Projektfakta OBS Sökt belopp från VINNOVA: 1 264 000:- Sökande organisation (Koordinator): Föreningen Sambruk, 802428-2785 Projektledare: Jonas Enebrand, Jonas Enebrand AB Övriga organisationer i projektet: Sensativ AB, 556922-4644 imcode AB, 556543-1185 Acreo Swedish ICT AB, 556534-9007 Mindmancer AB, 556705-4571 Projektperiod: 20161020-20170630 Akronym: Titel: 1. Sammanfattning DoIT Digital Omsorg med Internet of Things ehälsoplattform 1 (10) Profilområdet för denna ansökan, kommunal vård och omsorg (t ex; hemtjänst, hemsjukvård och särskilda boende) står inför stora utmaningar de närmast kommande åren. Den stigande kostnadsutvecklingen och det ökade antalet äldre, nödvändiggör effektiviseringar och verksamhetsutveckling. Samtidigt går utvecklingen av IoT med många olika typer av smarta sensorer och intelligenta system mycket snabbt. Kunskap om ny teknik och nya processer inom kommunala organisationer är låg. Historiskt sitter kommunerna fast i proprietära lösningar från ett fåtal större leverantörer, där inlåsning lett till onödiga kostnader, långsam utvecklingstakt och begränsad innovation. En rapport från Konkurrensverket visar att den offentliga marknaden är oligopol-liknande och har stora inlåsningseffekter. Insikten om detta växer hos kommunerna och det finns idag en gryende trend mot öppna verksamhetssystem. Projektet DoIT syftar till att: Bygga några rum i hemmet, med olika sensorer, för att kartlägga ett antal väsentliga omsorgsprocesser, dess behov, möjligheter och potentiella användning av IoT inom kommunal eomsorg. Detta ger underlag till definierade nyttoeffekter för verksamhet / brukare och till projektets slutmål, en ehälsoplattform. Skapa en prototyp till en öppen, flexibel ehälsoplattform som ska stödja omsorgens processer genom att samordna administrativa (persondata, verksamhetsdata mm) och tekniska tjänster (sensordata mm), från olika leverantörer. En sådan öppen plattform saknas idag. Stärka kommunernas beställarkompetens inom ehälsoområdet, framförallt gällande IoT-tjänster Genom Föreningen Sambruks samverkanskoncept sprida kunskap och konkreta erfarenhetsdata till merparten av Sveriges offentliga aktörer, framförallt inom kommuner och landsting Etablera förslag till affärsmodeller som stödjer gemensam utveckling, support och tillgänglighet samt möjligheter för både stora och små kommuner att använda tjänsteutbudet på jämlika villkor
Ge deltagande företag konkreta referensuppdrag, vilket stärker företagens affärsmöjligheter nationellt och internationellt. 2 (10) De bästa förutsättningarna för snabbare och mera kvalitativ verksamhetsutveckling skapas genom en nära och innovativ samverkan mellan företag och offentliga aktörer inom omsorgsområdet, i en miljö där både tekniska lösningar och tjänster är öppna och utbytbara. Aktörer Föreningen Sambruk tar huvudansvaret för projektets organisation bestående av minst tre pilotkommuner med varierande grad av erfarenhet, men med konkret identifierade behov och mål att vidareutveckla eomsorg. Kommunernas nuvarande arbete och planer beskrivs kortfattat i avsnitt 5. Utöver pilotkommunerna etableras en referensgrupp bestående av ett tiotal kommuner som anmält konkret intresse att följa projektet. Förutom Föreningen Sambruk (projektkoordinator) ingår samarbetsparterna Sensative AB, imcode Partner AB. Jonas Enebrand AB samt Mindmancer AB. Därutöver medverkar IoT specialister från Acreo och Uppsala Universitet. 