de facto. JURIDISKA FÖRENINGEN UMEÅ UNIVERSITET NR 2 2014 TEMA:INTEGRITET [ REC] EU-VALET - KOORTI - NKA2014s.2 - Test:INTERNETSAMHÄLLET - DEBATT
Borgenärsskyddet har du järnkoll på. Men vet du vem som dömde finalen i fotbolls-vm 1994? Vi vet redan att du kan lagen och är intresserad av affärer. Det gäller alla i den här branschen. Berätta hellre för oss om det där barndomsintresset som har vuxit till en fascination, hobbyn som lägger beslag på halva din fritid eller din besatthet av områden vi andra knappt kan stava till. Lindahl är en av Sveriges ledande advokatbyråer och vi växer. Vi har tagit oss hit genom att kombinera jobberfarenhet med kunskap hämtad från världen utanför kontoret där affärer görs. Därför söker vi dig som kan och vet saker även utanför affärsjuridiken. Du som i slutänden kan visa oss och våra klienter vad riktig specialistkunskap är. Besök oss på lindahl.se/karriar och facebook.com/lindahlkarriar
LEDARE & REDAKTION de facto nr 2, 2014 Existentialism och särskrivningar Det var en stor lättnad när förra numret av de facto damp ner i brevlådan. Vi hade lyckats göra en tidning, en riktigt bra tidning. Jag satte mig ner i fåtöljen för att bläddra igenom de sidor som jag redan läst hundra gånger om. Jag öppnar tidning lite på måfå och känner hur blodet isar till i mina ådror en särskrivning. Stänger tidningen. Öppnar försiktigt igen, och där är den, mitt i en rubrik som jag själv komponerat. Tänker att ingen kanske märker, men så slår det mig; vem försöker jag lura? Min målgrupp är juriststudenter, topp tre bland ordmärkande grupper i Sverige... Men nu är det nytt nummer och nya tag. Temat är integritet och vi pratar bland annat om vilken information om oss själva vi väljer att visa (eller inte visa) på Internet och då främst i sociala medier. Exempel: jag väljer att inte lägga upp den där bilden när jag gräver hysteriskt efter den sista svart-rosa dödskallen i godispåsen. Istället publicerar jag ett citat som tyder på att jag är spontan och äventyrslysten men ändå har fötterna på jorden. Vi bygger luftslott och bosätter oss där. Sedan hatar vi lite på de som inte lyckas bygga med finess, de som tar i lite för mycket och målar allt med glitter, de som inte inser att vi kan se igenom allt. Å andra sidan vill vi nog inte se den nakna sanningen. Jag har aldrig beskådat fler ointressanta bilder Nej, jag vill ha kryddan, jag vill förundras och förargas om vartannat. än de som präglade veckan då flugan lägg upp fem vardagsbilder trendade på Instagram. Nej, jag vill ha kryddan, jag vill förundras och förargas om vartannat. Sedan vill jag hålla folk ansvariga för vad de lägger upp och döma dem därefter. Det finns bara en verklighet och där ingår sociala medier. Att vi väljer filter på våra foton är bara en förlängning av att vi väljer kläder på morgonen; det handlar om vilken bild av oss själva vi vill projicera. Vad jag gör definierar mig, vart jag än gör det. Mina inlägg på Twitter säger lika mycket om mig som mina uttalanden i klassrummet gör, och jag bär för dem lika ansvar. Människan är vad hon själv gör sig till, vi är således våra handlingar. Blodet isar till än en gång. Om vi är våra handlingar, är jag tjejen som särskriver? Theresa Karlström Chefredaktör de facto de facto. Chefredaktör Theresa Karlström Ansvarig utgivare Carl Matz Redaktionschef Henrik Jonsson Layoutansvarig Johannes Hammar Skribenter Fredrik Ferrand-Drake del Castillo Maria Eklund Henrik Jonsson Jon Sydberg Tove Larsson Måns Gottfries Filip Torstensson Mattias Wilhelmsson Felix Österberg Jonas Brandt Theresa Karlström Jakob Morssy Fotografer Elin Blomgren Johannes Hammar Korr Felix Österberg Adress De facto Juridiska föreningen/ juridiska institutionen Umeå Universitet, 901 87 Umeå www.jf-umea.se Repro och tryck Helhet reklam AB Helhetreklam.se De facto ges ut två gånger per termin. av Juridiska föreningen vid Umeå Universitet. Bidrag skickas till tidningens adress. Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera och redigerar inlämnat material. För insänt och ej beställt material ansvaras ej. De åsikter som framförs är skribenternas egna och återspeglar inte Juridiska föreningens eller Juridiska institutionens värderingar eller åsikter. 3
Din väg till näringslivets centrum Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. Hos oss får du växa i en stark företagskultur som bygger på byråns kärnvärden kvalitet, affärsfokus och laganda. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella uppdrag i näringslivets centrum. Genom vårt utbildningsprogram Professional Development Program, tidig klientkontakt samt ett nära samarbete med seniora jurister får du en bra grund samtidigt som du möter nya utmaningar varje dag. Vi rekryterar nyexaminerade jurister löpande under året. För oss är det viktigt att du delar våra värderingar samt har ett starkt intresse för affärsjuridik och konsultrollen. Läs mer om våra uppdrag och hur din karriär hos oss kan se ut på vår hemsida. välkommen till möjligheternas byrå!
