Jakt på framtidens förare

Nr 1 2010 En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Jakt på framtidens förare Köpenhamn bra för skogen Allt om vildsvin Hon vill ge unga chansen GREPP PÅ GALLRINGEN Nytt larm om rotröta

ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna www.sodra.se www.norra.se 0470-890 00 090-15 67 00 Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se www.mellanskog.se 0612-71 87 00 018-17 09 00 INNEHÅLL Nummer 1 2010 Nästa nummer utkommer den 1 april TEMA: Energi & skogsvård Nr 1 2010 Jakt på framtidens förare Köpenhamn bra för skogen Allt om vildsvin Hon vill ge unga chansen GREPP PÅ GALLRINGEN Nytt larm om rotröta REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Mikael Sylvander, Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 87 Fax: 040-601 64 99 E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Carin Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: 96 700 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö Viltvårdaren Stephan Gäfvert demonstrerar utfodring av vildsvin. Sidan 36 5 LEDARE: Köpenhamn bättre än ryktet. 6 PROFILEN: I stället för att bara klaga tycker Karin Nolén det är bättre att engagera sig i att påverka utvecklingen. 10 UTBILDNING: Nya tag för att försöka mota en allt värre brist på maskinförare. 14 EKONOMI: Tips och nyheter inför deklarationen. 16 SKOGSGÅRDEN: Hellre samråd än konfl ikter för landsbygdens bästa. 18 NÄRINGSPOLI- TIK: En positiv kraft i klimatarbetet. 20 MARKNAD: Södra bygger jättesåg. Möjligheterna i Kina öppnas. Karin Nolén vill ha fler ungdomar bland föreningarnas förtroendevalda. Sidan 6 Oskar Sjölund framhåller att en bra dialog och kunskap kan lösa många konflikter med renägare, gruvnäring och andra intressenter. Sidan 16 Morgan Larsson är något av en klassisk skogsbrukare. Sidan 26 Anna Gunulf har upptäckt att också mycket klena granar i röjningsskogen kan bli en inkörsport för rotröta. Sidan 22 22 SKOGSSKÖTSEL: Rotrötan i fokus med nya hot och möjligheter. 26 SKOGSGÅRDEN: Morgan gallrar utan stick vägar med hjälp av järnhäst. 30 TEKNIK: Bättre oljerening. 31 NYHETER: Jan Heino avslutade med Köpenhamn. 32 TEKNIK: Villapannan för både el och värme. Inversal markberedning. 34 NYHETER: Myndigheten vill öppna upp för contorta i hela landet. 36 JAKT: Nyheter och tips om vildsvinsjakt. 45 NAMN & NYTT: Ny chef för lantbruksuniversitetets skogliga del. 46 KRÖNIKA: Det är viktigt att lyfta fram det kooperativa företagets fördelar. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com 3

Maskinens enastående funktion och styrka gjorde valet enkelt. Ronnie Johansson, Bodafors

Räkna inte ut Köpenhamn Redan innan klimatmötet i Köpenhamn var över dömdes det ut som ett misslyckande. I bästa fall är det en förhastad slutsats. Rysaren fortsätter med nya möten. Och kanske blir skogen det bestående minnet från Köpenhamn. Det är i så fall inget dåligt eftermäle. Om den spirande insikten (eller kanske snarare plantan) får växa vidare kan det bli något riktigt bra. Nu gäller det att skogen hamnar rätt, när den väl finns på dagordningen. Annars kan det gå illa. LEDAREN DET VAR ETT fascinerande myller av världsledare, miljögrupper och journalister på en och samma plats. Världen verkade både stor och liten på samma gång. Att över huvud taget komma samman, bli någorlunda överens om problemen och enas om målen är trots allt en prestation. I brist på bindande åtaganden om att dra ner utsläppen blev skogen det mest konkreta. Det handlar om att ge pengar till utvecklingsländerna för att hindra avskogningen, som i sin tur bidrar till nästan en femtedel av växthuseffekten. Här enades nyckelländerna om en delsumma (3,5 miljarder dollar) till det så kallade REDD-programmet. Mötet enades också om ett större mål (30 miljarder dollar inom tre år). Nu räcker det inte bara med att bevara skog, nyttan blir störst om den också brukas förnuftigt. INSIKTEN OM ATT MAN både kan avverka skog och samtidigt öka skogstillgångarna saknas på många håll i världen. Här har de nordiska länderna mycket att bidra med, både för klimatets och för vår egen skull. Om inte den insikten finns kan det leda till konstiga internationella avtal som i sin tur leder till restriktioner i skogsbruket. Därför finns det fog för att engagera sig i de här frågorna. DET FINNS FÖRSTÅS anledning att vara ödmjuk. I skogliga sammanhang är det inte så många årsringar sedan också Sverige avskogades. Det var ont om ved och i delar av södra Sverige nödgades drängarna sova i oeldade hus året om. Långt in på slutet av 1800-talet var en tredjedel av Halland betade ljunghedar, ungefär som de