Vad är en riktig nyhet värd? :Utgivarna
Ingen får censurera Piteå- Tidningen
Tryckfrihet sedan 1766 Sverige var 1766 först i världen med att lagstifta om tryckfrihet. I Sverige har medier som radio, tv och tidningar rätt att föra fram vilka åsikter de vill och publicera vilka nyheter de vill. Varför är det viktigt att medier får fatta sina egna beslut om vad de publicerar? Jo, för att en av de viktigaste förutsättningarna för en demokrati är fri informationsspridning. I ett öppet och demokratiskt samhälle är det viktigt att allmänheten, politiker och näringsliv kan få fri information om vad som händer och sker. Medierna står också som allmänhetens företrädare för granskning och kontroll av olika makthavare i samhället. Tryck- och yttrandefriheten stöds av några grundläggande principer som gör det lättare för medierna att granska och informera: Censurförbud Det är förbjudet att i förväg censurera vad som står eller sägs i medier Meddelarfrihet och skydd Rätten att tala med medier och mediernas skyldighet att inte avslöja källor Offentlighetsprincipen I Sverige har alla rätt att läsa de brev och dokument som finns hos myndigheter Källa: Lennart Weibull och Ingela Wadbring, Massmedier (2014)
v Nyheterna hittar jag på Facebook och Twitter
Användningstid för medier i befolkningen 9-79 år en genomsnittlig dag (minuter). 400 6 timmar och 18 minuter 300 En vanlig dag lägger vi sex timmar och 18 minuter på medier. Allra mest tid, två tredjedelar, ägnar vi åt traditionella medier, som att titta på tv, lyssna på radio och läsa tidningar, tidskrifter och böcker. Men en förändring är på gång. Redan i dag är det fler som läser kvällstidningen digitalt än på papper. Och bland ungdomar, 15 24 år, är dagspressens sajter och Facebook de största kanalerna för nyheter. Nio av tio ungdomar använder nätet en vanlig dag och drygt var åttonde använder sociala medier. Varifrån kommer nyheterna som delas på Facebook och andra sociala medier? Jo, till stor del från redaktioner på traditionella medier. Även om utveckling tydligt pekar på att vi lägger alltmer av vår medietid på digitala kanaler så är det fortfarande vanligare att titta på tv via tv-apparat än via nätet. Och det är fortfarande vanligare att lyssna på radio ur radioapparaten och läsa en tidskrift på papper än att göra det digitalt. 1985 1995 2005 2013 Radio 131 114 105 77 Television 105 98 96 94 Text-tv - - 3 3 Internet - - 32 120 Internet sociala medier Internet trad. medier Morgontidning, papper Kvällstidning, papper Vecko-/ månadstidning, papper Special-/ facktidskrift, papper - - - 40 - - - 18 23 22 21 16 11 7 8 3 8 10 10 9 8 8 4 3 200 100 0 T Övriga medier 75 70 62 53 Källa: MMS och Mediebarometern 2013, Nordicom
Har det hänt nåt?
Medieanvändare av olika innehållskategorier bland tittare och läsare 9-79 år en genomsnittlig dag 2013 (%) Heta nyheter En av anledningarna till att vi kollar av mobilen, öppnar tidningen eller knäpper på radion är att vi vill veta vad som hänt. Därför är nyheter bland det mest konsumerade i press, radio och tv. Det gäller i första hand lokalnyheter, som nästan nio av tio morgontidningsläsare tar del av medan ungefär åtta av tio läser inrikes- och utrikesnyheterna. Även i kvällstidningarna läser ungefär åtta av tio inrikesnyheterna. Nyhetsprogrammen på tv ses av knappt två av fem tittare medan åtta av tio av Sveriges Radios lyssnare hör på nyheterna varje dag. TV MORGON- TIDNING Nyhetsprogram 37 Fakta-/samhälle-/debattprogram 15 Kulturprogram 4 Lokala nyheter 86 Inrikesnyheter 81 Utrikesnyheter 76 Kulturmaterial 56 Ledare & debatt 51 KVÄLLS- TIDNING Inrikesnyheter 77 Utrikesnyheter 72 Lokala nyheter 53 Kulturmaterial 34 Ledare & debatt 31 Källa: Mediebarometern 2013 och TNS Sifo PPM.
Vem kan man lita på?