2. Projektets bakgrund och utvalda områden Det för projektansökan valda profilområdet Kommunal Vård och Omsorg (nedan kallad eomsorg) innehåller konkreta möjligheter till stora förbättringar av kvalitet och effektivisering, baserad på innovativ IoT. Omsorgsverksamheten, som är mycket personalintensiv, präglas fortfarande av en relativt hög andel icke-digitaliserad styrning, uppföljning samt allmän administration. Att digitalisera arbetet är därför högprioriterat, t ex genom införandet av olika typer av tekniska tjänster som kameror för nattillsyn, elektroniska lås m m, men i olika omfattning och mognadsnivå. Baserat på decennier av kommunal erfarenhet, finns det uppenbara risker att nya tekniska lösningar erbjuds som oligopol-lösningar. Detta resulterar i dyra, siloliknande installationer med begränsade verksamhetseffekter. Konkurrensverket visar tydligt situationens allvar i en studie av Jur Dr Richard Wessman. (http://www.konkurrensverket.se/publikationer/upphandling-av-it--- inlasningseffekter-och-mojligheter/) Bl a pekar han på att inlåsningseffekter skapar en situation där det är svårt för offentlig sektor att byta leverantör och att kommuner ofta hamnar i en situation med leverantörer som, så snart systemen är installerade, får ett de facto-monopol. Konkurrensverket beskriver den kommunala marknaden som oligopol-liknande med få stora leverantörer. Dessa har full kontroll över rådande affärsmodeller med långa avtal och slutna system, brister på interoperabilitet, avsaknad av användarcentrerad utveckling och kraftiga juridiska, ekonomiska och tekniska inlåsningseffekter. Detta snarare motverkar innovation än stimulerar den. Vår utmaning är att lösa dessa problem genom att: - skapa en öppen samverkan mellan digitala administrativa och tekniska system, att skapa ett sammanhängande ekosystem där många leverantörer kan samverka. En öppen, flexibel plattform för ett sådant ekosystem, garanterar bästa möjliga kostnadseffektivitet och innovationsförmåga. Här kan olika tekniska tjänster samsas utan begränsningar eller specifika inlåsande villkor, samt på sikt standarder utvecklas. Nuvarande IoT-verksamhet inom deltagande kommuner Våra tre medverkande kommuner använder IoT i varierande grad:
3 (10) Region Gotland - har genomfört flera projekt: Digital nattillsyn och Elektroniska nyckelgömmor. Region Gotland och Länsstyrelsen antog 2015 en Regional Digital Agenda som syftar till att ta tillvara sitt digitala försteg inom alla samhällssektorer till 2020. Ett av huvudområdena är digitaliseringen av vård och omsorg. Här beskrivs planer på trygghetstjänster och mer långsiktigt utveckling av hemtjänst genom att kombinera ny teknik och nya arbetsformer. I verksamhetsplan 2017-19 för både hälsooch sjukvårdsnämnden och för Socialnämnden påtalas nödvändigheten av nya digitala lösningar för att klara framtidens vård och omsorg. Eskilstuna kommun - testar för närvarande olika typer av sensorer: madrasser för registrering av sömn i syfte att kunna varna om brukaren sover oroligt, fallsensorer i golv för att personal snabbare skall kunna komma till undsättning, sensorer i inkontinensskydd/blöjor för att lära sig individens biorytm i syfte att minska antalet störande besök på natten. Kommunen arbetar också med nattillsyn med kamera. Vidare planeras test av elektronisk nyckelhantering inom hemtjänsten. Sammantaget handlar detta både om sensorer som larmar men även insamling av data för att kunna agera proaktivt. Kungälvs kommun - har ett tydligt fastställt politiskt mål: Öka kvaliteten inom vårdoch omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamheten och utveckling av välfärdsteknologin. Detta har omsatts av verksamheten till mål där bl. a. mobila arbetssätt som leder till flexibla och effektivare processer skall prioriteras. Digitaliseringen skall också öka den enskildes möjligheter till delaktighet i sin planering av insatser i linje med Socialtjänstlagens skyldighet. Kungälv har genomfört ett antal åtgärder, t ex digitala låsvredssystem. Behov av samverkande