hårt betade kullarna runt Medelhavet. En av de som bidrog till att vända utvecklingen var jägmästare Eugen Holmberg. Han konstaterade att avskogningen måste bemötas med upplysningens fackla : Först då skall intresset för skogens kultur och vård väckas till allmänt liv och krönas med framgång, samt vårt öde ljungbeväxta berg åter ikläda sig den grönskande dräkten fattigmans tröja vilken fordom av vinstbegäret, elden, sorglösheten och okunnigheten avklätts densamma. RESTEN ÄR, som man brukar säga, historia. Och den tål att upprepas i ett mycket större sammanhang. Det nordiska skogsbruket har mycket att erbjuda i form av erfarenhet, kunnande och teknik. Här finns också affärschanser, förutsatt att man hänger med i svängarna. Ibland är det lite si och så med den saken. (Det skulle behövas någon form av gemensam satsning eller program för att hjälpa små och medelstora företag ut i världen). Medlen kan variera, men i grunden har skogen förutsättningar att bli en positiv drivkraft i klimatfrågan. Köpenhamn var en bit på vägen, nu gäller det att gå vidare. Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILEN Karin vill ge de unga chansen I stället för att sitta på kammaren och klaga tycker Karin Nolén det är bättre att engagera sig. Hon gillar förändringar och brinner för ungdomsfrågorna. Av Pär Fornling När ryktet spred sig om att det fanns en ung norrländsk tjej som gärna tog förtroendeuppdrag visste valbredningarna knappt till sig av glädje. Fast Karin Nolén, 26 år, tycker inte det borde vara så svårt att engagera fler ungdomar i skogsägarföreningarna. Vi träffar henne en fredagseftermiddag i Kramfors där Karin arbetar som produktionsutvecklare på Norrskog. Fantastiskt. Jag fick drömjobbet direkt efter jägmästarexamen i våras. Jag är föreningsmänniska i själ och hjärta, därför var det extra roligt att få en tjänst här på föreningen. Vad gör en produktionsutvecklare? Jag arbetar centralt med produktionsfrågor. Det är allt från entreprenörsavtal till hur entreprenörerna kan bli bättre och utvecklas. Hur känns det att vara en ung kvinnlig chef i den grabbiga miljön? Utmärkt. Vi har ett bra samarbete och jag blir väl bemött. Man tycker snarare det är kul att det kommer en tjej. Hur är temperaturen i skogen nu? Det är full gas. Efterfrågan är på väg upp. Får ni tag på entreprenörer? Ja, vi har ett bra gäng i skogen. Men många klagar på att 6 det börjar bli svårt att få tag i förare. Det kanske beror på att entreprenörsjobbet ofta målas ut som ensamt, slitigt och dåligt betalt. Lönen spelar in, men är inte hela nyckeln. I samtal och intervjuer med de som lämnar branschen lyfts många andra saker fram. Då handlar det ofta om bra ledarskap och en ung generation som vill ha direkt respons på det de gör. Det ska också gå att kombinera livet som förare med papparollen, där man är föräldraledig och har möjlighet att hämta på dagis. Tiderna förändras och ibland kan skogsbranschen vara lite ålderdomlig. Har du någon egen anknytning till skogen? Jag är uppfödd på en gård där pappa är självverksam skogsägare. Var då? I Resele, världens vackraste by som ligger någon mil från Sollefteå. Du gillar tydligen hembygden. Ja, verkligen! Det är vackert med älven som rinner genom landskapet och massor av skog, som är mitt största intresse. Därför gick jag naturbruksgymnasiet och fortsatte till jägmästare efter att ha jobbat ett tag som virkesmätare. Hur vill du förbättra jägmästarutbildningen? För mig var det fem bra år. Får jag önska mig något är det mer förankring med näringslivet. Jag var glad över min praktiska kunskap från skogsbruket, vilket borde vara en bra grund för alla. Vad handlade ditt examensarbete om? Gallringsskador i contorta. Fick du fram några revolutionerande resultat? En del nytt blev det. Tall får som bekant mest skador vid gallring på våren. Contorta visade sig, något överraskande, Karin Nolén Bor: Stensäter ett par mil från Kramfors. Familj: Sambon Hans som har ett åkeri för virkestransporter. Favoritmusik: Johnny Cash. Favoritträd: Tall. En bra film: Hjältarna från Telemarken. få mer skador när den gallras på vintern. Anledningen kan vara contortans tätare grenverk som ger dålig sikt och upplegor av snö. Slutsatsen blev att contorta ur skadesynpunkt bör gallras på sommaren. Vad är dina tidigaste skogsminnen? Den där doften av kåda och barr när min bror och jag skidade ut till pappa som arbetade med motorsågen. Hur präglade uppväxten dig? En sak jag gärna lyfter fram är hur det positiva skogslivet satte sina spår, med allt från svampplockning till jakt, skogsarbete och andra naturupplevel-

