KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Ängen Läsåret

Relevanta dokument
Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Ängen Läsåret

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Sörgården

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Delfinen

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Svea Läsåret

Kvalitetsredovisning Sälen

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Gemensam Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Hajen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Svea

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal Arbetsplan för VALEN

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Ekorren Läsåret

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Solen Läsåret

Kvalitetsredovisning Grodan

Kvalitetsredovisning

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Ekorren Läsåret

Gemensam Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Rosen Läsåret

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för EKORREN

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Granngården Läsåret

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Månen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för TALLEN

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för MYRAN

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Kvalitetsredovisning

Lokal Arbetsplan för Östangården

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Solen

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Gemensam Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Transkript:

Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Ängen Läsåret 2013-2014

Förskoleavdelningen 2014-08-25 Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-2014 KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen avdelning Ängen Läsåret 2012-2013 1. Inledning Som underlag till denna kvalitetsredovisning ligger avdelningarnas uppföljning mot förskolornas gemensamma arbetsplan i Fagersta och sin egen arbetsplan för den egna avdelningen. Arbetsplaner som är framarbetade utifrån Lpfö98 och Kommunens skolplan. Förskolechefen har sedan gjort kvalitetsredovisningen med dessa uppföljningar som grund. 1.1 Organisation Förskolans ledningsgrupp består av avdelningschef, administrativ assistent, förskolekonsulent, och fyra förskolechefer som ansvarar för fyra olika områden. Förskolorna Prästkragen, Snigeln, Solängen och Svea 9 avdelningar, bildar ett område Norrbyområdet. Förskolechefen ska vara en pedagogisk ledare som dessutom har administrativa uppgifter. Förskolecheferna träffas regelbundet för att diskutera gemensamma mål och riktlinjer för att bibehålla samsynen på förskolorna. Förskolan Solängen består av tre avdelningar, barnen är i åldrarna 1-5 år Antalet inskrivna barn är 54-56 st.avdelningarna är åldersindelade. Förskolan Svea som är en singelavdelning med barn i ålder 1-5 år tillhör förskolan Solängen sedan vt-2014. På avdelningen Ängen tar man emot barn i åldern 1-2 år, avdelningen Solen tar emot barn i åldern 3-4 år och förskolans 5 åringar går på avdelningen Granngården. Avdelningarna är åldersanpassade med möblering och material. Barnen på Ängen och Solen har låga bord och stolar, anpassade till barnens längd. Förskolan Solängen är miljöcertifierad och har Grön Flagg genom stiftelsen Håll Sverige Rent. Alla avdelningar sopsorterar tillsammans med barnen. Odlingslådor finns på förskolans gård..

På förskolan Solängen arbetar personalen parvis och följer barnen genom hela förskoletiden. Avdelningsbyte sker alltid på hösten. Detta ger en trygg arbetsätt och förhållningssätt där barnen sätts i fokus. Förskolan har en fungerande struktur för dagen, veckan och året. Väl dokumenterade rutiner för återkommande aktiviteter och vardagsrutiner och gemensam planeringstid för arbetslaget varje vecka samt enskild planeringstid för varje personal. Förskolorna på Norrbyområdet byter material med varandra för att ge barnen möjlighet till ännu mer varierad lek och lärande. En personal/avdelning ingår i en Nätverksgrupp som träffas en/månaden, då pedagogiska frågor diskuteras. Alla avdelningar arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. I december och juni redovisas kvalitetssäkring för förskolechefen. Förskolechefen gör en uppföljning, analys och eventuella åtgärder från avdelningens kvalitetssäkring. Sedan februari 2013 kan personalen boka vikarier till förskolan genom Time Care. Vår 100% pool är placerad på Solängen när hon inte är bokad för någon annan personal på Norrbyområdet. All personal har arbetskläder, vilket underlättar arbetet tillsammans med barnen. Om brister upptäcks i ute- och innemiljö kontaktas kommunens felanmälan och det mesta åtgärdas snabbt, vilket leder till en tryggare miljö att vistas i. Avdelningen Ängen har barn i åldrarna 1-3 år. Under ht-13 var det 8 pojkar 0ch 10 flickor. Av dessa barn var det 5 barn med annat modersmål. Under vt-14 var det 10 pojkar och 9 flickor på avdelningen. Av dessa barn hade 4 barn ett annat modersmål. Språk som är representerade på avdelningen är finska,somaliska,franska,turkiska och polska. Avdelningen har en fungerande struktur för dagen och veckan. Väl dokumenterade rutiner för återkommande aktiviteter och vardagsrutiner, och gemensam planeringstid för arbetslaget varje vecka liksom enskild planeringstid för varje personal. Dags-vecko och års strukturen är utformad utifrån den aktuella barngruppen. På Ängen sover barnen ute på madrasser året om. 2. Verksamhetens förutsättningar 2.1 Personal På förskolan Solängen arbetar 11 personer: 5 förskollärare 100 % 5 barnskötare 100 % 1 barnskötare pooltjänst 100 % 2.1.1 Lärarnas utbildning och inriktning 3 förskollärare och 2 lärare mot de yngre åldrarna. Tre med handledarutbildning som handleder lärarstudenter på deras VFU-praktik. Andel (%) årsarbetare/heltidstjänst med pedagogisk högskoleutbildning/- examen År Förskola 2012 50 % 2013 50 % 2014 50 %