plattform Utgångspunkten för projektet är att småskalig implementering av olika IoT-lösningar (t ex sensorer) är bra som utbildnings- och erfarenhetsbyggande aktiviteter. Men för att på allvar kunna dra fördel av utvecklingen och skapa väsentliga nyttoeffekter inom omsorgsverksamheten krävs en öppen plattformsmodell. Vår bärande idé kommer från det VINNOVA finansierade projektet ivis (innovativt Verksamhetssystem I Skolan) inom ramen för VINNOVAs program Framtidens skola 2014. ivis-projektet hade en identisk problematik avseende öppenhet och plattformsbehov, men då inom skolan. 3. Aktör som har en djup förståelse för IoT både vad gäller affärsmöjligheter och teknik I projektet ingår i fem stycken aktörer med stor kunskap om IoT. Nedan beskrivs två av aktörerna, övriga tre aktörer beskrivs under kapitel 5. Vår kvalitetsgranskande part är: Acreo Swedish ICT (Acreo) - Claus Popp Larsen Acreo erbjuder innovativa och värdeskapande IKT-lösningar för en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i näringsliv och samhälle. Acreo har spetskompetens inom sensorer, kraftelektronik, digital kommunikation och life science. Acreo bidrar i projektet med specialistkompetens inom kommunikation, datainsamling och affärsmodeller. Acreo har uppmärksammats för sitt KOL-projekt och för projektet Hållbara öppna lösningar för det smarta hemmet. Per Gunningberg, Uppsala Universitet, bidrag är expertkompetens om existerande säkerhets och integritetslösningar inom IoT som kan användas i tjänsteplattformen. Uppsala Universitetet och forskargruppen Communication Research har forskat i 10 år inom sensornätverk, de senaste fyra åren inom IoT. Gruppen har under 2014 genomfört en strategisk studie för IOT Sverige inom robusta och säkra IoT-system.
4. Potential 4 (10) Kommunernas och omsorgsverksamhetens behov Den föreslagna öppna modellen för utveckling är en av få möjliga modeller för att accelerera omsorgens digitalisering och därmed realisera väsentliga nyttoeffekter som en oligopolpräglad marknad hittills inte lyckats realisera. En öppen modell förespråkas också av ett antal centrala aktörer som Föreningen Sambruk, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Regeringen och EU. Vi ger den enskilda kommunen fullständig kontroll över sin egen IoT-infrastruktur. Plattformen förutsätter några enkla grundprinciper: Öppenhet den byggs som ett öppet system. Modularitet att bygga mindre, avgränsade, funktionella moduler som öppet och standardiserat kan kommunicera med övriga delar inom infrastrukturen som i sin tur kan byggas av många leverantörer. Mobilitet mobila enheter. Molnbaserade tjänster och system Den planerade tjänsteplattformen är en central funktion för att skapa nya flexibla eomsorgs-tjänster och möjliggöra integration mellan administrativa processer och anslutna tekniska eller administrativa system, proprietära eller öppna. Den processtödjande delen i projektet använder öppna standarder, öppna och väl dokumenterade API:er, öppen dokumentation, öppna databaser, öppen källkod, och behöver inga proprietära delar för att fungera. Detta projekt (DoIT) är ett första väsentligt steg mot slutmålet. Målgrupper Projektresultat Vår målgrupper är: regionala ehälsosamordnare, politiska beslutsfattare i kommunala vård-/omsorgsnämnder, chefer och medarbetare i beställar- respektive utförarorganisationer, kunder inom omsorgen, leverantörer av IoT-produkter, tjänster för ehälsa och verksamhetssystem. Spridning I förarbetena till denna projektansökan har Föreningen Sambruk på kort tid fått återkoppling från 12 kommuner som alla ger ett gemensamt budskap: Omsorgen har ett stort potentiellt behov av att använda IoT för att kunna ge bättre service. Samtidigt indikerar budskapet ett