Åldersförändringar i gula fläcken 1
1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan består av miljontals små synceller och fungerar som en slags film som fångar upp det vi ser. Centralt på näthinnan finns ett område som kallas för den gula fläcken. Det är ett extra känsligt område där bilden blir som skarpast, och därför är förändringar som inträffar här särskilt allvarliga.»
2 Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändring i gula fl äcken (makuladegeneration eller AMD) är den vanligaste orsaken till kraftig synnedsättning hos personer över 60 år. Eftersom sjukdomen vanligtvis bara påverkar det centrala seendet, det vill säga det skarpa seendet rakt framåt, blir du inte helt blind. För den som blir drabbad i ett öga utgör sjukdomen sällan några större problem men om förändringar förekommer i båda ögonen kan det innebära svårigheter att klara av läsning, bilkörning eller andra uppgifter. Vad är gula fläcken eller makula? Ögats insida är klädd med en tunn hinna som kallas för näthinnan. Den består av miljontals små syn celler och fungerar som en slags fi lm som fångar upp det vi ser. Syncellerna omvandlar därefter bilden till elektriska signaler som skickas till hjärnan där bilden återskapas. Centralt på näthinnan fi nns ett 2 3 millimeter stort område som kallas för den gula fl äcken eller makula på latin. Det är ett extra känsligt område där bilden blir som skarpast, och därför är förändringar, så kallad degeneration, som inträffar här särskilt allvarliga.
3 Det finns två typer av makuladegeneration Torr makuladegeneration Torr makuladegeneration drabbar cirka 80% av dem som får sjukdomen. Orsaken till torr makuladegeneration vet vi mycket lite om men det som händer är att de ljuskänsliga cellerna i makula sakta bryts ned. Och allteftersom celler slutar att fungera får du med stigande ålder försämrat centralt seende. I början drabbas oftast bara det ena ögat. Men senare kan även det andra drabbas. Tyvärr kan man inte på förhand tala om när eller om båda ögonen kommer att påverkas. Våt makuladegeneration Trots att den våta formen bara drabbar 20 % av dem som lider av makuladegenaration står den för 80 % av de allvarligaste synnedsättningarna. Problemen uppträder då nya blodkärl bakom näthinnan börjar växa in mot makula. De nya blodkärlen är ofta mycket bräckliga och kan börja läcka blod och vätska under makula. Detta orsakar en snabbt försämrad funktion hos cellerna i makula
4 som kan resultera i synstörningar och i värsta fall förlust av det centrala seendet. I Sverige drabbas cirka 4 000 personer årligen av våt makuladegeneration. Våt makuladegeneration 20% Torr makuladegeneration 80% Hur vanligt är makuladegeneration? Makuladegeneration kan uppträda i medelåldern, men risken ökar med stigande ålder. Större studier visar att bland personer i åldern 65 och 75 år får knappt 20% sjukdomen. Hos personer över 75 år ökar risken till 30%. Vilka faktorer ökar risken att drabbas Ärftlighet personer med många släktingar som drabbats av makuladegeneration löper en betydligt större risk att själva få sjukdomen. Rökning rökning ökar risken för sjukdomen.
5 Kön enligt vissa studier kan kvinnor löpa en något större risk att drabbas. Kolesterol personer med förhöjda kolesterolvärden kan löpa en större risk att få makuladegeneration. Vitaminer personer som äter kost med lite vitaminer löper en ökad risk att få makuladegeneration medan personer som äter en vitaminrik kost har en minskad risk. Vilka är symptomen? Makuladegeneration är smygande och smärtfri. De första och vanligaste symtomen vid torr makuladegeneration är sakta försämrad synskärpa, behov av starkare läsljus och svårighet att känna igen ansikten på avstånd. Efterhand som synen försämras ytterligare kan du komma att se en suddig fläck i det centrala synfältet. Den här suddiga fl äcken beror på att en större grupp celler i makula har slutat fungera som de ska. De som endast fått makuladegeneration i ett öga har ibland besvär med till exempel avståndsbedömning
6 och en störande fl äck i synfältet. Vissa personer märker inte av någon förändring av synen förrän båda ögonen drabbats. Det vanligaste symtomet vid våt makuladegeneration är så kallat krokseende, det vill säga att raka linjer ser krokiga ut. Detta orsakas av att de ny bildade och svaga blodkärlen läcker vätska under makula. Vätskan ger en svullnad, och när inte makula längre är slät uppstår krokseendet. Ett annat symtom på våt makuladegeneration är en snabbt försämrad syn (till skillnad mot den torra makuladegenerationen som sker över en lång period). Precis som vid den torra förändringen kan du notera en suddig fl äck i det centrala seendet. Med en Amslertavla kan man enkelt testa om man har krokseende. Bilden till höger visar hur det kan se ut om man har våt makuladegeneration på ett öga. Testa med ett öga i taget!