Karin Nolén gillar förändringar och brinner för ungdomsfrågorna. ser. En annan sak i vår uppfostran var att vi alltid blev uppmanade att säga vad vi tyckte om olika saker. Och jag har alltid tyckt rätt mycket. Om man då tycker något är fel är det bättre att försöka göra en insats, annars är det inte rätt att klaga. Du får påverkan och förändringar att låta enkelt... Det behöver inte vara så svårt. Min erfarenhet är att man kan förbättra och göra skillnad. Formerna för det finns inte minst i föreningarna. Du kallar dig föreningsmänniska, vad menas med det? Jag tror på idén att många mindre skogsägare kan göra något bra tillsammans, både i ekonomiska och näringspolitiska frågor. Det sistnämnda är inte minst viktigt. Hur började engagemanget? Under åren på naturbruksgymnasiet blev jag invald i LRF:s lokalavdelning och så har det fortsatt. Är det någon speciell fråga som engagerar dig? Det är viktigt att lyfta fram ungdomarna i föreningarna. Dessutom tyckte jag redan från början att det var för lite skog i LRF, trots att de flesta jordbrukare också är skogsägare. Nu är jag med i LRF-ungdomens rikstäckande skogsgrupp. Medelåldern bland skogsägare är hög, är det då inte rimligt att också de förtroendevalda är äldre? Frågan är berättigad. Men jag tycker det finns flera skäl att släppa in ungdomarna, även om de inte äger skogen. Blandningen av olika kompetenser är viktig i sig. Det ger mycket mer dynamik i arbetet. Vi behöver äldre, ungdomar, kvinnor, utbor, åbor och invandrare för att få en bra och givande diskussion. Skog är långsiktigt, då känns det extra naturligt att ungdomarna är med och diskuterar framtidsfrågorna. Hur ska man locka yngre skogsägare? Det kan vara enkla saker som att ha arrangemang på helgen och tänka i nya former för skogsdagarna. Om det finns aktiviteter för barnen kan hela familjen följa med. Man kan ha virtuella stämmor på internet och kanske snabba omröstningar i olika frågor med hjälp av datorn i stället för den vanliga gången med motionsbehandling. Likväl klagar en del valberedningar över bristande ungdomsintresse. Problemet kan i stället vara att medelåldern i valberedningen är hög och att de saknar Fortsättning sid 8 7

Fortsättning: Karin vill ge de unga... duktutbud och olika mötesformer. Tiden med stora homogena grupper, som äldre mjölkproducenter, övergår i något mycket mer heterogent. PROFILEN kontaktytor till ungdomarna. I ungdomsgruppen hjälper vi gärna till att plocka fram namn genom vårt nätverk över hela landet. Vi ser oss själva som en plantskola. Är det inte upp till dagens ägare att släppa fram nästa generation? Det är lättare att bli en aktiv skogsägare om man växer in i det tidigt. Om skogsägandet är något som landar i knäet när man är 50 år och bor i Stockholm känns det främmande och är värre att hantera. Därför är det bra med tidigare generationsskiften, vilket nu också blivit skattemässigt fördelaktigare med den nya arvsskatten. Hur har du det själv? Vi är fyra syskon som alla är intresserade av skogen, var och en på sitt sätt. En god början är att vi inlett diskussionen. En annan bra sak är att det alltid varit öppet för oss att bli Karin Nolén arbetar med föryngring i dubbel bemärkelse. Hunden Fia deltar entusiastiskt i aktiviteterna. involverade i skogsbruket. Vi får testa olika saker på gården om våra argument är tillräckligt starka. Vad utmärker ungdomsgenerationen? En utmärkande egenskap är att ungdomarna har lättare att tänka nytt och är vana vid olika alternativ som ställs mot varandra, något vi ständigt möter på internet. Och bara för att man väljer en sak håller man inte fast vid den hela livet. Vad ska Norrskog och de andra föreningarna dra för slutsats av det? Det behövs ett brett pro- Håller de gamla idéerna om samverkan? Absolut. Tillsammans med frågor om näringspolitik och äganderätt är det en livsviktig grund för vår verksamhet. Men vi behöver kanske nya uttryckssätt. Vi är bra på vår historia om skogsbruksområden och Gunnar Hedlund, men sämre på att anpassa argumenten i nutid. Vilken är den finaste stunden i skogen? Ett älgpass i en vacker tallskog då solen lyser och hunden ger ståndsskall. Berätta något jaktminne... Första älgen var förstås spännande. Jag var i jakttornet tillsammans med pappa och vi hörde älgkon och kalven innan de kom ut på hygget och gick mot oss. Jag darrade av nervositet och fick gå ner på knä för att få stöd, men det gick bra. Rädda skogen Vem påstår att rotröta inte är något problem? Rotrötan har ökat med 23% de senaste 20 åren. Hur ser det ut om 20 år? När kylan avtar och temperaturen överstiger +5 C är det viktigt att behandla med Rotstop. Behandla alltid mot rotröta vid gallring. Lika viktigt är det att behandla vid slutavverkning för att undvika rotröta i framtida bestånd. 