Dagvattenpolicy för Västerviks kommun

Dagvattenpolicy för Västerviks kommun 1

Innehållsförteckning 1. Inledning...3 Allmän bakgrund...3 Syfte...3 Arbetssätt...4 2. Dagvattenpolicyns mål...5 3. Metoder till att nå mål...6 4. Principer för dagvattenhantering...7 Angripa källorna...7 Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD...8 Reningskrav...9 Drift och underhåll...10 Snöhantering...10 5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer...11 Vid nyexploatering...11 I befintliga bebyggda områden...11 Allmän plats: parker, grönytor och torg...12 Allmän plats: gator, vägar och parkeringar...12 Industriområden...12 6.1 Kommunens ansvarsfördelning...13 Kommunstyrelsen...13 Miljö- och byggnadsnämnden...13 Tekniska nämnden...13 6.2 Ansvar övriga aktörer...14 Privata fastighetsägare...14 Verksamhetsutövare...14 7. Föroreningar i dagvatten...15 8. Recipientklassificering...16 9. Dagvattenklassificering...17 10. Prioriterade områden...18 Belastade områden...18 Känsliga områden...19 11. Fortsatt arbete...20 12. Ordlista...21 BILAGA 1 Miljömål och kommunala styrdokument...22 BILAGA 2 Hantering av dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen en manual...24 BILAGA 3 Beskrivning av recipientklassificering...29 BILAGA 4 Recipienternas placering...31 BILAGA 5 Belastade områden: hög trafikbelastning, hög andel hårdgjorda ytor, stora parkeringar...32 BILAGA 6.1 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Västervik...33 BILAGA 6.2 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Gamleby...34 BILAGA 6.3 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Ankarsrum...35 BILAGA 7 Känsliga områden...36 BILAGA 8 Checklista för att minska påverkan på dagvattenrecipienterna...37 2

1. Inledning Allmän bakgrund Då mark bebyggs ändras regnvattnets naturliga avrinningsförhållanden och därmed också vattnets kretslopp. Vattnet kan inte längre infiltrera i mark och bilda grundvatten utan avleds snabbt via ledningar till reningsverk, sjöar och vattendrag. Tillsammans med dagvattnet förs även de föroreningar som samlats på trafikytor, centrum- och industriområden såsom tungmetaller, korrosionsmaterial och olja, med ut till recipienterna. Med tiden har andelen hårdgjorda ytor ökat och därmed också belastningen på ledningar, reningsverk och recipienter. Definition av dagvatten: Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten och framträngande grundvatten (TNC 95). Damm- och infiltrationsanläggningen tar hand om dagvattnet för området i och omkring Peruparken i Västervik. Syfte Syftet med att upprätta en dagvattenpolicy och följa denna är att skapa genomtänkta, miljöanpassande och kostnadseffektiva rutiner för att ta hand om dagvattnet. Genom en dagvattenpolicy skall dagvattenhanteringens inriktning och krav tydliggöras. Hanteringsmetod för dagvattnet skall bedömas utifrån dagvattnets föroreningshalt och recipientens känslighet. Även möjligheten till att förbättra närmiljön skall beaktas vid planering av dagvattenhantering. I stället för att avledas skall dagvattnet tas om hand lokalt vid källan, där så är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Syftet med dagvattenpolicyn är också att integrera kommunens arbete för att jobba mot miljömål av både nationell och lokal karaktär (se bilaga 1), samt att jobba mot hållbar utveckling. Ytterligare ett syfte är att möta krav i den nya VA-lagen 1, som trädde i kraft 1 juli 2007. I den nya VA-lagen har kommunens skyldighet att ordna allmän VA-anläggning utvidgats från att som tidigare gälla av hänsyn till skyddet för hälsan till att även omfatta miljöhänsyn. Dagvattenpolicyn riktar sig: i första hand till kommunens tjänstemän för att skapa en hållbar dagvattenhantering inom kommunen. även till fastighetsägare och verksamhetsutövare inom kommunen. Dagvattenpolicyn ska ses som ett levande dokument och vid behov revideras och kompletteras, förslagsvis med 3 5 års intervall. Initiativ till revideringen skall tas av Teknisk Service, VA-verket. 1 Allmänna vattentjänster, SOU 2004:64 3

