Ett högt valdeltagande bland utlandssvenskar

Relevanta dokument
Bedömning av kostnader och förberedelsetid för extra val

Valet i fickformat. Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010

Lättläst om val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige Så här röstar du

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009

Så här röstar du. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet till Europaparlamentet år 2014.

Valet i fickformat. Val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige 2014

PROTOKOLL Valnämnden

Handläggare: Kristina Lemon Tel: E-post: Kulturdepartementet Stockholm

Inger Wennberg (S), ordförande Monica Norén (S), 1:e vice ordförande. Louise Pettersson, sekreterare

Rapport 2003:2. Informationsinsatser. Folkomröstningen 2003

Val till Europaparlamentet 2009

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet

Information om region-/landstingsvalet i Västra Götaland 2018

Här beskrivs fyra externa informationsmål enligt Valmyndighetens informationsriktlinjer:

Svenska kyrkans bestämmelser

Regeringens proposition 1998/99:46

Kallelse Sammanträdesdatum

Annika Höök, nämndsekreterare Louise Pettersson, utredare/utvecklare

Sammanträdesprotokoll

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr. Valnämnden (14) Kent Palm. Bo S. Carlén, samordnare

Nyhetsbrevet i korthet

Ett modernare valsystem med åtgärder mot valfusk och stärkt valhemlighet

Sammanträdesprotokoll

Frihet för Svenska kyrkan möjlighet att införa fri församlingstillhörighet samt tak och golv för kyrkoavgiften

Motverka hybridkrigföring i form av propaganda

Sammanträde med Valnämnden

Domstolarnas oberoende

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

Föreskrifter för folkomröstning i frågan om etablering av en kriminalvårdsanläggning i Svedala kommun

Valnämnden protokoll Kl. 14:00. Brunflorummet, Rådhuset

Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten

E-röstning och andra valfrågor, vallagskommitténs slutbetänkande

1919/LJUSNARSBERGS ~KOMMUN

Svenska kyrkans bestämmelser

Svensk författningssamling

Bra att veta inför KYRKOVALET

18 Utbildning av röstmottagare vid 2014 års val till Europaparlamentet. 19 Utbildning av röstmottagare vid 2014 års allmänna val

Yttrande över betänkandet Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten (SOU 2016:71)

Kommunal folkomröstning rörande ombyggnation av Ljusnarshallen

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr. Valnämnden (14) Karin Johansson Monica Björndahl Mari - Ann Edmark

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 4. Valnämnden (15) Onsdagen den 20 augusti 2014, klockan , i Skållerudsrummet

PM till Valnämndens möte torsdag 27 mars 2014

Sänkt rösträttsålder i kommunvalet 2014 Motion (2012:65) av Åsa Jernberg (MP)

i Stockholm samt tilläggsanslag för merkostnader i samband med folkomröstningen

Tjänsteskrivelse - Val- och röstningslokaler samt särskild röstmottagning vid valet 9 september 2018

Näringslivscenter kl

INNEHÅLL. ABF 2018 Författare: Faaid Ali-Nuur Grafisk design: Pushing Buttons Art nr: ABF10438

Information inom Rinkeby-Kista inför det allmänna valet den 14 september 2014 Svar på skrivelse från (S)

Så här röstar du i omvalet

Innehåll. Protokoll av 2

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (11)

21 augusti 2018, kl. 18: i Kommunhuset, A-salen - lilla delen, Tierp. Frida Nyberg

Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val

Plats och tid: Trosa kommunhus, kl. 17:00-17:50. Maria Arman (MP), vice ordförande Louise Montgomery (C) Melissa Bojang, sekreterare

Valnämndens policy för röstmottagning 2018

Gösta Hansson (C), ordförande Elving Claessonl (S), vice ordförande Vivianne Gustafsson (S) Christina Johansson (FP) Lasse Andersson (M)

Regeringens proposition 2008/09:42

Konstitutionsutskottets betänkande. 1988/89:KU8

Rapport till Kommunfullmäktiga om valen 2018 (VN18/24)

Förtidsröstningslokaler vid 2018 års val

Motion till riksdagen 2015/16:2504 av Andreas Norlén m.fl. (M) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Henry Barsk, ordförande Sture Larsson Eva Juntti Berggren Virpi Lampinen. Ann-Kristin Sundelin, sekreterare Ann-Kristin Sundelin ANSLAG/BEVIS

EU-Valet Hur går valet till?