2.1.2 Lärartäthet Målet med två förskollärare och en barnskötare per avdelning uppfylls. Pararbetet gör så att det alltid är 1 förskollärare och 1 barnskötare som följer barnet. Antal inskrivna barn per årsarbetare Ht-12 Vt. 2013 Ht.2013 Vt.2014 Solängen 4,2 5.3 5,3 5,4 2.1.3 Övrig personal En 100 % pooltjänst finns stationerad på Solängen som täcker upp där behov finns. En förskolechef 100 %. Tillgång till tal-och språkpedagog. Förskolan har vid behov tillgång till förskolekonsulent. Förskolan har vid behov tillgång till modersmålsstöd samt tolk. Lokalvårdare anställd av NVK. 2.2 Materiella resurser för lärande och lek Alla avdelningar har en bärbar dator och lärplatta som ska underlätta den pedagogiska dokumentationen. Digitalkameror och digitala fotoramar finns på alla avdelningar. Telefonsvarare finns på alla avdelningarna. Hela förskolan har tillgång till trådlöst nätverk. Projektor och högtalare finnas på varje förskola. Detta för att kunna använda datorn i lärande syfte. Material och miljön stimulerar till lek och lärande. Personalen tillverkar eget material som t.ex. böcker med bilder som inbjuder till samtal. Förskolan har en trygg och trivsam miljö både inne och ute. Lokalerna är små, men med hjälp av leköar har personal och barn tagit vara på alla utrymmen genom avskärmningar med hyllor och soffor. Allt material används av alla barn på förskolan 2.3 Ekonomiska resurser Budgetansvaret ligger centralt hos avdelningschef. Förskolechefen har ansvar för en del av budgeten. Personalen har ansvar för förbrukningspengarna på förskolan. På förskolan Solängen har man gemensam ekonomi som gör det möjligt att köpa in material efter barnens intressen och behov. Allt material tillhör alla barnen. Avdelningen Svea har egen ekonomi. På Solängen och Svea har vi en ekonomiansvarig som en gång/termin träffar ekonomiansvariga för de andra förskolorna och administrativ assistent. Ekonomigruppen på förskolan träffas regelbundet. Alla på förskolan är ansvariga för att den gemensamma ekonomin hålls inom de ramar som ges. Förtydligande till stop ljusen. Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.

3.Åtgärder för ökad måluppfyllelse.. Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm Resultat 2012 2013: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Den matematiska utvecklingen sker mesta dels i den vardagliga verksamheten som vi hela tiden då benämner, halv frukt, stor potatis. I vårt tema arbete kommer även de matematiska in hos oss på Ängen. Resultat 2013-2014: Förskolan har haft en representant i genusgruppen som deltagit på sammankomster som leds av våra genuspedagoger. Det har inte varit någon sammankomst för vår representant. 4. Arbetet i verksamheten, måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse 4.1 Förskolechefens ansvar Förskolechef har varit delaktig som pedagogisk ledare i förskolornas arbete för att leda utvecklingen mot ökad måluppfyllelse och arbetat för en systematisk kvalitetssäkring på förskolan. Bl.a. genom en måluppfyllelse blankett och vart annat år med en medarbetarenkät. Förskolechef har ansvarat för den psykosociala och fysiska arbetsmiljön.. Arbetat med Jämnställdhet och Värdegrundsfrågor på bl.a. Apt-möten. Förskolechef har under innevarande år haft medarbetarsamtal med samtliga personal och rehabiliteringsmöten med berörd personal, samt varit delaktig i löneprocessen för medarbetarna.

