Högskolan i Borås HT10 Webbredaktörsprogrammet distans Grafisk produktion för webb och tryck. Projektarbete Solveig Betnér

Transkript

1 Högskolan i Borås HT10 Webbredaktörsprogrammet distans Grafisk produktion för webb och tryck Projektarbete Solveig Betnér

2 Sammanfattning och syfte Företaget Solveig skapar textila handarbetade produkter i liten skala för en begränsad målgrupp. En grafisk profil har skapats för att kunder ska känna igen sig och nya mottagare lockas. Innehållsförteckning Bakgrund Verksamheten s. 3 Målgruppen s. 3 Skapande av grafisk profil Känsla, tanke och handling s. 4 Bransch och inspiration s. 4 Skiss s. 5 Arbetet i illustrator Logotypen s. 6 Övrig typografi s. 7 Färger s. 7 Pappersval s. 7 Litteraturlista s. 8 2

3 Bakgrund Verksamheten Företaget Solveig designar, syr och trycker t-shirts och väskor. Mestadels tillverkas varorna av återvunnet material. Försäljningen sker på konsthantverksmarknader och några få butiker inriktade på handarbete i Sverige samt via Internet för internationell publik. Målgruppen Jag följer till stor del Bergströms (2007, s ) beskrivning av hur man bestämmer sin målgrupp. Min målgrupp är kvinnor år med intresse för hantverk. Kunderna har stort kulturintresse och är miljömedvetna. Målgruppens yngre del domineras av studerande. I målgruppsbestämmelsen utgick jag från egna erfarenheter. Det mest personliga är ofta det mest allmängiltiga! (Bergström 2007, s. 58). 3

4 Skapande av grafisk profil Känsla, tanke och handling För att locka kunder till Solveig behöver känslor och tankar väckas. Logotypen ska dra till sig blickar. Jag utgår från KTH-modellen (Bergström 2007, s.107) för att komma fram till vilka känslor och tankar jag vill få fram samt hur dessa ska nå målet, att mottagaren handlar. Målgruppen ska se att detta påminner om deras övriga intressen. Jag vill skapa en positiv känsla som väcker nyfikenhet. Den här webbplatsen/marknaden måste jag kolla in, är tanken jag vill väcka. Mottagaren vill veta mer och besöker därför marknaden, webbplatsen eller vad det är som marknadsförs just då. Känslan och tanken leder förhoppningsvis till att mottagaren köper Solveigs produkter. Kunden kanske inte handlar direkt, men företaget finns då i mottagarens minne och återkommer förhoppningsvis och gör ett köp senare. Det är också lyckat om mottagaren tipsar någon annan. Bransch och inspiration Inom området textilt hantverk finner jag att de svenska verksamheternas logotyper är enkla, likt bild 1 och 2. Internationellt varierar det från enkla till romantiska, lite barnsliga logotyper. Bild 3 och 4 inspirerade mig mest. De är tagna från en amerikansk webbplats där konsthantverkare säljer varor. Trenden för att marknadsföra handtryckta t-shirts där verkar vara handskrivet eller ruffigt stämplat eller skrivmaskinsaktig stil. Detta tilltalar mig och Solveig trycker och designar t- shirts, så detta passade bra som inspiration. Bild 1 Bild 2 Bild 3 4

5 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Skiss Jag håller med Bergström (2007, s. 116) om att de enklaste redskapen är de bästa vid skissandet. Jag använder papper, pennor och penslar. En skiss leder till en ny idé och efter många steg i processen känns det rätt. När min slutgiltiga skiss av logotyp placeras på olika avstånd och i olika sammanhang tycker jag att den sticker ut. Formgivningen ska vara attraherande (Bergström 2007 s. 34) och kontrastrika färger och former drar till sig blickar (Bergström 2007 s. 96). Rött känns rätt för att det används i många kända logotyper och det är en stark färg som symboliserar aktivitet, energi och styrka 1. 1 Helena Jansson, föreläsning om färg, september

6 Arbetet i illustrator Logotypen American Typewriter passar bäst till logotypen. För en mer handtecknad känsla använder jag effekten scribble (Classroom in a book 2009, s. 287) och ser till att effekterna skalförändras som övriga objekt med hjälp av transform i object-menyn. Konturen skapas genom att en kopia av texten skapas utan effekten scribble och med endast stroke-färg. Spärrning behövs mellan de flesta bokstäver (Hellmark 2006, s. 83). Warptool används till triangelns ränder för mer handritad känsla (Buse 2010, Illustrator_1_10_CS4.ppt [powerpoint-dokument] s. 41). I vissa sammanhang kan det bli rörigt med ränderna, t.ex. om det ska vara text i det övre utrymmet, se exempel. Jag skapade en variant med en triangel utan ränder samt en med företagsnamnet i mindre skala. Alla varianter finns i gråskala för tryck. Logotypen ska ha luft omkring sig, ungefär som det vita i bilden ovan. Med endast logotypen och ingen text blir bilden asymmetrisk vilket är dynamiskt och lockande (Bergström 2007, s. 141). Lägger man till text i bilden skapas istället symmetri som uppfattas som ordnat och elegant (Bergström 2007, s. 141). Logotypen är enkel att variera och placera i olika sammanhang. 6

7 Övrig typografi För att brödtexten ska harmonisera med logotypen ska ett typsnitt som påminner om skrivmaskinsstil användas även i det sammanhanget. Jag tycker inte att American typewriter passar till lång brödtext och väljer istället Courier new för detta. Det huvudsakliga typsnittet för webben är Lucida sans typewriter för att det är bättre med en sansserif till webbtext (Bergström 2007, s. 133). Om det typsnittet ej finns att tillgå används Courier new. Färger Svart, röd och grå är färger i min grafiska profil. RGB red ser perfekt ut på skärmen. Jag väljer CMYK red på logotypen som ska användas för tryck. För att efterlikna hur det kommer se ut på papper väljs color settings i edit-menyn (Classroom in a book 2009, s. 427). Sedan väljs view i den övre menyn och vidare till Proof setup och customize (Classroom in a book 2009 s ). Jag väljer att pappret Euroscale coated v2 ska simuleras. Jag öppnar färgbiblioteket Pantone solid coated och letar efter en bra färg. Genom att dubbelklicka på den färg jag nu använder på logotypen i verktygsfältet öppnas color picker. När jag sedan väljer color swatches jämförs den färg jag har nu med pantonefärgerna. Den färg som passar är pantone 1797 C. Pappersval När kuvert och visitkort ska tryckas används ett bestruket papper med hög vithet. Detta för att få en stark röd färg vilket detta pappersval verkar ge (Johansson, Lundberg, Ryberg 2006, s. 305). När det gäller brevpappret är det bra med ett papper som är något gultonat. Ett brev kan innehålla mycket text och är pappret för vitt kan kontrasten mellan det och texten irritera ögat (Johansson, Lundberg, Ryberg 2006, s. 305). 7

8 Litteraturlista Adobe systems Incorporated. (2009). Classroom in a book. The official training workbook from Adobe systems. Berkely: Adobe press. Bergström, B. (2007). Effektiv visuell kommunikation. Stockholm: Carlssons. Hellmark, C. (2006). Typografisk handbok. Stockholm: Ordfront. Johansson, K., Lundberg, P. & Ryberg, R. (2006). Grafisk kokbok 3.0. Malmö: Arena. 8