KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Granngården Läsåret

Transkript

1 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Granngården Läsåret

2 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning Läsåret KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen avdelning Granngården Läsåret Inledning Som underlag till denna kvalitetsredovisning ligger avdelningarnas uppföljning mot förskolornas gemensamma arbetsplan i Fagersta och sin egen arbetsplan för den egna avdelningen. Arbetsplaner som är framarbetade utifrån Lpfö98 och Kommunens skolplan. Förskolechefen har sedan gjort kvalitetsredovisningen med dessa uppföljningar som grund. 1.1 Organisation Förskolans ledningsgrupp består av avdelningschef, administrativ assistent, förskolekonsulent, och fyra förskolechefer som ansvarar för fyra olika områden. Förskolorna Prästkragen, Snigeln, Solängen och Svea 9 avdelningar, bildar Norrbyområdet. Förskolechefen ska vara en pedagogisk ledare som dessutom har administrativa uppgifter. Förskolecheferna träffas regelbundet för att diskutera gemensamma mål och riktlinjer för att bibehålla samsynen på förskolorna. Förskolan Solängen består av tre avdelningar, barnen är i åldrarna 1-5 år Antalet inskrivna barn är st.avdelningarna är åldersindelade. Förskolan Svea som är en singelavdelning med barn i ålder 1-5 år tillhör förskolan Solängen sedan vt Avdelningen Svea ligger i ett hus bredvid Solängen. På avdelningen Granngården tar man emot barn som är 5 år,avdelningen Solen tar emot barn i åldern 3-4 år och förskolans 1-2 åringar går på avdelningen Ängen. Avdelningarna är åldersanpassade med möblering och material. Barnen på Ängen och Solen har låga bord och stolar, anpassade till barnens längd. Förskolan Solängen är miljöcertifierad och har Grön Flagg genom stiftelsen Håll Sverige Rent. Alla avdelningar sopsorterar tillsammans med barnen. Odlingslådor finns på förskolans gård.

3 På Granngården var det 11 barn inskrivna under året. Fördelat på 6 pojkar och 5 flickor. Av dessa 11 barn var det 1 flerspråkigt barn, med polska som modersmål.. Barnen på Granngården har egen ingång. De har låsbara skåp där de förvarar sina kläder. Barnen ansvarar själva för sin nyckel som förvaras på en tavla med krokar på väggen inne på avdelningen. Lärande miljön förändras på avdelningen efter barnens intressen och önskningar. På förskolan Solängen arbetar personalen parvis och följer barnen genom hela förskoletiden. Avdelningsbyte sker alltid på hösten. Detta ger ett trygg arbetsätt och förhållningssätt där barnen sätts i fokus. Förskolan har en fungerande struktur för dagen, veckan och året. Väl dokumenterade rutiner för återkommande aktiviteter och vardagsrutiner och gemensam planeringstid för arbetslaget varje vecka, samt enskild planeringstid för varje personal. Förskolorna på Norrbyområdet byter material med varandra för att ge barnen möjlighet till ännu mer varierad lek och lärande. En personal/avdelning ingår i en Nätverksgrupp som träffas en/månaden, då pedagogiska frågor diskuteras. Alla avdelningar arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. I december och juni redovisas kvalitetssäkring för förskolechefen. Förskolechefen gör en uppföljning, analys och eventuella åtgärder från avdelningens kvalitetssäkring. Sedan februari 2013 kan personalen boka vikarier till förskolan genom Time Care. Vår 100% pool är placerad på Solängen när hon inte är bokad för någon annan personal på Norrbyområdet. All personal har arbetskläder, vilket underlättar arbetet tillsammans med barnen. Om brister upptäcks i ute- och innemiljö kontaktas kommunens felanmälan och det mesta åtgärdas snabbt, vilket leder till en tryggare miljö att vistas i.. 2. Verksamhetens förutsättningar 2.1 Personal På förskolan Solängen arbetar 11 personer: 5 förskollärare 100 % 5 barnskötare 100 % 1 barnskötare pooltjänst 100 % Lärarnas utbildning och inriktning 3 förskollärare och 2 lärare mot de yngre åldrarna. Tre med handledarutbildning som handleder lärarstudenter på deras VFU-praktik. Andel (%) årsarbetare/heltidstjänst med pedagogisk högskoleutbildning/- examen År Förskola % % %

