Karin Eliasson Miljö och energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@hush.se
Fördelar med en rötrest? Luktar mindre Mer homogen Lägre TS LäIare ai sprida Högre Växtnäringsvärde Mindre sporer
Rötad nötgödsel Nötgödsel som rötas Anläggning A Anläggning B NöOlyt Rötrest NöOlyt Rötrest TS- halt [% av vv] 8,3 4,8 12 6,8 NH4 [kg/ton] 2 2,3 1,9 2,4 Tot - N [kg/ton] 4,2 4 4,8 4,4 (Ergebnisse des Biogas Messprogram, 2005. Lena Rodhe JTI) Ammoniumkvävet ökade med ca 10-15 %
Rötad svingödsel Svingödsel som rötas Anläggning A Svinflyt Rötrest VS- halt [g/kg] 45 22 NH4 [kg/ton] 4,3 4,6 Tot - N [kg/ton] 5,5 5,3 (Moller, 2007Lena Rodhe JTI) Ammoniumkvävet ökade med 7 %
Odensviholm rötad nötgödsel Parameter Nö>lyt EAer rötkammare TS [%] 6,3 4,8 Tot- N [kg/ton] 3,3 3,9 NH4 [kg/ton] 1,7 2,7 (40%) ph 7,5 7,8 Sammanställning av flytgödselanalyser Sjuhärad 2009 Preliminära siffror Odensviholm. Lena Rhode muntl. Ts: tot N: org-n: NH4-N: P: K: % kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton Medeltal 18 gårdar i Sjuhärad 2009 6,74 4,11 1,92 2,21 0,45 2,79 Max 10,40 5,50 2,60 3,07 0,76 5,47 Min 2,00 2,40 0,70 1,10 0,02 1,19
Emissioner av ammoniak och lustgas Emissioner av ammoniak och lustgas vid spridning Ammoniak g/ton Lustgas g/ton Rötrest 310 25 Flytgödsel 250 41 Börjesson, Berglund 2003
Ts-haltens betydelse för NH 3 -avgången (Svensson, 1993)
Erfarenheter rötrestspridning Borås/ Sjuhärad Mycket läi ai sprida TS halt kanske för låg (1-2%) Bra effekt i växande gröda Spridning skedde i juni/ juli Sjuhärad i växande gröda. Effekt som svinflyt tyckte lantbrukarna.
SPCR 120 Cercfiering av biogödsel (ej avloppsslam Revaq) Ägs av Avfall Sverige Cercfikat SP Vänersborg Helsingborg Kalmar Laholm Kriscanstad Norrköping Linköping Uppsala Metall Maximal metallhalt i biorötrest mg/kg Bly 100 Kadmium 1 Koppar 600 Krom 100 Kvicksilver 1 Nickel 50 Zink 800
Tuffare spridningsregler Stallgödsel Nitratkänsliga områden Lagringsvolymen ska beräknas och dokumenteras Högst cllföra 170 kg tot N/ ha och år genom stallgödsel (genomsnii på hela spridningsarealen) Inför höstsådd max 60 kg ammonium N Lämna ei skyddsavstånd på 2 m incll sjöar och vaiendrag
Spridningsarealer beräknade värden Nitratdirektivet: Max 170 kg tot N / ha och år i känsliga områden Max 22 kg fosfor/ ha och år
VN till gröda och Giva per hektar
Spridning av rötrest viktigt att tänka på Arealer Spridningsregler Fosforgränser Tekniker Tidpunkt för spridning
Varför separerar flytgödsel/ rötrest Fosfor i fast frakcon (35% ts) (60% P, 20% N) Kvävet+kaliet i flytande frakconen (3% ts) (80 % N, 40 % P) Lägre spridningskostnader. Sprida nära gården Lägre transportkostnader Minskade spridningsförluster och lukt, smiibärande ämnen Separerad kan ge bäire biogasutbyte än blöt.
Teknik för separering Skruvpress Dekantercentrifug Kemisk fällning Indunstning av gödsel
Eko rötrest Nötflyt 5000 m3 Slakt kyckling 500 ton Minst 5 vol % ekologisk produktion
Ekogården beräkning Kostnad Kyckling Blekinge Bio Power Biofer Vall Kr/ ton 200 kr 3000 kr 5100 kr Antal ton behov 630 60 143 Kostnad totalt 126 000 kr 180 000 kr 729300 kr
Projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projekld nov 2010- juni 2014 Ägare: Hushållningssällskapens Förbund Finansiering: Projektstöd SJV samt privat finansiering
Syfte och målgrupper Syoe Kunskap cll befintliga och blivande producenter av biogas Målgrupper Producenter av biogas, lantbrukare Leverantörer av teknik Rådgivare
Aktiviteter Utvärdering Workshop Informacon 40 st gårdsbiogasanläggningar 4 besök per år, individuella utvärderingsprogram Provtagning, analys och datasammanställningar 1 ggr / år för projektets intressenter Bioenergiportalen Leverantörsmöten 1 ggr/år Delrapporter cll lantbrukare/ producenter Rapporter i projektet
Organisation Hushållningssällskapens Förbund Åke Clason & Olle Markgren Administracon BirgiIa Blomqvist Projektledning Karin Eliasson Projektgrupp HS och JTI JTI analysansvar Rådgivare Utvärderingsansvar Referensgrupp Kvalité och mål
Så här är det tänkt Rådgivarna besöker anläggningarna 4 ggr/år samlar in mätvärden och prover JTI sammanställer och analyserar Årligen görs en sammanställning som skickas ut cll producenterna.
