträcker sig genom planområdet och rinner ihop söder om området, är ett viktigt element med tanke på landskapet och rekreationen. Det största enhetliga skogsområdet, den sk. Jolkbyskogen, är en typisk ekonomiskog. Skogens krönområden, bäckkanterna och åkerkanterna hör till de viktigaste naturvärdena. Åkrarna utgör ett betydande kulturlandskapselement i den byggda miljön. Förutom kommuncentrumets idrottspark hör friluftsförbindelsen till Masaby på den nordöstra sidan, rekreationsförbindelsen västerut till Meiko-området, Hjortlandet söder om kommuncentrumet och stamvägen samt stränderna vid Djupström och Kantvik till de viktiga friluftsområdeshelheterna. 1, ekonomisk enhet, rapport 30.9.2005 2 (2003). Byggprogram för åren 2002-2012.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 7 Naturförhållanden och naturens mångfald Det finns inga egentliga värdefulla traditionsbiotoper på utredningsområdet, men åkerområdena i Kyrkdalen, Jolkby och Finnsbacka har dock en stor landskapsmässig betydelse. Skogskrönen i Jolkby skogsområde, bäckkanterna och åkerkanterna samt kanterna längs Jolkbyån representerar den värdefullaste och känsligaste naturen på planområdet. Flygekorren representerar utredningsområdets värdefullaste däggdjursart. Flygekorrens föröknings- och rastplatser finns i planområdets norra kant. En ekologisk förbindelse längs ett orört skogsbryn är viktig för flygekorren. Vattendrag och vattenhushållning Den bäcklika Jolkbyån sträcker sig i nordost-sydvästlig riktning genom planområdet. En liknande å är Kvarnbyån som sträcker sig i områdets södra kant. Den har en nästan helt igenvuxen fåra. Jolkbyåns vatten är grumligt I planområdets nordvästra hörn, i Lindals område, finns ett I klassens grundvattenområde som är viktigt för vattenanskaffning. Naturskydd 3.1.3 Den byggda miljön, befolkning Det finns inga naturskyddsområden på planområdet. I Gesterby, i områdets norra del, finns det ett fredat träd vilket utgör ett naturminnesmärke. På sk.vattentornsbackens södra kant, finns det tre jättegrytor som är ett värdefullt naturminnesmärke. I rapporten Utvecklingsbild för kommuncentrum (Suunnittelukeskus Oy, år 2004) har den byggda miljön, landskapet, befolkningen och näringsstrukturen behandlats. I denna planbeskrivning presenteras de centralaste faktorerna i anslutning till den byggda miljön med hänsyn till planlösningen. Befolkningsstruktur och utveckling på planområdet Kyrkslätt hade 33 497 invånare 3 i oktober 2005. Den genomsnittliga befolkningstillväxten per år var 2,7 % på 1980-talet och i början av 1990-talet i medeltal 1,7 %. I början av 2000-talet har invånartalet ökat med dryga 2,2 % varje år. År 2004 ökade befolkningstillväxten till 3,4 %. Befolkningstillväxten i Kyrkslätt har varit betydligt snabbare än genomsnittet i landskapet Nyland 4. Invånartalet i centrum var ca 13 500 i juni 2004. Avgränsningen av kommuncentrumet framgår av rapporten för utvecklingsbilden. I maximialternativet uppskattas kommuncentrums invånartal öka med ca 2600 invånare åren 2003-2007 och med ca 2300 invånare åren 2008-2012, vilket är en sammanlagd ökning på ca 4900 invånare. I minimialternativet är befolkningstillväxten 3 Befolkningsregistercentralen. 4 Statistikcentralen. Befolkningsstatistik.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 8 sammanlagt ca 1700 åren 2003-2012. Ökningen förväntas vara kraftigast i Bro- Kolsarby och i centrum. I maximialternativet förutsätter befolkningstillväxten att ca 2300 bostäder byggs före år 2012 på kommuncentrumområdet, i minimialternativet ca 800 nya bostäder. 5 Samhällsstruktur Kyrkslätts centrumfunktioner ligger en aning spridda inom kommuncentrumområdet, om än tätortsfunktionerna ligger avgränsat på ett relativt litet område mitt på öppna åkeravsnitt. Affärscentrumet ger inget intryck av aktivitet, eftersom omgivningen kring kommuncentrumet ser ut att vara ofullbordad och ovårdad. Byggnaderna, som upptas i förteckningen över skyddsobjekt, bostadsbyggnaderna från tiden då Porkala var utarrenderat, kyrkbacken, prästgården, Gamla Kustvägens väglinje, jordbrukslägenheternas driftscentrum samt de gamla villorna representerar fortsättningsvis tidsmässiga skiktningar. Tätortsstrukturen splittras av landsvägarna och järnvägen som sträcker sig genom och nära centrum. I och med att centrumbyggandet inleds kommer det att bildas en tydligare mittpunkt i kommuncentrumet. Stadsbild Centrumområdet som ligger norr om järnvägen har en splittrad tätortsbild och ett brokigt byggnadsbestånd. Gaturummen på huvudgatorna är breda och på många ställen obegränsade. Centrumet saknar en tydlig tyngdpunkt, ett kollektivtrafikcentrum samt en aktiv gågata/evenemangsplats som skulle ge tätortsbilden liv. Promenadgränden (Stationsvägen) som sträcker sig norrut från stationen utgör en stomme för möjligheterna i centrum, men bl.a. affärsverksamheten stöder inte förbindelsen. Byggnadsstilar från många decennier representerar byggnadsbeståndet i centrum. Gatu- och gårdsregleringarna samt de offentliga utrymmena på