Arbetssätt Arbetet med dagvattenpolicyns framtagning är ett gemensamt arbete mellan de förvaltningar som berörs av dagvatten, med Teknisk Service, VA-verket, som initiativtagare. Följande förvaltningar har deltagit i arbetet: miljö- och byggnadskontoret, kommunstyrelsen där plansidan avses, Teknisk Service, Gator, och VA-verket. Dessa förvaltningar har delats in i två grupper som har arbetat med dagvattenfrågor. Avslutningsvis har ett stort gemensamt möte hållits. Arbetet har samorganiserats av examensarbetaren Weronica Andersson. De tjänstemän som har tagit fram dagvattenpolicyn är: Miljö- och byggnadskontoret: Bernt Jonsson Elin Nilsson Jan Johansson Eilert Johansson Gun Lindberg Kommunledningskontoret: Emma Oscarsson Ulla-Britta Stävmark Andersson Teknisk Service, Gator: Casper Rosén Bengt Höglund Christer Sneitz Per-Olof Redborn Iris Fridell Teknisk Service,VA-verket: Petra Rissmann Ulf Andersson Roger Örnwall Inspirationsmaterial Som inspirationsmaterial har främst Dagvattenstrategi för Stockholms Stad, Dagvattenstrategi Huddinge kommun och Dagvattenpolicy Gävle kommun använts. 4

2. Dagvattenpolicyns mål Målen med dagvattenpolicyn är många, vilket också påvisar nyttan med en sådan. Integrering av ett långsiktigt tänkande i och planerande av dagvattenhantering är ett nödvändigt mål för att kunna uppfylla dagvattenpolicyns syfte. Syftet med genomtänkta, miljöanpassande och kostnadseffektiva rutiner för att ta hand om dagvattnet kan delas in i följande mål: Ekonomiska Minska risken för källaröversvämningar Minska belastningen på reningsverken Funktionella Skapa riktiga förutsättningar redan i planarbetet Skapa genomtänkta rutiner för dagvattenhanteringen Effektivisera reningsverken Ekologiska Minska belastningen av föroreningar på recipienter och reningsverk Minska avloppsbräddningarna Öka de biologiska förutsättningarna Upprätthålla den hydrologiska balansen Minska påverkan på grund- och ytvatten Sociala Förbättra närmiljön genom synlig och estetisk dagvattenhantering 5

3. Metoder till att nå mål Kommunen har olika möjligheter att förbättra dagvattnet och dess hantering: Myndighetsutövande med stöd av miljöbalken, VA- lagen, plan- och bygglagen (PBL), Boverkets byggregler (BBR) och ordningslagen Information till fastighetsägare, entreprenörer och allmänhet Ekonomiska styrmedel, t.ex. incitament i dagvattentaxan Särskilt beaktande vid nya planer samt vid renoveringar och ombyggnationer Prioritera särskilt belastade eller känsliga områden Vid kommunala upphandlingar ställa krav på fordon och dess skötsel samt på entreprenörer Ha goda underhålls- och skötselplaner för dagvattenanläggningar, gator och parker Ha en tydlig ansvarsfördelning Framtagning av checklistor etc. inom respektive förvaltning 6

4. Principer för dagvattenhantering Dagvattenhanteringens principer är framtagna med representanter från berörda förvaltningar och följer nedan. Angripa källorna Mest hållbart och även mest kostnadseffektivt är att begränsa föroreningar redan vid källan. På så sätt undviks behov av omhändertagande av förorenat dagvatten, och därmed också kostnader för reningsanläggningar, samtidigt som recipientpåverkan blir lägre. Kommunen ska verka för detta på olika sätt: I planer förespråka alternativt byggnadsmaterial till koppar och zink och i gatumiljö undvika obehandlat zinkmaterial. Användningen av vägsalt skall hållas på en låg nivå. Information till allmänheten, bl.a. om hushållskemikalier och andra föroreningar som påverkar dagvattnet, t.ex. biltvätt på gatan, bygga och måla klokt osv. Vid tillståndsprövning av en verksamhet ställa krav på renat dagvatten, enligt miljöbalkens försiktighetsprincip. Miljötillsyn med krav på skyddsåtgärder hos företag som hanterar oljeprodukter. Kontroll av oljecisterner. Minska avloppsbräddningar. Vid upphandlingar: Vid upphandling av kommunala tjänstebilar och arbetsfordon eftersträva miljövänligt drivna fordon enligt kommunens resepolicy, samt välja fordonstvättar som uppfyller miljökrav i linje med Naturvårdsverkets branschfakta om fordonstvättar. Vid upphandling av lokal- och stadstrafik verka för att fordonen drivs med miljövänliga drivmedel och välja fordonstvättar som uppfyller miljökrav. Vid upphandling av entreprenörer för klottersanering anlita sådana som använder Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide 2 eller vars produkter är miljömärkta (Svanen, Bra miljöval, EU-blomman). 2 Webbaserat verktyg för att minska risker för människors hälsa eller miljö från kemikalier. 7

Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten kan beskrivas som åtgärder som syftar till att förhindra eller minska mängden dagvatten och därmed också dagvattnets belastning på ledningsnät, reningsverk och recipienter. Målet med LOD är att behandla dag- och bräddvatten före utsläpp för att undvika att recipienter skadas av dagvattnets föroreningar. Naturens sätt att ta hand om dagvattnet nyttjas genom infiltration, perkolation, avdunstning och fördröjning. Även om minskningen av dagvattenavrinningen från varje enskild tomt inte blir så stor, blir den sammantagna effekten av ett konsekvent utnyttjande av LOD högst väsentligt. LOD anses vara en mycket kostnadseffektiv metod som minskar både föroreningsmängd och vattenmängd till ledningsnät och recipienter samt minskar mängden svårbehandlade ämnen till reningsverken. Kommunen skall ständigt verka för LOD, detta bl.a. genom att i planer förespråka LOD samt att uppmuntra fastighetsägare att införa LOD. I samband med nyexploatering av områden skall i första hand LOD väljas då de tekniska förutsättningarna tilllåter detta. I kommunens VA-taxa ge incitament till LOD. Det är dock inte lämpligt eller möjligt att nyttja LOD om: geotekniska förutsättningar för infiltration ej finns, t.ex. vid berg- eller lerområden. marken innehåller föroreningar som kan föras vidare av det infiltrerade vattnet. en mycket känslig recipient eller ett skyddsvärt grundvatten förorenas av det infiltrerade vattnet. befintlig bebyggelse och/eller anläggningar skadas av det infiltrerade vattnet, eller att någon annan skada uppstår. 8

Reningskrav För att skydda recipienterna från föroreningar behöver dagvattnet i vissa fall renas. Reningskraven för dagvattnet ska utgå ifrån vad recipienten tål, se Recipientklassificeringen, kap 8. Hänsyn bör tas till recipientens totala föroreningsbelastning. Dagvattnet kan renas lokalt, i mindre anläggningar, i reningsverk eller i mer komplexa dagvattenanläggningar. Det går inte att ange generellt hur och var dagvattnet ska renas utan en bedömning måste göras för varje enskilt fall. Recipientens känslighet liksom de tekniska och ekonomiska förutsättningarna ska här vägas in. En vägledning för när dagvattnet kan behöva renas finns i tabell 1 3. Bedömningen om rening ska vidtas ska göras av Teknisk Service, VA-verket, i samråd med miljö- och byggnadskontoret. Tabell 1. Åtgärdsmatris för dagvatten Recipientklass Mindre känslig Känslig Mycket känslig Låg Ej rening Ej rening Låg rening Föroreningshalt Måttligt hög Ej rening Låg rening Hög rening Hög Hög rening Hög rening Hög rening Låg rening innebär relativt enkla reningsåtgärder t.ex. en enkel damm, översilningsyta eller infiltration i grönyta. Hög rening innebär en relativt komplex flerstegsrening, t.ex. oljeavskiljare, följt av en damm och en översilningsyta, eller en väl dimensionerad och utformad dammanläggning. 3 Efter Tomas Larms (1998) rappport Klassificering av dagvatten och recipienter, samt riktlinjer för reningskrav. 9