tydligt behov av mer kunskap och exempel på realiserade lösningar som påvisar konkreta nyttoeffekter. Föreningen Sambruks unika samverkansmodell med över 100 kommunmedlemmar gör det möjligt att effektivt nå ut till Sveriges offentliga aktörer och leverantörer under projektets gång. Utmaningar Vi kan direkt se att lösningen leder till: Förbättrad information, service och delaktighet till brukare, anhöriga, politiker, beslutsfattare och forskare Ökad effektivitet inom omsorgen Högre kvalitet, genom förbättrade arbetsprocesser med digitalt stöd Förenklat införande av nya digitala tjänster Ökad digitalisering och öppna plattformar skapar förutsättningar för samverkan mellan kommuner, t ex för larmmottagning och digital tillsyn
5 (10) Konkurrenskraft Vår modell skapar verklig konkurrens och stimulerar utveckling till gagn för de nya, snabba företagen. Vi skapar på sikt ett ekosystem för en marknad av kreativa idéer med nya typer av appar och tjänster som skapar verklig nytta för omsorgsverksamheten. Detta genom att olika moduler och tjänster i plattformen kan skapas av olika leverantörer. Det blir alltså möjligt att byta en tjänsteleverantör utan att tappa data. Kontrollen över vilka system som kan integreras och vem som gör integrationen finns hos kommunen/beställaren, inte leverantören. En öppen plattform tar bort inlåsningseffekter. Konsekvensen blir att befintliga leverantörer inte längre kan förhindra andra utvecklare att använda data ur grundsystemen, att skriva smart, tillkommande logik och att skapa kringsystem som kan utnyttja, förädla och återrapportera data. Därigenom motverkas oligopol som effektivt stänger ute mindre och flexibla leverantörer. 5. Aktörer Föreningen Sambruk har med majoriteten av sina drygt 100 kommunmedlemmar genomfört ett tjugotal verksamhetsutvecklingsprojekt under mer än tio år, med färdiga rutiner och modeller för bl. a. kunskapsspridning. Sambruks uppdrag och stora erfarenhet är verksamhetsutveckling. I projektet svarar Sambruk för koordination och kunskapsspridning. imcode Partner AB har 15 års erfarenhet av att arbeta och utveckla öppna system med/åt offentlig sektor. Företaget har t. ex. byggt en projektarbetsplats åt Skolverket som omfattar samtliga den svenska skolans styrdokument, samt utvecklat ivis en plattform för den svenska skolan (VINNOVA-finansiering). I projektet svarar företaget för att bygga prototyp-plattformen. Sensative AB - Mats Pettersson - IoT-specialister Företaget har på kort tid utvecklat både en kompetent IoT plattform och en smart sensor (Strips). Företaget har 150 års erfarenhet av kommunikation och sensorer då många anställda tidigare arbetat på Sony/Ericsson i Lund. Deras systerbolag Sensefarm vann 2014 tidningen Mobils pris, Guldmobilen för bästa IoT- innovation. I projektet svarar företaget för teknik, sensorer, kommunikation, middleware fram till överlämningspunkt för prototyp-plattformen. Jonas Enebrand AB - Jonas Enebrand - IoT Specialist Har arbetat med IoT lösningar sedan 1992. Transportbranschen var först ut att koppla upp fordon för orderhantering och positionering, tidigare benämnt M2M, men idag kallat IoT, dvs realtidskommunikation med fordon i rörelse: Detta område har stora likheter med uppkopplad omsorg med sensorer i hemmet. Jonas Enebrand AB har sedan 2013 utvecklat en anpassad kommunikationslösning för hemmet (efrid) som kan användas av brukare inom omsorgen. I projektet svarar bolaget för projektledning. Mindmancer AB - Viktor Hagelbäck CTO Mindmancer utvecklar artificiell intelligens och IoT system för att med kameror och sensorer upptäcka när en operatör på en larmcentral behöver vidta en åtgärd. Detta används för att upptäcka inbrott, bränder och utföra nattillsyn av brukare.
