#01.2014 I detta nummer Fokus på plåtslagaryrket Arkitekten med passion för plåt Häftiga byggnader med plåtfasad Nyheter från Plannja Nya Plannja Trend i produktion Koll på kostnaden med Beräkna mitt tak Plannja firar 20 år i Danmark och Polen Inspiration från Plannja PLANNJA M A G A S I N Trots att jag har många år i yrket finns det alltid något nytt att lära sig. Kenneth Ödfjäll Ny produkt! Nya Plannja Trend är här Kärleken till yrket Fyra plåtslagare om det bästa med jobbet Besök oss på gärna på nätet: www.plannja.se
PLANNJA MAGASIN NR 01 2014 Plannja från syd till nord Här ser du var Plannja har kontor och produktion i Sverige. I år med verkar Plannja vid olika mässor och evenemang från Tylösand i söder till Luleå i norr. Välkommen att besöka oss och ta en titt på våra produkter! Plannja AB Lokalkontor Luleå Stora Nolia Datum: 2 10 augusti Plats: Noliamässan, Piteå Plåt 14 Datum: 19 mars Plats: Münchenbryggeriet, Stockholm Läs mer om Plåt 14 på sidan 7 Nordbygg Datum: 1 4 april Plats: Stockholmsmässan, Stockholm Plannja AB Lokalkontor Göteborg Plannja Steinwalls AB Produktion och kontor Landsbro PLR Kongress Datum: 16 maj Plats: Tylösand Hotell, Halmstad Renoveramässan Datum: 24 27 april Plats: Kistamässan, Stockholm Stålbyggnadsdagen Datum: 23 24 oktober Plats: Nacka Strandsmässan, Stockholm Plannja AB Huvudkontor/Produktion Järnforsen 2 PLANNJA MAGASIN 01.2014
Innehåll Plannja Magasin ges ut av Plannja i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Magasinet riktar sig till plåtslagare, återförsäljare av Plannjas produkter och andra med intresse för plåt som byggmaterial. Adress Plannja AB Ringvägen 570 81 Järnforsen Telefon 010-516 10 00 Webb www.plannja.se REDAKTION Ansvarig utgivare Claes Axelsson Projektledare Ann-Katrin Ahlbäck Redaktör Charlotta Zingmark (CZ), Uppdragsmedia charlotta.zingmark@ uppdragsmedia.se Medverkande Karin Cedronius (KC), Kasper Dudzic, Erling Klintefors, Ola Torkelsson, Anders Wiklund, Roland Wirstedt Form & layout Jesper Möller, Uppdragsmedia Tryck Navii, Västerås Omslagsfoto Anders Wiklund 10 20 04 10 16 20 22 25 16 Aktuellt: Nya Plannja Trend Ny klickfals och fler varianter. I mars startar produktionen av nya Plannja Trend i Plannjas fabrik i Småland. Fokus på plåtslagaryrket Möt fyra plåtslagare som berättar varför de älskar sitt jobb. Besök plåtverkstaden på Kista gymnasium. Och lär dig mer om hur du blir en Certifierad Plannja Partner. Arkitekten med passion för plåt Raimo Joss, arkitekt på White, ansvarade för den prisade fasadutformningen på Tele2Arena. Här berättar han om hur han gestaltade den och om vikten av en utökad dialog med plåtbranschen. Rum för barn Förskolan Ugglan har en iögonfallande aluminiumfasad. Flex taket du kan lägga själv Plannja Flex passar utmärkt inte bara för hemmafixaren. Måtten är behändiga och takplåtarna är lätta att lägga. Ubåtsmuseum med plåtfasad I juni 2014 invigs Marinmuseums nya ubåtshall i Karlskrona. Innanför den imponerande plåtfasaden finns bland annat svenska flottans första ubåt Hajen 1. Vi går mot ljusare tider Våren är här och jag tror att många med mig känner sig lite piggare när dagarna blir längre och ljusare. Inom Plannja har vi på olika sätt förberett oss för en ny säsong där vi vill ta ännu ett steg närmare dig som kund. Vi har under slutet av förra året fastställt en uppdaterad strategi där två av våra huvudingredienser är dels att fortsätta att jobba ännu närmare dig som kund och dels enkelhet vi ska fortsätta att utveckla våra produkter och tjänster så att det blir ännu enklare för dig att samarbeta med oss och använda våra produkter. Som du kommer att se i detta magasin går vi in i denna säsong med ett ännu bredare produktsortiment. Inte minst vår nya takprofil Trend är Vårt fortsatta arbete med att bidra till en bättre miljö går vidare. vi extra stolta att kunna presentera. Läs om den på sidan 4. Vårt fortsatta arbete med att bidra till en bättre miljö går också vidare genom bland annat en fortsatt växling till den kromatfria Green Coat-beläggningen. Mer om den på sidan 15. Som du kan läsa på sidan 5 pågår en process där SSAB (Plannjas ägare) avser att förvärva Ruukki. Affären kräver godkännande av EU:s konkurrensmyndigheter. För dig som kund kan vi garantera att vårt kundfokus kvarstår och det är business as usual som gäller. Hoppas att detta magasin ska ge dig inspiration inför kommande säsong! Plannja firar 20 år i Polen 26 Stanislaw Tytz, vd för Plannja i Polen, berättar om den Thom Mathisen spännande resan från 1994 och fram till i dag. vd, Plannja 01.2014 PLANNJA MAGASIN 3