centrumområdet är på många ställen endast i försvarligt skick. Gatumiljön kring infartslederna är problematisk. Miljön med kyrkan och klockstapeln utgör en vacker vy som öppnar sig bäst mot stamväg 51. Gamla Kustvägen med gamla enskilda bostadsgrupper har ställvis bevarat sin historiska karaktär i kyrktrakten. Boende Av Kyrkslätts befolkning var 11,0 % under 7-åringar, 12,4 % 7 14-åringar, 68,0 % 15 64-åringar och 8,6 % över 64-åringar i slutet av år 2004. I Kyrkslätt är andelen barn och unga betydligt större och andelen åldringar motsvarande avsevärt mindre än genomsnittet i landskapet Nyland och hela landet 6 De följande decennierna sker det dock en kraftig åldersstegring. Traditionellt har det volymmässigt planerats många småhustomter i Kyrkslätt. Inemot hälften av den årliga bostadsproduktionen ligger inom de sk. glesbygdsom- 5 (2003). Byggprogram för åren 2002 2012. 6 Statistikcentralen. Befolkningsstatistik.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 9 rådena. Detta har betytt ett ensidigt bostadsutbud. Behovet av flervånings- och radhusbostadsproduktion är stort. Ett av målen med kommuncentrumets utveckling är bl.a. att öka utbudet på flervåningshusbostäder. Tyngdpunkten inom planläggningen ligger på högklassig flervåningshus- och tät-låg bostadsproduktion. Småhusområdena ligger jämt fördelade på olika håll i planeringsområdet. Radhusbyggnationen ligger huvudsakligen i omedelbar närhet av tätortscentrumet. Flervåningshusbosättningen har koncentrerats alldeles i närheten av centrum samt till Gesterby-området. Bostadsbeståndet är huvudsakligen nytt, eftersom den kraftigaste tillväxten ägde rum på 1970-talet ända till 1990-talets början. Största delen av detaljplanerna för bostadsområden utarbetades under denna tid. Kommunens tillväxt har igen ökat på 2000-talet. I centrum finns der inga områden för centrumbostäder som speciellt skulle betjäna den äldre befolkningen och familjer. Det finns inte heller tillräckligt med förmånliga bostäder för yngre vuxna. I en invånarenkät som gjordes i anslutning till utvecklingsarbetet på kommuncentrumet ansåg kommuninvånarna att Finnsbacka, centrum, Kyrkdalen, Gesterby och sk. Vattentornsbacken lämpar sig bäst för reserveringar av nya områden för flervåningshus. Invånarna ansåg också att Finnsbacka, Bro-Kolsarby, Ravals, Kyrkvalla, området norr om Vilhelmsbergsvägen, Gesterby och skogsområdena i Jolkby är de bästa områdena för nya egnahemshusområden. Service Den kommersiella servicen i Kyrkslätt har koncentrerats till kommuncentrumet, Masaby och Veikkola, varav kommuncentrumet är det starkaste affärscentrumet. Tyngdpunkten för utvecklingen av kommersiell service kommer också framdeles att vara dessa centrum. I framtiden när befolkningen blir äldre och befolkningen ökar på glesbygden bör kommunen dock sträva att trygga förutsättningarna för att bevara och utveckla dagligvaruhandeln även i de mindre bycentrumen. 7 Kyrkslätt har strävat att satsa på detaljhandelutbudet genom att planlägga stora detaljhandelsenheter som stöder sig på centrumet och genom att planlägga Munkkulla. Åtgärderna har stärkt kommuncentrumets kommersiella attraktion. Förutom ovannämnda är det dessutom speciellt viktigt att genomföra planläggnings- och utvecklingsprojekten i centrum för att stärka den kommersiella attraktionen. Största delen av den offentliga servicen ligger inom delgeneralplaneområdet. Speciellt har idrotts- och motionstjänsterna i närheten av centrum utvecklats betydligt. Dagvården och andra vårdtjänster samt kommungården ligger fortfarande utanför planeringsområdet. Arbetsplatser, näringsverksamhet Arbetsplatserna har koncentrerats till kommuncentrumet och till området mellan banan och stamväg 51. Enligt invånarenkäten som gjordes i anslutning till utveck- 7. (2003). Byggprogram för åren 2003 2012.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 10 lingsarbetet på kommuncentrumet ansåg kommuninvånarna att området mellan banan och stamväg 51 är bäst för arbetsplats- och industriområdesreserveringar. Man ville inte reservera områden för dylika funktioner annanstans inom planeringsområdet. Den största efterfrågan på företagstomter gäller i dag typiska småindustritomter, som kommunen inte kan erbjuda. I närheten av kommuncentrumet finns det inte heller ett tillräckligt utbud på obebyggda tomter för företag. 