7 Hur ställs diagnosen makuladegeneration? Synskärpeundersökning Genom att mäta synskärpeförmågan på olika avstånd kan ögonläkaren se makuladegenerationens påverkan på synen. Ögonundersökning i mikroskop Med särskilda droppar vidgas dina pupiller och läkaren kan då, med ett speciellt mikroskop, titta in på näthinnan och makula för att se om det fi nns tecken på makuladegeneration. Ett av de vanligaste tidiga tecknen på sjukdomen är drusen. Detta är små gulaktiga utfällningar i makula som kan upptäckas vid ögonmikroskopi. Närvaro av drusen behöver inte betyda att du kommer att utveckla sjukdomen. Men det kan dock vara ett tidigt tecken på allvarlig makuladegeneration. Efter en undersökningen med ögonmikroskopi kan pupillerna förbli stora i ett par timmar och i vissa fall ända till nästa dag. Under den här perioden påverkas synskärpan och du ska undvika bilkörning. Du kan även komma att känna dig
8 bländad av starkt ljus och då kan ett par solglasögon minska besvären. Angiografi av ögonbotten Om ögonläkaren misstänker den våta varianten av makuladegeneration och överväger en behandling, undersöks blodkärlen och cirkulationen med angiografi. Det innebär att ett färgämne sprutas in intravenöst i din arm före själva ögonbottenfotograferingen. Med den här metoden kan läckageområden kartläggas och förekomsten av nybildade blodkärl säkerställas. OCT (optical coherence tomography) Denna metod kan användas som ett komplement till angiografin. Man får då fram en snittbild av näthinnan som underlättar bedömning av eventuell vätska och svullnad i gula fl äcken. Undersökningen tar cirka fem minuter och är besvärsfri.
9 Vilka behandlingar finns? Torr makuladegeneration Torr makuladegeneration utvecklas oftast mycket långsamt och kan än så länge inte behandlas. Om du har lindrig torr makuladegeneration kan en viss typ av antioxidanter emellertid minska risken att få allvarlig synförsämring. En ögonläkare kan tala om för OCT-undersökning
10 dig om just du kan ha nytta av denna förebyggande behandling. Den som drabbas av torr makuladegeneration riskerar inte att bli blind men kan till slut komma att förlora sitt centrala seende. De fl esta människor som får sjukdomen kan fortsätta leva ett aktivt och normalt liv, speciellt om bara det ena ögat har drabbats. Våt makuladegeneration Våt makuladegeneration utvecklas vanligen snabbt och bör omhändertas av ögonläkare inom några veckor. Vid denna diagnos fi nns det numera fl era olika behandlingar. Vilken behandling man väljer beror på vilken typ av förändringar som föreligger. Laserbehandling Denna behandling innebär att man riktar en stark laserstråle mot det område där blodkärlen läcker. Denna behandling är mest effektiv om blodkärlen ligger utanför den mest centrala delen av makula. Fotodynamisk terapi (PDT) Ett ljuskänsligt ämne injiceras i ett blodkärl i din
11 arm varefter näthinnan behandlas med ljus. Följden blir att ämnet, som ansamlats i blodkärlen under makula, aktiveras och förstör de skadliga kärlen. Behandlingen måste ofta upprepas fl era gånger. Läkemedelsinjektioner Speciella läkemedel som bromsar utväxten av blodkärl under makula sprutas in i glaskroppen med en tunn nål. Behandlingen går fort och känns nästan inte då ögat bedövats innan. Behandlingen måste ofta upprepas många gånger. Friskt öga Ögonbotten med förändring
12 Vad händer inom forskningen? Mycket och omfattande forskning bedrivs både i Sverige och internationellt för att förstå orsaken till makuladegeneration och för att utveckla bättre behandlingsmetoder. Det här framgångsrika forskningsarbetet har lett till att vi bara de senaste åren fått mycket bättre kunskaper och behandlingsresultat. Mycket tyder på att denna positiva utveckling kommer att fortsätta. Vad kan jag göra om jag redan fått nedsatt syn? Normal användning av ögonen skadar inte synen även om du drabbats av makuladegeneration. Du ska alltså inte vara rädd för att läsa eller titta på TV. Om du är i behov av synhjälpmedel, som till exempel specialglasögon eller elektronisk apparatur, skickas en remiss till några av de specialenheter (syncentraler) som finns. Där är man specialiserad på att ta hand om och hjälpa till med alla de synrelaterade problem som kan uppstå vid en ögonsjukdom.
13 EN LITEN ORDLISTA ANGIOGRAFI AV ÖGONBOTTEN Kontrastfotografering ANTIOXIDANTER En typ av vitaminer AMSLERTAVLA En tavla med rutmönster som underlättar bedömningen makuladegeneration DRUSEN Små gulaaktiga utfällningar i makula GULA FLÄCKEN / MAKULA Det område i ögat som är extra känsligt och där det vi ser blir som skarpast MAKULADEGENERATION Åldersförändringar i gula fl äcken OCT (OPTICAL COHERENCE TOMOGRAPHY) En metod som ger en snittbild av näthinnan som underlättar bedömning av eventuell svullnad av gula fl äcken PDT Fotodynamisk terapi
S:t Eriks Ögonsjukhus Polhemsgatan 50, 112 82 Stockholm Telefon växel: 08-672 30 00 www.sankterik.se S:t Eriks Ögonsjukhus är beläget i Stockholm och bedriver både planerad och akut ögonsjukvård. Varje år tar vi emot 165 000 patientbesök från Sverige och från utlandet. I egenskap av universitetssjukhus driver vi tillsammans med Karolinska Institutet forskning, utveckling och undervisning inom ögonsjukvård. S:t Eriks Ögonsjukhus AB, som miljöcertifi erades år 2000, har 350 anställda och ägs av Stockholms läns landsting.