ipad Aktuellt Besök oss på nätet! Du hittar oss på www.plannja.se Anders Eriksson på Plannja har varit med och tagit fram nya Plannja Trend som bland annat kommer i en variant med miljöbeläggningen Green Coat. För att ge extra lång hållbarhet har Plannja Trend en skyddande beläggning av Plannja Hard Coat 50. Målet med nya Plannja Trend är att göra en ännu bättre och mer utvecklad produkt. Trend i nyvässad form Fler varianter. Bättre funktion alitet. Lättare att montera. Nya Plannja Trend är ett vackert tak med genomtänkta detaljer. I mars börjar det gå i produktion. Med Plannja Trend blir det inga synliga skruvar, genom att den ena plåtsidan klickas fast och den andra fästs med en skruv som döljs av nästa plåt. Nya Plannja Trend har en uppdaterad klickfals som är högre och ny till formen. Det förhöjer takets linjespel samtidigt som funktionaliteten är bättre och taket blir lättare att montera. Målet med nya Plannja Trend är att göra en ännu bättre och mer utvecklad produkt, säger Anders Eriksson, produktutvecklare på Plannja. Nya Plannja Trend är tänkt att passa både proffs och hemmafixare! ANDERS ERIKSSON har varit med och tagit fram det nya taket som finns i många olika kulörer och flera varianter när det gäller framkanter och bredder. En nyhet för i år är att Plannja förutom dämpningslist även kan erbjuda SoundControl vid montering på läkt för att minska eventuellt oönskat ljud. För att ge extra lång hållbarhet har Plannja Trend en skyddande beläggning av Plannja Hard Coat 50. Nytt för i år är att Plannja Trend även finns med miljöbeläggningen Plannja Green Coat och med Aluzink. Plannja Trends takfot är speciellt anpassat till det nya omviket i framkant. Med det nya gavelbeslaget med tillpassat gavellock och det lilla omviket i slutet på falsen skapas ett snyggt och elegant tak med genomtänkta detaljer. Vi har köpt en ny linje som vi har satt upp i Järnforsen i Småland för produktionen av nya Plannja Trend. Arbetet har pågått i ett halvår och produktionen sätter i gång i mars. PLANNJA TREND är inte staplingsbart och måste läggas på ett speciellt sätt när det packas. Därför vänds varannan plåt när den kommer färdig ur linjen. Det arbetet sköts av robotar. På det här sättet blir emballagen mindre skrymmande och det blir mindre risk för skador vid transport, säger Anders Eriksson, som är mycket nöjd med arbetet med nya Plannja Trend så här långt. Det ser väldigt bra ut! CZ 4 PLANNJA MAGASIN 01.2014
DANIEL ERIKSSON är ny utesäljare på Plannja AB, med placering i Stockholm. Han jobbar främst mot grossistledet i Stockholmsområdet med omnejd. Daniel Eriksson har gedigen erfarenhet från försäljning till återförsäljare och grossister och har tidigare arbetat som säljare/säljledare på Bygma i Luleå. SSAB förvärvar Rautaruukki P PLANNJAS ÄGARE SSAB avser att förvärva Rautaruukki. Affären kräver godkännande av EU:s konkurrensmyndigheter och nu pågår en process för att ett sådant godkännande ska komma till stånd. Även SSAB:s och Rautaruukkis aktieägare måste ge sitt godkännande. Affären förväntas bli klar under sommaren. PLANNJAS VD Thom Mathisen är positiv till affären: Även om affären i första hand drivs av den nödvändiga konsolideringen som behövs inom stålindustrin, så innebär den samtidigt fördelar för oss som jobbar inom byggindustrin. Om affären formellt går igenom EU:s konkurrensmyndigheter och formella ägarbeslut, vilket vi räknar med, kommer Plannja och Ruukkis motsvarande verksamheter kunna forma en mycket stark verksamhet, med både en betydligt större geogra- fisk täckning och också en större gemensam produktportfölj. Sammantaget ser vi att detta kommer att innebära ett ännu starkare erbjudande till våra kunder, säger Thom Mathisen. SSAB ÄR I DAG en ledande stålproducent i Nordeuropa och Nordamerika och en av de ledande tillverkarna inom höghållfast stål globalt. SSAB:s höghållfasta stål säljs över hela världen. Rautaruukki är specialiserat på stål och stålkonstruktioner och säljer sina produkter i cirka 30 länder. Hälften av alla svenskar bor i villa Detta kommer att innebära ett ännu starkare erbjudande till våra kunder. Det sammanslagna bolaget kommer att bli ett nordiskt och USA-baserat stålföretag med en global räckvidd och med en kostnadseffektiv och flexibel produktionsstruktur. Man kommer att fortsätta med den strategi som både SSAB och Rautaruukki arbetat efter hittills: att betjäna lokala och globala marknader med högkvalitativa stålprodukter och tjänster som skapar mervärde. DET SAMMANSLAGNA bolaget kommer att fortsätta att utveckla och accelerera nya användningsområden för höghållfasta stål med syfte att öka produktivitet, energieffektivitet och miljömässiga fördelar för kunderna. En större säljorganisation kommer att ge bättre förutsättningar att vidareutveckla möjligheterna till kundsamarbete. CZ P Hälften av Sveriges befolkning bor i ett småhus som ägs av någon i hushållet. Det genomsnittliga antalet personer per hushåll i den här typen av boende är 2,7 personer. I flerbostadshus och bostadsrätter är snittet knappt två personer per hushåll. Det visar färsk statistik från SCB. För svenska barn är det absolut vanligast att bo i villa. Men boendet skiljer sig markant åt beroende på om barnet bor tillsammans med en eller två föräldrar. Särskilt vanligt är det att bo i villa för barn som har två sammanboende föräldrar. Av cirka 1,7 miljoner barn till föräldrar som bor tillsammans bor 70 procent i ett ägt småhus. Tittar man på barn till ensamstående, totalt 390 000, är siffran endast 15 procent. KC Fler kvinnor till byggbranschen P Att byggindustrin är en mansdominerad bransch är välkänt för de flesta. Andelen kvinnor har legat runt åtta procent de senaste tio åren. Det är främst på yrkesarbetarsidan och bland ingenjörer och tekniker som kvinnorna utgör en liten andel. Intresset för yrkesarbetarutbildning