Drift och underhåll Ett sätt att minska föroreningarna till dagvattnet är att ha en bra skötsel av gator, parker, parkeringar och dagvattenanläggningar. Detta ska ske genom att: Gödsling av parkmark ska undvikas och användning av miljöfarliga bekämpningsmedel får ej förekomma. En översyn av städstandarden ska genomföras och underhållsrutiner för dagvattenbrunnar ska tas fram i enlighet med dagvattenpolicyn. Användningen av vägsalt ska hållas på en låg nivå. Goda underhållsrutiner skapas för dagvattenanläggningar. Dagvatten från större kommunala parkeringar hanteras med lämplig metod för att rena dagvattnet. Snöhantering Snön i tätorter innehåller en mängd olika ämnen såsom tungmetaller, kolväten och näringsämnen. Föroreningar kommer främst från trafik, men även från luftföroreningar. För att begränsa spridningen av föroreningar är det viktigt att ha en bra strategi för snöhantering. Snöupplag ska placeras där goda möjligheter för infiltration ges och där mark och vatten ej tar skada. Snöupplagsplatser i närområdet ska användas för att undvika långa transporter. Tippning av förorenad snö i sjöar och vattendrag ska ej förekomma. Snö vid trafiktäta områden 4, där ej möjlighet för infiltration ges, ska borttransporteras innan den blir förorenad. 4 Med trafiktäta områden avses områden med en bilintensitet på >8000 fordon/dygn, se kap 10 för förklaring. 10

5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer Vid nyexploatering I detaljplanearbetet ska områdets geotekniska och geohydrologiska förutsättningar undersökas för att avgöra vilken typ av dagvattenhantering som är lämplig. En manual för dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen finns i bilaga 2. Följande ordning för riktlinjer gäller: 1. Lokalt omhändertagande I första hand ska lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, nyttjas. Ansvaret för LOD-lösningen bör tydligt framgå. 2. Öppen dagvattenavledning Där dagvattnet ej kan infiltreras ska öppen dagvattenavledning och fördröjning genomföras, där så är möjligt och motiverat. Där dagvattnet ej kan infiltreras på grund av att det är förorenat, ska rening ske på bästa möjliga sätt. I befintliga bebyggda områden Bebyggda områden har ofta ett konventionellt dagvattenssystem eller avloppssystem, som effektivt avleder dagvattnet från området. Någon rening av dagvattnet förekommer normalt inte. Dagvattenhanteringen förbättras avsevärt genom följande prioriteringsordning: 1. Lokalt omhändertagande Fastighetsägare ska uppmuntras att omhänderta dagvatten lokalt inom tomtmark genom infiltration eller perkolation. Vid ombyggnader ska lokalt omhändertagande av dagvatten eftersträvas. Förorenat dagvatten ska renas och vid behov kan krav på rening ställas enligt nya VA-lagen. 2. Öppen dagvattenavledning Saknas förutsättningar för LOD genom infiltration eller perkolation, ska utjämning och fördröjning eftersträvas. 3. Ledningsnät Då de geotekniska förutsättningarna ej tillåter LOD eller avledning i öppna system, avleds dagvattnet i dagvattenledning. 11