8 Rekreation Enligt invånarenkäten som gjordes i anslutning till utvecklingsarbetet på kommuncentrumet värdesätter kommuninvånarna kommuncentrumets rekreationstjänster och grönförbindelser. De senaste åren har västra sidan av Jolkbyån, d.v.s. den sk. centralidrottsparken, utvecklats betydligt. Miljön i Jolkbyådalen anses vara värd att bevara och att den är en viktig rekreationsförbindelse såväl norrut som till andra rekreationsområden söder om stamväg 51. Friluftsförbindelsen till Masaby, den norra förbindelsen till Humaljärvi, rekreationsförbindelsen västerut till Meiko och Hjortlandets fritidsområde söder om kommuncentrumet och stamvägen samt stränderna vid Djupström och i Kantvik hör till viktiga friluftsområdeshelheter. Trafik centrum är förknippat med kraftiga ändringstryck på grund av såväl ökat antal funktioner som ett attraktivt regionalt läge. Ändringarna i markanvändningen förorsakar också ändringar i förbindelsebehoven. Ändringarna kräver förberedelser i samhällsstrukturen för att förbättra såväl de externa förbindelsernas funktion som att utveckla den interna trafikmiljön och bemästra trafiken. Stamväg 51 är för Kyrkslätt och hela sydkusten den viktigaste vägförbindelsen till huvudstadsregionen. Trafikstockningarna på vägen morgnar och kvällar utgör det centralaste problemet för såväl arbetspendlingen som godstransporterna. Stockningarna på stamväg 51 avspeglar också på det underordnade vägnätet öster om centrum, där bilisterna som söker nya rutter förbi stockningarna på stamvägen förorsakar allt mer störningar. På Gamla Kustvägen och Gesterbyvägen försvåras trafiksituationen hela tiden, eftersom stamväg 51 inte har byggts ut till motorväg mellan Esbo och kommuncentrumet och eftersom kollektivtrafikutbudet inte är tillräckligt utvecklat. Kapaciteten på Kyrkslättsvägen, som har två körfält, är likaså ofta ett problem. Förutom Kyrkslättsvägen är Munkkullavägen, Överbyvägen, Volsvägen, Gesterbyvägen och Vilhelmsbergsvägen trafikmässigt viktiga matargator i Kyrkslätts centrum. Nuförtiden trafiklösningen för Kyrkslätts centrum baserar sig på bilismen alltefter kommunstruktur. Trafik- och parkeringsområdena dominerar området både fysiskt och funktionellt. Fordonstrafiken i centrum är tidvis kaotisk. Trafikmiljön är oredig och gaturummen odifferentierade. 8. (2003). Byggprogram för åren 2003 2012.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 11 Den byggda kulturmiljön och fornminnen Delgeneralplaneområdet är på många ställen en rätt så splittrad och heterogen miljö, där byggnadsbeståndet representerar en byggnadskultur från många olika tidsperioder. Trots det finns det delområden med en karaktär som är viktig att bevara. Bland annat ekonomibyggnaderna på lägenheterna kan ge en tidsmässig skiktning. Vid Gamla Kustvägen finns det ett speciellt kvalitativt byggnadsbestånd från återuppbyggnadstiden och från 1960-talet. De rätt så stora jordbrukslägenheterna och småbruken bland dem ligger i angenäma grupper, bl.a. vid Gesterbyvägen och Överbyvägen. Det finns kulturhistoriskt värdefulla byggnader på planområdet. Byggnaderna har inventerats åren 1982-1990. En förteckning över objekten framgår av bilaga 4. Numret hänvisar till numreringen i Sigbritt Backmans verk: Byggnadskulturen och kulturlandskapet i Kyrkslätt. Gamla Kustvägen (Kungsvägen) är en betydande kulturhistorisk miljö av riksintresse på delgeneralplaneområdet. Gamla Kustvägen mellan Åbo och S:t Petersburg hör under medeltiden till de mest betydande vägarna. Kustvägen framgår av kartutdraget i bilaga 5. 9. Stora Kustvägen har delvis försvunnit från centrumområdets kärna, när tätorten har byggts. På planområdet finns följande fornlämningar: - 471. Gravkummel (uppblandad i jord). Klass 2. - 421. Stenåldersboplats. Klass 2. Teknisk försörjning Nästan samtliga invånare i planeringsområdet är anslutna till centraliserade vattentjänster. Specialfunktioner En elöverföringskabel i planeringsskedet (EST-link), vattentornet, Munkkulla värmecentral, avloppspumpstationen samt begravningsplatsområdena kring kyrkan är i planeringsskedet områden och objekt med specialfunktioner. Miljövård och miljöstörningar Enligt Nylands miljöcentrals publikation Porkkalan vuokra-alueen mahdollisesti saastuneet maa-alueet finns det på planområdet tre områden som eventuellt är kontaminerade. - lokstallet (objekt 32) - maskinhallarna eller en serviceverksstad för motorfordon (objekt 33) - sjukhuset, medicinförrådet (objekt 34) Arbetena enligt HIM har utförts på bensinmackarna (Handels- och industriministeriets beslut om hantering och lagring av farliga kemikalier på bensinmackar) 9 Tapio Salminen. Suuri Rantatie
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 12 3.1.4 Markägoförhållanden 3.2 Planeringssituation Sommaren 1998 ålades bensinmackarna nya förpliktelser i syfte att öka säkerheten vid mackarna och att minska utsläppen. I förpliktelserna bestäms bl.a. om bensinmackarnas placering och byggnaderna samt om säkerhetsarrangemangen. Bullernivåerna på de centrala huvudlederna i delgeneralplaneområdet har undersökts i många olika utredningar. Förutom kustbanan och stamväg 51 förorsakar de livligt trafikerade matarlederna, Kyrkslättsvägen och Gamla Kustvägen, buller. I den noggrannare planläggningen skall bullerfrågorna lösas enligt statsrådets riktvärden för bullernivåer. Kommunen äger största delen av planeringsområdet. Förutom kommunen äger församlingen, NCC Finland och Sato-Yhtymä markområden i Jolkbyådalen. Förutom de privata markägarna äger NCC Finland, Sato-Yhtymä och Helsingfors stad den norra delen av planeringsområdet och de obebyggda skogsområdena i Jolkby skogen. En karta över markägoförhållandena framgår av bilaga 2. Följande planer eller plandelar