Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Relevanta dokument
Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

DEL 2. Desinfektion och Sterilisering Disk- och spoldesinfektor Renhetsgrader Förrådshantering

Medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Renhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Renhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Medicintekniska produkter

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

BM Strömqvist. Sårskola 2014

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Talmanus bildspel förrådshantering

Sår, mindre kirurgiska ingrepp, postoperativa infektioner. Hygienombud primärvård,

Hygienkonferens våren 2012

Multiresistenta bakterier

MRSA. Information till patienter och närstående

Förrådshantering. Hur bevara renhetsgrader av lagrat material?

Känner du till vårdhygiens hemsida?

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Vårdhygien Västra Götaland

VRI Vårdrelaterade infektioner

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Behandlingskostnader

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Återanvändning av medicinteknisk utrustning. - Renhetsgrader, rengöring och desinfektion

Vårdhygien Västra Götaland VT 2018

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Detta gäller oberoende av vårdgivare, vårdform eller om det finns en känd smitta eller inte.

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

VRI Vårdrelaterade infektioner

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM

Viktoriadagen maj Ingrid Isaksson Vårdhygien

HYGIENOMBUDSUTBILDNING

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse.

Vårdhygien Västra Götaland HT 2017

Handhygienens betydelse

MRSA. Information till patienter och närstående

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

VRE - hygienrekommendationer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Rena händer och rätt klädd

Handhygienens betydelse

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning

Hygienen i sårvård i hemmet och på sjukhus. Chatrine Norrbacka Hygienskötare

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

MRSA. Information till patienter och närstående

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Behandling av svårläkta sår

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Basala hygienrutiner och klädregler

MRSA. Information till patienter och närstående

Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka för kommunal vård och omsorg!

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Information om din PICC-line

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer

Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS

Hygienrutiner i förskolan

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Transkript:

Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket

Läkarens ansvar Diagnostik Utredning Ordination av vissa specialförband och läkemedel Behandling av bakomliggande sjukdomar

Sjuksköterskan ansvarar för Omvårdnaden Sårbehandlingen Val av lämpliga sårförband samt eventuell kompressionsbehandling Dokumentation av åtgärderna Förvaring och hantering av material

Sår Akuta sår traumatiska sår postoperativa sår Kroniska sår (svårläkta sår) bensår trycksår

Kontamination Färska, icke infekterade op.sår har låg eller ingen grad av kontamination Av kroniska sår (ex bensår, trycksår) har mer än 90% kolonisation

Alla kroniska sår innehåller bakterier Noggrann rengöring Avlägsnande av fuktiga nekroser, död vävnad och främmande kroppar - minskar risken för sårinfektion och underlättar sårläkningen

Akuta sår Kan kontamineras när skadan sker, ex. vid trauma av patientens egen flora överföras via vårdgivare i samband med operation

Staphylococcus aureus - våra vanligaste infektioner Sårinfektion Böld / abscess Led- och skelettinfektion

Tecken på infektion Rodnad svullnad värmeökning smärta lukt ökad sekretion från såret

19-20/2013 Sårmottagning en riskutsatt verksamhet Goda hygien- och städrutiner förebygger smittspridning. Sårodling möjliggör tidig upptäckt

Sårodling - hur? Rengör såret före odling! Ta sårodlingen alldeles innanför sårkanten eller djupt i sårbotten Skicka helst provet direkt (förvaras max 1 dygn i kyl)

Sårodlingsremissen Lokalisation provmaterial önskad analys Dessutom: aktuella symtom ev. antibiotikabehandling ev. komplicerande sjukdom ex. diabetes ev utlandsvårdad

Antibiotikabehandling Undvik lokal antibiotika i sår! Risk för resistensutveckling Mekanisk rengöring viktigast Kirurgisk infektionsbekämpning Antibiotika vid tydliga infektionstecken med allmänpåverkan Behandla utifrån klinisk bedömning Behandla inte odlingssvar

All hantering av sterilt och höggradigt rena produkter ska ske med desinfekterade händer.

Steril eller ren rutin? Skillnad: renhetsgrad hos instrument, material och rengöringsvätskor Ordineras av patientansvarig läkare? Dokumenteras i journal

Omläggningsrutiner Steril rutin första dygnet postoperativt om ett kirurgiskt sår har förbindelse med djupare vävnad, leder och ben. Ren rutin för alla andra sår

Ren rutin - till vilka sår? Förorenade sårskador Kroniska bensår trycksår Operationssår >1 dygn efter operation

Ren rutin Såren rengörs med kroppsvarmt nyupptappat kranvatten Höggradigt rena instrument Höggradigt rena förband Behåll det rena rent och skilj det smutsiga från det rena = aseptik Avveckla det använda materialet säkert

Steril hantering Operationssår - kvarsittande dränage - vätskar, blöder, onormal sårläkning Djupa sår - i förbindelse med normalt steril vävnad (leder, bukhåla) Särskilt infektionskänsliga patienter

Hur rent ska det vara? Höggradigt ren produkt Innebär att produkten ska vara fri från mikroorganismer som normalt kan orsaka infektion Godkänd till: skadad hud intakta slemhinnor

Definitioner Sterilt: högst 1 mikroorganism på en miljon artiklar Höggradigt rent: 1 mikroorganism på 1000 artiklar (ex.pincett, skålar) eller per produkt ( ex. per kompress) samt fria från sjukdomsalstrande mikroorg. Rent: rent för ögat (rengörs och desinfekteras före återanvändning, ex blodtrycksmanschett)

Förvaring av höggradigt rent och sterilt material Skyddas från direkt solljus, fukt och damm Inget onödigt plock av personalhänder Förvaras åtskilda i skåp med dörrar Ha inga stora förråd hemma En ansvarig Inga kartonger på golvet

Höggradigt rena produkter Multiförpackning Renhetsnivån ska bibehållas från förpackning till patienten Desinfekterade händer Plockpeang/pincett används till att ta ur multiförpackningar Förpackningen återförsluts noggrant mellan användningarna

Kranvatten Inbjuder till riklig sköljning Färsktappat, låt vattnet rinna 1-2 minuter Kroppsvarmt

Hygienrutiner vid såromläggning Basala hygienrutiner och ett aseptiskt arbetssätt Desinfekterade händer Undersöknings handskar Engångsplastförkläde Desinfekterad yta till omläggningsmaterialet

Efter omläggningen Använt omläggningsmaterial läggs i soppåse och knyts ihop Instrument och koppar placeras och körs direkt i diskdesinfektor (ingen mellanlandning) Torka av arbetsytor med alkoholbaserat rengöringsmedel

1 vecka Diskas allt Inkl lådorna för instrument Hyllor torkas Handsprit vid förrådet

Innan Ren rutin införs! Information/diskussion om begreppet. Medicinskt ansvariga beslutar om införande av rutin och ev. undantag. Översyn av desinfektionsmöjligheter, iordningställande av förråd, inköp av instrument, kärl och förbandsmaterial.

Närförråd Ska finnas rutin för rengöring och översyn Ej stort lager Oanvänt material från närförrådet ska inte läggas tillbaka i avdelningsförrådet

Stickvagn

Omläggning Hur gör ni idag???

Basala hygienrutiner

Tack!