Allmän plats: parker, grönytor och torg På allmän plats ska dagvattenhanteringen och dess utformning särskild beaktas med hänsyn till möjligheterna att öka trivseln, estetik eller skapa bättre biologiska förutsättningar. Där förutsättningar för infiltration finns ska detta eftersträvas. Vid ombyggnationer på allmän plats ska kommunen alltid sträva efter förbättringar av dagvattenhanteringen. Dagvattnet ska om möjligt fördröjas och reduceras genom användning av öppna dagvattensystem. Dagvattenanläggningar/system ska utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Allmän plats: gator, vägar och parkeringar På allmän plats ska dagvattenhanteringen och dess utformning särskild beaktas med hänsyn till möjligheterna att öka trivseln, estetik eller skapa bättre biologiska förutsättningar. Vid nyanläggningar ska dagvattnet omhändertas så att föroreningarna i dagvattnet så långt som möjligt kan avskiljas. Fördröjning eller annan dagvattenanläggning ska utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Vid gatuunderhåll ska dagvattenhanteringen förbättras och föroreningshalterna begränsas, där så är möjligt och motiverat. Användningen av vägsalt ska hållas på en låg nivå. Dagvattenbrunnar underhålls kontinuerligt. Förorenat trafikdagvatten ska renas där så anses nödvändigt och möjligt. Dagvatten från större kommunala parkeringar behandlas med lämplig metod för att rena dagvattnet. Industriområden Dagvattnet från industriområden varierar i sammansättning bl.a. beroende på kemikaliehantering och trafikintensitet. För att förbättra dagvattnets kvalitet ska följande gälla: I varje enskilt fall bedöms dagvattenhanteringens utformning bl.a. beroende på kemikalieutsläpp. Dagvattenpolicyns prioriterade områden ska här beaktas. LOD ska ej tillämpas vid förorenad mark. Vid tillståndsprövning av en verksamhet ska krav ställas på dagvattenhanteringen enligt miljöbalkens försiktighetsprincip. Miljötillsyn med krav på skyddsåtgärder genomförs hos företag som hanterar oljeprodukter. Bensinstationer ska ha separat oljeavskiljning för dagvattnet. 12

6.1 Kommunens ansvarsfördelning Kommunstyrelsen Planeringsskede Ansvar för planläggning genom detaljplaner och framtagande av förslag till översiktsplaner och i dess plantyper skapa reella möjligheter att omhänderta dagvatten enligt de principer som anges i dagvattenpolicyn. Ansvar för genomförandebeskrivning i detaljplanen och skapa förutsättningar för miljömässig och god dagvattenhantering. Miljö- och byggnadsnämnden Planeringsskede Delta i planläggning för att bevaka att krav i miljöbalken och plan- och bygglagen uppfylls vid planläggning. Ansvar för att ange vilka reningskrav som gäller utifrån dagvattnets föroreningsinnehåll och recipientens känslighet i enlighet med dagvattenpolicyn. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg- och anläggningsskede Ansvar för tillståndsgivning och tillsyn enligt plan- och bygglagen. Tillsyn enligt miljöbalken 5. Driftskede Tillsyn enligt miljöbalken, med särskilt beaktande vid prövning, innebärande att med hjälp av information, rådgivning eller myndighetsbeslut se till att förorenat dagvatten renas. Dessa krav kan ställas i alla skeden om inte dagvattenpolicyn följs. Tekniska nämnden Teknisk Service, Gator Allmänt Ansvar för avvattning av allmänna hårdgjorda ytor såsom gator, cykelvägar, parkeringsytor och torg. Ansvar för handläggning av lantmäteriförrättning innehållande fastighetsbildning, bildande av gemensamhetsanläggning samt genomförandebeskrivning i detaljplanen. Ansvar för att så mycket som möjligt av dagvatten från vägområden infiltreras i mark eller avleds i öppna diken. Ta ansvar för att utreda och förbättra dagvattenhanteringen i öppna diken och trummor inom vägområdet. Bygg- och anläggningsskede Tillse att rätt materialval görs och att utförandet av allmänna hårdgjorda ytor genomförs på bästa sätt. I de fall där Teknisk Service, Gator, är förvaltare inte förorsaka dagvattenproblem. Driftskede Underhålla öppna diken och trummor. Underhålla gatudagvattenbrunnar (s.k. rännstensbrunnar) som Teknisk Service, Gator, ansvarar för. Utveckla det befintliga ytliga dagvattensystemet inom vägområdet. Teknisk Service, VA-verket Allmänt Inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp ansvarar VA-verket för avledning av dagvatten. VA-verket verkar, genom information och incitament till fastighetsägare, för att så mycket som möjligt av dagvattnet infiltreras i marken i bostadsfastighetsområden. Planeringsskede Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen genom att bl.a. planera för genomförande av dagvattenanläggningar och utreda möjligheter till utjämning eller andra lämpliga dagvattenåtgärder. Utveckla de befintliga ledningsnäten för dagvatten. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg- och anläggningsskede Tillse att allmänna dagvattenanläggningar byggs så att de kan upprätthålla avsedd funktion och kondition. Tillse att rätt materialval görs och att utförandet av allmänna hårdgjorda ytor genomförs på bästa sätt. Driftskede Drift av allmänna 6 dagvattenanläggningar. Provtagning (kvalitetsbedömning) av vatten i befintliga dagvattenreningsanläggningar. Planeringsskede Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen. 5 I vissa större projekt kan länsstyrelsen eller andra myndigheter vara ansvariga för tillstånd och/eller tillsyn. 6 Med allmän VA-anläggning avses anläggning, som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp och som drives av kommunen eller, om den drivs av annan, förklaras för allmän (VA-lagen, 1970). 13