4 2.1.2 Lärartäthet Målet med två förskollärare och en barnskötare per avdelning uppfylls. Pararbett gör så att det alltid är 1 förskollärare och 1 barnskötare som följer barnet. Antal inskrivna barn per årsarbetare Ht-12 Vt Ht.2013 Vt.2014 Solängen 4, ,3 5, Övrig personal En 100 % pooltjänst finns stationerad på Solängen som täcker upp där behov finns. En förskolechef 100 %. Tillgång till tal-och språkpedagog. Förskolan har vid behov tillgång till förskolekonsulent. Förskolan har vid behov tillgång till modersmålsstöd samt tolk. Lokalvårdare anställd av NVK. 2.2 Materiella resurser för lärande och lek Alla avdelningar har en bärbar dator och lärplatta som ska underlätta den pedagogiska dokumentationen. Digitalkameror och digitala fotoramar finns på alla avdelningar. Telefonsvarare finns på alla avdelningarna. Hela förskolan har tillgång till trådlöst nätverk. Projektor och högtalare finnas på varje förskola. Detta för att kunna använda datorn i lärande syfte. Material och miljön stimulerar till lek och lärande. Personalen tillverkar eget material som t.ex. böcker med bilder som inbjuder till samtal. Förskolan har en trygg och trivsam miljö både inne och ute. Lokalerna är små, men med hjälp av leköar har personal och barn tagit vara på alla utrymmen genom avskärmningar med hyllor och soffor. Allt material används av alla barn på förskolan 2.3 Ekonomiska resurser Budgetansvaret ligger centralt hos avdelningschef. Förskolechefen har ansvar för en del av budgeten. Personalen har ansvar för förbrukningspengarna på förskolan. På förskolan Solängen har man gemensam ekonomi som gör det möjligt att köpa in material efter barnens intressen och behov. Allt material tillhör alla barnen. Avdelningen Svea har egen ekonomi. På Solängen och Svea har vi en ekonomiansvarig som en gång/termin träffar ekonomiansvariga för de andra förskolorna och administrativ assistent. Ekonomigruppen på förskolan träffas regelbundet. Alla på förskolan är ansvariga för att den gemensamma ekonomin hålls inom de ramar som ges.

5 3.Åtgärder.för ökad måluppfyllelse. Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetslaget ska samtala om, diskutera och reflektera utifrån normer och värden i arbetslaget Resultat : Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Vi har arbetat mycket med att vara med när situationer med barnen uppstår och diskuterat normer och värden. Resultat : 4. Arbetet i verksamheten, måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse 4.1 Förskolechefens ansvar Förskolechef har varit delaktig som pedagogisk ledare i förskolornas arbete för att leda utvecklingen mot ökad måluppfyllelse och arbetat för en systematisk kvalitetssäkring på förskolan. Bl.a. genom en måluppfyllelse blankett och vart annat år med en medarbetarenkät. Förskolechef har ansvarat för den psykosociala och fysiska arbetsmiljön.. Arbetat med Jämnställdhet och Värdegrundsfrågor på bl.a. Apt-möten. Förskolechef har under innevarande år haft medarbetarsamtal med samtliga personal och rehabiliteringsmöten med berörd personal, samt varit delaktig i löneprocessen för medarbetarna. På Norrbyområdet finns en utvecklingsgrupp som förskolechef ansvarar för,gruppen består av en representant från varje avdelning. Gruppen träffas en gång i månaden. Under ht-13 och vt-14 har gruppen utvecklat arbetet kring dokumentation/portfolio samt underlag till inskolningssamtal,uppföljningssamtal och utvecklingssamtal.. Förskolechef har ansvarat för veckomöten,husmöten och arbetsplatsträffar där pedagogiska frågor lyfts.. Varje månad har förskolechefen haft samverkansråd med de fackliga representanterna. En gång per termin har förskolechef föräldraråd. Förskolechef har ansvarat för skyddsrond och hygienrond samt deltagit i brandtillsynen. Förskolechefen har haft administrativa uppgifter såsom analyslistor och budgetuppföljningar. Förskolechefens ansvar är också att vara ett stöd för medarbetarna i den psykosociala och fysiska