1983 2001 Rötfrekvensen hos gran i hela Sverige, mätt i brösthöjd, har från perioden 1983-92 till perioden 1993-2001 ökat från 6,4% till 7,9%. Detta är en ökning på 23%. Rötfrekvensen i stubbhöjd är ungefär dubbelt så hög som i brösthöjd. Fakta: Riksskogstaxeringen. Du riskerar att förlora 30 000 kronor/ha helt i onödan! Ju friskare bestånd du slutavverkar desto viktigare är det att behandla. Rotstops förmåga att förhindra spridningen är så hög som 95-99% vid praktisk användning. Rotstop finns också i mindre förpackning för manuell behandling. Läs mer på: www.interagroskog.se cloco.se BIOLOGISKT BEKÄMPNINGSMEDEL REG NR 4622 Eliselund 247 92 Södra Sandby Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 info@interagroskog.se www.interagroskog.se 8

Watch out for copies. Motorsåg MS 260 Stark proffssåg som passar både till gallring och avverkning. Lättstartad med ElastoStart Plus systemet E-matic system sparar både sågkedjeolja och pengar Verktygslöst tanklock, öppnas och stängs enkelt utan verktyg Ord. pris 6 290:- Nu 4 990:- Erbjudandet gäller t.o.m 2010-03-31. Nyhet! X-FIT skyddsbyxa och skogsjacka Designade funktionskläder för skogen. Fem lagers skyddsinlägg med stretch för minimal vikt och maximal rörlighet Yttertyg med stretch passar kvinnor och män lika bra och torkar blixtsnabbt med 3XDRY Tyg med orange signalfärg och 3M reflexer Dragkedjor för extra effektiv ventilation Förstärkningar i Keprotech på utsatta delar Pris skyddsbyxa 3 200:- Pris skogsjacka 2 900:- MS 260 Ljudtrycksnivå** 99 Ljudeffektnivå** 111. Vib. V/H***3,6/4,1 ** K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2,5 (db(a)) *** K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2m/s 2 STIHL världens mest köpta motorsågsmärke och ledande inom produktutveckling sedan 1926. Välkommen till våra specialister i den Servande Fackhandeln. De berättar gärna mer om STIHLs specialdesignade produktsortiment för dig som har skogen som arbetsplats. www.stihl.se 020-555 666 The leader gives it all.

UTBILDNING Nya krafttag ska lösa bristen på maskinförare Virket efterfrågas, frågan är hur det ska komma ut från skogen. Bristen på maskinförare håller på att bli akut. Nu engagerar sig skogsföretagen i utbildningen för att få fram fler förare. Text & foto: Pär Fornling Under vårens årsstämma förväntas SLA (skogens arbetsgivarorganisation) besluta om att subventionera praktikplatser hos entreprenadföretagen. Vi räknar med att det kostar kring 10 miljoner kronor om året, berättar förhandlingschef Björn Lothigius. Det är ett av flera beslut på samma tema. Björn Skogh, skogschef på Norrskog, leder ett nytt nationellt projekt för att komma tillrätta med kompetensförsörjningen av maskinförare. Behovet är långt större än de som examineras ut från skolorna. Nu måste vi engagera oss på bred front, konstaterar han. HOTEN KOMMER från flera håll: Lågt intresse för utbildningarna. Mindre årskullar. Brist på färdighetsträning. Stora pensionsavgångar bland förarna. De flesta nya förare utbildas via naturbruksgymnasierna. Visserligen lyckades skolorna bryta flera års utförsbacke kring sekelskiftet och ansökningarna till de skogliga utbildningarna började öka igen. Det finns undantag, men någon kö är det likväl inte om man ser på landet som helhet. I princip kommer alla som söker in, även om det är andra eller tredjehandsval. Det gör att alla inte är fullt motiverade att fullfölja och stanna i branschen. Det utbildas ungefär 300 elever om året. Det årliga behovet av nya förare beräknas vara 400 500 stycken. Dessutom ökar trycket på branschen. Skogforsk räknar med att det krävs ytterligare 2 000 maskinförare för att ta hand om bioenergin! BRISTEN KAN förvärras genom att ålderskullarna sjunker. Det blir helt enkelt färre gymnasieelever totalt sett. Om vi inte gör någonting, utan bara behåller vår marknadsandel, kommer antalet elever per automatik att minska med 30 40 procent om några år, konstaterar Björn Skogh. Om vi å andra sidan lyckas öka skogens andel med en halv procent av elevkullarna klarar vi rekryteringen. Därför är marknadsföring en viktig del i projektet. Vi måste jobba med imagen och visa unga människor vad det handlar om. 80 70 60 50 40 30 Vi måste jobba med imagen och visa unga människor vad det handlar om. Sysselsättningen efter skogsutbildning 2006 (procent) DET HANDLAR också om att höja nivån på den praktiskt inriktade delen av utbildningarna. Efter tre år på gymnasiet är man inte färdigutbildad. Det gör att många ungdomar