På Norrbyområdet finns en utvecklingsgrupp som förskolechef ansvarar för,gruppen består av en representant från varje avdelning. Gruppen träffas en gång i månaden. Under ht-13 och vt-14 har gruppen utvecklat arbetet kring dokumentation/portfolio samt underlag till inskolningssamtal,uppföljningssamtal och utvecklingssamtal.. Förskolechef har ansvarat för veckomöten,husmöten och arbetsplatsträffar där pedagogiska frågor lyfts.. Varje månad har förskolechefen haft samverkansråd med de fackliga representanterna. En gång per termin har förskolechef föräldraråd. Förskolechef har ansvarat för skyddsrond och hygienrond samt deltagit i brandtillsynen. Förskolechefen har haft administrativa uppgifter såsom analyslistor och budgetuppföljningar. Förskolechefens ansvar är också att vara ett stöd för medarbetarna i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. 4.2 Kompetensutveckling Lärplattan 5st Lärplattan västerås 1st. Hypernet 4st TRAS 4st Hemsidan 1st HLR-utbildning 4st Film om pedagogisk dokumentation 4st Valideramera text 1st Utvecklingsgruppen 1st Hygienutbildning 3st Handledarutbildning 1st. Kunskapsyn 1st Barnsyn 1st Pedagogisk dokumentation 1st Genusföreläsning- folkets hus 3st 4.3 Förskolan som arbetsplats All personal har vid medarbetarsamtalet fått lämna önskemål och behov av kompetensutveckling. Den gemensamma kompetensutvecklingsplanen har planerats utifrån alla förskolors behov. Vid tre tillfällen under året har personalen haft möjlighet att under en hel dag arbetat med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten, s.k. planerings/uppföljningsdagar. Utbildnings-och fritidsförvaltningen genomförde under juni 2013 en enkätundersökning gällande kvaliten i förskolan. Syftet med enkäten är att få en bild över hur verksamheten fungerar samt för att förbättra kvaliten i verksamheten. Då svarsfrekvensen 23% var mycket låg och har sjunkit jämfört med tidigare undersökningar. Den låga svarsfrekvensen gör att resultatet inte kan användas. Förskolechefen redovisade resultatet på höstens föräldraråd. Förslag kom då från föräldrar att enkäten ska besvarade under ett föräldramöte.

4.4 Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls. 4.4.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Resultat 2012 2013: Resultat 2013 2014: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. Analys: På ängen så har vi ständigt diskussioner i arbetslaget och ser till barnens behov. 2. Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och värden. Analys: Avdelningen ängen har tagit del av föreläsningar och litteratur som vi sedan har diskuterat. Till utvecklingsgruppen har vi tagit

med idéer och tankar. 3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. 4. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. 5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. 6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. 7. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) Analys: Ständigt i samtal i arbetslaget på ängen. Barnen mer aktiva genom dokumentation i grupp. Analys: I hallen har vi en världskarta och olika nationella flaggor. På avdelningen ängen så uppmärksammar vi olika nationaldagar. Använder oss även av tecken som stöd. Analys: På ängen så arbetar vi mycket med känslor och visar respekt för varandra. Analys: Då ängen är en avdelning för de yngre barnen, har vi använt oss utav diskussioner med hemmet och observationer av gruppen. Analys: På avdelningen ängen benämner vi alla vid namn och ser individen och inte kön.

8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. Analys: Förskolan Solängen har blivit godkända. Och grön flagg målen har vi på avdelningen ängen arbetat med under temaarbeta. 9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan. 10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Analys: Ängens avdelning sover ute och vi har en daglig utevistelse på gården eller i vår närmiljö. Analys: Ängens personal har tagit del av den nyreviderade planen. Åtgärd: Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 2014 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? Resultat: vi upplever att vi inte kan få relevant svar då barnen är 1 och 2 år. Analys: Men utifrån vad vi ser på avdelningen Ängen och hör från vårdnadshavare så upplever vi att de trivs här på förskolan. Åtgärd: 4.4.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Resultat 2012 2013: Resultat 2013 2014: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas Analys: Vi på avdelningen Ängen har ständiga diskussioner för att vidarutveckla oss. Vi använder oss av vår arbetsplan, årshjul, målblankett och UV.

2. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling. 3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. Analys: Ängens avdelning har arbetat mer med grupp dokumentation då portfolion är under omarbetning. 4. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. 5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. Analys: Vi använder oss av fackord och dess begrepp i vardagen på avdelningen Ängen. Analys: Hos oss på avdelningen Ängen har vi det i den dagliga verksamheten. 6. Alla i arbetslaget har använt data i sitt dokumentationsarbete. 7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. Analys: Vi på avdelningen Ängen har använt olika tekniker, matematik och språk när det gäller sapere. Vi synliggör även detta i vårt sapere fönster. Analys: Alla pedagoger på avdelningen Ängen använder sig av detta. Analys: Vi ser att det är något som fångar barnen och deras vårdnadshavare hos oss på Ängen.

8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. 9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. 10. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor tillsammans med barnen. 11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm. 12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. Analys: På Ängen använder vi oss av ett nyanserat språk, tecken som stöd, bilder, rim, ramsor och sånger. Vi läser böcker. På gården ute finns det siffror och bokstäver. Analys: Genom språkdomänerna får vi mer information. Analys: På Ängen har vi använt oss av lärplatta, film, dator, kanon, internet och böcker. Analys: Den matematiska utvecklingen sker mesta dels i den vardagliga verksamheten som vi hela tiden då benämner, halv frukt, stor potatis. I vårt tema arbete kommer även de matematiska in hos oss på Ängen. Analys: På ängen utgår vi efter barnens intressen och ser till att material finns. Vi erbjuder olika leköar med material. Övervägande finns i barnens höjd.

13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle. 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. 15. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. 16. Arbetslaget har planerat verksamheten/ aktiviteter utifrån genusperpektiv Åtgärd: Analys: I hallen har vi olika nationers flaggor och hälsnings fraser. På Ängen har vi uppmärksammat nationaldagar. På lärplattan har vi lyssnat på vad olika djur heter på de olika språken. Analys: Vi har på Ängen arbetat med konflikthantering genom samtal och visa stop handen om man inte vill något eller vill att någon ska sluta. Respektera varandra. Analys: I Ängens tema om vatten efter barnens intresse så har vi experimenterat och sett årstidernas förändring i vår närmiljö. Analys: På Ängen ser vi till individens behov och intressen och bygger upp olika miljöer efter det Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 2014 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Lär du dig saker på förskolan? Negativa svar: Pojkar

Resultat: Vi upplever att vi inte kan få relevant svar då barnen är 1 och 2 år. Analys: Men utifrån vad vi ser på avdelningen Ängen och hör från vårdnadshavare så upplever vi att de lär sig saker och utvecklas här på förskolan. Åtgärd: 4.4.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metod: Resultat 2012-2013: Resultat 2013 2014: 1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. Analys: Då vi på Ängen upplever att vi inte kan få så mycket till svar på intervjuer använder vi oss av observationer för att se vad de är intresserade av och planerar verksamheten utifrån det. 2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. Analys: Vi på Ängen har utgått efter barngruppens intresse och behov. Analys: Här på Ängen ställer vi efter barnens förmåga ex följd frågor som hur tänkte du osv.

4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. Analys: Utifrån barngruppens förutsättningar har vi diskuterat vissa regler. Vi försöker undvika ordet inte. Och istället säga vad de får göra här på Ängen. 5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. 6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm. 7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Analys: Genom observationer och samtal så ser vi när det är dags att byta lekmiljö på Ängen. Analys: På Ängen är barnen delaktiga i portfolioarbetet efter förmåga. Analys: Då barnen är små här på Ängen så har vi erbjudit möjlighet att välja på olika aktiviteter inne eller ute efter deras förmåga. Barnen kan välja vad de vill sitta när de äter. Åtgärd: vi anser att barnen får vara delaktiga i demokratiska beslut efter deras förmåga, fast då inte genom omröstning. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 2014 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Får du vara med och bestämma på förskolan? Negativa svar: Pojkar