6 4.2 Kompetensutveckling Lärplattan 25/ Kunskapssyn 16/ Barnsyn 30/ HLR 7/ Utvecklingsgruppen 4.4 Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls. 4.3 Förskolan som arbetsplats All personal har vid medarbetarsamtalet fått lämna önskemål och behov av kompetensutveckling. Den gemensamma kompetensutvecklingsplanen har planerats utifrån alla förskolors behov. Vid tre tillfällen under året har personalen haft möjlighet att under en hel dag arbetat med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten, s.k. planerings/uppföljningsdagar. Utbildnings-och fritidsförvaltningen genomförde under juni 2013 en enkätundersökning gällande kvaliten i förskolan. Syftet med enkäten är att få en bild över hur verksamheten fungerar samt för att förbättra kvaliten i verksamheten. Då svarsfrekvensen 23% var mycket låg och har sjunkit jämfört med tidigare undersökningar. Den låga svarsfrekvensen gör att resultatet inte kan användas. Förskolechefen redovisade resultatet på höstens föräldraråd. Förslag kom då från föräldrar att enkäten ska besvarade under ett föräldramöte Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

7 Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. Vi har samtalat och diskuterat avdelningens normer och värden fortlöpande. Barnen har varit delaktiga i utformningen av trivselregler på avdelningen och dagligen varit delaktiga i diskussioner. Vi har utformat verksamheten efter barnens behov. 2. Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och värden. Vi har fått en lugnare grupp som tar mer hänsyn till varandra och funderar på hur man är en bra kompis. Vi har tagit del av den kompetensutveckling som erbjudits. Utbildningen om kunskapssyn och barnsyn har tillfört tankar. 3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. Vi har dagligen samtalat om normer och värden, både tillsammans med barnen och vi personal med varandra. Vi har fått en lugnare grupp som tar mer hänsyn till varandra och funderar på hur man är en bra kompis.

8 4. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. 5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. Vi har synliggjort språket i temaarbetet och vardagliga sammanhang t.ex. i leken. Vi har lyft språket och stärkt självkänslan hos barnet och väckt nyfikenheten hos de andra barnen. Världskartan sitter i stora tamburen på Solängen. Där finns även flaggor med frasen Hej från de nationaliteter som är representerade på förskolan. På avdelningen finns även ord på annan nationalitet uppsatta. Vi har samarbetet med föräldrarna och fått hjälp med översättning. Vi hade velat arbeta mer ingående med de olika länderna. Vi har skummat på ytan, men hade velat gå djupare. För att det ska bli av och gjort mer ingående behövs det planeras in mer tydligt i verksamheten Det har ingått i den vardagliga verksamheten på Granngården. Vi har samtalat med barnen i alla sammanhang och fångat upp barnens tankar och hur de är mot varandra. Vi har även pratat om detta vid samlingar och i temaarbetet. T.ex. Pedagogerna gjorde ett rollspel för barnen om hur vi är mot varandra. Barnen har också gjort gemensamma regler. Vi har fått en lugnare grupp som tar mer hänsyn till varandra och funderar på hur man är en bra kompis. 6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget Vi har utgått från barnens intressen och behov i vår

9 har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. 7. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) verksamhet. Detta har vi diskuterat varje planering. T.ex. så har barnen velat lära sig att göra köttbullar, så vi gjorde det tillsammans med barnen. Intervjuerna ger inte så många svar på vad barnen är intresserade av och tycker och tänker.. Det ser och hör vi i vardagliga sammanhang i verksamheten. Vi har stärkt varje barns självkänsla och alla barn har fått samma möjligheter till samtal och att ta ansvar. Vi har även delat in barnen i mindre grupper. Vi har haft genomtänkta placeringar vid tex matbordet och vid olika gruppindelningar. Vi har självsäkra barn som kan stå för den de är och vågar göra sin åsikt hörd. De har lärt sig ta ansvar och att leka med nya kompisar. Barngruppen är fortfarande i stor del uppdelad killar/tjejer när vi inte styr dem. 8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. Vi har arbetat mycket med grön flagg och naturen. Vi har gjort experiment, planterat, varit i skogen, lekt lekar och diskuterat. Barnen lärde sig jättemycket och såg samband i naturen och kunde reflektera själva. Eftersom målen gjorts om i Grön flagg och man kunde välja mer inriktade mål, så blev det lättare och mer inspirerande att arbeta med Grön flagg. Det blev väldigt tydligt för barnen och de lärde sig jättemycket. 9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan.