Plats och tid: Trosa kommunhus, Trosa kl Greger Tidlund (S) vice ordf. Anita Gustafsson (FP)

Svensk författningssamling 2005:837

Datum: , kl Paragrafer: 19-34

Carl Widercrantz, politisk sekreterare (TUP) Ulf Hjalmarsson (M)

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1. Valnämnden (20)

Riksdagsval. Förhandsröstning Valdag söndagen den 19 april En lättläst broschyr

Samordnad hantering av frågor och händelser under valperioden

Margareta Ahlm (S), ersätter Bernt Larsson (C) Göran Gustavsson (M), ersätter Nils Detlofsson (L) Kommunhuset, 15 mars, kl

Svar på remiss - Promemoria Stärkt skydd för valhemligheten

Val på Åland den 18 oktober 2015

Stefan Österhof (S) Agnetha Wildros (S) Catharina Christensson (S) 1(11) Sammanträdesprotokoll Valnämnden

Östen Lejon, ordförande Johan Heikkilä Erkki Bergman Rolf Kummu Britt-Marie Honkamaa Rolf Mäkitalo

Utbildningsträff inför val Välkomna!

2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer kap.

Valmyndighetens författningssamling

Valmyndighetens författningssamling

Protokoll Valnämnden

Valmyndighetens erfarenheter från 2018 års val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige

Kommunsekreterarens kontor

VÄLKOMMEN! Om du undrar över något är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post

Valnämnden. Ärendelista. Sammanträdesdatum Valdistriktsindelning inför 2014 års val. 2 Valnämndens budget 2014

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden C-salen, Växjö kommun. Ulf Hedin (M), ordförande. Bert Sundström

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden

Artur Andersson, ordförande Anne Rousu Erkki Bergman Rolf Mäkitalo. Aina Bleikvassli, sekreterare

RAPPORT 2015:1. Erfarenheter från valen

Utbildning valförrättare & röstmottagare

Carola Norén (s) ordförande Isa Aybar (Ba) vice ordförande Ewonne Ekmyr Göransson (kr) Ann-Mari Lindmark (s)

Tid Onsdagen den 22 februari 2006, kl

1 (63) Dnr: / Erfarenheter från valen 2018

Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51)

Innehåll. 1. Det svenska valsystemet Valgeografi Rösträtt och röstlängd Partier och valsedlar Röstning...

Lennart Alfredsson (C) tjänstgör för Lena Arnells (C) Tjänstemän Nämndsekreterare Eva-Lena Zetterdahl

Översten Onsdagen den 11 april 2018 kl 17:30

Sammanträdesprotokoll

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Förvaltningsbyggnaden, 24 januari 2019, klockan 15:00. Ulla Segerlund. Roland Nirlén. Margareta Henricsson

Catarina Deremar (C) ordförande Jessica Tindre Falk (M) 1:e vice ordförande Inger Wennberg (S) 2:e vice ordförande

Transkript:

Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3293 av Andreas Norlén m.fl. (M) Ett högt valdeltagande bland utlandssvenskar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade öppettider för röstning på svenska ambassader och konsulat och tillkännager detta för regeringen. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad information till utlandssvenskar om reglerna för att få rösta och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett högt valdeltagande bland utlandssvenskar som en prioriterad uppgift för utlandsmyndigheterna och tillkännager detta för regeringen. 4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brevröstning från Sverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sedan svenskar bosatta i utlandet fick rösträtt i riksdagsvalet 1968 har en hel del hänt. Då togs utlandssvenskar upp i en särskild röstlängd efter att de ansökt om det och förutsatt att de varit folkbokförda i Sverige vid något tillfälle de senaste fem åren. Inför 1968 års val togs 1 900 personer upp i den särskilda röstlängden. Från och med 1998 års

val upphörde ordningen med en särskild röstlängd. Samtidigt ändrades lagen på så sätt att alla svenska medborgare som någon gång varit folkbokförda i Sverige har rätt att rösta samt att personer som varit skrivna i Sverige vid något tillfälle de senaste tio åren automatiskt tas upp i röstlängden. Efter tio år som bosatt utomlands måste man anmäla sig vart tionde år för att fortsätta stå med i röstlängden. Antalet röstberättigade utlandssvenskar ökade då avsevärt. Vid valet 2014 var antalet utlandssvenskar med rösträtt som fanns upptagna i röstlängden 161 269 personer. Fortfarande är det dock långt ifrån alla i och för sig röstberättigade utlandssvenskar som finns upptagna i röstlängden. Enligt Svenskar i världens kartläggning av utlandssvenskar 2015 finns det för närvarande cirka 660 000 svenskar som är bosatta utomlands. Det är dock inte självklart att alla dessa personer är eller skulle kunna vara röstberättigade. Av de 161 269 utlandssvenskar som fanns upptagna i röstlängden valde endast cirka 35 600 att rösta. Det finns således oavsett det mer exakta antalet röstberättigade utlandssvenskar en betydande andel som av olika skäl väljer att inte rösta. Det finns två sätt för utlandssvenskar att rösta från utlandet. De kan rösta antingen genom brevröstning eller genom röstning vid utlandsmyndigheterna (ambassader och konsulat). Vid brevröstning måste rösten postas i så pass god tid att den hinner nå Sverige i tid till rösträkningen respektive dagen före valdagen, beroende på om den röstande finns med i röstlängden eller inte. Vid röstmottagning vid utlandsmyndigheterna tas rösterna emot hos myndigheten och sänds därefter till den vallokal i Sverige som väljaren tillhör. Hur sent inpå valet som man kan rösta vid en utlandsmyndighet beror alltså på hur lång tid det sedan kan väntas ta för valsedlarna att nå sin destination i Sverige. Av naturliga skäl är valsystemet och förutsättningarna för röstning av stor betydelse för det svenska demokratiska styrelseskicket. Det är därför viktigt att både ansvariga myndigheter och lagstiftande församling är lyhörd för de synpunkter som framförs från väljare gällande brister och förbättringsmöjligheter i hur valen genomförs. Det låga valdeltagandet bland utlandssvenskar kan ha många orsaker. I de delar det beror på sådana hinder som står inom myndigheternas och lagstiftarens makt att undanröja är det också rimligt att så sker. Vi pekar i denna motion på tre sådana områden. 2