Resultat: Vi upplever att vi inte kan få relevant svar då barnen är 1 och 2 år. Analys: Men utifrån vad vi ser på avdelningen Ängen och hör från vårdnadshavare så upplever vi att de får vara med och bestämma utifrån deras förmåga. Åtgärd: 4.4.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Resultat 2012 2013: Resultat 2013 2014: 1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktions- /inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. Analys: Vi på Ängen kallar till ett informationsmöte vid inskolning, där påvisar vi förskolans mål, arbetsplan, likabehandlingsplan mm. Samt att vi även informerar var dessa finns och att man kan låna hem dem. Analys: Vi ger vårdnadshavare daglig information genom dialog och veckobrev samt månadsbrev mm.

3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. 5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering. Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande i och synpunkter på verksamheten. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till utvecklings/portfoliosamtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk erbjudits. 7. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal. 8. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. Analys: Avdelningen Ängen kontaktar alltid vårdnadshavare och barnet innan inskolningen genom brev eller samtal. Analys: Alla kallas till ett uppföljningssamtal här på Ängen. Analys: I föräldrar pärmen och på föräldramötet på avd. Ängen så kan föräldrar ta del av hela verksamheten och komma med synpunkter. Analys: På avdelningen har alla vårdnadshavare tillsammans med sitt barn blivit kallade till samtal. Analys: Vid behov har det erbjudits eller funnits möjlighet till flera samtal här på Ängen. Analys: På förskolan Solängen har vi bjudit in till lucia,

påskalopp och trivselkväll på förskolans dag. 9. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som finns på varje avdelning 10. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. Analys: På förskolan finns en gemensam brevlåda i hallen för synpunkter till föräldrarådet och protokoll från detta har skrivits och satts upp. Analys: Vi på ängen har gett information om detta på föräldramöte. 11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. 12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal. Analys: Vi på Ängen har informerat om att alla är välkomna att besöka oss, då vi vill ha delaktiga nära och kära. Analys: Handlingsplaner för detta revideras varje år och vi anser att vi har ett väl fungerade överlämnade samtal. Åtgärd:

4.4.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Resultat 2012 2013: Resultat 2013 2014: 1. Arbetslaget har följt planen för överlämnande mellan verksamheterna. Analys: 2. Arbetslaget har följt överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling. 3. Olika typer av samverkan har skett t.ex. på vårterminen bjöd förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass. Åtgärd: Analys: Analys: 4.4.6. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,

att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Resultat 2012 2013: Resultat 2013 2014: 1. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling. 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. Analys: Vi på Ängen har använt oss av grupp dokumentation som finns synlig för både vårdnadshavare och barn. Barnen tittar mycket i den under sin dag här. Analys: Vi på Ängen observerar barngruppen och ser dess reflektion på vår verksamhet,

3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. 4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. 5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. även att vi följer upp med olika verktyg för dokumentation. Analys: På avdelningen Ängen så observerar vi barnen i leken och genom samtal ser till deras intresse. För att utgå från detta när vi planerar vår verksamhet Analys: Vi trasar våra 2-åringar här på Ängen och använder oss utav resultatet för att förbättra språkutvecklingen, genom tex tecken med stöd, bilder och rim o ramsor mm. Analys: På Ängen har vi fortlöpande använt målblanketten för att utvärdera och se vad vid vi behöver förbättra, även använt oss av UV blanketten för att se att vi når läroplanens mål. 6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. Analys: Vi på Ängen har ändrat det som behövs från barngruppen. Analys: Vi på Ängen har tagit del av den och tagit till oss svaren. Åtgärd:

5. Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. Handlingsplan Det demokratiska arbetet fortsätter vi med att arbeta utifrån barnens förmåga så som att välja saga, rim, ramsor och sånger. Vi fortsätter med att utveckla språket genom att prata mycket med ett nyanserat språk som tex fågeln är en svart och vit skata, rim, ramsor, sånger, sagor som tex flanobilder och tecken som stöd. Vi har månadens ramsa, sång och tecken som stöd för att vi ska lära oss och känna oss trygga med dem..