samt byggnadsordningen gäller inom planeringsområdet: Landskapsplanen för Nyland har godkänts av förbundsfullmäktige 14.12.2004. I landskapsplanen har delgeneralplaneområdet huvudsakligen anvisats som område för tätortsfunktioner. Genom området sträcker sig den historiska Gamla Kustvägen och ett betydande grönförbindelsebehov söderifrån via Jolkbyådalen till Meiko och Masaby. Landskapsplanen för Västra Nyland är lagakraftvunnen inom delgeneralplaneområdet. I landskapsplanen har planeringsområdet anvisats som områden för centrum-, arbetsplats- och tätortsfunktioner, rekreationsområden samt som jord- och skogsbruksområde med behov av styrt friluftsliv och med miljövärden. För området gäller en generalplan som har godkänts år 1997 (Miljöcentralen 1999, HFD 2000). Detaljplan har i huvudsak utarbetats för området. Byggnadsordningen har trätt i kraft år 2000 (reviderad år 2002). Övriga centrala planer och utredningar med hänsyn till delgeneralplaneringen: Kyrkslätts strategi 2000+ innehåller fyra strategiska utstakningar för markanvändningsplaneringen: - Kyrkslätt är en särpräglad tillväxtkommun som målmedvetet utvecklas i Helsingforsregionen. - Kyrkslätt invånarnas kommun. - Kommunala serviceformer utvecklas enligt kommuninvånarnas behov. - Ett trivsamt boende och en trivsam miljö är de viktigaste attraktionsfaktorerna i kommunen.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 13 Målet för Kyrkslätts byggprogram för åren 2003-2012 är att samordna planerna för kommunens markanvändning, service och kommunekonomi: - att skapa en framtidsvision för som grund för de strategier som väljs - att gestalta alternativ för s områdesutveckling och alternativens konsekvenser för markanvändning, kommunala tjänster och kommunekonomi. - att fördjupa diskussionen om befolkningstillväxtens konsekvenser och hur befolkningstillväxten kan styras. Byggprogrammet och de åtföljande uppdateringarna av det skapar riktlinjer för kommunens utveckling och utgör en grund för sådana mera detaljerade planer som planläggningsprogrammet och bostadsprogrammet. Flera olika möten har ordnats (vintern 2003 hösten 2004) i samband med arbetet på utvecklingsbilden för kommuncentrum. Vid dess möten har olika intressegrupper haft en möjlighet att lägga fram egna ställningstaganden och delta i att uppgöra utvecklingsbilden. I samband med arbetet har det ordnats fullmäktige- och intressegruppsseminarier, en invånarenkät och afton. Ledningsgruppen för utvecklingen av kommuncentrum ordnande dessutom ett informationsmöte. Till invånarna i kommuncentrum med omnejd postades sammanlagt 1000 enkäter, svarsprocenten blev 25 %.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 14 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN 4.1 Behovet av delgeneralplanering Markanvändningen och trafiksystemet i ett betydande område med hänsyn till samhällsstrukturens utveckling avgörs genom att utarbeta en delgeneralplan med rättsverkningar för kommuncentrum. En mycket stor del av planläggningen går ut på att utarbeta trafiknätslösningar, placera nya högklassiga bostadsområden på tätortsområdet, samt att sammanfoga en aktiv företags- och serviceverksamhet samt arbetsplatsområdenas särdrag och behov med den övriga markanvändningen. Centrala frågor i delgeneralplanen är likaså att utveckla tätortscentrum samt att anvisa delar av områden och objekt som skall skyddas eller bevaras obebyggda. Målet är dessutom att skapa förutsättningar för ett mångsidigt rekreationsbruk av Jolkbyåns strandområden. Den gällande delgeneralplanen ger inte i sitt nuvarande utförande möjlighet att före år 2020 placera ca 20 000 invånare i kommuncentrum. Det centrala syftet med delgeneralplaneringen av kommuncentrum är att trygga en befolkningsmängd enligt målsättningarna samt att trygga såväl nuvarande som ny service och nya arbetsplatser samt att förbättra hälsan, säkerheten och trivseln i miljön. Delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, förtydligar och kompletterar centrumtätortens struktur, som de kommande detaljplanerna styrda av delgeneralplanen förverkligar. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter 4.3.2 Anhängiggörande Delgeneralplaneringen av kommuncentrum, etapp 1, inleddes år 2003 i enlighet med planläggningsprogrammet. Planläggningen sker i växelverkan med intressenterna och alla som är intresserande av den. En förteckning över intressenterna finns i planprojektets program för deltagande och bedömning. Delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, har anhängiggjorts 6.2.2004. Planeringsprocessen för delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, inleddes med att utarbeta handlingen Utvecklingsbild för kommuncentrum. I den sammanställdes översiktliga mål för kommuncentrumet, vilka också skall beaktas när delgeneralplanen utarbetas. Kommunfullmäktige godkände handlingen Utvecklingsbild för kommuncentrum i oktober 2004 till grund för delgeneralplanläggningen.