6. Genomförbarhet 6 (10) I denna utlysning begränsar sig arbetet till: Utrusta några rum på vårdboende med adekvata sensorer för att undersöka och visa på i första hand IoT s möjlighet med sensorer/aktuatorer att samverka med en kameratjänst för tillsyn på distans (s.k. nattillsyn). analys av ingående kommuners nya möjligheter genom förändring av nuvarande processer och de potentiella möjligheter som kan tas till vara i rum i hemmet med fullständig kommunikation mellan hem och kommun. framtagande av en prototyp för det kommande öppna processtödet. driftsättning av en begränsad del av den definierade plattformen. Sprida kunskap mellan kommunerna. Teknisk skiss Några rum (A) sätts upp med sensorer, video etc. Plattformen (B) sätts upp (SHAPE, en middlewareplattform). En ny öppen plattform (C) byggs i prototypform för att hantera kommunernas processer och informationsbehov inom eomsorg. Alla system kommunicerar via öppna gränssnitt och öppna APIer. Angreppssätt Iterativt (agilt) arbetssätt Insamling och bearbetning av underlag från medverkande kommuner, marknadsaktörer, relevanta experter, m fl Gemensam processanalys i kommunerna. Utformning och förankring av konkret lösning, prototyping baserad på befintlig e-tjänsteplattform. Fortlöpande dialog med det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige Slutleverans av projektresultat, samt slutrapport till VINNOVA Spridning av projektresultat Projektet är möjligt att genomföra därför att vi har ett antal färdiga komponenter som behöver kopplas samman. Vi har praktiska demonstratorer som en utgångspunkt för kommunernas processarbete, samtidigt som vi kan skapa nya tjänster som är anpassade till omsorgens behov. Arbetspaket WP1 - Projektledning 800 tim - 479 847:- Ansvarig Jonas Enebrand Fortlöpande styrning och uppföljning av projektaktiviteter, samt rapportering. Leverabler; Projektplan
WP2 - Processanalys, kunskapsutbyte 600 tim - 359 885:- Jonas Enebrand 7 (10) Idén är att skapa ett projekt som innehåller mycket kunskapsspridning på alla nivåer. Genom att föreläsningar och workshops skapas delaktighet. Kommunerna arbetar internt med analyser av processer och ekonomi för att hitta lämpliga jämförelsetal.. Ekonomiska beräkningar skapas gemensamt för att hitta möjligheter till effektiviseringar med ny teknik. Arbetet belyser arbetsflödet och även identifiera samordningsvinster. I projektet ingår dessutom resultatspridning och projektledning WP2a Nuläge i omsorgen, jämförelse deltagande kommuner Statistik från KOLADA, Prognos ökat omsorgsbehov Digitalisering i omsorgen: Mobilt arbetsätt, Trygghetslarm mm Budget 2016/2017, Styrande dokument. WP2b Utbildning och dialog - 1-2 workshops Kickoff: föreläsare Mats Rundqvist, Västerås stad Vad innebär en öppen plattform med olika tjänsteleverantörer? Hur bidrar digitaliseringen till verksamhetsutveckling - Lärande organisationer. Vad krävs för en lyckad implementering - Goda exempel från andra kommuner och annan verksamhet. Vad innebär brukaren i centrum och ökad delaktighet i omsorgen? Hur kan ökad användning av teknik i hemmet bidra till ökat kvalitet och förhindra ohälsa? WP2c Hur kan man räkna hem investeringen? Hur kan man spara tid och andra kostnader i volymen? Kan verksamhet samordnas och centraliseras med hjälp av ny teknik? Vad kostar välfärdsteknik med IoT? Möjliga volymer och snabbt införande? Kan nya processer öka kvalitet och effektivitet? Jämföra lönsamhetskalkyler från andra införanden ex. nattkamera, digitala lås. Förebyggande hälsoarbete för brukare. Minska sjukfrånvaro - ökad attraktionskraft - brist på personal. WP2d Vad är tillåtet och vilka juridiska krav ställs? Vad säger SOL och HSL? Vilka andra lagar påverkar införande och vad som registreras i IT system? PUL? Kameraövervakningslagen? Rekommendationer från myndigheter, t.ex Socialstyrelsen, ehälsomyndigheten. Vad säger IVO om