tappar självförtroende när de kommer ut i verkligheten. Och företagarna, med dyra maskiner, behöver förare som kan köra med full kapacitet, konstaterar Lars-Göran Göransson, ordförande i SMF (Skogsmaskinföretagarna). Arbete inom skogsbranschen Arbete i annan bransch 20 Militärtjänst 10 Studier Arbetslös/sjukskriven 0 0 1 2 3 Antal år efter examen Några år efter utbildningen arbetar ungefär tre fjärdedelar av eleverna i skogsbranschen. Undersökningen gäller fyra naturbruksgymnasier i norr; Kalix, Burträsk, Skedom och Åsbygden. Björn Lothigius, SLA, Skogs och Lantarbetsgivarförbundet. Björn Skogh berättar om hur företagen och naturbruksgymnasierna närmar sig varandra. Han berättar att motsvarande utbildning i Finland har 900 timmars praktik. Det är minst fem gånger mer än de svenska eleverna. Det heter också att dagens gymnasieskola är yrkesförberedande. Efter nästa gymnasiereform, år 2011, talas i stället om att skolorna ger yrkesutbildning. Det innebär att praktiken ökar på bekostnad av teoretiska kärn ämnen. KVALITETEN på praktiken skiftar över landet. Ibland är det svårt att ordna bra praktik ute på arbetsplatserna. Eleverna ska ha 15 veckors Arbetsplatsförlagd utbildning (APU). En färsk enkät visar att elverna i genomsnitt får åtta veckors maskin-apu. En del skolor är mycket bättre än genomsnittet, vilket också betyder att andra ligger under. Man lyckas helt enkelt inte ordna praktik på arbetsplatserna, utan eleverna får köra på skolan. Därför planerar skogsföretagen att via SLA bidra med 5 000 kronor per elev och vecka till företag som låter eleverna praktisera. På så sätt får ungdomarna träna sig ute i verkligheten i skarpt läge, konstaterar Björn Lothigius. 10

Råden på plats i norr Naturbruksgymnasierna i norr har redan yrkesråd. I exempelvis rådet för skolan i Burträsk finns representanter för Holmen, Norra Skogsägarna, Sveaskog, SMF (Skogsmaskinföretagarna) och SCA. Rådet har en egen budget och engagerar sig i allt från praktikplatser till lokal marknadsföring. Målet är att få råd i anslutning till landets alla 19 skolor, säger Björn Skogh. NÄRHETEN till verkligheten och näringslivet är en grön tråd i det treåriga projektet om kompetensförsörjning. I anslutning till skolorna vill vi bilda ett yrkesråd som jobbar med att stödja verksamheten. Där ingår folk från skogsföretagen som kan arbeta med praktikplatserna, engagera sig i rekryteringen till skolorna och liknande saker. Även om det finns undantag (som framgår av artikeln här bredvid) rekryteras i princip inga kvinnor som maskin förare. Det finns heller inga förare med invandrarbakgrund. Vi nyttjar bara halva den möjliga rekryteringspotentialen. Det är inte bra, men visar också en potential att bli bättre, säger Björn Skogh. EN GRUNDLÄGGANDE fråga är förstås om det är ett attraktivt jobb. Många entreprenörer vittnar om att hela branschen är pressad av skogsföretagen. Flera företagare vi talat med berättar också, lite nostalgiskt, om hur de förr brukade rekrytera bondpojkar som var vana att arbeta ensamma och uthålligt i skogen. Nu finns andra krav på ett socialt liv och även en maskinförare behöver ibland hinna hem och hämta på dagis. Här har branschen en del att göra. Mycket kan nog bli bättre, men jobbet har också många fördelar för den som gillar att arbeta självständigt, ta egna beslut och vistas i naturen. I grunden tycker jag det här är bra arbeten, med en mix mellan natur och teknik som bör kunna locka många ungdomar, säger Björn Skogh. Moa Axelsson rattar reglagen under överinseende av Nils- Ragnar Samuelsson. Moa är framtidens förare 11

Mer praktik välkomnas UTBILDNING Moa Axelsson gör sig redo för att fylla ut en av platserna i skogsmaskinerna. Hon tycker det är bra att framtidens skola blir mer yrkesinriktad. Av Pär Fornling Vi träffar Moa på Ryssby naturbruksgymnasium mellan Alvesta och Ljungby. Det är en av fåtalet friskolor som är öppen för elever från hela landet. tänkte söka den skogliga utbildningen. Av de återstående funderade majoriteten på att göra det, berättar Peter Nyman, som ansvarar för skogsutbildningen med totalt nio lärare. VID EN FÖRSTA anblick finns här inget som antyder den hotande bristen på förare. Det är full aktivitet i skogen. Läraren Nils-Ragnar Samuelsson spanar ut över hygget och talar flitigt i kommunikationsradion för att instruera eleverna i maskinerna. Dagen innan besöket skrevs kontrakt för att köpa en helt ny skotare, Valmet TX. Det tycks med andra ord gå bra för skolan, något som bekräftas av vd Kjell- Göran Åkesson. Egentligen har vi 24 platser på skogsutbildningen, men i höstas tog vi in 26 