6.2 Ansvar övriga aktörer Privata fastighetsägare Den som äger mark har ansvar för det dagvatten som uppkommer på den egna fastigheten. Detta innebär att fastighetsägaren: a. i första hand ska använda LOD och därmed sköta dagvattenhanteringen på egen hand på den egna marken. b. i andra hand, när a) ej är möjligt, ansluta dagvattenledningen till det allmänna dagvattenledningsnätet. Om fastigheten har en annan verksamhetsutövare än fastighetsägaren gäller att båda har ansvar att se till att dagvattenproblem inte förorsakas av den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Fastighetsägaren ska se till att dagvattenanläggningen sköts samt upplysa hyresgästen/arrendatorn om vad som gäller. Verksamhetsutövare En verksamhetsutövare ska genom sin verksamhet inte förorena dagvattnet eller orsaka andra dagvattenproblem. 14

7. Föroreningar i dagvatten För att kunna minska föroreningsinnehållet i dagvatten är det viktigt att veta varifrån föroreningarna kommer. Det dagvatten som uppkommer i stadsmiljöer förorenas av flera olika ämnen som används i samhället: Tungmetaller, t.ex. kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink och krom Organiska miljögifter, t.ex. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler) Oljor Näringsämnen (kväve och fosfor) Bakterier Vägsalter Nedan följer en beskrivning av varje föroreningskälla. Tungmetaller Belastningen av tungmetaller på miljön sker direkt från industrier, kommunala reningsverk, avfallsdeponier och trafik. Den metallförädlande industrin är den dominerande källan till metallutsläpp i Sverige, utom när det gäller bly, där blyad bensin har spelat en viktig roll. Metallytor såsom hustak, stolpar och bildetaljer exponeras kontinuerligt så att de kan ge utläckage till mark och vatten. Tungmetaller är giftigt eller mycket giftigt för människor och djur. Näringsämnen Kväve i dagvatten kommer från atmosfäriskt nedfall och förbränning vid bland annat energiproduktion och användning av motorer. Den största källan till fosforutsläpp är troligen organiskt material såsom förmultnat växtmaterial samt djurspillning. Näringsämnen i dagvatten kommer även från bräddat avloppsvatten och gödsling. Näringsämnen orsakar övergödning i sjöar och hav, algblomning och ger upphov till syrebrist. Bakterier Bakterier och andra mikroorganismer i dagvattnet härrör från djurspillning och avloppsbräddningar. Bakterier i dagvatten kan vålla hälsoproblem vid dagvattenutsläpp i närhet av badplats. Vägsalter Vägsalt som används för halkbekämpning kan skada omgivande vegetation och förorsaka saltinträngning i grundvattentäkter, som därmed riskerar att bli förstörda. Organiska miljögifter PAH bildas främst genom ofullständig förbränning av ved och fossila bränslen och sprids genom luft. De största källorna är vedeldning, trafik och industrier. Bilar utan katalysatorer står för 50 % av trafikens utsläpp av PAH. I storstadsregioner är bildäck en av de största källorna. PAH är cancerogent och även giftigt för djur. PCB har använts som fogmassor i byggnader, i kondensatorer och transformatorer. PCB är ett spritt ämne, trots att det sedan 1986 är förbjudet att använda i nya produkter inom EG-länderna. PCB är giftigt för människor och djur. Oljor Olja är en vanlig produkt i vårt samhälle och används till uppvärmning, drivmedel, smörjmedel m.m. Användningen medför ofta att små eller stora mängder spills på mark eller i vatten, vanligast från industrimarker, bensinstationer, vägar, hamnar, tätbebyggda områden och järnvägar. Olja är skadligt för människor och djur och giftigt för växter. 15