har dock ökat avsevärt under de senaste tio åren. Andelen kvinnor bland de registrerade på högskoleingenjörsutbildning har under denna period varierat mellan 21 och 31 procent och andelen kvinnor av de yrkesverksamma ingenjörerna och teknikerna ökar därmed. På gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram ökade antalet kvinnor i årskurs ett successivt mellan läsåren 2002/03 och 2008/09, från 133 till 678. Andelen steg från 3,1 till 9,4 procent av eleverna i årskurs ett. De tre senaste läsåren minskade antalet elever, men andelen kvinnor blev större och uppgick till 9,9 procent läsåret 2011/12. En indelning av de förvärvsarbetande efter utbildningsnivå visar att det framför allt är bland dem med eftergymnasial utbildning på minst tre år som kvinnorna utgör en allt större andel. Mellan 1993 och 2010 ökade den från 19 till 30 procent. KC 9,4 procent 01.2014 PLANNJA MAGASIN 5
Aktuellt 8meter långa har tre av Plannjas profiler blivit. De profiler det gäller är Sinus 18, Pannplåt och Plannja 35. Tidigare var de sju meter långa. Caspar von Vegesack berättade om ett kontors hus i Hammarby Sjöstad i Stockholm, signerat Vegesack arkitekter. Fasaden består av Sinus51- profiler i aluminium från Plannja. P DEN 19 MARS gick arkitekturdagen Plåt14 av stapeln i Stockholm. Plåt14 är ett återkommande event som vänder sig till arkitekter. Företagen bakom Plåt14 är Plannja, Rheinzink, Bevego, Aurubis, Heco Nordiska, Entreprenörföretagen och Paroc. Varje år samlar eventet cirka 300 350 personer som kommer för att lära sig mer om plåtens möjligheter som byggnadsmaterial. Precis som tidigare år samlar Plåt14 några av världens främsta arkitekter och fasadinnovatörer på plats för att föreläsa om metallfasadernas möjligheter. BLAND ÅRETS TALARE fanns Edwin Chan, en arkitekt som stått vid Frank Gehrys sida i 25 års tid och spelat en EN DAG I PLÅTENS TECKEN viktig roll i kända byggnader som Guggenheim Bilbao och Louis Vuitton Foundation. En annan talare var Doris Kim Sung, som gjort sig känd för sin gröna spjutspetsteknologi och forskning kring hur värmereaktiva metaller kan skapa verktygslösa konstruktioner med hög hållfasthet och fasader som andas. Från Australien kom Dirk Zimmerman, Studio505, och presenterade metallfasaden på Australiens grönaste byggnad. Dessutom presenterades flera spännande nordiska projekt. TILL ÅRETS PLÅTSLAGARE korades Michael Swedberg och Mikael Larsson på AB Oskar Jansson Plåt och Smide. Plåt14 ägde i år rum på Münchenbryggeriet i Stockholm. KC Konsthantverk av återvunnen metall P Plåt är inte bara snyggt på tak. Det är dessutom ett ypperligt material för att skapa vackra konsthantverk. Det har konsthantverkaren Catarina Sandberg tagit fasta på. Hon skapar vackra ljuslampetter i återvunnen metall. Materialet kommer från gamla förpackningar och burkar, ur vilka hon klipper ut mönsterdelar med sax. När mönstret är klart spikas varje del fast på en metallbeklädd eller målad träplatta. En tidskrävande metod, som påminner om collage- och applikationsteknik. Catarina Sandberg hämtar sin inspiration från många olika håll såväl traditionella, svenska broderimönster som ornament från andra delar av världen. Resultatet blir vackra ljuslampetter där ljusen återspeglar sig i metallen likt glittrande soljus i vatten. KC 6 PLANNJA MAGASIN 01.2014
Visste du att företagsnamnet Plannja är en mix av plastbelagd tunnplåt och förkortningen NJA? NJA står för Norrbottens Järnverk, ett tidigare statligt stålföretag vars verksamhet 1978 överfördes till det då nybildade SSAB. Plannja Danmark firar 20-årsjubileum I år firar Plannja 20 år i Danmark. Men rötterna sträcker sig betydligt längre bak i tiden. Mer än hundra år. Ursprunget till Plannja AS grundades 1909 under namnet Lögstör Trälasthandel och firade 100-årsjubileum 2009. 1994 blev Plannja AS, som då hette Scanwall Bygge Profiler AS, uppköpt av Plannja AB och 1999 ändrades namn et till Plannja AS. PLANNJAS PANNPLÅT, som producerats i Danmark i årtionden, är en av koncernens äldsta och mest populära produkter. 1997 ökade intresset för pannplåten. Profilens täckbredd ökades med en modul och därmed kunde profilen nu erbjudas i många fler färger än tidigare. Den blev också intressant som taktäcknings material, inte bara på lantbruksbyggnader utan även på kommersiella fastigheter och villor. I dag arbetar 12 personer på de två avdelningarna inom Plannja i Danmark: huvudkontoret i Nörresundby och säljkontoret i Albertslund. Jubileumsåret 2014 kommer att firas med olika aktiviteter och specialpriser hos återförsäljarna runt om i Danmark. CZ och har fått ny säljchef P Den 1 februari tillträdde Allan Brunbjerg som ny säljchef hos Plannja AS i Danmark. Under de senaste 18 åren har Allan Brunbjerg arbetat inom sälj, marknad och product management, bland annat som sales manager hos James Hardie Europe. Senast kommer han från en tjänst som sälj- och exportchef för det tyska säkerhetsföretaget BS-WG. Plannjas AS tidigare säljchef, Magnus Allan Brunbjerg, ny säljchef i Danmark. Bengtsson, fortsätter hos Plannja som koncernens exportchef med bas i Göteborg. CZ Så får du koll på kostnaden P Beräkningsprogrammet Beräkna mitt tak ger husägare en kostnadsuppskattning på ett