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 15 4.3.3 Deltagande och växelverkan 4.3.4 Myndighetssamarbete 4.4 Mål för delgeneralplanen 4.4.1 Mål enligt utgångsmaterialet I planeringens inledande skede anordnades en invånar- och fullmäktigeenkät. Målen och utgångspunkterna för planeringen formulerades enligt enkäten. Diskussionstillfällen anordnades för invånarna, beslutsfattarna och andra intressegrupper våren 2004. Ett program för deltagande och bedömning utarbetades för planeringsarbetet. I planläggningens inledande skede, i slutet av år 2003, anordnades ett myndighetssamråd. Kraven på generalplanens innehåll, som stadgas i markanvändnings- och bygglagen 39, innehåller allmänna mål som skall beaktas när en generalplan utarbetas. Markanvändnings- och bygglagen 5 innehåller också allmänna mål för områdesanvändningen. Mål som ställs av kommunen Kommunens mål har sammanställts i utvecklingsbilden för kommuncentrum, som utarbetades etappvis till utgångspunkt för delgeneralplanen. Utvecklingsmålen för centrum kräver en mer omfattande granskning på delgeneralplanenivå för såväl boende, service, arbetsplatser som rekreationsfunktioner. En kännbar ökning av invånarmängden är ett centralt mål. Målet är att med tanke på samhällsstrukturen styra befolkningstillväxten på ett ändamålsenligt sätt. Avsikten är att utveckla Munkulla till ett område för handel med varor som kräver stort utrymme. Det mest betydande målet för rekreationsområdena är att bevara en omfattande grönförbindelse, den s.k. centrumskogen, mellan kommuncentrumet och Masaby. Kommunen vill också i delgeneralplanen uppdatera lösningarna i relativt nya planerade och genomförda detaljplaner. Trafikregleringarna i kommuncentrum grundar sig delvis på Översiktsplanen för Kyrkslätts station, som färdigställdes sommaren 2004. Mål som grundar sig på planeringssituationen De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen har på basis av sakinnehållet indelats i följande helheter: - Fungerande regionstruktur - Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön - Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser - Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 16 - Specialfrågor i Helsingforsregionen - Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer När det gäller kommuncentrum hör kvalitetskraven på huvudtrafikförbindelserna och en bra livsmiljö till de viktigaste målen. De riksomfattande målen för områdesanvändningen och delgeneralplanen i förhållande till dem har behandlats noggrannare i punkt 5.5.3. Landskapsplan Förbundsfullmäktige har godkänt landskapsplanen för Nyland 14.12.2004. När planen har fastställts ersätter den landskapsplanen för Västra Nyland. Enligt Nylands förbunds prognoser kommer kommunen under de närmaste 20 åren att växa kraftigaste av alla kommunerna i landskapet Nyland. Att stärka Kyrkslätts regionala ställning genom samarbete över kommungränserna samt ett större invånartal och ett ökat serviceutbud med stöd av bättre trafikförbindelser kan betraktas som ett regionalt mål. Kommunens mål är inrikta sig intensivare än i dag på ett samarbete med huvudstadsregionen. Landskapsplanen för Västra Nyland I den fastställda landskapsplanen för Västra Nyland har planeringsområdet anvisats som centrum- och arbetsplatsområde och som område för tätortsfunktioner, jord- och skogsbruksdominerat område (gulgrön) samt som jord- och skogsbruksdominerat område med behov att styra friluftslivet eller med miljövärden (ljusgrön). Jolkbyådalen har anvisats för rekreation. På planeringsområdet finns inte områden som har anvisats som byområden. Landskapsplan för Västra Nyland.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 17 Landskapsplan för Nyland (godkänd av Nylands landskapsfullmäktige 14.12.2004) I förslaget till landskapsplan för Nyland har planeringsområdet huvudsakligen anvisats som område för tätortsfunktioner. Genom beteckningen anvisas sådana byggområden som förutsätter detaljerad planering och som reserveras för boende, service-, arbetsplats- och andra tätortsfunktioner. Beteckningen innefattar interna trafikleder, friluftsrutter, GC-leder, lokalcentra, områden för samhällsteknisk försörjning, andra specialområden, lokala skyddsområden samt rekreations- och parkområden. Beteckningen hindrar inte att områden som används för jord- och skogsbruk vid behov också fortsättningsvis används för det syftet. Centrumområdet har anvisats med objektbeteckningen för centrumfunktioner. Genom den anvisas de ungefärliga lägena för de centruminriktade områdena för service-, förvaltnings- och andra funktioner. Området kan även inbegripa boende, behövliga trafikområden och parker. Ett behov av en grönförbindelse har anvisats i riktning med Jolkbyån mot Masaby och Meiko. Genom beteckningen anvisas lägena för grönförbindelserna och områdena som hör till rekreationsområdesnätverket och det ekologiska nätverket. En riktgivande sträckning för en 110 kv kraftledning eller likströmskabel korsar området i nordsydlig riktning. Landskapsplan för Nyland 14.12.2004.