8. Recipientklassificering D agvattnet i Västerviks kommun har flera olika recipienter av varierad karaktär. För att kunna skydda känsliga recipienter från dagvattenutsläpp har en recipientklassificering tagits fram. Recipienterna till dagvattnet i Västerviks kommun har klassificerats utifrån uppskattningar av nuvarande status och yttre påverkan. Detta har gjorts för att få en samlad bedömning över recipientens känslighet för mänsklig påverkan i form av dagvattenutsläpp. Recipientklassificeringen ligger till grund för val av åtgärder för att förbättra dagvattenhanteringen i kommunen. baseras dels på Natura 2000 och Riksintresse för naturvård, dels på övrigt naturvärde. Rekreationsvärdet baseras på friluftsliv och badmöjligheter. Yttre påverkan bedöms dels på grundval av belastning av föroreningar och tungmetaller, dels av belastning av närsalter. Bedömning av recipienternas status är mycket komplex och kan därför inte helt beskriva tillståndet hos recipienterna. Klassificeringen baseras dels på rapporter om naturvärden 7, dels på erfarenhet och kunskaper inom kommunen. Klassificeringen av Västerviks kommuns dagvattenrecipienter redovisas i bilaga 3 och sammanfattas i tabell 2. Recipienternas känslighet bedöms utifrån recipietens naturvärde, rekreationsvärde och yttre påverkan. Naturvärdet Tabell 2. Sammanställning av recipientklassificeringen Klassificering Recipient Mycket känsliga för mänsklig påverkan Känsliga för mänsklig påverkan Gamlebyviken, Verkebäcksviken, Vivassen, Gåsfjärden, Storsjön (Ukna), Kyrksjön (Odensvi), Västrumsfjärden Lucernafjärden, Örserumsviken, Kvännaren, Långsjön, Såduggen, Ryven, Kyrksjön (Gladhammar), Hjorten (Hjorted), Nässjön, Edsån, Syrsan, Storån Mindre känsliga för mänsklig påverkan Skeppsbrofjärden, Gamlebyån, Hällsjön, Sedingsjöån, Tynn En karta över recipienternas placering i kommunen redovisas i bilaga 4. 7 Följande rapporter har använts: Naturvärdesbedömning av 66 sjöar i Västerviks kommun, Naturvärdesbedömning av 88 sjöar i Västerviks kommun, Natur i Västerviks kommun, Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre 2002 -med inriktning på grunda havsmiljöer och Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre 2003 -med inriktning på kustmynnande vattendrag. 16

9. Dagvattenklassificering Dagvattnets innehåll av föroreningar bestäms av den typ av yta vattnet avrinner ifrån, nederbörd och års tid. Denna dagvattenklassificering baseras på typiska föroreningshalter som uppkommer i olika markområden. Dagvattenklassificeringen skall ses som en vägledning vid uppkomst av föroreningshalter och ej som exakta halter, då ingen provtagning av dagvattnet i kommunen har förekommit. Tabell 3. Föroreningshalters uppkomst i olika markanvändningsområden Markanvändning Föroreningshalt i dagvatten Anmärkning Kvartersmark: Centrum och innerstaden inklusive lokalgator Bostadsområden utanför centrum Stora parkeringsanläggningar Industrifastigheter med miljöfarlig verksamhet Låga till måttliga Låga Låga till måttliga Beroende på verksamhet Koppartak ger höga halter i dagvattnet. Plåttak ger måttliga till höga halter zink och kadmium i dagvattnet. Allmän mark: Lokalgator < 8000 fordon/dygn Vägar med 8000-15000 fordon/dygn Parker, naturmark m.m. Låga Låga till måttliga Låga 17