komplett tak inklusive alla tillbehör och takavvattning. För att få en utförlig offert skrivs kostnadsunderlaget ut och tas med till närmaste återförsäljare. Återförsäljare kan sammanställa en offert med hjälp av informationen i kostnadsuppskattningen eller kopiera offerten i Plannja Calculation System, PCS, för att där skapa en ny offert med kompletterande uppgifter. Återförsäljaren loggar då in på pcs.plannja.com. Under rubriken Hitta mitt tak hittas offerten med hjälp av det nummer som står angivet på kostnadsunderlaget. CZ Du hittar programmet på www. beraknamittak. plannja.se FOTO: JABO REGERINGSFÖRSLAG: BYGGLOVSFRI FRIGGEBOD PÅ 25 KVADRATMETER P I slutet av 2013 annonserade regeringen att de vill tillåta friggebodar som är större än dagens tillåtna 15 kvadratmeter. Regeringen har därför gett Boverket i uppdrag att se över möjligheterna att öka storleken för friggebodar upp till 25 kvadratmeter. Boverket ska även titta på om det finns fler åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov. Vi ska ha ett regelverk som ser till att vi inte bygger på ett okontrollerat sätt. Men vi ska inte gå in och detaljstyra i onödan. De bygglovsbefriade friggebodarna var kontroversiella när de infördes men nu har de blivit ett naturligt inslag i många bostads- och fritidshusområden, och vi vill undersöka om det är rimligt att låta dem vara lite större än i dag, säger bostadsminister Stefan Attefall. Plangenomförandeutredningen föreslog dessutom 2013 att vissa åtgärder skulle kunna undantas från bygglovskravet. Det gällde bland annat möjligheten att göra en liten tillbyggnad till bostadshus på högst 15 kvadratmeter, som inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. KC 01.2014 PLANNJA MAGASIN 7
Vinjett TITANPALATSET P Guggenheimmuseet i spanska Bilbao är hyllat som en av världens mest spektakulära byggnader. Den har ritats av den amerikanske arkitekten Frank Gehry och invigdes 1997. Samarbetspartnern Edwin Chan föreläste om byggnaden under Plåt14 på Münchenbryggeriet i Stockholm i mars. Museet är uppbyggt av en serie morfiska volymelement klädda i kalksten, glas och högreflekterande titan som ger byggnaden en sorts aura dagtid. Byggnadens kurvor skulle verka slumpmässiga. Gehry sa att kurvornas slumpmässighet var designade att fånga ljuset. Den här komplexa stilen, typisk för Frank Gehry, har skapats via olika CAD-program och datorsimuleringar. I dag är byggnaden ett omtyckt turistmål som har satt Bilbao på kartan för konst- och arkitekturälskare världen över. CZ 8 PLANNJA MAGASIN 01.2014
01.2014 PLANNJA MAGASIN 9 FOTO: SHUTTERSTOCK
FOKUS PÅ Plåtslagaryrket Plåtkvartetten Plåtslagarnas kärlek till yrket är stark. Och det finns många anledningar till det. Friheten. Kreativiteten. Utmaningarna. Känslan av att skapa något som kommer att bestå i många år. Möt fyra personer som trivs utmärkt med plåtslagaryrket. Text: KARIN CEDRONIUS Foto: ANDERS WIKLUND/TT Det bästa är att jag får vara kreativ och skapa VIKTOR SUNDIN Ålder: 22 år. Arbets givare: KP Plåt AB. Antal år i yrket: 5,5. P Vad är det bästa med att vara plåtslagare? Det är friheten och att jag får vara utomhus så mycket, men även att jag får vara kreativ och skapa. Jag gillar att jag själv kan lägga upp jobbet efter mitt eget huvud och att det är slutresultatet som räknas. P När du ser på ett tak, bandeller skivtäckt, vad brukar du titta efter? Det beror på hur taket ser ut. Om det är snyggt och har fiffiga lösningar, kanske med många tinnar och torn, brukar jag titta på hur de har gjort och vilka lösningar som de har använt, för att lära mig lite nytt. P När du har avslutat täckning av ett tak, vad brukar du vara mest nöjd med? Det brukar vara de bitar som jag har varit med och gjort och som blivit bra. Till exempel om det varit ett extra svårt parti med runda former som jag löst så att det blir både snyggt och tätt. Jag tycker om att utmana mig själv P Vad är det bästa med att vara plåt slagare? Det är friheten och att man får jobba mycket på egen hand och ta eget ansvar för det man gör. Jag tycker också om att jag får utmana mig själv i jobbet och hitta egna lösningar på olika uppgifter. P När du ser på ett tak, band- eller skivtäckt, vad brukar du titta efter? Jag kollar ofta efter hur andra har gjort och ser om jag kan lära mig något av det. Ibland ser man något riktigt smart att ta efter, ibland ser man lösningar som inte går att förstå varför de har valt. P När du har avslutat täckning av ett tak, vad brukar du vara mest nöjd med? Jag blir mest nöjd när jag har lyckats lösa en svår eller klurig del av en takläggning på ett smart sätt, i ett bra tempo och fått till det snyggt och utan besiktningsanmärkningar. MATILDA BJURBERG Ålder: 25 år. Arbetsgivare: Oskar Jansson Plåt AB. Antal år i yrket: 2,5. 10 PLANNJA MAGASIN 01.2014