Etermedier i förtroendetopp Journalister hamnar ofta långt ner på listan över vilka svenska folket säger sig ha förtroende för. Det samtidigt som etermedierna, som Sveriges Radio, SVT och TV4, hamnar i toppen i de förtroendemätningar som görs varje år. Ett annat sätt att mäta förtroende och tillit än att fråga är att se vart människor vänder sig vid stora nyheter och krishändelser. Det är framför allt till radio och tv vi vänder oss vid en stor kris och när vi önskar få direktrapportering av större nyheter. Etermedierna kommer också högt när vi vill få tillförlitliga nyheter, när det gäller att få överblick och när vi vill få fördjupning. Däremot är det till datorn och nätnyheter vi vänder oss för ett personligt val. För snabba nyheter eller uppdateringar så delas förstaplatsen mellan datorn och mobilen. Mobilen var också den kanal som många av oss använde under den stora branden i Västmanland sommaren 2014. Kvällstidningarnas mobilsajter besöktes av totalt 7,9 miljoner unika webbläsare. Den viktigaste lokala informationskällan under brandveckan var lokalradion och den lokala tidningen, både via de traditionella kanalerna och webben. Bedömningar av nyhetsmediers olika funktioner/situationer bland olika grupper 16-85 år (%) Stor kris Överblick Uppdateringar Fördjupning Tillförlitlighet Direktrapportering Personligt val Tv 42 21 34 47 61 31 19 Radio 9 14 5 13 10 9 4 5 Tidning 15 2 23 14 3 1 13 10 Dator 17 29 29 18 18 17 34 48 Mobil 14 28 5 5 7 10 12 12 Surfplatta 3 5 3 3 2 2 5 6 Delta i diskussionen Källa: SOM-institutet, Kia-index och Novus.
Skogsbrand i Västmanland. Släckningsarbetet fortsätter i det brandhärjade området. 200 personer kämpade på marken med att hålla elden i schack. Foto: Jonas Lemberg / EXP / TT
Det finns ju gratis på nätet
Hushållen lägger 80 miljarder på medier Ett vanligt hushåll lägger ungefär 17 000 kr på medier per år. Det är mer än vad vi spenderar på kläder och skor. Mobilabonnemanget är den största utgiften, följt av internetabonnemanget. Därefter kommer kostnaderna för film och t. Och det är också utgifterna för rörlig bild som ökar snabbast. Totalt spenderar de svenska hushållen 80,3 miljarder på medier per år. Hushållens uppskattade medieutgifter i kr 2014 2011 Mobiltelefonabonemang 3004 2564 Fast internetabonnemang 2206 2632 Radio- och tv-avgift 2030 1999 Morgontidning 1374 1487 Betal-tv-kanaler 2179 2194 Mobila internetabonnemang 561 625 Magasin/vecko-/månadstidningar 541 588 Kvällstidning 268 449 Fackpress 251 303 Abonnemangstjänster för film tv-serier 180 12 Appar till mobil och surfplatta 86 51 Serie-/barntidningar 84 94 Digital morgontidning 44 9 Direktströmmad rörlig bild 28 23 Nedladdning rörlig bild 21 30 Övriga digitala tidningar/magasin 19 14 Digital kvällstidning 12 4 Källa: IRM och MMS
Pengarna flyttar utomlands
31,4 miljarder kronor Svensk reklammarknad omsatte 31,4 miljarder kr 2013. Nästan tre femtedelar, 59 procent, av pengarna investerades i kanaler som finns inom de trad tionella medieföretagen. Men tillväxten sker inte där. Den sker främst inom de digitala kanalerna, inte minst inom sökordsannonseringen där intäkterna ökar mycket snabbt. Och huvuddelen av annonsintäkterna på nätet går till andra aktörer än de traditionella medieföretagen. Nätjätten Google särredovisar inte sin omsättning i Sverige, men står enligt branschbedömare för merparten av den här annonseringen. Google är i dag en av de större aktörerna på den svenska annonsmarknaden, men de stora intäkterna till trots betalar Google bara en bråkdel i skatt. 2014 beräknas sökordsmarknadsföringen omsätta 3,9 miljarder kr och av dessa uppskattas ca 3 miljarder idag gå till Google. Medieslagens andelar av reklaminvesteringarna 2013 Utomhusreklam 3,2% Butiksmedia 0,3% Storstadspress 6,7% Landsortspress 10,4% Kvällspress 2,0% Bilagor dagspress 1,0% Övrig internet och mobil 24,1% Här sker den största tillväxten och stora delar av intäkterna hamnar inte i Sverige. Dagstidningssajter 3,8% Gratisdistribuerade tidningar 7,5% Direktreklam 11,9% Tidskrift och bilagor 6,1% Radio 1,9% Bio 0,4% Tryckta kataloger 1,0% TV inkl. text-tv 19,6% Källa: IRM och Den svenska mediemarknaden 2013
Mediebranschen större än Enköping