elever. Intresset går lite i vågor över åren. Talar man om skogen som en framtidsbransch påverkar det positivt, medan vi hade en dipp under Gudrun då det skrevs mycket negativt om skog. ETT LYCKAT drag i marknadsföringen av skolan är sommarkurser där potentiella elever inbjuds att testa skolan. De betalar en knapp tusenlapp för fyra dagar med logi och mat. Det är fullmatade dagar då deltagarna får sitta i en skogsmaskin, prova röjsågen, gå på viltsafari och fiska kräftor. Senast hade vi 28 elever från årskurs åtta. När vi frågade dem sade hälften att de 12 Vd Kjell-Göran Åkesson. Nils-Ragnar Samuelsson lär eleverna köra skogsmaskin. Peter Nyman, ansvarig lärare för skogsutbildningen. EN AV ELEVERNA som sökt sig till Ryssby är Moa Axelsson. Det finns flera olika sorters utbildningar här. Min syster gick turistlinjen. På så sätt fick jag upp ögonen för den här skolan. Turism är däremot inget för mig. Jag gillar skogen och naturen. Vi bor på en lantgård i Agunnaryd. Jag hjälper till en del i skogen och ägnar gärna fritiden åt att jaga. Det finns alltid något att göra när man bor på det sättet, berättar Moa. Dessutom har hennes pappa ett entreprenadföretag med skogsmaskiner. Det ligger förstås nära att börja där efter skolan, men Moa säger bestämt att hon helst vill testa något annat i första hand. I UTBILDNINGEN finns 15 veckors praktik, eller arbetsplatsförlagd utbildning (APU), som det formellt heter. För många leder det vidare till fast arbete. En del väljer att läsa vidare till Skogsmästare i Skinnskatteberg. Man kan också studera till jägmästare efter Ryssby, men det kräver ett annat linjeval från början. (Naturvetenskap med skoglig inriktning). Jag är helt inställd på att börja jobba direkt efter skolan, säger Moa. Hon gillar att jobba praktiskt och skulle gärna ha mer tid i maskinerna. Och det är precis vad som är på gång när gymnasieskolan reformeras år 2011. Förändringen innebär att antalet kärnämnen minskar från 750 till 600 poäng (=timmar) och den mer praktiskt inriktade utbildningen ökar i motsvarande grad. I samma veva förändras kraven till Skogsmästarskolan då det gäller naturkunskap, matte och samhälls- Intresset går lite i vågor över åren. kunskap. Det är viktigt att naturbruksgymnasierna hänger med och erbjuder kurser för de som vill läsa vidare, konstaterar Eric Sundstedt, studierektor på Skinnskatteberg. Normalt läser eleverna 2 500 poäng. Genom förändringen måste den som vill läsa vidare komplettera med ytterligare 200 poäng för att bli behörig, konstaterar Kjell-Göran Åkesson. Han tycker i grunden det är en bra förändring. Eleverna efterfrågar mer praktiskt arbete och entreprenadföretagen efterlyser erfarna förare. BRISTEN PÅ yrkeserfarenhet är i dag en bromskloss. En helt annan hämsko är bristen på yrkeslärare. Det är ont om folk med formell lärarutbildning. Den som exempelvis är skogsmästare och kompletterar med pedagogisk utbildning bör ha en god framtid, konstaterar Peter Nyman. Ryssby fyller platserna på den skogliga utbildningen med råge. I princip får alla som söker plats eftersom man brukar kunna tänja lite på antalet platser.

på skolan Naturbruksgymnasierna oftast regionala De flesta naturbruksgymnasier är regionala. Därutöver finns några friskolor dit elever från hela landet kan söka. Ryssby skola ägs av landstinget. Verksamheten ska gå runt, men behöver inte lämna ifrån sig någon vinst. Alla överskott återinvesteras i skolorna. Skolorna finansieras med statliga bidrag per elev. Skogsutbildningen, med tunga maskiner, tillhör de dyraste och ger ungefär 160 000 kronor per elev och år. För exempelvis hotell och restaurang är bidraget 100 000 kronor per elev. Naturbruksgymnasierna är internat. I exempelvis Ryssby kostar boende+mat drygt 2 500 kronor i månaden. Fakta om landets skolor finns på www.naturbruk.se Så är det runt om i landet. Alla som vill kommer in. Många rektorer skulle gärna vilja ha konkurrens om platserna. I RASTKOJAN, ute vid avverkningen, pekar Nils-Ragnar Samuelsson på ett helt annat problem. Det gäller för entreprenadföretagen att behålla ungdomarna. Flera maskinförare hoppar av till den gula sidan efter några år och kör grävmaskin. Många finner det svårt att Moa Axelsson och Peter Nyman diskuterar utbildningen. Budskapet från Moa är att hon vill ha mer körning och annan praktik. kombinera ett socialt liv med ensamt arbete, långt hemifrån och med oregelbundna tider. Då är det inte lätt att hinna hämta barnen på dagis och få tid för det vanliga familjelivet. Här har branschen en utmaning, säger Nils Ragnar Samuelsson. Moa Axelsson lyssnar, men låter sig inte avskräckas. Jag gillar att vara ute och göra praktiska saker. Det innebär mycket jobb, men också en frihet jag tycker är värdefull. Vi producerar över 85% av våra täckrotsplantor i öppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vi mer om våra öppna odlingssystem. 13