JONNY SAMUELSSON Ålder: 52 år. Arbets givare: Plåtslagaren G.H. Johansson AB. Antal år i yrket: 35. DET ÄR HÄRLIGT MED EN NÖJD KUNDS BEKRÄFTELSE P Vad är det bästa med att vara plåtslagare? Självständigheten och friheten. Jag gillar att jag är fri att själv bestämma hur jag ska lösa ett problem, bara jobbet blir bra gjort i slutänden. Dessutom är det en tillfredsställelse att skapa landmärken, som folk ser och tycker är snygga. P När du ser på ett tak, band- eller skivtäckt, vad brukar du titta efter? Jag tittar på utförandet och designen, hur andra plåtslagare har löst ett jobb. Vi är ju ganska kritiska i vår bransch och jag tittar ofta på om det ser välarbetat och genomtänkt ut. Sen är det också intressant att se om jag kan lära mig något av det andra har gjort. P När du har avslutat täckning av ett tak, vad brukar du vara mest nöjd med? Det är när en kund är nöjd och tackar och berömmer mig för jobbet jag gjort. Ofta kan det kännas lite tomt när man har avslutat ett jobb som man har lagt ner sin själ i, innan nästa jobb tar vid. Då är en nöjd kunds bekräftelse härlig. Det finns alltid nya saker att lära sig P Vad är det bästa med att vara plåt slagare? Det är att man skapar något som kommer att bestå i många år framöver. Det är därför man ofta kan se oss plåtslagare gå runt i stan med ansiktet vänt uppåt mot taklåsarna, för att titta på de tak vi har lagt. P När du ser på ett tak, band- eller skivtäckt, vad brukar du titta efter? Jag är intresserad av detaljlösningar och brukar leta efter dem. För trots att jag har många år i yrket finns det alltid något nytt att lära sig. P När du har avslutat täckning av ett tak, vad brukar du vara mest nöjd med? Jag är oftast mest nöjd med helheten, inklusive alla detaljer. Men också vetskapen att jag har skapat något konkret och bestående som jag kommer kunna gå förbi och titta på under många år framöver. KENNETH ÖDFJÄLL Ålder: 48 år. Arbetsgivare: Delägare i Ödfjälls plåtslageri AB. Antal år i yrket: 29. 01.2014 PLANNJA MAGASIN 11
FOKUS PÅ Plåtslagaryrket Yrket som ger jobb Plåtslagaryrket har anor sedan 1500-talet. Men de senaste åren har allt färre ungdomar valt plåtslagarbanan, trots strålande framtidsutsikter. Arbetsmarknaden skriker efter plåtslagare, så arbetslöshet är knappast ett orosmoment för de som utbildar sig nu. Text: KARIN CEDRONIUS Foto: ANDERS WIKLUND/TT Det hamras och falsas för fullt i plåtverkstaden på Kista gymnasium. Tio koncentrerade huvuden böjer sig över sina uppgifter för att få till en bra bandtäckning eller en snygg bockning av en plåt. Fem tredjeårselever och lika många elever från vuxenutbildningen samsas i verkstaden. Vi blandar gymnasieelever med vuxelever som går en ettårig utbildning. Gruppdynamiken blir bättre när vi mixar äldre och yngre elever på det här viset, säger Peter Edin, lärare i plåtslageri på byggprogrammet på Kista gymnasium. VID DEN MOTORDRIVNA kantmaskinen står Robin Olsson, 19 år, som går sista året på gymnasiet. Robin valde byggprogrammet efter nian, eftersom han ville ha ett arbete där han får jobba med händerna. Men att det skulle bli just plåtslagarbanan var ingen självklarhet. Jag har alltid varit bra på hantverk och visste att jag ville bli någonting inom bygg, men det var först under rundgången i ettan, när vi fick prova på de olika byggyrkena under fyra veckor var, som jag stötte på plåtslagaryrket och fastnade för det. Jag tyckte det var kul och hade lätt för det, säger Robin och tillägger att det är variationen och att varje jobb är unikt som är det bästa med plåtslagaryrket. Under utbildningen varvar eleverna teoretiska kärnämnen som engelska, matematik och svenska med yrkesinriktade ämnen som arbetsteknik och fackteori. Parallellt med de teoretiska ämnena har de praktiska övningar i verkstaden och är ute på praktik hos plåtslagarföretag. Praktiken genomsyrar hela utbildningen. Robin och hans klasskamrater är ute i fyra veckor i sträck, sedan är det skola i fyra veckor och sedan åter praktik. Så rullar det på hela läsåret, vilket Robin gillar. Det är synd att inte fler ungdomar väljer att utbilda sig till plåtslagare. Det är jäkligt kul att komma ut på riktiga jobb. Jag trivs jättebra på min praktikplats, för jag får göra i princip allt som man får som anställd och jag lär mig massor. Till sommaren tar Robin studenten och till skillnad från många nykläckta studenter behöver han knappast oroa sig för att få jobb efter skolan. Arbetsmarknaden för nyutbildade plåtslagare är ljus. Desto mörkare är det för branschen att rekrytera unga människor till yrket. I dag saknas det cirka 1 500 plåtslagare på arbetsmarknaden och här i Stockholm byggs det så otroligt mycket att framtiden för våra elever ser väldigt bra ut. Men det är synd att inte fler ungdomar väljer att utbilda sig till plåtslagare, säger Peter Edin som tror att det har flera orsaker allt från trender och information om yrket till lön och status. FÖR ROBIN ÄR JOBBET är fixat och klart. Jag ska fortsätta arbeta på samma firma som jag har praktiserat och arbetat extra på under hela gymnasietiden, Ternvalls plåtslageri. Jag ser fram emot att börja arbeta på riktigt efter studenten. Som nyutexaminerad plåtslagare är man först lärling i ungefär 2,5 år. Lärlingslönen ligger på cirka 75 80 procent av den vanliga lönen, vilket motsvarar 12 PLANNJA MAGASIN 01.2014