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 18 Generalplan Kyrkslätts generalplan 2020 I den lagakraftvunna generalplanen har planeringsområdet i huvudsak anvisats som område för centrumfunktioner (C). Bestämmelsen i generalplanen lyder; Området reserveras för utrymmen för förvaltning, service och affärsverksamhet. På området tillåts dessutom byggande av bostäder och industriutrymmen som är anpassade till centrummiljön. Jolkbyåns strand och området öster om den är närrekreationsområde (VL) i generalplanen. Enligt bestämmelserna i generalplanen tillåts byggande på området bara på sådana byggplatser som har bostäder då generalplanen fastställs. Syftet är att utreda markanvändningen och trafiksystemet i kommuncentrum och dess omedelbara omgivning i samband med etapp 1. av delgeneralplanen för kommuncentrum. Målet är att trygga förutsättningarna för bostadsproduktion och i enlighet med den en väsentlig befolkningstillväxt i den nära framtiden. I delgeneralplanen undersöks en förläggning av bostadsproduktion också på skogsområdet i Jolkby, som i generalplanen har anvisats som jord- och skogbruksområde (MY, MU). I övrigt har planeringsområdet i huvudsak anvisats som område för centrumfunktioner (C) och som arbetsplatsområde (PT) och för boende (AK, AP) i generalplanen. Utdrag ur Kyrkslätts generalplan 2020.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 19 Detaljplaner Detaljplaner har utarbetats för planeringsområdets centrala delar och flera detaljplaneändringar har anhängiggjorts. Innehållet i detaljplanerna inklusive grön- och rekreationsförbindelserna har som sådana tagits till grund för generalplanläggningen. 4.4.2 Mål som har uppkommit under processen Avsikten är att i anslutning till delgeneralplanen för kommuncentrumet, etapp 1, reda ut markanvändningen och trafiksystemet i kommuncentrum och dess omedelbara närhet. Målet är att säkra förutsättningarna för bostadsproduktionen och därmed en kännbar befolkningsökning. Målet är att öka befolkningsmängden i kommuncentrum till 20 000 invånare före år 2020. I delgeneralplanen undersöks också möjligheten att bygga bostäder i Jolkby skogsområde, som i generalplanen har anvisats som jord- och skogsbruksområde (MT, MU). Planeringsområdets övriga delar har i generalplanen huvudsakligen anvisats som område för centrumfunktioner (C) och arbetsplatsområde (PT) samt för boende (AK, AP).
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 20 5 REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 5.1 Planens struktur I beskrivningen i denna delgeneralplan presenteras först delgeneralplanens struktur och planens centrala innehåll samt de väsentligaste förändringarna i markanvändningen. Därefter behandlas planens dimensionering. Till slut presenteras delgeneralplanens lösning enligt markanvändningsklass. Reserveringarna i delgeneralplanen innefattar kvarterens interna gator och parker. Delgeneralplaneområdet är till största delen byggd miljö. Tätortsstrukturen och plansituationen ger möjlighet att effektivare än i dag ta i bruk obebyggda, ofullbordade områden redan innan nya områden planläggs. I delgeneralplanen koncentrerar man sig speciellt på att förtäta centrumstrukturen samt på att anvisa nya bostads- och arbetsplatsområden på fördelaktiga ställen med hänsyn till stadsstrukturen och kommunekonomin. Ringvägsförbindelserna till såväl de nya som de gamla bostadsområdena samt de nya gång- och cykelvägarna och rekreationsförbindelserna differentierar trafiknätet i centrum. Planområdet indelas grovt enligt markanvändningen i följande olika typer av delområden: - Områden för centrumfunktioner, arbetsplatser och boende som konsoliderat ingår i kommuncentrumet - Bostadssmåhus- och rekreationsområdena som finns vid affärsområdet i centrum - Jord- och skogsbruksområden (bl.a. landskapsmässigt värdefulla åkerslätter) Boende Nya bostadsområden som expanderar befintliga detaljplaner och som ansluter till den befintliga stadsstrukturen har anvisats på planområdet enligt följande: Norr om centrum i terrängen nära Lindalsvägen, Volsvägen och Vilhelmsbergsvägen och norr om Gesterby. Väster om centrum vid Ravalsstigen och Wiiksvägen. Öster om centrum på den s.k. Vattentornsbacken och i den sk. Jolkbyskogen. Centrumorienterat boende kommer också att lokaliseras till områden för centrumfunktioner (C) som anvisas i centrum. Byggda bostadsområden anvisas huvudsakligen för boende i enlighet med gällande detaljplaner eller enligt nuläget/planerna. Områden för service och förvaltning Befintliga och nya skolcentrum, kyrkan och församlingscentrum, daghemskvarteren, idrottscentrum, museiområdena samt sjukhusområdet i Gillobacka har anvisats som områden för offentlig service och förvaltning. Service och förvaltning placeras också på området för centrumfunktioner (C).