Missa inte avdragen EKONOMI Inför deklarationen är det alltid viktigt att ha koll på detaljerna. Här kommer några nyheter och generella tips att tänka på. 1) DRA AV DIREKT. Direktavdrag för inventarier har höjts. Enligt de nya reglerna gäller att beloppsgränsen för inventarier av mindre värde kan vara upp till ett halvt prisbasbelopp och den gränsen gäller för alla företag, oavsett storlek. Det innebär att för beskattningsåret 2009 är inköp under 21 400 kronor exklusive moms direkt avdragsgilla. Tidigare var gränsen för inventarier av mindre värde 5 000 kronor för mindre företag. 2) HÖJT SCHABLONAVDRAG VID UTHYRNING. Du som hyr ut din privatbostad (villa, lägenhet eller fritidshus) eller hyresrätt, ska redovisa det under inkomst av kapital, och får numera göra ett schablonavdrag med 12 000 kronor samt 20 procent av hyresintäkten om det är ett småhus som hyrs ut. 3) TID FÖR ROT-AVDRAG. Kom ihåg att söka ROT-avdrag i tid. Eftersom fakturamodellen införts under löpande kalenderår finns det en övergångsbestämmelse för dig som själv har betalat hela arbetskostnaden till utföraren. Observera att sista datum för att själv ansöka om skattereduktion är ordinarie inlämningsdatum för deklarationen, med andra ord den 3:e maj. Även om du har anstånd att lämna deklarationen senare så gäller det inte för ROT-avdragsansökan. 4) PLANERA FÖR ROT-AVDRAG. Skattereduktionen för ROT-avdrag kan göras mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift, minskat med den skattereduktion som du erhåller för arbetsinkomster, allmän pensionsavgift och underskott av kapital. Du måste alltså ha betalt tillräckligt med skatt för att kunna utnyttja ROT-avdraget fullt ut. 5) VÅRDA KAPITALUNDERLAGET. Tänk på att vårda ditt kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond. Tyvärr är inte längre den gamla N6- blanketten en ordinarie blankett. 14 Har huset renoverats under året kan det vara läge för ROT-avdrag. Det gör att risken finns att man glömmer att beräkna och redovisa kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond. Gör inte det misstaget. Det kan stå dig dyrt. 6) BOSKILLNAD PRIVAT OCH FÖRETAGET. Kostnader som hör till både den privata och näringsmässiga sfären kräver lite eftertanke. Ofta bokförs samtliga kostnader för exempelvis elström och telefon och dras av i räkenskaperna. Om näringsverksamheten är momspliktig, vilket skogsbruk är, bokförs även momsen. I dessa fall ska värdet av den privata förbrukningen tas upp som intäkt och även utgående moms redovisas. Om den näringsmässiga andelen av en kostnad är liten är det istället vanligt att göra avdrag för en skälig kostnad direkt i deklarationen på baksidan av NE-blanketten. Glöm då inte att även ta upp den avdragsgilla momsen i deklarationen. 7) RÄTT TID FÖR PENGAR TILL SKOGSKONTOT. Insättning på skogskonto skall i normalfallet inte ske förrän när man gör deklarationen. Det är först då man ser hur stor insättningen ska vara och dessutom är det fördelaktigt att ha pengarna på ett vanligt bankkonto knutet till näringen över årsskiftet eftersom beloppet då får värderas till hela sitt värde när man beräknar kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond. Ett skogskonto får bara tas upp till halva dess värde. Kom ihåg att kvittot på skogskontoinsättningen ska bifogas deklarationen och att insättningen ska göras senast den dag då deklarationen ska vara inlämnad. Om du har anstånd med deklarationen kan du också göra skogskontoinsättningen fram till detta senare datum. 8) HÅLL TIDEN. Årets ordinarie inlämningsdag för din deklaration är den 3:e maj. 9) ARKIVERA. Bokföringen, kvitton och andra verifikationer ska sparas i minst tio år. Tomas Karlsson LRF Konsult tomas.karlsson@konsult.lrf.se

Copyright 2010 Jonsered. All rights reserved. PRODUKTER MED PERSONLIGHET www.jonsered.se