Robin Olsson, 19, tar studenten från byggprogrammet på Kista gymnasium i vår och har redan fixat jobb på ett plåtslageri. T h läraren Peter Edin. cirka 20 000 kronor. Efter lärlingstiden avlägger man yrkesbevis och då går lönen upp till i snitt 28 400 kronor. Lärlingen måste göra 6 800 timmar innan man anses som fullutbildad. När eleverna tar studenten har de redan gjort 2 500 timmar i och med praktiken, sen läggs timmarna på när man arbetar som lärling, säger Peter Edin. SVERIGE HAR ETT 30-TAL gymnasier som erbjuder plåtslagarutbildning men antalet elever som söker sig till utbildningen sjunker och vissa skolor läggs ner. Därför har branschen, med PVF Yrke och Utbildning i spetsen, startat ett rekryteringsprojekt som kallas Strålande utsikter, som vänder sig till niondeklassare på landets grundskolor. I korthet går det ut på att plåtslagare och representanter för branschen turnerar runt på landets skolor och träffar ungdomar som ska välja till gymnasiet, berättar vad yrket innebär och låter dem få prova på att arbeta i plåt. Under 2013 fick inte mindre än 350 elever prova på yrket genom detta initiativ som fortsätter under 2014. Även Kista gymnasium samarbetar med grundskolor i Stockholm och tar emot prova-på-elever från niondeklasser, som under en dag får gå bredvid en elev och få en inblick i vad yrket innebär. I dag är Adam från Sofia skola på besök och följer intresserat Robins arbete vid kantmaskinen. Det var min syo som tipsade om detta. Jag vet att jag ska välja byggprogrammet och plåtslagare verkar vara kul, säger Adam. P Fem sätt att utbilda sig till byggnadsplåt slagare eller ventilationsmontör. Gymnasieskolans treåriga byggprogram. 1 I årskurs två väljer eleven plåt slageri som inriktning. Efter utbildningen följer cirka två år som lärling. Elever vars gymnasieskola saknar en 2 egen byggnadsplåtslageri eller ventilationsutbildning kan via praktik i företag och utbildning, av branschen godkänd utbildare, ändå utbilda sig till plåtslagare utan att byta skola. Företagslärlingar blir anställda och 3 utbildas dels på företaget och dels av branschen godkänd utbildare. Denna utbildningsform tar fyra år. 40-veckors plåtslageriutbildning 4 genom Arbetsförmedlingen, därefter följer 1,5 år 2,5 år som lärling, beroende på tidigare yrkeserfarenheter. På några platser i landet kan man få 5 utbildningen genom Komvux. Det gäller främst platser där gymnasieskolan har en egen plåtslageriverkstad och yrkeslärare. Källa: PVF Yrke & Utbildning 01.2014 PLANNJA MAGASIN 13
FOKUS PÅ Plåtslagaryrket Beviset på att du är proffs Leif Petersson var först i landet med att anmäla sig till Plannjas partnerprogram Proof. När han fick höra om den högg han direkt. Det kan inte vara fel att lära sig något nytt. Fullärd blir du ju aldrig. Text: ROLAND WIRSTEDT Leif Pettersson, 48, har arbetat hela sitt yrkesliv inom plåtläggarbranschen. De första 15 åren som plåtslagare. I dag är han vd och delägare i Stockholmsbaserade Ahlins Plåt i Hägersten med tjugo anställda. Kunderna vill gärna rådgöra med mig när det gäller vad de ska välja för plåt, beläggning, färg och annat. Då gäller det att vara påläst och uppdaterad om vad som finns i sortimentet. Sedan gillade jag idén med att bli certifierad, säger Leif Pettersson. FÖR ATT BLI Certifierad Plannja Partner krävs det att du går utbildningen Proof, att du förbinder dig att följa lagar och regler och att du i övrigt uppträder professionellt mot kunderna. I gengäld presenteras ditt företag på Plannjas hemsida och du får rätt att marknadsföra dig som Certifierad Plannja Partner. För att behålla certifieringen måste man gå en fortsättningsutbildning vart tredje år. Marcus Hagström, produktchef på Plannja, menar att en av drivkrafterna för att starta Proof var en vilja från företagets sida att komma närmare plåtslagarna. Vi säljer våra produkter huvudsakligen via grossister, så vi har inte så mycket direktkontakt med plåtslagare. Därför vill vi skapa en kommunikationsväg till dem som dagligen handskas med våra produkter, säger Marcus Hagström. SEDAN HANDLAR DET självklart även om att informera om Plannjas produkter när det gäller material och beläggningar, tipsa om nyheter och ge råd om hur man kan jobba på bästa sätt. Plåtslagarna är våra ambassadörer. Därför är det bra att de vet så mycket som möjligt när de möter sina kunder och vet hur de ska handskas med våra produkter för bästa möjliga resultat. Det är ett sätt för oss att kvalitetssäkra framåt i kedjan, säger Marcus Hagström. Det är också ett utmärkt sätt att introducera nya produkter på när kunderna frågar om råd. Där har plåtslagarna på grund av sin yrkesroll stor påverkan. Gillar de en produkt så lyfter de självklart fram den i ett resonemang med sina kunder, säger Marcus Hagström. En sådan ny produkt är beläggningen Plannja Green Coat. På utbildnings- Medlemskapet i Proof ger ömsesidig affärsnytta för alla som jobbar nära plåten. Inträdet har många fördelar, plus gemenskap med andra inom plåtslageriets toppskikt. 14 PLANNJA MAGASIN 01.2014