Rådgivningsbesöken Moment Första besöket /Ev. fördelning Kll besök 2 Återkommande besök 1-4 /år Beskrivning av anläggningen X X Investeringskostnader X X Villkor och lagskaning X X DriAsekonomi X X X Arbetsbelastning X X Substrathantering X X Rötresthantering X X Gasmätningar X X Teknik X X El och uppvärmningskostnader X X Upplevda värden, minskad lukt mm X X X Beräkning av gård klimatpåverkan X X Sista besöket (max 6)
Gasmätningar Gasens innehåll av metan [% CH 4 ] Gasens innehåll av koldioxid [% CO 2 ] Gasens innehåll av svavelväte [% H 2 S] Gasens innehåll av syre [% O 2 ] Samtliga analyser uoörs via handinstrument som rådgivaren har (Sewerin) med sig vid besöket
Substrat och Rötest
Utrötningsförsök
Nyckeltal Produktionskostnad Kostnad per producerad energienhet [kr]/[kwh] Investeringsnivå Investering per rötkammarvolym [kr]/[m 3 ] Intäktsnivå Intäkt per rötkammarvolym [kr]/[m 3 ] Gasproduktion substrat Energi per substrat Kommentar Nyckeltalet ska beräknas via HS beräkningsverktyg. Där ingår kapitalkostnader, samt fasta Nyckeltal och rörliga kostnader, eventuellt kan nyckeltalet delas upp så att det även beräknas utanför rörliga kostnader. För att kunna jämföra hur mycket man har lagt på sin anläggning med nyckeltalet nedan det vill säga hur mycket anläggningen tjänar in. Det ger i viss grad mått på effektivitet i anläggningen Intäkten kan vara svår att få fram korrekt. Kan den bedömas så ska den med. Om intäkten ska omfatta endast gasförsäljning eller i övrigt andra parametrar såsom rötrestvärde och ev. andra intäkter diskuterades inte på mötet. Även nyckeltalet intäkt kr/kwh var uppe för diskussion Referensgruppen var eniga om att vi i projektet ska använda oss av kwh som energienhet vad gäller gasproduktion, det är en lättare parameter att förstå jämfört med normalkubikmeter metan [Nm 3 CH 4 ] [kwh]/[kg vv substrat ] [kwh]/[kg TS substrat ] Gasproduktion tid Energi per tidsenhet Nyckeltalet är viktigt men frågan är hur tillförlitliga gasflödesmätarna på anläggningarna är. Viktigt är att dokumentera inkoppling, fabrikat och ev. störningar på flödesmätarna. [kwh]/[dygn] [kwh]/[h] Belastning Energiproduktion per rötkammarvolym och dygn [kr]/[m 3, dygn] Mineraliseringsgrad Andel ammoniumkväve i substrat och rötrest [NH 3 ]/[N-tot] Hänger ihop med hur belastningen på rötkammaren ser ut och gör att det går att jämföra olika anläggningar Viktig parameter i projektet att bedöma mineraliseringsgraden av kväve i processen. Nyckeltalet fås fram via gödsel analyserna på substrat och rötrest
Biogasanläggningarna Löpnummer Anläggningar mjöliga för utvärdering 2011 1Eriksberg, Katrineholm 2Odensviholm 3Högryd Lantbruk 4Frötorp Lantbruk 5Anderslöv 6Reimyra 7Dan Waldemarsson Habo 8Horshaga lantbruk 9Brunnsbo Kungsgård 10Högebo 11Sötåsen 12Götene, 13Alviksgården 14Hagavik 15Wrams Gunnarstorp 16Skea Gård, Hässleholm 17Bergs Suggpol 18YIergärde Lantbruk 19Ökna skolan 20Lövsta skolan 21Plönninge 22Näfsta Gård 23Ulf Andersson Färila 24Svensta gård Blekinge 25Kvidinge, Klippan 26Norups Gård 27Vikens gård Falköping 28Håkan Bengtsson Knisslinge Ansvarig rådgivare Stefan Halldorf Stefan Halldorf Karin Eliasson Gunnar Hadders Stefan Halldorf Anders Broberg Karin Eliasson Karin Eliasson Anders Broberg Anders Broberg Anders/ Karin Anders/ Karin Håkan Hultman Per- Anders Algebo Per- Anders Algebo Per- Anders Algebo Anders Broberg Gunnar Hadders Gunnar Hadders Stefan Halldorf Karin eller P- A Gunnar Hadders Gunnar Hadders Stefan Halldorf Skåne Per- Anders Algebo Karin Eliasson Per- Anders Algebo