10 Vi har varit ute minst en gång varje dag.vi har gått på många utflykter i vår närmiljö. Skräpplockardagen gjordes med "Skräpan" på besök. 10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Analys Vi har gått mycket till skogsdungen bredvid gården. Barnen har tyckt om att leka där och kunnat leka i lugn och ro. Gården är för liten och skogen inbjuder mer till lek. Vi har även varit ute på gården mer själva och det har uppskattats av barnen som leker bättre då. En likabehandlingsplan har arbetats fram och reviderats. Pedagogerna diskuterar med barnen när det uppstår konfliker, samtal, diskussioner mellan barnen hur man ska behandla sina kompisar. Vi har fått en lugnare grupp som tar mer hänsyn till varandra och funderar på hur man är en bra kompis. Vi har diskuterat likabehandlingsplanen när det gäller föräldrarna och oss personal. Åtgärd: Vi ska planera in arbetet med olika länder och kulturer mer tydligt i verksamheten, för att kunna arbeta mer djupgående i området. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Hur känner du dig när du kommer till förskolan? Resultat: Negativa svar: Pojkar 1 0

11 Den översta raden är svar från höstens intervju, den nedersta raden är från vårens intervju. Det visar att vi tagit till oss av höstens intervjuer och vänt det negativa. Vi har jobbat hårt med att få en lugn och trygg grupp som tar hänsyn till varandra. Åtgärd: Barnen börjar nu förskoleklass och vi börjar arbeta med yngre barn. Vi tar med oss detta arbetssätt till hösten Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

12 Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 2. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling. Vi har arbetat fram en arbetsplan för Granngården som vi arbetat efter under året. Vi har tydligt vetat hur och med vad vi ska jobba. Vi är i ett förändringsskede i vårt dokumentationsarbete. Vi har satsat mer på gruppdokumentationer, men även arbetat med enskilda dokumentationer. Eftersom vi är i ett förändringsskede, så har den enskilda dokumentationen inte riktigt kommit in lika naturligt i verksamheten ännu. 3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. Vi har i vår dagliga verksamhet använt oss av fackord efter barnens intresse. T.ex. när vi arbetade med olika experiment så använde vi ord som magnetisk, avdunstning och gasbildandning. Barnen har lärt sig många olika begrepp och varit intresserade och funderat över egna ord och vad de betyder och innebär.

13 4. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. 5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. Vi har arbetat mycket med grön flagg och naturen. Vi har gjort experiment, planterat, varit i skogen, lekt lekar och diskuterat. Barnen lärde sig jättemycket och såg samband i naturen och kunde reflektera själva. Eftersom målen gjorts om i Grön flagg och man kunde välja mer inriktade mål, så blev det lättare och mer inspirerande att arbeta med Grön flagg. Det blev väldigt tydligt för barnen och de lärde sig jättemycket. Vi har satsat på Sapere med barnen eftersom barnen visat stort intresse. Vi har b.la.. gjort en matbok, tittat vad maten innehåller i affären, odlat krasse, gjort egna köttbullar och diskuterat var växter växer och vad maten kommer ifrån. 6. Alla i arbetslaget har använt data i sitt dokumentationsarbete. Detta arbetssätt med Sapere som en naturlig del i verksamheten har gjort att barnen lärt sig jättemycket. Barnens intresse har fått styra riktningen på arbetet. Vi använder oss av data i vårt dokumentationsarbete varje dag. 7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. Det är ett väl inarbetat verktyg. Vi har använt oss av foton och filmer och diskuterat mycket hur vi ska arbeta med barnen och gå vidare inom olika områden.