ORDFÖRANDE HAR ORDET de facto nr 2, 2014 de facto. nr 2, 2014 Ledare Jag är vad jag gör, eller? 3 Ordförande har ordet Drake: I m Ballin 5 Intervju och porträtt Kerstin Koorti 6 Debatt och aktuellt Övervakning + integritet = sant? 19 Verkligeheten v. Göta Hovrätt 22 Konsten att ta kritik 23 Reportage Inför EU-valet m. Derlén & Lindholm 14 På programmet Generalens moralhöjande tal 12 Otroligt men sant 13 NKA 2014 s.2 16 Stalking, en översiktskurs 20 Självcensur: ja eller nej? 24 Krönikor Behöver vi integritet? 11 Om varat och görat 26 Låtom oss fröjdas i ungdomens vår Fredrik Ferrand-Drake del Castillo Ordförande Juridiska Föreningen Då var äntligen våren kommen till Umeå. Som vi längtat! Inte för att det innebär speciellt mycket galet chillande ute i solen. Vi har ju studier och annat att sköta. Men visst ser man studenter som faller platt för Lindell-våren. Jag tycker mig dock mest se ekonomer ute på trädäcket, och det är väl det enda tillfället man blir en gnutta avundsjuk på dem. För att visa att vi finns! Synonymt med våren är även vårbaler. Umeå universitet kommer när ni läser detta antagligen ha haft sin första vårbal någonsin. Även Örebro och Lund har sina vårbaler, skillnaden är att deras Juridiska föreningar arrangerar sina egna baler. Jag tror definitivt att JF Umeå i framtiden kan göra likadant. Att vi nu börjar med att ha en gemensam bal med alla andra program, tror jag är startskottet. Det stora dilemmat är det här med frack, men kan vi skapa en tradition och bra frackpriser för studenter (vilket man har i bl.a. Lund) så kommer det att gå galant. För JF Umeå har det blivit en självklarhet att besöka de andra programmens baler. Detta gläder mig oerhört eftersom det är ovärderligt. Dels innebär det nationella utbytet att vi kan utbyta idéer och information på våra ordförande- och utbildningsmöten. Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt, som min företrädare Ulrika Byström brukade säga. En annan anledning till varför vi åker på de andra balerna är för att visa att vi finns! Genom att vara där kan vi marknadsföra Umeås juriststudenter och visa hur bra vi är. Detta leder i förlängningen till att vi blir attraktivare på arbetsmarknaden. Skulle ni medlemmar vara intresserad av att åka med på balerna (det är grymt mäktigt) och hjälpa till att representera Umeå, så ska vi se vad vi kan göra för att ordna det. Ha nu en ljuvlig sommar, och lycka till på tentan! 5
de facto nr 2, 2014 KERSTIN KOORTI 6
PORTRÄTT de facto nr 2, 2014 Kerstin Koorti Om saker som inte blir som planerat. Om att hitta en annan väg och kämpa mot ett bestämt mål. Om rättssäkerheten och om att ha världens bästa jobb. Min första fråga till Koorti var om detta var hennes första besök i Umeå. Det var det inte, det var inte heller första (eller sista) gången som hon fick svara på den frågan under dagen. Hon berättar att hennes styvfar kom från Norrland och att hon varit här flera gånger som ung, både på genomresa och för att hälsa på hans släktingar. På senare år har hon varit här i sitt arbete som advokat. Ett yrkesval som egentligen aldrig var en del av livsplanen men som ändå fångade henne fullständigt. Koorti föddes i Finland men flyttade till Sverige tillsammans med sin mamma som träffat en svensk man. Hon trivdes bra i skolan och berättar att hon var den första akademikern i familjen. Det ställdes tidigt krav på att studierna var något man var tvungen att ägna sig åt. Det var viktigt att få bra betyg så att man senare kunde gå en bra utbildning. - Jag kom hem och hade elva femmor i betyg, och så en tvåa i gymnastik. Då tittade mamma föraktfullt på betygen och sa att om hon hade varit jag så hade hon haft en femma i gymnastisk också. Koorti skrattar till lite efter hon citerat sin mamma. Trots den något hårda jargongen finns en tacksamhet för att de varit så pådrivande och engagerade hemma, även om det var tufft. Att juridikstudier skulle följa efter gymnasiet var inte självklart, drömmen var hela tiden att bli läkare. En dröm som drev henne till att jobba extra som sjukvårdsbiträde på Karolinska så ofta som hon bara kunde. - Jag var helt inställd på att bli läkare men sen räckte inte betygen. Jag hade 4.2 i studentbetyget som snitt och man skulle ha 5.0 då. Jag skulle behövt den där femman i gymnastik men så blev det inte. Då sa min mamma att jag kunde bli åklagare istället. Så jag blev advokat och det kan jag inte ångra idag. Trots den något hårda jargongen finns en tacksamhet för att de varit så pådrivande och engagerade hemma, även om det var tufft Vi pratar om hur svårt det kan vara att motivera sig själv till att plugga ibland. Speciellt när man känner att man hellre skulle vilja göra något annat, vara någon annanstans. - Jag var så besviken att jag inte kommit in på läkarlinjen så jag läste bara så att jag i stort sett hade godkänt i alla ämnen. Sedan så tyckte jag att det var fruktansvärt tråkigt också. De enda bra betygen som jag hade var i processrätt och nationalekonomi, annars var de rätt dåliga. Jag förstod ju att jag inte skulle få någon tingsmeritering på dem så jag startade en egen juristfirma innan jag var färdig jur.kand. 7