Fler än fyrtiotusen Enligt statistik från SCB jobbar 47 339 personer med att producera och distribuera radio, tv, tidningar och tidskrifter. Det är fler än alla i vånare i Enköping. Anställda i mediebranschen 2013 9799 tidningsdistributionsföretag 693 nyhets- och bildbyråer 5157 produktionsbolag för film, ideo och tv-program 3936 tv-bolag 747 distributionsbolag för film-, ideo- och tv-program 414 bolag för efterproduktion av film, ideo och tv-program 489 annonstidningsförlag 5102 tidskriftsförlag 2820 radiobolag 1772 webbportaler 478 press- och övriga fotografer 6541 mediebyråverksamhet och annonsförsäljning 1643 ljudinspelningsstudior och fonogramutgivare 7748 dagstidningsförlag 47 339 Totalt Källa: SCB
Framtiden är mobil
Storleken har ingen betydelse I dag kan du se tv, lyssna på radio och läsa tidningen nästan var du vill, när du vill och på den plattform du helst vill. Hösten 2013 såldes det fler sur plattor än bärbara datorer i Sverige. Under 2015 beräknas de gå om även de stationära datorerna. Bara under 2013 såldes 1,1 miljon surfplattor i Sverige. Och i och med den försäljningen har i dag har mer än hälften av befolkningen tillgång till en surfplatta. Ännu fle, över 70 procent har en smart mobil. Mycket tyder på att just de mobila enheterna kommer att spela en allt viktigare roll i vår mediekonsumtion, både vad gäller hur, när och var vi konsumerar medieinnehåll. Generellt sett så tar fler än tid - gare till sig nyheter via ett större antal enheter och plattformar än tidigare. De traditionella kanalerna får nu samsas om utrymmet med ett utbrett användande av smarta mobiler och surfplattor. Den här utvecklingen är extra vanlig i de skandinaviska länderna. Här är det uppåt 60 procent av befolkningen som använder mobilen för att kolla av nyheterna minst en gång i veckan. Så stor andel av svenskarna har en surfplatta respektive en smart mobil. 53% 73% Källa: Elektronikbranschen, Svenskarna och internet 2014 och Digital News Report 2013.
Rekordfå fällningar
Etiskt ansvar I Sverige har vi ett självreglerande pressetiskt system där Pressombudsmannen, PO, och Pressens Opinionsnämnd, PON, har till uppgift att behandla anmälningar om avvikelser från god publicistisk sed i tidningar och tidskrifter. Statistiken från PON visar att de ansvariga medierna tar frågan om press- och medietik på allvar. Samtidigt som det blivit enklare att anmäla till PO via webben har antalet klander minskat. För radio och tv är det Granskningsnämndens uppgift att i efterhand granska programmen. Inte heller där går det att tala om någon reell ökning. 2012 och 2013 fälldes 68 respektive 51 ärenden hos Granskningsnämnden. Figur över antalet fällningar 2009 2014 hos Pressens Opinionsnämnd 2009 55 2010 45 2011 53 2012 37 2013 36
Aldrig tidigare har publikens och annonsörernas vanor förändrats snabbare än i dag. Aldrig har utmaningarna varit större. Och aldrig tidigare har medierna utvecklat fler ya redaktionella koncept, tjänster och lösningar än i dag.
Tänka utanför lådan Mediebranschen är satt under stark förändringspress. Men den förändras och utvecklas också inifrån. På tio år har det till exempel startat fler än 1 200 nya tidskrifter. Journalistiken har testat nya vägar genom att bjuda in konstnärer som tolkar nyheterna och låtit läsarna ta aktiv del i litteraturkritiken via digital teknik. Samma teknik har gjort det möjligt att utveckla konsumentjournalistiken med kartor över bolåneräntor och trafikstockningar. Traditionella och nya tv-aktörer har visat att webbsänd tv kan ligga i framkant såväl journalistiskt som estetiskt. Radio och tv har satt standarden för hur playtjänster, beställ-tv, ska se ut på nätet. Dessutom har mediehusen utvecklat delningstjänster och nyhetsappar. Svensk publicistik har sällan varit mer innovativ och vital än i dag.
Svar på frågan på första sidan. En riktig nyhet är värd att försvara. Oberoende journalistik, kritisk granskning och fri debatt är grunden för ett demokratiskt samhälle. :Utgivarna Kungsgatan 62 Box 22500 104 22 Stockholm Växel: 08-692 46 00 :Utgivarna är en intresseorganisation för publicistiska medieföretag i Sverige. Medlemmar i Utgivarna är TV4-gruppen, Sveriges Television, Sveriges Radio, Utbildningsradion, Sveriges Tidskrifter och Tidningsutgivarna.