14 Detta är i ett förändringsskede och vi håller på att arbeta fram arbetssätt som fungerar. 8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. 9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. 10. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor tillsammans med barnen. Vi har tagit tillvara på barnens intresse och arbetat mycket med bokstäver, symboler och även siffror. Barnen har hjälpt till och skrivit mycket t.ex. sitt namn, regler, inköpslista. De har också spelat spel på lärplattan om siffror och bokstäver. Vi har satsat på sagor och böcker och barnen har fått ta med sig sin favoritbok till förskolan. Barnen har blivit duktiga på bokstäver och siffror. Vi har lekt fram det och barnen har tyckt det varit roligt. Favoritboken var ett lyckat projekt där barnens läslust stärktes. Vi har gjort språkdomäner. Vi gör språkdomäner med de nya barnen. Vi har använt oss av böcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor. Vi har t.ex. gjort en film på lärplattan som vi visade med kanonen för de andra avdelningarna. Barnen är väldigt medvetna om var och hur de kan få reda på saker och hitta bilder på saker de funderar över. Arbetet under hela förskoletiden har gjort barnen medvetna om vad man kan använda olika

15 media till. 11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm. 12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. Barnen har tagit till sig det vi arbetat med under alla år och själva kommit på problem att lösa och använt material. De har varit väldigt intresserade av siffror, tid, mätning, räkning, konstruktion mm. Matematikprojektet som vi arbetat i flera år med har gett resultat och barnen tycker det är roligt med matematik och är väldigt duktiga på det. De har förstått saker nu och vi kan utmana dem. Vi har erbjudit material som bjuder till fritt skapande. Barnen har själva dagligen disco och sjunger och dansar och vi dansar med. Vi har spelat upp rollspel för barnen. Utevistelse varje dag och erbjudit olika rörelseaktiviteter på barnens val. Barnens intressen har styrt vad vi satsat mest på. Sakerna finns framme och alternativ finns. 13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som Vi har synliggjort språket i temaarbetet och vardagliga sammanhang t.ex. i leken. Vi har lyft språket och stärkt självkänslan hos barnet och väckt nyfikenheten hos de andra barnen. Världskartan sitter i stora tamburen på Solängen. Där finns

16 finns i vårt samhälle. även flaggor med frasen Hej från de nationaliteter som är representerade på förskolan. På avdelningen finns även ord på annat språk uppsatta. Vi har samarbetet med föräldrarna och fått hjälp med översättning. Vi hade velat arbeta mer ingående med de olika länderna. Vi har skummat på ytan, men hade velat gå djupare. För att det ska bli av och gjort mer ingående behövs det planeras in mer tydligt i verksamheten 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. Vi har satsat på arbetet med konflikthantering i gruppen. Barnen har varit delaktiga i att göra trivselregler och vi har gjort rollspel för barnen. Vi har utgått från barnens behov och intressen och rättat verksamheten efter detta. Vi har i arbetslaget diskuterat detta kontinuerligt och gjort handlingsplaner vid behov Vi har fått en lugnare grupp som tar mer hänsyn till varandra och funderar på hur man är en bra kompis. 15. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. Vi har gjort experiment, planterat, varit i skogen och diskuterat. Barnen lärde sig jättemycket och såg samband i naturen och kunde reflektera själva. Vi har anpassat arbetet efter barnens intressen och fångat gruppen och det har lett till att barnen lärt sig mycket och kommit med många egna funderingar. 16. Arbetslaget har planerat

17 verksamheten/ aktiviteter utifrån genusperpektiv Vi har stärkt varje barns självkänsla och alla barn har fått samma möjligheter till samtal och att ta ansvar. Vi har även delat in barnen i mindre grupper. Vi har haft genomtänkta placeringar vid tex matbordet och vid olika gruppindelningar. Vi har självsäkra barn som kan stå för den de är och vågar göra sin åsikt hörd. De har lärt sig ta ansvar och att leka med nya kompisar. Barngruppen är fortfarande i stor del uppdelad killar/tjejer när vi inte styr dem. Åtgärd: Vi ska planera in arbetet med olika länder och kulturer mer tydligt i verksamheten, för att kunna arbeta mer djupgående i området. Eftersom vi är i ett förändringsskede, så har den enskilda dokumentationen inte riktigt kommit in lika naturligt i verksamheten ännu. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? Resultat: Översta raden är från höstens intervju, understa raden är från vårens intervju. Fler pojkar har blivit medvetna om att de lärt sig saker på förskolan. Intervjun från våren har vi personal gjort och har kunnat förklarar mer vad vi menar och vad vi är ute efter. Vi valde att visa resultatet från intervjun föräldrarna gjort på hösten för att se skillnaden. Åtgärd: För att få tydligare svar så måste vi intervjua barnen Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