Certifierade Plannja Proof-plåtslagare är bra ambassadörer för Plannja. Marcus Hagström, produktchef på Plannja FOTO: PLANNJA träffarna ska Per-Erik Sundell, teknisk doktor och forskare på SSAB, berätta om den nya miljövänliga beläggningen som stålkoncernen har världspatent på. Miljövänligt är ett argument, men när du pratar med plåtslagare så är det prestanda du säljer på. Ska du lyckas måste den miljövänliga produkten vara minst lika bra, säger Per-Erik Sundell. MED PLANNJA GREEN COAT har Plannja, som är ett dotterbolag till SSAB, lyckat med båda kriterierna. Arbetet med att ta fram Green Coat började för tio år sedan genom ett samarbete mellan SSAB, Kungliga Tekniska högskolan, Lantmännen och färgtillverkaren Akzo Nobel. Den här beläggningen är helt enligt EU:s föreskrifter och bör vara oantastlig ur miljösynpunkt de närmaste 20 25 åren, säger Per-Erik Sundell. Det forskarlaget har gjort är att det har ersatt en stor del av de råoljebaserade lösningsmedlen med naturliga oljor, som RME (rapsmetylester). Fördelen med RME är att det fungerar som lösningsmedel under hela tillverkningen fram till att färgen kommer in i härdningsugnen. Då byter RME skepnad från att vara ett lösningsmedel till att bli en permanent färgkomponent. Oljan reagerar med polyesterbindemedlet i stället för att förångas som ett vanligt lösningsmedel. RME blir helt enkelt en del av det färdiga färgskiktet. Redan 2007 började man använda Green Coat och testa hur plåten fungerade i skarpt läge. Först ut var omläggningen av taket på Sophiahemmet i Stockholm. Vi valde det tuffaste segmentet för bandlackerat material, som är takbeläggningar. Plåtslagare är vana vid att de ska kunna gå på taken, kunna tappa verktyg och så vidare. De vill därför Kort om Proof Proof-kurserna är kostnadsfria och beräknas ta en eftermiddag i anspråk. Utbildningarna hålls i mars och april på ett flertal orter i landet. Som plåtslageri kan du göra en anmälan via Plannjas hemsida: www.plannja.se/ platslageri. ha en repbeständig beläggning, säger Per-Erik Sundell. Han och kollegorna i forskarlaget hade haft sina förhoppningar om att Green Coat-beläggningen skulle vara just mer reptålig, men det var en tro som grundade sig på teoretiska kalkyler. Vi hade inte heller kunnat visa det i våra labbtester. Det var först när vi kom upp på taket på Sophiahemmet och pratade med plåtslagarna som vi fick våra teorier besannade. De frågade nämligen vad det var för plåt eftersom den var så reptålig, berättar Per-Erik Sundell. NU HAR PLÅTEN exponerats i stort sett över hela världen i väldigt tuffa klimat. Alltifrån norrländsk kyla och brännande sol i Australien, Arizona och Västindien till franska Atlantkusten och svenska västkusten. Då har det visat sig att Plannja Green Coat förutom repbeständigheten även är bättre när det gäller att bibehålla glans och kulör. Den enda nackdel vi funnit är att den högre reptåligheten kanske sker på bekostnad av en något försämrad flexibilitet av täckfärgen vid låga temperaturer, nedåt minus 15 grader. Det är inte riktigt utrett än, men i praktiken är det få plåtarbeten som sker när det är så pass kallt, så det är inget stort problem. Men det finns åtgärder att göra och vi jobbar på det. Plannja Green Coat lanserades för snart två år sedan på den svenska marknaden och gensvaret har varit överraskande positivt. Det som är verkligt glädjande är att många plåtslagare tänder på miljöargumentet. Det är kanske så att det håller på att ske en generationsväxling och att de yngre plåtslagarna är mer miljömedvetna, säger Per- Erik Sundell. P 01.2014 PLANNJA MAGASIN 15
Vinjett FOKUS PÅ Arkitekterna Raimo Joss ansvarade för fasadutformningen på Tele2 Arena. I höstas prisades arenan med PLÅT-seminariets Plåtpris för sin innovativa och hållbara gestaltning. 16 PLANNJA MAGASIN 01.2014
Plåten svarade ja på flera av våra frågor Fasad och tak måste uppfylla många krav allt från arkitektonisk vision till hållbarhet. Därför måste materialet väljas med stor omsorg. För arkitekten Raimo Joss på White är plåt ett favoritmaterial, som kommer in tidigt i den kreativa processen. Text: KARIN CEDRONIUS Foto: OLA TORKELSSON 01.2014 PLANNJA MAGASIN 17
ele2 Arena, Stockholm Waterfront Building och Sven-Harrys konstmuseum. Alla tre iögonfallande byggnader med spektakulära fasader i plåt. Det tycks råda en plåttrend inom den svenska arkitekturen i dag. Men att prata om trender i materialval när det gäller arkitektur är inte helt relevant, anser Raimo Joss, arkitekt på White och ansvarig för fasadutformningen på Tele2 Arena, som i höstas vann PLÅT-seminariets Plåtpris för sin innovativa och hållbara gestaltning. I stället menar han att man som arkitekt utgår från projektets förutsättningar och ambitionsnivå snarare än följer trender. Det viktiga är att materialet kan stödja gestaltningen. Materialvalet beror på flera olika faktorer. Dels är det förstås projektet i sig och vilka förutsättningar det har. Dels är det de arkitektoniska visionerna. Men även hållbarhet och montage spelar stor roll. Utifrån allt detta uppstår det en materialpalett att utgå ifrån och den relaterar sällan till en specifik trend, utan snarare till en idé kring vart man är på väg med projektet. NÄR WHITE GESTALTADE fasaden på Tele2 Arena handlade de stora arkitektoniska greppen framför allt om att hålla ihop arenan som en helhet och samtidigt behålla transparensen mellan inne och ute, mellan arenarummet och staden utanför. Det löstes med hjälp av dubbla fasadlager, där det yttre lagret består av perforerade plåtaluminiumkasseter, som löper på ett specialutformat upphängningssystem i diagonala band längs hela byggnaden. Just här fungerade plåten perfekt. Med sin lätthet och formbarhet