de facto nr 2, 2014 KERSTIN KOORTI Hon förklarar hur hon tack vare sina kunskaper i finska kunde hjälpa vänner och bekanta med juridiska problem och sedan bygga en kundkrets utifrån det. I början bestod arbetet mestadels av bouppteckningar, testamenten, äktenskapsförord och dylikt. För att firman skulle utvecklas och växa krävdes det att juristkandidatexamen roddes i hamn. Det enda ämnet som kvarstod var allmän rättslära och om hon klarade den kursen så skulle hon kunna ta ytterligare ett steg i karriären. - Efter att jag skrivit en tenta i ämnet så fick jag ett brev från professorn där han kallade mig till en muntlig tentamen. Då blev jag rädd och tänkte att nu har jag kört i det här, och då dröjer det ett halvår innan jag är klar. Jag ringde upp han som var amanuens för kursen och frågade vad det var som hände. Han sa att om jag kommer upp och klarar den muntliga tentamen så får jag BA annars skulle det bara bli ett B. Det var ju lugnande. Så jag går upp till den där professorn. Vad är en lag för någonting frågar han. Ja, det är väl det som står i lagboken svarade jag. Jag fortsatte med att förklara hur en lag blev till. Men det var inte svaret han var ute efter tänk sa han. Jag tänkte så det knakade men fattade ingenting. Nej jag kan inte, svarade jag. Okej, sa han, så skrev han in B i betyget. En lag, fortsatte han, det är folkets vilja. Det hade jag aldrig gissat, sa jag och tog mitt betyg. Nästa dag gick jag till rätten och så har jag jobbat på sedan dess. En lag, fortsatte han, det är folkets vilja. Det hade jag aldrig gissat sa jag och tog mitt betyg Efter att ha haft en egen firma i fem år kom möjligheten att söka in till advokatsamfundet på rekommendationer från domare. När hon fått sin advokattitel kunde hon ta sig an brottmål och det var då, som hon själv beskriver det, som det roliga började. - Åklagarväsendet har alla tekniska resurser till sitt förfogande men som advokat har du bara dina kunskaper och din verbalitet. Det blir en form av eget driv. Och sen så är det den där tjusningen, att ju längre du håller på desto mer märker du hur lite du kan. Jag har inte haft en tråkig dag på jobbet under 34 år. Åklagarväsendet har alla tekniska resurser till sitt förfogande men som advokat har du bara dina kunskaper och din verbalitet Koorti har representerat klienter i många uppmärksammade rättegångar. Hon var målsägandebiträde till Johan Asplunds föräldrar i målet där Sture Bergvall stod åtalad för att ha mördat deras son. Företrädde Maximilian Greven Kartaschev som åtalades för att ha styckmördat sin sambo och hon stod kvar som John Ausonius försvarsadvokat trots att han misshandlat henne i rätten. Du har som advokat rätt att avsäga dig mål men beslutet att fullfölja målet verkar ändå inte ha varit helt frivilligt. Jag frågar om det finns något mål som hon aldrig skulle ta sig an, något område hon inte vill ta i. Hon svarar att hon inte tänker på det sättet, fokus får inte ligga på brottet. För att göra ett bra jobb måste du kunna lämna dina personliga åsikter utanför. - Jag har aldrig försvarat någon för ett grovt brott. Jag försvarar inte en klient eller en gärning. Jag försvarar rättssäkerheten. Det är den förklarning som gör att man kan ta sådana mål som allmänheten rynkar på näsan åt. Jag försvarar inte en klient eller en gärning. Jag försvarar rättssäkerheten Det hon säger kan tyckas självklart men det är ändå något som är viktigt att framhålla. Vi diskuterar vikten av en rättvis rättegång men också betydelsen av rättvisa före och efter huvudförhandlingen. Sverige har fått kritik för sin jämförelsevis höga användning av restriktioner vid häktning 8
PORTRÄTT de facto nr 2, 2014 samt att vi inte har någon övre gräns för hur lång tid du som misstänkt kan sitta häktad. Koorti berättar att Ausonius satt häktat med restriktioner i tre år och hur hon ser en tendens att allt yngre personer häktas. - Jag tycker det är fruktansvärt. För ungefär ett och ett halvt år sedan var det en liten flicka som grävt i en sandlåda där det hade legat en smällare som sprängts och hennes fingrar blev alvarligt skadade. En pojke på 15 år blev misstänkt och han häktades. Då skrev jag till hovrätten och begärde att han skulle försättas på fri fot. Jag tillade att om det nu var så att han skulle bli kvar i häktet så kanske de åtminstone kunde skicka dit en barnmatsedel. En pojke på 15 år blev misstänkt och häktades Koorti har