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 21 Områden för industri och arbetsplatser På planeringsområdet placeras inga egentliga industrifunktioner. Arbetsplatsområdena ligger också i fortsättningen huvudsakligen vid stamväg 51. Arbetsplatsområdena har i planen anvisats som en del av området för centrumfunktioner (C). Områden för rekreation och friluftsliv Idrottsplanen med omgivning i centrum representerar en betydande rekreationsoch friluftsområdeshelhet. Goda förbindelser sträcker sig från området västerut till Meiko-området samt via närrekreationsområdena vid Jolkbyån och i Jolkbyskogen mot nordost (Masaby) och söderut (Hjortlandet och Kantvik). Kvarnbyåns stränder anvisas likaså som område för närrekreation för att utvecklas till ett grönelement i centrumstrukturen. Jord- och skogsbruksområden Landskapsmässigt värdefulla åkerområden (MA) skyddas i delgeneralplanen med specialbestämmelser. Åkrarna på dessa områden är avsedda för jordbruk. På området tillåts endast att bygga i anslutning till jordbruket. Jord- och skogsbruksområden med särskilt behov av att styra friluftslivet (MU) har anvisats på skogsområdena i Jolkby i planeringsområdets nordöstra del, utanför det egentliga byggnadsområdet. Trafiklösningar Delgeneralplanen för centrumtätorten baserar sig på fastställda och godkända planer och på trafikregleringarna enligt Utvecklingsbilden för kommuncentrum, som kommunfullmäktige har godkänt 10/2004. Trafiksystemet för stationsområdet baserar sig på Översiktsplanen för Kyrkslätts station. En ny vägreservering anvisas enligt kommunens generalplan från Gamla Kustvägen norr om Gillobacka till Gesterbys norra del. Därifrån byggs i framtiden en ringvägsförbindelse till delgeneralplaneområdet i etapp 2 och vidare mot stamväg 51. I planområdets nordvästra del anvisas en matarvägsreservering som förbinder Vilhelmsbergsvägen och Lindalsvägen till en ny ringvägsförbindelse för bostadsområdena. En ny ringvägsförbindelse för affärsområdet anvisas på området för centrumfunktioner i centrum och dessutom parkeringsanläggningar med egen objektbeteckning (LPY). På kommuncentrumets affärsområde gynnas gång- och cykeltrafiken så att området blir ett verkligt promenadcentrum. Behoven av trafikförbindelser har anvisats med pilar. Två beteckningar har använts. Den ena förbinder Volsvägen och Lindalsvägen, den andra finns öster om idrottsparken. Förbindelsebehoven undersöks i detaljplanläggningen.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 22 5.2 Dimensionering Bakgrund Boenderymligheten har kontinuerligt ökat och kommer enligt prognoser att fortsättningsvis att öka. Boenderymligheten ökade i hela landet åren 1997-2001 i genomsnitt med 1,3 % per år och enligt prognoser kommer boenderymlighet också i fortsättningen att öka. I Nyland ökade boenderymligheten långsammare än i hela landet och enligt prognoser kommer den att vara ännu långsammare fram till år 2025. År 2002 var boenderymligheten i hela landet i medeltal betydligt större än i Nyland och speciellt i huvudstadsregionen. År 2002 var boenderymligheten i hela landet 36,3 m 2 /invånare och i Kyrkslätt 37,7 m 2 /invånare 10. Befolkningsmängden i centrum uppgick i juni 2004 till ca 13 500 invånare. Enligt en prognos kommer befolkningsmängden på området att öka enligt kommunens mål till 20 000 invånare före år 2020. Området som är föremål för delgeneralplaneringen hade i slutet av år 2004 ca 7 100 invånare. I Kyrkslätt har bosättningen redan koncentrerats till tätortsområdena och bycentrumen och den interna flyttningsrörelsen inverkar sålunda inte i betydande grad på behovet av områdesreserveringar. Bostadsområden De nya bostadsområdena ger i framtiden möjlighet till en betydligt större invånarmängd och större boenderymlighet än i dag i kommuncentrum. Ifall boenderymligheten i centrum skulle öka från den nuvarande med ca 5 m 2, skulle det nya behovet av våningsyta p.g.a. större boenderymlighet vara ca 35 000 m 2 vy för de 7 100 personerna (år 2004) som i dag bor på planområdet. Teoretiskt kan detta beräknas motsvara ett ca 11,8 ha småhusområde (e=0,3). Denna areal borde anvisas för nya bostadsområden om det inte skulle finnas obebyggda byggnadsplatser på de nuvarande detaljplaneområdena och detaljplanerna inte skulle förtätas. I planutkastet anvisas sammanlagt ca 79,5 ha nya bostadsområden. Den totala arealen minskat med den antagna ökningen i boenderymligheten ger ca 68 hektar tillväxtreserv för framtida behov. I form av bostadssmåhus (AP, e=0,3) ger tillväxtreserven ca 200 000 våningskvadratmeter och ca 1100 nya tomter (1 tomt/180 m 2 vy). Omvandlat till personantal, enbart kalkylerad för AP-områden, betyder tillväxtreserven ca 3300 nya invånare (1 bostad/3 personer). Det genomsnittliga invånartalet/hushåll i Kyrkslätt är 2,4 personer, men på de nya bostadsområdena är det typiskt att invånartalet är högre. Cirka 278 000 m 2 vy ny bostadsvåningsyta beräknas uppstå i området. Enligt planreserveringarna skulle det (beroende på målsatt dimensionering) komma 5800-6700 nya invånare till området. Av dem skulle 3900-4500 komma till den sk. Jolkbyskogen och Vattentornsbacken. De nya bostäderna som byggs på områdena för tätortsfunktioner i centrum (C-områdena) ingår också i kalkylerna. 10 Nylands förbund: Statistikuppgifter. Bostadsbestånd, boenderymlighet, matlagets medelstorlek, bostadsproduktion och fritidshus 2002