18 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metod: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. En gång per termin gör vi barnintervjuer. Vi har utgått från barnens intressen och behov i vår verksamhet. Detta har vi diskuterat varje planering. Intervjuerna ger inte så många svar på vad barnen är intresserade av och tycker och tänker.. Det ser och hör vi i vardagliga sammanhang i verksamheten. 2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. Vi har utgått från barngruppens intressen och behov vid planeringen av verksamheten. Vi har varit väldigt lyhörda för barnen och fångat upp deras intressen för t.ex. bokstäver, experiment och mat. 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. Vi har fångat barnens intressen och då kan de koncentrera sig längre när de tycker att det är roligt. Vi har haft samtal med barnen både enskilt och i grupp med produktiva frågor. Vi har utgått från detta i den fortsätta planeringen av verksamheten. Barnen är duktiga på att ställa frågor och att fundera på våra frågor.

19 4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. 5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. 6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm. Barnen har varit delaktiga i utformningen av trivselregler på avdelningen och vi har spelat rollspel. Vi har även haft fortlöpande samtal om hur vi leker med sakerna på förskolan och att vi ska vara rädda om våra saker. Vi pedagoger tänker dagligen på att undvika ordet inte. Barnen har varit duktiga på att följa reglerna och på att säga till varandra när de gjort och skrivit reglerna själva. Men det går fortfarande sönder väldigt mycket leksaker. Vi har observerat och diskuterat med barnen och sett deras intressen detta har vi utgått från i utformningen av miljön på förskolan. Barnen har även varit delaktiga i att göra ordning miljön och i att säga vad de vill leka med. Det har varit svårt att se barnens intressen och hur de vill ha miljön. Det behövs fler alternativ att erbjuda och mer nya leksaker. Vi är i ett förändringsarbete och har satsat mer på grupp dokumentation och pedagogisk dokumentation. Det har därför gjorts lite till barnens portfoliopärmar. Det vi gjort har suttit på väggen och inte satts in i pärmarna tillsammans med barnen. Vi har förändrat vårt arbetssätt

20 och utvecklingsgruppen har under året diskuterat hur vi ska arbeta med portfolio. 7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Barnen har dagligen varit med i samarbete och demokratiska beslut t.ex. vart vi ska gå på utflykt eller vilken maträtt som är godast. De röstar även själva om allt möjligt. Barnen har varit väldigt delaktiga i beslut och lärt sig att det som fått flest röster vunnit. Åtgärd: Vi har arbetat fram ett nytt arbetssätt gällande portfolio i utvecklingsgruppen som vi ska arbeta efter i höst. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? Resultat: Bara ett barn svarade negativt, 2 svar har uteblivit Barnen känner att de får vara med och bestämma. Åtgärd: Vi fortsätter låta barnen vara med och göra sina åsikter hörda Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.

21 Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktions- /inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. Vi har inte haft några nya inskolningar, endast överlämanadesamtal Vårdnadshavare erbjuds en introduktions/inskolningsmöte eller samtal innan inskolningen börjar med denna information 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. Vi har gett vårdnadshavare fortlöpande information genom dialog. Veckoplanering, månadsbrev, dokumentation, porfolio m.m. Det är svårare med de vårdnadshavare som vi inte träffar eftersom vi arbetar Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. Vi utgår från varje barn och familj olika behov vid inskolningen. Vi har samtalat med vårdnadshavarna.

22 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. 5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering. Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande i och synpunkter på verksamheten. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till utvecklings/portfoliosamtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk erbjudits. 7. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal. Alla erbjuds uppföljningssamtal Alla ville ha uppföljningssamtal Vi har haft föräldramöte med delaktiga föräldrar där de fått information om viktiga dokument. Vi har delgett föräldrarna förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplaneringen. Det var engagerade vårdnadshavare med de var väldigt få. Alla barn har haft utvecklingssamtal på hösten. Alla har blivit erbjudna på våren. Vårdnadshavarna har haft sitt barn med samma pedagoger hela förskoletiden och tycker att de hört det de vill veta. Vi har haft samtal med vårdnadshavarna dagligen och möjligheten har funnits till enskilda samtal vid behov. Flera har haft fler enskilda samtal.