sedan starten av sin karriär aldrig varit anställd eller tingsmeriterat. Det finns fler vägar att gå, framhåller hon, än den som består av att ha bästa betyg genom hela utbildningen för att sedan sitta ting. Med tanke på den karriär hon har bakom sig är hon också ett levande bevis på att det inte bara är tomma ord för att lätta bördan av betygshets från en juriststudents axlar. Det kan vara svårt att föreställa sig hur en brottmålsadvokat kan klättra högre än Koorti gjort men avslutningsvis så frågar jag ändå om hon har någon drömklient eller om hon känner att hon är nöjd. - Vilka mål du än har, eller vilka mål du än har haft, så går du ändå alltid där och väntar på ditt livs mål. Text: Theresa Karlström Bild: Elin Blomgren 9
SER DU NÅGOT DU GILLAR? - Engagera dig i Juridiska Föreningen Utbildningsutskottet finns till för att lyfta studenternas synpunkter kring utbildningen och säkerställa att studenterna blir representerade i forum där utbildningsfrågor behandlas. Utbildningsbevakningen är en av de största och viktigaste delarna i Juridiska Föreningens verksamhet och därför är det viktigt med studenter som vill engagera sig i Utbildningsutskottet. Om man som student vill vara med och påverka utbildningen är utskottets Utbildningsgrupp ett bra ställe att börja på. I Utbildningsgruppen sitter utbildningsansvarig tillsammans med studenter från de olika terminerna på juristprogrammet. Utbildningsgruppens arbete går i stort ut på att lyfta synpunkter och diskutera idéer till förbättringar på programmet. Nya medlemmar till Utbildningsgruppen behövs varje år, så om det låter som någonting för dig är det bara att skicka ett mail till utbildning@jf-umea.se Klubb- och sportmästeriet är tillsammans styrande av det Studiesociala utskottet i Juridiska föreningen vid Umeå universitet. Utskottets primära uppgift är att anordna sociala aktiviteter som hjälper till att minska stressen bland juriststudenterna på universitetet genom att bereda möjligheten för juriststudenten att i en trivsam miljö umgås i goda vänners lag. Utskottet verkar för ett aktivt studentliv oavsett om det är i festmiljö eller i träningshallen. Utskottet upprätthåller även de goda relationer som föreningen har till andra studentföreningar, genom att tillsammans med dessa arrangera tävlingar och fester. JF har sedan 2013 även ett eget barlag på E-puben där du som medlem kan vara med! Studiesociala utskottet söker alltid nya tillskott till gruppen. Om du tycker om att engagera dig och är sugen på att skapa goda kontakter under studietiden tveka inte att skicka ett mail till klubb@jf-umea.se eller sport@jf-umea.se UTBILDNING SPORT KLUBB
REDAKTIONSKRÖNIKA de facto nr 2, 2014 Vem vinner på integritet? När man pratar om integritet sägs det ofta att man ska värna sin personliga integritet eller att man ska hålla på det privata. Det är nog ingen slump att man pratar på det viset om den personliga integriteten nuförtiden. Vad jag menar är att det finns en rådande föreställning i samhället om att du ska vara din egen lyckas smed. En mentalitet som går ut på att du inte kan lita på människor; du ska alltså inte dela för mycket information om dig själv till dina medmänniskor, eftersom det kan användas emot dig. Men problemet är såklart inte människan. Problemet med integritet är de uppfattningar vi bildar då vi får tillgång till information som någon annan, trots den rådande hegemonin, delar med sig av. Idén om att värna den personliga integriteten är på många sätt hämmande för mänskligheten Integritet innebär att du ska bli respekterad för vem du är på ett personlighetsplan. Men du måste akta dig för att hålla för hårt på din integritet. Jag påstår att hela idén om att värna den personliga integriteten på många sätt är hämmande för mänskligheten. Den skapar människor som är misstänksamma mot varandra och som inte vågar uttrycka sig, varken personligt eller politiskt. Ni får kalla mig konspiratorisk, men jag misstänker att det finns ett intresse av att upprätthålla ett system där vanliga människor inte vågar uttrycka sig precist om hur de känner inför saker och situationer, av rädsla för vad samhället i övrigt skulle tro om dem som personer. Detta håller människor på plats, och normer kan absolut vara mer effektiva än lagstiftning i denna fråga. Ett alldagligt men närvarande exempel; om jag inte vågar berätta för dig, att jag gillar dig, av rädsla för vad samhället ska säga, då har det samhälleliga trycket om att jag ska värna min integritet gått för långt. Då hindrar mitt skydd av min personliga integritet mig från att leva det liv jag vill leva. Min rädsla för andras åsikter om mig, som inte nödvändigtvis stämmer, hämmar mig. Ni får kalla mig konspiratorisk Det är viktigt att vi kan känna att vi kan lita på människor utan att de hånar våra upplevelser eller utnyttjar informationen för egen vinning, och jag tror att människor i allmänhet är goda och bra personer. Den rådande inställningen till integritet, den att vi ska värna om den och hålla på vår information och våra känslor, skapar ett samhälle där vi alla konkurrerar och misstänkliggör varandra. Så det är jag och Emil Jensen som frågar oss; Integritet, vad har den någonsin gjort för mig? Henrik Jonsson Redaktionschef de facto 11