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 23 Jämfört med befolkningsprognosen har det i planutkastet reserverats ca 1,8 gånger mer nya bostadsområden. Arbetsplatsområden Arbetsplatsområdena ligger inom området för centrumfunktioner, vilket ställer kvalitetskrav på verksamhetens natur. Enligt kommunens mål skall arbetsplatsområdena anvisas så att verksamhetsförutsättningarna för industrin är tryggade. Service På basis av kommersiella utredningar som berör centrumplanen bör centrumet förtätas i anslutning till den befintliga servicen. Servicereserveringar för kommande behov i form av områden för centrumfunktioner har anvisats i planen, både i centrum, Kyrkdal, Munkkulla och Abrasbacken. 5.3 Uppnående av målen för miljöns kvalitet Delgeneralplanen för Kyrkslätts centrumtätort förverkligar målen för miljöns kvalitet i landskapsplanen för Västra Nyland och landskapsplanen för Nyland: - I delgeneralplanen har man velat fästa uppmärksamhet speciellt vid att komplettera och förtäta samhällsstrukturen på områden som har byggts spridda och ofullständiga. - I delgeneralplanen anvisas Jolkbyåns strandzon i första hand som rekreationsområden och andra fria stränder. - I delgeneralplanen reserveras tillräckligt med utrymme för mångsidiga centrumfunktioner i centrum. Delgeneralplanen för Kyrkslätts centrumtätort förverkligar också målen i tidigare utvecklingsplaner för centrum.: - Delgeneralplanen gör det möjligt att förverkliga ett ekonomiskt lönsamt och attraktivt servicecentrum. - Centrum utvecklas till en mångsidig helhet och social träffpunkt som framträder positivt i Helsingforsregionen. - I centrum skapas förutsättningar för ett trivsamt centrumboende. - Trafiksystemet i tätorten förtydligas och i centrum kan också anläggas fotgängarbetonade områden. Delgeneralplanen förverkligar målen för en bra och kvalitativ bostadsmiljö, vilka ställdes i invånar- och företagsenkäterna som gjordes i anslutning till planläggningsarbetet. De nya bostadsområdena ligger på ett måttligt avstånd från centrum och från närrekreations- och rekreationsområdena. Invånarna erbjuds högklassiga byggplatser invid vackra åkerlandskap och rekreationsförbindelser.
SUUNNITTELUKESKUS OY Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 24 5.4 Områdesreserveringar 5.4.1 Kvartersområden Bostadsdominerade områden (A, AK, AP, AO, AM) I delgeneralplanen har sammanlagt ca 202 ha anvisats bostadsområden. De nuvarande bostadsområdena har huvudsakligen anvisats enligt deras nuvarande användning. Byggandet av flervåningshus för boende har koncentrerats till centrum eller dess omedelbara närhet. Största delen av de nya bostadsområdena har anvisats antingen som bostadsområden (A), som gör det möjligt att också bygga exempelvis små flervåningshus, eller som småhusområden (AP), dels som utvidgningsområden i omedelbar närhet av de nuvarande bostadsområdena. Man har strävat att bevara sådana bostadsområden som har skyddsvärden. Ett exempel på sådana är bostadskvarteren på sk. Vattentornsbacken vid Gamla Kustvägen. På bostadsdominerade områden tillåts också för boende nödvändig offentlig och privat service, interna trafikleder, parkeringsområden, rekreations- och parkområden som betjänar områdets invånare samt områden för samhällsteknisk försörjning. På områden för centrumfunktioner (C), exempelvis i Kyrkdal, produceras också en betydande mängd bostäder. Bostadsområden I generalplanen har anvisats områden där det tillåts mångsidigt byggande av flervåningsbostadshus, radhus och andra kopplade bostadshus, samt för boende nödvändig offentlig och privat service (A). Dessa områden har anvisats i Jolkby skogsområde vid den nya matarringvägsförbindelsen och i den västra kanten av den s.k. Vattentornsbacken. Områden för flervåningsbostadshus I delgeneralplanen har det anvisats områden med A och AK beteckningar där det är tillåtet att bygga flervåningshus. De nuvarande AK-områdena ligger i den västra delen av centrum i Finnsbacka sluttning, norr om centrum i omgivningen kring Rajakumpu samt i Gesterby området. Nya reserveringar har anvisats i terrängen mellan Lindalsvägen och Volsvägen, vid Wiiksvägen samt på sk. Vattentornsbacken och i den sk. Jolkbyskogen. Det kommer också att bildas centrumorienterat boende i centrum på områden som har anvisats för centrumfunktioner (C). Bostadsområde dominerat av småhus Med beteckningen för småhusområde AP har det anvisats såväl områden för bostadssmåhus i befintliga detaljplaner som nya bostadsområden. Områden för bostadssmåhus (AP) som förverkligas genom att utvidga nya detaljplaneområden har anvisats i Finnsbacka området och vid Volsvägen. Nya AP-områden har anvisats norr om Gesterby samt omfattande områden i skogsområdena i Jolkby. Det nya AP-området i Gesterby ligger längs kanterna av ett landskapsmässigt värdefullt åkerområde (MA), vilket ställer stora utmaningar på såväl byggnadernas arkitektur som miljöbyggandet. Den omväxlande terrängen i Jolkby skogsområde gör det