dokumentationskrav, avvikelser och händelser. Brukare med nedsatt beslutsförmåga - Västeråsmodellen. Leverabler; Mötesdokument från workshop och andra aktiviteter. Rekommendationer från andra myndigheter och intressenter. WP3 - Kvalitetssäkring med IoT-kunnig aktör 650 tim - 389 876:- Jonas Enebrand Deltagare är samtliga projektaktörer under ledning av Acreo & Uppsala universitet Acreo kommer agera sakkunnig i tyngre vägval Övriga företag med kompetens inom IoT kommer att leda nedanstående aktiviteter i dialog med styrgruppen. Vi kommer även att rådfråga MFD/ SKL/Inera om synpunkter. Historisk utveckling inom M2M och IoT. Hur används tekniken inom andra verksamheter idag. Framtiden med många uppkopplade sensorer, AI och smarta nätverk. Vilka standards finnes för IoT. Mobila uppkopplingars möjligheter och risker. Hur fungerar teknisk övervakning av system? Krav på hög tillgänglighet och gemensam support (24/7) krävs det? Öppen data - är det bra? Lärdomar från andra projekt inom Acreo. Leverabler; Önskelista smarta funktioner av uppkopplade sensorer och aktuatorer i verksamheten
8 (10) WP4 - Spridning av projektresultat /kommunikation 250 tim - 149 952:- Deltagare 1, Deltagare 2, Osv. Claes-Olof Olsson WP4a Intern kommunikation till intressenter (Jonas) Utse en kommunikatör från deltagande kommuner. Använda sociala medier som FB för projektgruppen under arbetet. Spela in föreläsningar och resultat från workshop på video. Miniseminarie för kommunens personal - klämma och känna/delaktighet i frågor. WP4b Extern (Sambruk) Resultat på Sambruks hemsida och nyhetsutskick, pressrealese, information på Sambruks konferens 2 ggr per år, konferens Offentliga rummet och i Almedalen. Sprida information via Acreo, MFD och via Hälsans nya verktygs nätverk. Information via sociala medier inom välfärdsteknik och ehälsa. Deltaga i IoT Sveriges arrangemang. Pilotkommun -informera om visningsmiljö. WP4c Fortlöpande dialog med IoT Sverige (Claes-Olof & Jonas) Fortlöpande dialog och erfarenhetsutbyte mellan projektgruppen och IoT Sverige. Leverabler: Information via Sambruks kanaler & nätverk, Pressrelease. Deltagande på öppna konferenser, t ex Offentliga rummet, Mötesplats Välfärdsteknologi, m fl WP5 - Pilotprojekt med visningsmiljö, 450 tim - 269 914:- Deltagande kommuner, alla leverantörer Jonas Enebrand Identifiera omsorgsverksamhet för pilottest och visningsmiljö. Undersökning om lokaler och personal kan fungera som ambassadörer för användning av IoT i verksamheten. Finns bra infrastruktur? Förberedande utbildning av personal. Identifiera brukare som kan vara pilotanvändare. Uppsättning av utveckling och supportmiljö i Visby samt visningsmiljö i kommun. Information till brukare och anhöriga samt press. Uppsättning hos brukare. Pilottest pågår 1 månad. Utvärdering av brukare och personal om upplevda nyttoeffekter. Intervju innan, under och efter avslutat projekt. Innan start: besvara frågan vad händer efteråt? Visning av tekniken till projektets medlemmar sker i mitten av piloten. Övriga intressenter får ta del av tekniken om verksamheten har resurser att avvara för visning. Leverabler: Pressrealese, Visningsmiljö, Enkätundersökning från brukare och personal. WP6 - Kravställning för öppen plattform för IoT 500 tim - 299 904:- Jonas Enebrand. Lars-Olof Lindblad /Kungälvs kommun Relevant kommunal personal, imcode Funktionskrav på IOT plattform. Diskussioner om arbetsprocesser och integration mellan administration och IoT teknik. Frågeställningar bl a: mobila arbetsätt via webb eller app, arbetsledning, tillgång till vilken info vid vilken tid? Konsekvenser vid ev larm och annan teknisk info. Stöd för arbetsprocess och dokumentation enligt lagkrav. PUL? Samtycke och rutiner för radering av gammal data. Administrationsgränssnittets utseende. Koppling till andra befintliga verksamhetssystem?. Leverabler: Dokumentation för kravställning.