de facto nr 2, 2014 VÄLKOMSTBREV Tjena alla, general Morssy här. Inspark 2014: Välkommen till mina områden, nollor Nu är ni här: men vad är Umeå för stad egentligen? Umeå är för mig en väldigt, väldigt trevlig stad. Folk är glada och bryr sig om varandra. Ni sörlänningar som vill lämna storstadshetsen ett tag (typ ja, 4 ½ år) kan verkligen andas ut nu och gå sakta för en gångs skull, man behöver inte stressa så mycket här. Umeå är en väldigt stor cykelstad - fixa en cykel så kommer Umeå vara en härlig stad för dig! Men obs - köp lås - folk gillar att låna cyklar av varandra. När man lämnar sitt gamla liv och reser iväg (i detta fall sjukt långt norrut, eller söderut för vissa) kan det vara angeläget att ha koll på vad man kan göra som umebo. Här kommer kanske juristens mest välanvända ord: Det beror på... - men det gör det faktiskt. För att hålla denna artikel hyfsat kort så tänker jag göra en Topp 5 på ställen du borde checka in och Topp 5 ställen du kanske bör undvika. (För att undvika alkoholhets har jag exkluderat alla pubar/krogar och dylikt - men håll er borta från 5ive så länge ni inte är riktigt sugna på lammkött!) Sådär ja, nu har ni något att längta (och inte längta) efter. Hoppas ni känner er varmt välkomna till Umeå - Norrland är inte så farligt som alla tror. TOPP 5 - Ställen man borde besöka utan inbördes ordning 1. Megazone - Kanske det roligaste stället i stan. Här finns allt, restaurang, laserdome, fortet m.m. 2. Parken vid älven - Det är där alla umebor hänger när det är fint väder. Riktigt fräscht! 3. IKSU - Europas största träningsanläggning (obs se p. 2 nedan). Dra dit - gå på pass, styrketräna, simma, bli fit! 4. Ålidhem - Ett ställe man måste hålla koll på om man är student i Umeå. Utforskas dock på egen risk. 5. Strandpromenaden - Ta en sväng längs strandpromenaden och andas in Norrland. TOPP 5 - Ställen man kanske helst bör undvika 1. Donken (läs: Mc Donalds) - Dra bara dit om ni vill ha en snabb cheese. Annars aldrig. #noswag 2. IKSU mellan timmarna 18-21 - Halva Umeå gillar att vara där samtidigt. 3. Ersboda - Bara vi som bor på Ersboda bör vistas på Ersboda. #yolo 4. Platsen långt långt bort - gå inte så långt utanför dörren än att du kan ta dig tillbaka själv. Norrland är kallt. 5. Hemma hos en ekonom - Oavsett vad som händer. #Jurister>Ekonomer 12
TÄVLING de facto nr 2, 2014 VA?! Är det sant? Temat för detta nummer av de facto är integritet, och i de facto testar-inslaget ger vi dig instruktioner i hur du enklast stalkar någon. För minska eller öka behovet att stalka de anställda på Juridiska institutionen har vi valt att publicera tidigare okänd (fullt sanningsenlig) information om dem. Para ihop rätt påstående med rätt person och mejla ditt lösningsförslag till defacto@jfumea.se. Motivera varför just hen har gjort det och ta chansen att vinna ett fint pris. A. Stefan Lidberg B. Lena Landström C. Ann-Sofie Henrikson D. Johan Holm E. Viola Boström F. Maria Eklund G. Johan Lindholm H. Signe Lagerqvist I. Staffan Ingmanson 1. Är en fena på att hantera motorsåg. 2. Har koreograferat ett dansnummer åt gruppen Klungan i en av deras föreställningar 3. Har varit statist i en Bollywood-film. 4. Har jobbat som däcksman på en båt en sommar. 5. Har hälsat på Nicaraguas president Daniel Ortega. 6. Har varit företagare i markanläggningsbranschen. 7. Läste jägarexamensteori och gick en älgslaktarkurs under en vegetarianperiod. 8. Har sovit en natt på en bordell i Borneo. 9. Har varit frisyrmodell på en modevisning iförd badkläder. 13
de facto nr 2, 2014 EU-VALET VAD, VEM, VARFÖR? - att rösta i EU-valet I september är det riksdagsval i Sverige, men redan den 25 maj ska vi bege oss till valurnorna för att göra vår röst hörd i EU-valet. Hur jag som väljare ska lägga upp taktiken inför de nationella valen känns given. Men det är lite svårare att veta hur jag ska tänka inför EU-valet. Jag har pratat med Johan Lindholm och Mathias Derlén på Juridiska institutionen för att försöka bena ut vad min röst gör för nytta i EUparlamentet och i unionens arbete. Lindholm och Derlén fokuserar på det juridiska perspektivet inom EU och forskar kring det konstitutionella ramverket och hur samarbetet är tänkt att fungera. EU har sju institutioner, och vi ska rösta in våra representanter till Parlamentet som är den