Öppettider M158 En synpunkt som förekommer rör röstningen vid utlandsmyndigheterna. Efter valet 2014 framfördes från flera håll kritik mot bristande öppettider. I Demokratiutredningen (SOU 2016:5) föreslås att öppettiderna på svenska utlandsmyndigheter och honorära konsulat kan utökas inför de allmänna valen för att underlätta röstandet bland denna väljargrupp. Myndigheterna avgör själva sina öppettider och Valmyndigheten rekommenderar att de håller öppet åtminstone någon kväll eller helgdag för att underlätta för människor som har svårt att frånvara från jobbet på dagtid. Den kritik som framförts handlar framförallt om just svårigheter att hitta tider då det är möjligt att komma ifrån exempelvis jobbet för att ta sig till konsulatet eller ambassaden. Det är rimligt att anta att ökad tillgänglighet i form av ökade öppettider och fler tillfällen på kvällar och helger skulle innebära att fler får praktisk möjlighet att rösta. Situationen kan dock se olika ut beroende på vilken utlandsmyndighet det rör sig om. Vissa myndigheter har förhållandevis bra tillgänglighet medan vissa fortfarande har ganska stor förbättringspotential. Vi har låtit riksdagens utredningstjänst göra rapporten Röstning från utlandet (dnr 2015:205). Där finns bland annat tider för röstmottagning redovisade från 12 utlandsmyndigheter på olika platser i världen och man kan konstatera att en stor andel av dem enbart hade öppet för röstmottagning någon enstaka lördag eller söndag och att antalet vardagar som det var möjligt att rösta efter klockan 17 var få. Om en ambassad i en av världens storstäder har öppet för röstning klockan 9 12 kanske en röstande måste offra en halv arbetsdag för att ta sig mellan sin arbetsplats och ambassaden. Det är lätt att inse att många då inte kan prioritera att rösta. Eftersom tiden under vilken röstmottagning kan ske vid utlandsmyndigheterna är begränsad både vad gäller start- och stopptid är det extra viktigt att det under den tidsperiod röstning är möjligt är lätt för utlandssvenskar att avlägga sin röst. Öppettiderna, inte minst vad gäller öppethållande på kvällar och helger, bör därför inför kommande val förbättras. Information Valmyndigheten arbetar inför varje val med information till svenskar bosatta i utlandet. Det arbetet är viktigt och bör kunna utvecklas ytterligare för att minska risken att röster går förlorade på grund av okunskap eller missförstånd. En synpunkt som framförts av 3

bl.a. Olle Wästberg, som ledde 2014 års demokratiutredning, är att de svenska utlandsmyndigheterna aktivt borde upplysa utlandssvenskar om att de efter tio år behöver anmäla sig för att finnas kvar i röstlängden. Utlandsmyndigheterna borde även mer aktivt än idag informera utlandssvenskar om de olika sätt på vilka det är möjligt att rösta och reglerna som omgärdar röstningen. Givetvis ska det också vara lätt att hitta de platser där röstmottagning sker i ett visst land och att få information om de öppettider som där gäller. Det är angeläget att regeringen instruerar utlandsmyndigheterna att främjande av ett högt valdeltagande bland utlandssvenskar är en prioriterad uppgift och verkar för att utlandsmyndigheterna arbetar i den riktningen genom såväl god och proaktiv informationsspridning som generösa öppettider för röstmottagning. I den nämnda RUT-rapporten framhåller Utrikesdepartementet att det i samband med 2014 års riksdagsval fanns möjlighet att rösta på fler än 200 platser runtom i världen och att det visar att frågan är prioriterad. Vi är säkra på att ett omfattande och värdefullt arbete med valet har lagts ner på UD och på utlandsmyndigheter på många platser, men bedömer ändå att det finns utrymme för förbättringar. Brevröstning En konkret synpunkt som framförts handlar om att det inte är möjligt att brevrösta från Sverige. En svensk som är bosatt i utlandet men på besök i Sverige kan alltså inte posta sin röst här utan måste tillse att i vart fall rösten lämnar Sverige innan den postas. Detta kan delvis hanteras genom information, på så sätt att personer får klart för sig att de bör brevrösta innan de reser till Sverige eller får veta vilka möjligheter de i stället har att rösta när de kommer till Sverige. För att kunna rösta i Sverige krävs ett dubblettröstkort. Snäva tidsramar kan dock ställa till det i dessa situationer och ibland skapa moment 22- liknande situationer för utlandssvenskar som vill rösta, men som reser till Sverige innan brevröstningsmaterial finns tillgängligt i landet de bor i. Det finns därför skäl att utreda huruvida det borde bli möjligt för utlandssvenskar att under vissa förutsättningar även kunna brevrösta från Sverige. Andreas Norlén (M) Annicka Engblom (M) Patrick Reslow (M) Maria Abrahamsson (M) Lisbeth Sundén Andersson (M) 4

Marta Obminska (M) Göran Pettersson (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Erik Andersson (M) 5