9 (10) WP7 - Bygge prototyp öppen plattform 800 tim - 485 000:- Hillar Loor ImCode AB: Medverkan vid processanalys, mock-up för diskussioner, anpassning av befintlig plattform (ivis), utveckling av ny funktionalitet (prototyp-plattform), API-mot SHAPE-plattform, tester, säkerhetsanalyser, testdrift, support till kommuner, teknisk dokumentation, informationsinsatser om prototyp. Leverabler: Prototyp i drift 7. Projektets kostnader och finansiering Medfinansiering: 1) egen arbetstid - 2) likvider SAMBRUK Medf: 1 Ant Kostn imcode Medf: 1+2 Ant Kostn Interna timmar 90 385 34 650 Utveckling tim 600 365 219 000 Medv kommuner * 1620 460 745 200 Indirekta kostn 30% 65 700 Indirekta kostn 30% 233 955 Resor 8 3 000 24 000 Resor /konf 40 000 Serverkostnader 8 2 000 16 000 Konsulter Samordning kommuner/info 60 1 100 66 000 Summa 324 700 Swedish ICT /ACREO 125 800 100 000 Egen insats -150 000 Säkerhetskonsult 1 25 000 25 000 Uppsala 1 20 000 20 000 Sensative Medf: 1 Mats Runkvist Västerås 1 25 000 25 000 Utveckling API 560 395 217 280 Externa tekniska konsulter 200 800 160 000 Indirekta kostn 30% 65 175 Projektledning Enebrand AB 800 405 324 000 Utrustning, Sensorer mm Resor 8 2 000 28 000 16 000 Summa Egen insats 1 773 805-968 760 Summa Egen insats 326 455-142 240 Mindmancer AB Medf: 1 Medf: 1) Projekttid 300 395 118 500 Total Indirekta kostn 30% 35 500 Summa kostnader 2 602 960 Resor 12 2 000 24 000 Medfinansiering -1 339 000 Summa Egen insats * = 3 kommuner, 5 personer, 9 månader, 12 tim per månad & person 178 000 Vinnova bidrag 1 263 960-78 000
8. Övrigt och referenser 10 (10) Flera myndigheter och andra organisationer har under 2016 offentliggjort problembeskrivningar inom den svenska välfärden, vilket denna projektansökan baseras på. Exempel på detta är: Socialstyrelsens rapport om läget i kommunerna med införandet av välfärdsteknik och ehälsa här framgår hur stort behovet är av gemensamma lösningar och ökad standardisering av tjänster; http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/20218/2016-5- 30.pdf Myndigheten för delaktighet-rapport; http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2016/2016-6-digitalatjanster-och-teknik-inom-socialtjanst-och-hemsjukvard.pdf Bredbandsforums Praktikfallsgrupp Rapport 2016-02-18, Omsorg genom bredband; http://www.bredbandsforum.se/global/slutrapporter/bredbandsforums%20prakt ikfallsgrupp%20%e2%80%93%20slutrapport%202016-02-18.pdf Nyttoanalys Nattkamera 2012 Hi, Utvärdering av äldre personers, anhörigas och nattpersonals upplevelser av tillsyn via webbkamera på natten. Rapport från Teknik för äldre. http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2012/12378-pdfnattfrid.pdf Region Gotland - har genomförd två projekt inom välfärdsteknik Digital nattillsyn - Video- https://vimeo.com/128567750 Elektroniska nyckelgömmor - http://www.gotland.se/nyckelgomma