enda folkvalda EU-institutionen. Tanken är att Parlamentet i första hand ska representera just Europas folk och våra intressen, till skillnad från t.ex. kommissionen som representerar EU:s intressen, och rådet som representerar medlemsstaternas olika intressen. Men att välja ledamöter till Parlamentet innebär inte riktigt samma sak som att välja ledamöter till riksdagen. Ordet parlament för egentligen tanken fel. Det är inte ett traditionellt parlament som vi är vana vid eftersom det inte själv har någon rätt att initiera lagförslag. säger Derlén. Det är kommissionen som initierar lagstiftning genom att lägga förslag till Parlamentet. Men detta innebär inte att Parlamentet inte har något att säga till om. I enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet beslutar Parlamentet tillsammans med rådet om de förslag som kommissionen lägger. Parlamentet har alltså möjlighet att påverka lagstiftningen som framställs genom att helt enkelt fälla förslaget och få kommissionen att presentera ett nytt. Eftersom det ordinarie lagstiftningsförfarandet används i en förkrossande majoritet i alla situationer där EU ska lagstifta, har Parlamentet faktiskt en hel del makt beträffande lagstiftningen och kan blockera förslag. fortsätter Derlén. Det är medlemsstaterna som äger fördragen. Vill man ändra EU:s uppbyggnad är det snarare dessa man ska påverka Att parlamentets ledamöter inte har möjlighet att själva presentera lagförslag genom motioner eller likanade kan ses som ett demokratiskt problem. Kommissionen har ensam initiativrätt, detta är ett förfarande som är fastlagt i fördragen och kan inte ändras inom EU självt. Ramverket för hur EU-samarbetet ska fungera, och målen som unionen har, är redan satta genom fördragen. säger Lindholm. Han menar vidare att om man 14
EU-VALET de facto nr 2, 2014 genom sitt röstande i EU-valet vill visa sitt missnöje med samarbetet som sådant genom att rösta på EUmotståndare, bör man tänka om. Det är medlemsstaterna som äger fördragen. Vill man ändra EU:s uppbyggnad är det snarare dessa man ska påverka. Det är viktigt att känna till att det i så fall kommer att göra större nytta att rösta på EU-kritiska partier i riksdagsvalet i höst, eftersom det är genom de nationella parlamenten som en förändring av fördragen kan drivas. Så varför ska man då rösta i EU-valet? Det beror på vad man vill påverka. säger Lindholm. Om vi har ett väldigt snävt juristperspektiv kan det vara så att man tycker att EU producerar alltför dålig lagstiftning, men då är sällan lösningen att rösta in folk som kastar grus i maskineriet. Lindholm och Derlén menar att anledningen att rösta snarare är, som i alla val, att komma fram till vad du som väljare har för intressen och vilka värden och ideologier du vill ha in i Parlamentet. Lösningen är sällan att rösta in folk som kastar grus i maskineriet Medlemsstaterna har tilldelat EU befogenhet att agera på olika områden, t.ex. miljöområdet eller det socialpolitiska området, och unionen kommer att agera på alla dessa områden. Din röst påverkar därför hur det arbete som medlemsstaterna har gett unionen i uppdrag att bedriva kommer att genomföras. Om man t.ex. vill att EU ska göra mer på miljöområdet genom att skärpa miljölagstiftning spelar det naturligtvis roll hur många miljöpartier som sitter i Parlamentet och röstar på ena eller andra sättet. Detsamma gäller på alla de områden som medlemsstaterna har gett gemenskapen befogenhet att agera. Eftersom unionens makt sträcker sig in på så många olika områden är det ganska oförutsebart att veta när EU påverkar eller inte. Därför är det viktigt att själv försöka komma fram till vad slags värden man vill ska prägla dessa svåröverskådliga områden. I Sverige röstar många på partier som, av en eller annan anledning, är motståndare till EU som projekt. Andra låter bli att rösta eftersom de anser att unionen inte förtjänar deras förtroende. Men eftersom det är medlemsstaterna som äger fördragen är det på en nationell nivå opinionsarbetet för att ändra i fördragen, alternativt lämna unionen ska bedrivas. EU kommer agera på de områden som medlemsstaterna har tilldelat unionen befogenhet att agera. Om du inte röstar in de tankar och idéer som du själv står för i Parlamentet kommer någon annans värderingar prägla EU. Henrik Jonsson Redaktionschef de facto 15