kunde den uppfylla de krav vi och beställaren hade på arenan. Plåten svarade helt enkelt ja på flera av våra frågor, säger Raimo Joss som även varit med och utformat plåtfasaderna på Stockholm Waterfront Building och Väsby Nya Gymnasium. Om Tele2 Arena handlade om att skapa transparens och luftighet med hjälp av aluminiumfasaden, så handlade fasadvalet till Stockholm Waterfront om att hitta en plåt som var blank, robust och kunde skapa ett tydligt eget uttryck. För Väsby Nya Gymnasium, som har en fasad av rostbrun corten, var valet ett slags referens bakåt i tiden till det industriområde som en gång fanns där skolan ligger. Men allt handlar alltså inte enbart om Det är viktigt att vi får en utökad dialog med plåtbranschen för att lära oss mer om vad det finns för tekniska möjligheter att skapa material som vi kan använda i vår gestaltning, säger Raimo Joss. Stockholm Waterfront Building Messingen, Väsby nya gymnasium FOTO: WOJTEK GURAK FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN gestaltning och utseende. Det finns ett antal andra aspekter när arkitekten väljer fasadmaterial. Arbetsmiljön för de som bygger till exempel. Fasaden måste vara hanterbar och enkel att arbeta med för de hantverkare som ska montera den. I det fallet är aluminiumplåt bra, eftersom den är smidig att handskas med och väger relativt lite, säger Raimo Joss. HÅLLBARHET ÄR EN ANNAN viktig faktor, menar han. Speciellt i en arena där fasadens yta är så stor. Materialet måste hålla över tid och åldras vackert. Det ska tåla att bli gammalt, men inte bli dåligt, säger Raimo Joss och tillägger att aluminiumplåten på Tele2 Arena kommer att korrodera och vitna som en del i gestaltningen. Sen handlar det självklart om hur man kan bearbeta plåten för att den ska ta den gestalt som 18 PLANNJA MAGASIN 01.2014
Tele2 Arena Tele2 Arena är en arena med skjutbart tak som uppfyller Uefa och Fifa:s regelverk för internationell fotboll vad gäller sittplatser, storlek, säkerhet, belysning, ljudanläggning och krav på lokaler och omgivningar. Arkitekt: White. Storlek: 30 000 sittplatser. Takhöjd: Cirka 35 meter. Fasad: Perforerade kassetter i aluminiumplåt. Miljöklassning: Miljöbyggnad Guld. FOTO: THOMAS ZAAR FOTO: THOMAS ZAAR Materialet måste hålla över tid och åldras vackert. Det ska tåla att bli gammalt, men inte bli dåligt. Raimo Joss jag som arkitekt har tänkt mig. Byggnadens slutgiltiga utseende är ett resultat av alla de här olika faktorerna. Under arbetet med Tele2 Arena har Raimo och hans kollegor haft ett nära samarbete med fasadentreprenören Staticus som ansvarade för produktionen och monteringen av plåten på fasaden, men även plåtslageriet LW var en diskussionspartner redan i ett tidigt skede. En viktig dialog där arkitekterna får kloka inspel och kommentarer från hantverkarna kring hur man bör tänka för att skapa plåtkassetter som både går att tillverka och montera. Den typen av samarbeten ser Raimo Joss gärna mer av, inte minst mellan arkitekter och de som gör verklighet av deras ritningar. Jag tror att kunskapen om plåt hos arkitekter generellt är bra. Men jag tror också att det är viktigt att vi får en utökad dialog med plåtbranschen för att lära oss mer om vad det finns för tekniska möjligheter att skapa material som vi kan använda i vår gestaltning. RAIMO JOSS MENAR ATT arkitekter är nyfikna på material och gärna vill pröva nyheter, men att de sällan är intresserade av standardprodukter. Branschen måste se att vi nu går in i en era där ingenting längre måste vara standardiserat. Därför är det viktigt att plåtbranschen hänger med och skapar möjligheter till speciallösningar, så att man inte reducerar arkitektens möjligheter att skapa ett visst uttryck. P Nästa sida: Ingen vanlig förskola 01.2014 PLANNJA MAGASIN 19
Vinjett RUM FÖR BARN Förskolan Ugglan liknar ingen vanlig förskola. Här har form och funktion gått hand i hand för att skapa en säker, vacker och långlivad byggnad. Vi har pratat med Ami Katz, ansvarig arkitekt på 3dO arkitekter, som har ritat förskolan med den iögonfallande aluminiumfasaden. Text: KARIN CEDRONIUS Foto: KASPER DUDZIC P Varför valde ni aluminium? Vi valde det eftersom aluminium kan användas på både tak och fasad. Det var viktigt att volymen skulle kännas hel och att taket, som ses av många kringboende i de höga husen, skulle vara lika fint som fasaderna. Hantverksmässig montering med bandfalsad aluminium var också viktigt. Byggnaden fick inte uppfattas som kylig. Dessutom hade vi ett antal krav från beställaren, som kunde uppfyllas med just plåt. Byggnaden fick inte vara byggd av brännbart material, den skulle vara enkel att klottersanera, den fick inte ha stuprör eller hängrännor eftersom man tidigare har haft skadegörelse av sådana och man ville även undvika klättring. Allt material vi använde skulle även vara miljögodkänt och inte för dyrt. P Vilka utmaningar stötte ni på i projektet? Det var inte helt lätt att få klarhet i hur olika detaljer skulle lösas för att kunna ta upp rörelser från temperaturskiftningar. Aluminiumplåten är dessutom rätt mjuk och kräver god kunskap Förskolan Ugglan, som ligger i Alby utanför Stockholm, tilldelades Plåtpriset på Plåtseminariet 2011. 20 PLANNJA MAGASIN 01.2014