23 8. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. 9. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som finns på varje avdelning 10. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. 11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. Vi har haft påskaloppet, lucia och trivselkväll. Det har varit uppskattat och fortsätter med detta. Vårdnadshavarna kan vid intresse vara delaktiga i föräldraråd. Det finns en synpunktslåda att lägga synpunkter i. Protokoll från föräldrarådet sätts upp i tamburen efter varje föräldraråd. Vårdnadshavarna är ointresserade, väldigt få som läser och engagerar sig. Vårdnadshavare har haft möjlighet att komma med synpunkter genom synpunktshanteringen. Väldigt litet intresse. Alla vårdnadshavare är alltid hjärtligt välkomna att besöka vår verksamhet. Detta upplyser vi dem vid inskolning och föräldramöte. Vi vill ha delaktiga föräldrar. 12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal. Litet intresse. Vi har väl fungerande rutiner

24 gällande överlämnandesamtal och handlingsplaner som revideras varje år. De nya barnen har haft överlämnandesamtal. Åtgärd: Alla ljus var gröna Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har följt planen för överlämnande mellan verksamheterna. Vi har läst och följt planen. 2. Arbetslaget har följt överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling. 3. Olika typer av samverkan har skett t.ex. på vårterminen bjöd förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass. Det är tydligt med en plan att följa. Vi har läst och följt planen. Det är tydligt med en plan att följa. Vi har följt överlämnandeplanen och gått på besök på förskoleklasserna.

25 Det är tydligt med en plan att följa. Åtgärd: Tydligt med överlämnandeplan Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.

26 Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling. Vi är i ett förändringsskede i vårt dokumentationsarbete. Vi har satsat mer på gruppdokumentationer, men även arbetat med enskilda dokumentationer. Eftersom vi är i ett förändringsskede, så har den enskilda dokumentationen inte riktigt kommit in lika naturligt i verksamheten ännu. 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. 3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. Utvecklingsgruppen har arbetat fram hur vi ska fortsätta arbeta framöver. Vi har använt oss av pedagogisk dokumentation genom t.ex. bilder, filmer och diskussioner. Vi har satsat på dokumentationsböcker. Detta är fortfarande i ett förändringsskede och vi arbetar med att få rutiner som fungerar. Barnens intressen och behov har styrt vår verksamhet. När vi frågar barnen så känner barnen att de har fått vara med och bestämma. Det har fungerat bra att barnen fått påverka verksamheten så mycket som de gjort. Vi vill fortsätta arbeta på detta sätt.

27 4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. Vi har sett att vår grupp behövt stöd i att koncentrera sig och det sociala samspelet med varandra. Detta har vi arbetat mycket med och fått bra resultat. Barnen tar mer hänsyn till varandra, leker bättre och vi har anpassat verksamheten efter barnens intressen så att de kan koncentrera sig längre. Vi ser att vårt arbete har gett bra resultat. Vi har sett vad barnen behövt stöd i och vi har jobbat efter det. 5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Vi har använt oss av målblanketter, UV, TRAS, observationer och diskussioner för att utvärdera och utveckla verksamheten. Det är tydligt att använda oss av målblanketter och UV. Det syns vad vi behöver arbeta med. 6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. Vi har reviderat arbetsplanen utifrån vad vi sett i uppföljningar och utvärderingar av verksamheten Vi var medvetna om gruppen och vad vi skulle arbeta med, så inte behövt ändra så mycket.

28 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. Åtgärd: Allt var grönt. Vi har tagit till oss av åsikterna som vi fått. Väldigt lite intresse från vårdnadshavarna. 5. Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. Handlingsplan Vi ska planera in arbetet med olika länder och kulturer mer tydligt i verksamheten, för att kunna arbeta mer djupgående i området. Eftersom vi är i ett förändringsskede, så har den enskilda dokumentationen inte riktigt kommit in lika naturligt i verksamheten ännu. Något vi ska utveckla under ht-14.