de facto nr 2, 2014 KULTURDOMSTOLEN Kulturdomstolen NKA 2014 s. 2 I anledning av, hos en av kulturråden, väckt anstöt har fråga uppkommit om Kviums The judgement kan anses vara kränkande för den personliga integriteten. Målet avgjordes efter föredragning. Föredraganden föreslog i betänkandet följande dom: Domskäl 1. Domskälen nedan utgör skäl till varför verket (Se. Bilaga 1) väcker anstöt, och slutligen frågan om verket kan anses kränkande för den personliga integriteten. Dessa är endast exempel och på intet sätt uttömmande. Den bereste, beläste och belevrade läsaren vet säkerligen om att målningen uppbjuder fler förnärmelser. 2. I var hand håller domaren något som skulle kunna beskrivas som råttdjur, direkt hämtade ur de Horsenska kloakerna. Symboltolkningen av dessa måste vara att domarens handhavanden är smutsiga och ruttna, rättssystemet såväl som allt övrigt i dennes vardag. Betraktarens tankar förs givetvis till denne själv och dennes handhavanden, vilka är smutsiga och ruttna. Det är en insikt som fyller personen med både skam och äckel, insikten att ens sätt är klandervärt. Då vi i egenskap av kulturråd inte ägnar oss åt det gemene man benämner som skvaller ska vi här heller inte bjuda läsaren på exempel ur våra egna levnadssätt. Övervägande skäl talar här för att verket, redan i denna del, är stötande då det får anses vara ett övergrepp mot betraktaren att låta en tavla vara så nedslående mot dennes vandel. 3. Bakom personen faller skuggan likt en vålnad, med skelettliknande fingrar. Om råttorna speglar ett smutsigt yttre så speglar denna ett smutsigt inre. Det är ofrånkomligt att inte betraktaren upptäcker och slås av sina egna frånstötande tankar, det är tur att ingen vet vad man tänker. Det är dessutom så att denna vålnad inte håller i några råttor, detta ska tolkas som så att vålnaden, det vill säga ens innersta väsen, är mer klandervärd än handlandet i sig. Återigen tänker betraktaren på sitt eget Jag, och erkänner att oavsett hur fördömande dåligt denne handlar så är själen än mer mörk. 4. Ögonen talar för sig själv, ögon som avmätt stirrar betraktaren in i dennes ögon, utan den minsta registrering. På andra sidan står betraktaren och stirrar likgiltigt tillbaka i domarens ögon. Det är vid detta möte av blickar oundvikligt att betraktaren inte märker sin egen antipati, sin egen avtrubbade syn på omvärlden. Hon uppmärksammas här på sina oengagerade tankar som kanske lyder, liksom Meurcaults Mamma dog i dag. Eller i går kanske, vet inte. och tänker nu FAN! Jag vet inte när mamma dog. Kanske går det så långt att betraktaren nästa morgon, för att citera Bernhard; tar livet av sig istället för att gå till jobbet. 5. Avslutningsvis bör nämnas något om helhetsintrycket. När betraktaren tvingas se råttdjuren, vålnaden, kloten till ögon, den vita peruken och domarkappan som hänger över den nakna kroppen med det skrumpna könsorganet och den slappa magen så är det fullkomligt omöjligt att denne inte känner avsmak för sig själv. Verket väcker otvivelaktigt anstöt, målningen tvingar betraktaren till insikter denne gissningsvis önskar undvara. Men verket vittnar endast om sanningen, och sanningen är på intet sätt den personliga integriteten ensamt privilegierad. Domslut KD beslutar härmed att frågan huruvida The Judgement är kränkande för den personliga integriteten besvaras nekande. KD (kulturråden Gottfries, Torstensson och Wilhelmsson) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet. 16
KULTURDOMSTOLEN de facto nr 2, 2014 NKA 2014 s. 2 Bilaga 1 Michael Kvium The Judgement, 2011 Bildkälla: http://www.michaelkvium.com/920/the-judgement Michael Kvium, 2011 17
de facto nr 2, 2014 18
AKTUELLT de facto nr 2, 2014 Övervakning och integritet en ojämn dragkamp? Syftet med denna artikel är att mana till eftertanke. Fundera över följande: Hur många kameror har ni passerat på sistone? En till synes harmlös, men ändå betydelsefull fråga som vi nog sällan tillägnar många tankar. Numera är ju kamerainspelning, fotografering och annan upptagning i princip något naturligt. Såtillvida att vi vant oss vid, och godtagit dylik övervakning. Detta oavsett om det är kameror i samhällets försorg eller t.ex. smartphones, idag i de flestas ägo, vilka också utgör ett slags medel för inspelningar. Nu tjänar visserligen smartphones, åtminstone enligt mig, primärt ett annat syfte. Men helt säkra på deras användning kan vi inte vara. I februari prövades t.ex. ett uppmärksammat åtal om smygfotografering i Umeå (se mål nr B 117-14). I höstas blev två kvinnor fotograferade i ungdomsmottagningens väntrum. Fotografen tyckte deras skor var fula och laddade upp bilden på Instagram. Hon åtalades för kränkande fotografering (ett nytt straffbud, juli 2013) men friades eftersom tingsrätten ansåg att väntrummet inte var ett annat liknande utrymme. Själva fotot hade emellertid tagits utan samtycke och i hemlighet. Men notera att jag använder termen övervakning. För det är väl ändå vad det är frågan om? Rent krasst. Härvid funderar jag om det inte finns anledning till reflektion? Särskilt eftersom samhällets övervakning idag verkar öka. I vart fall har t.ex. antalet kameror i Umeå blivit fler. Tydligen finns det närmare 2 000 stycken, kända