10. Prioriterade områden Med prioriterade områden avses områden som i kommunens arbete bör prioriteras vid val av åtgärder för förbättrad dagvattenhantering eller vid renovering av gata, ledningssystem, omprövning av tillstånd och upprättande av detaljplan osv. De prioriterade områdena har valts ut med hänsyn till förorenings- och kapacitetsbelastning samt känslighet. Belastade områden Områden med hög kapacitets- och föroreningsbelastning beskrivs i tabell 4. Tabell 4. Sammanställning över belastade områden Belastat område: Kriterier: Exempel på områden: Hög trafikintensitet >8000 fordon/dygn 8 Stora infartsvägen Allén övre Storgatan Kvarngatan Östra Kyrkogatan, Albert Tengers väg, Fiskaretorget Hög andel hårdgjorda ytor Stora parkeringar Större/tyngre industrier Marinor och småbåtshamnar 10 Områden med hög dagvattenbelastning i spillvattennätet Hög andel hårdgjord yta inom samma större fastighet >100 p-platser/parkering 9 med dagligen hög användning Stor användning av miljöfarliga produkter Stor utomhushantering och lagring av miljöfarliga produkter Uppställningsplatser för båtar där reparationer eller rustning sker, antal platser >10 st. Områden med tätare källaröversvämningar än vart 10:e år. Områden med hög bräddningsrisk, antal bräddningar >1 ggr/år Områden som bidrar med stora mängder ovidkommande vatten till reningsverken. Centrum i tätorterna, större industrier Läroverksplan, Skeppsbron, Stenhamra, Centrum Gamleby m.fl. Färgindustri, massa- och pappersbruk Skrotar och avfallsanläggningar, lagring av trävaror och bränslen Marinor och småbåtshamnar i Västervik, Blankaholm, och Loftahammar Västervik Avrinningsområde: Västra lund Reginelund (B8, Särskilt DUFområde 13, 14 och 16) Brevik Gertrudsvik (B14, särskilt DUF-område 17 och 18) Johannesdal- Örbäcken (B1, särskilt DUF-område 2 och 8) 11 Gamleby DUF-område 3 och 4. Ankarsrum DUF-område 6, 8 och 9 8 Vid val av trafikbelastningskriteriet har vi studerat kriterium för Vägverket och Stockholms Stad för att avgöra när åtgärder behövs respektive föroreningshalters uppkomst till följd av trafikbelastning. Med detta, liksom kommunens lokala förutsättningar som utgångspunkt, valdes områden med >8000 fordon/dygn att prioriteras. 9 Vid val av parkeringar att prioritera har antal p-platser fått återspegla parkeringarnas belastning. 100 p-platser/parkering tillhör de största parkeringarna inom kommunen, varför detta parkeringsantal väljs som kriterium. 10 Fritidsbåtars bottenfärger kan vara giftiga och kan vid uppställning och rustning av båtar nå dagvattnet. 11 B står för bräddavlopp och avser särskilt belastad sådant. DUF står för drift, underhåll och förnyelse och avser mindre avrinningsområden som är belastade i form av kombinerade system. 18

En karta över hög trafikintensitet, hög andel hårdgjorda ytor och stora parkeringar redovisas i bilaga 5. En karta över områden med hög dagvattenbelastning i spillvattennätet i Västervik, Gamleby och Ankarsrum redovisas i bilaga 6.1, 6.2 respektive 6.3. Känsliga områden Områden som ur natur- eller vattenskyddssynpunkt särskilt ska beaktas redovisas i tabell 5. Tabell 5. Sammanställning över belastade områden Belastat område: Kriterier: Exempel på områden: Vattentäkt Mycket känsliga recipienter Skyddsområde för vattentäkt Mycket känsliga recipienter för mänsklig påverkan enligt recipientklassificering Hjorten, Vångaren, Rummen, Helgenäs m.fl. Gamlebyviken, Verkebäcksviken, Vivassen, Gåsfjärden, Storsjön, Kyrksjön (Odensvi), Västrumsfjärden En karta över de känsliga områdena i kommunen redovisas i bilaga 7. 19

11. Fortsatt arbete Dagvattenhanteringen ska ständigt förbättras. En sammanfattning av dagvattenpolicyn ska göras och fungera som informationsmaterial kring dagvattenhanteringen i Västerviks kommun. Information till allmänhet ska också nå ut genom kommunens hemsida. En sammanställning av befintliga inventeringar och utredningar av dagvatten ska genomföras och fungera som ett åtgärdsprogram för dagvattenhanteringen. De befintliga dagvattenanläggningarnas funktion ska utvärderas. Varje förvaltning ska utarbeta checklistor kring dagvattenhanteringen. 20