för Länsstyrelsen Västerbotten. Är detta verkligen alltigenom positivt? En eftersträvansvärd utveckling? Finns det inte anledning till mindre viljelös anpassning, och mer ifrågasättande (möjligtvis)? I synnerhet i ljuset av lagstiftningsuppluckrande åtgärder främst genom den nya, utvidgade kameraövervakningslagen (2013:460) (KöL) kontra integritetsaspekten. Förvisso kan erkännas att övervakning har fördelar, framförallt mot brott. Tänk på perrongmordet och att gärningsmannen fångades på bild nära brottsplatsen. Sedan medger KöL bara övervakningstillstånd i vissa specifika fall. Främst för att bekämpa/förebygga brott. Dessutom kan samhället, genom Säkerhetspolisen (SÄPO), övervaka hemligt. En avhandling från november 2013 redogör för de proportionalitetsöverväganden inför SÄPO:s utökade, lagstiftningsenliga befogenhet att inhämta data om elektronisk kommunikation. Markus Naarttijärvi, från Juridiska institutionen, menar att integriteten hotas p.g.a. större övervakningsmöjligheter och ständigt billigare samt bättre teknik. Europadomstolen fällde Sverige för brott mot Europakonventionen Samma månad aktualiserades även målet Söderman mot Sverige. Europadomstolen fällde Sverige för brott mot Europakonventionen, om rätt till respekt för privatliv enligt artikel 8. En man hade smygfilmat sin tonåriga styvdotter medan hon duschade och undgick straffsanktion. Svea hovrätt framhöll att det inte i sig var brottsligt att filma dottern utan hennes vetskap, även om hon upptäckt filminspelningsförsöket. För enligt hovrätten omfattade styvfaderns uppsåt inte att hon skulle bli varse, och han friades. Teoretiskt kan filmningen ha utgjort barnpornografibrott, men eftersom åklagaren inte förde sådan talan uteslöts straffrättsligt ansvar härom. Efter att högsta domstolen nekade prövningstillstånd besvärade sig styvdottern till Europadomstolen, åberopade art 8, och tillerkändes till sist skadestånd samt ersättning för rättegångskostnaderna av domstolen i stor sammansättning. Som slutord vill jag nu uppmana till vidare begrundan. Acceptera inte automatiskt kanske något blint och naivt sådant som anses vara naturligt! Jon Sydberg, T6 19
de facto nr 2, 2014 DE FACTO TESTAR de facto testar: - är något privat i internetsamhället? Nästan dagligen förs diskussioner kring huruvida det är bra eller dåligt, samt i vilken omfattning det är rimligt, att våra liv publiceras och är enkla att följa och kartlägga över internet. Många tycker att det är hemskt, och att man inte ska få reda på en persons privatliv utan att få det berättat för sig av personen i fråga. Själv är jag en flitig utövare av mild internet-stalking, vare sig det är på grund av intresset att kolla vilket bilmärke Anders Borg kör eller ta reda på hur mycket den bortskämde kompisens pappas firma omsätter. För att belysa hur transparant vårt samhälle är testar de facto internetsamhällets möjligheter att på några minuter göra en enkel kartläggning av en människa. Jonas Brandt, T4 Vi har i vårt test valt person X. Det jag på förhand vet om person X är förnamn, efternamn och ungefär var hen kommer ifrån baserat på dialekt. Premissen är att person X kan vara någon som undertecknad funderar på att börja dejta, någon som har flyttat in i lägenheten bredvid, en ny medlem i basgruppen eller mammas nya pojkvän; det är en halvtrist söndag och man ligger på soffan och börjar slå X på datorn. Hur mycket får vi veta om hen på ca 15 minuters sökning via öppna tjänster och funktioner? Facebook Vi börjar självklart på Facebook. X har inte särskilt mycket uppgifter om sin bakgrund publicerade, kanske för att vi inte är vänner på nätverket. Men det framgår i alla fall när X påbörjade sin universitetsutbildning och man kan därför med hjälp av uteslutningsmetoden vad gäller ålder hitta hen på ratsit.se. Ratsit.se Här har vi då fått reda på ålder. Ett kostnadsfritt medlemskap på ratsit leder också till att X:s fullständiga personnummer framgår. Man får även reda på adress, att personen är ogift och inte har några bolagsengagemang. Av google maps bilder på adressen kan vi dra slutsatsen att X bor i en ganska nybyggd lägenhet. Söker vi sedan på adressen får man reda på ett antal intressanta saker. På adressen är även två andra, ca 30 år äldre personer skrivna. Vi får i och med detta reda på vad X:s mamma och pappa heter - det framgår att personerna är gifta med varandra och med en gnutta deduktion kan man anta att X är deras barn. Vi får via ratsit också reda på deras personnummer, och att en av dem sitter som styrelseledamot i bostadsföreningen. Här har vi alltså en väg in i familjens övriga nätverk - eller åtminstone grannar som familjen har kontakt med - och kan även ta reda på deras uppgifter och engagemang. Slår vi på adressen får vi även reda på vilket 20