SKOGSGÅRDEN Bättre dialog ger färre konflikter med renägare Gården ligger i ett område med gruvor, renar och malmprospektering. Nu är dessutom vindkraften på gång. Det verkar upplagt för konflikter, men Oskar Sjölund talar om lokal samverkan för bygdens bästa. Text och foto: Matts Bildström Oskar, ännu inte fyllda 40, köpte redan som 22-åring en skogsgård i hembyn Svedjan. Därefter har det blivit flera fastighetsaffärer med Sveaskog och andra säljare. Gården har växt till 280 hektar väl arronderade marker. Trots ett arbete för Malå kommun som studie- och yrkesvägledare är han mycket aktiv i den egna skogen. Vi gjorde sällskap med honom en vinterdag för att följa arbetet och tala om framtidsfrågor för skogen och Norra Skogsägarna, där han är en aktiv medlem. DET MÄRKS omedelbart att färdigheterna från tiden som manuell huggare i gamla Assi Domän satt sina spår. Det går rasande snabbt! Den lilla Stilsågen varvar hysteriskt och det är precision i fällningen. Stammarna ligger där de ska och jobbet med lyftkrokarna blir minimalt. Det behövs inte många dagar med motorsågen innan det blir dags att skota ut virket med en blå Valmet 505 jordbrukartraktor och en Nokka timmervagn. Gallringarna kräver knappt några stick- och basvägar med min lilla traktor. Det resulterar i många bonusträd per hektar i jämförelse med de områden där jag lejt bort gallringarna, maskingallrat och skotat med normalstora skogsmaskiner. Dessutom blir markskadorna minimala. Men tiden räcker inte till för att gallra allt manuellt. NÄRMSTA GRANNEN är en barnfamilj där mannen är en aktiv renägande same. Och en del av Oskars skogsmark ligger inom Malå Skogssamebys året-runtbetesmarker. Ofta talas om skogsnäring och renar som problem, men Oskar vänder på frågeställningen. I Malå finns dussinet familjer som försörjer sig på rennäringen. Det genererar många lokala arbetstillfällen. Inom samebyns året-runt marker har vi inga egentliga problem med samråden. Men när renarna under hösten passerar lappmarksgränsen på sin väg mot vinterbeteslandet närmare kusten tycks det genast bli svårare. Det beror främst på att man saknar kunskap och insyn i varandras näringar trots att bägge parter nyttjar marken. Den insynen måste ökas. Oskar tror att någon form av bättre samråd och dialog är den enda vägen i dagsläget. HAN ÄR MED i ett projekt (Georanges) som handlar om markanvändning. Syftet är att Efter morgonens arbete med motorsågen är det dags för en paus. Inom kort brinner en värmande brasa... utveckla metoder för nya former av samråd. Målet är att hitta lösningar där olika intressen inte bara accepterar varandra utan även bidrar till varandras utveckling. I norr har vi en utmaning med den negativa befolkningsutvecklingen. Då måste vi kunna samsas med andra markanvändare eftersom det i förlängningen alltid handlar om de arbetstillfällen som vi så väl behöver. På så sätt behöver vi varandra. DET HANDLAR främst om rennäringen, gruv och prospekteringsindustrin. Och nu är vindkraften på gång. Kan vi inte föra en dialog på lokalplanet med de berörda kan det snabbt bli störningar som i förlängningen påverkar den lokala infrastrukturen negativt, säger Oskar. Över trädtopparna skymtar ett vindkraftverk och fler är på gång. En storskalig vindkraftsetablering planeras i bygden. Det kräver engagemang även om man inte själv är direkt berörd säger Oskar. Bygden har mycket att vinna om man får chans att föra en dialog med exploatören vid planering av vägar i området, kraftledningsgator och bygdemedel för lokal utveckling. EN HEL DEL AV dagens virkesskörd blir egen ved. Hanteringen underlättas av en vedmaskin han köpt tillsammans med ett par grannar. Med räkneverket håller han koll på dagens arbete....och det är tid för en kopp kaffe. Oskar berättar om skogen och fågeljakten, till vilken det börjar bli dags att skaffa en ny setter. Han har dessutom anskaffat ett mindre sågverk, Bamsesågen, kedjesågverk. Sågen är ett bra sätt att hantera de vindfällen som gav för liten volym för att säljas och virke behöver man alltid. DESSUTOM öppnar sågen andra möjligheter om det en dag skulle krävas menar Oskar. Hemma på gården har han byggt ett enkelt men lätt åtkomligt såghus med tak, golv och belysning för sågen. Det är viktigt att den alltid är lätt tillgänglig. Under vinterhalvåret när djup snö och mörker ofta omöjliggör skogsvård ute i terrängen finns det möjligheter och tid att såga tidigare avverkat virke anser Oskar. De näringspolitiska frågorna är en viktig del i Norra Skogsägarnas verksamhet, där Oskar är ordförande i Norsjö/Malå SBO och starkt engagerad i föreningens frågor. Vi måste aktivt visa den enskilde skogsägaren att vi finns och klargöra föreningens syften. Skogsägarrörelsen är och ska vara en motpol mot en industri som eftersträvar ett så lågt virkespris som möjligt. Vi måste synas på det lokala markplanet och förklara att våra sågverks enda syfte är att säkerställa en hög prisnivå på virket. HAN TALAR OFTA om känslan med den egna skogen. En skog handlar inte bara om produktion och virke. Jag vill, och har råd att spara det lite udda för att få variation i skogen. Han berättar om de gamla rävtängerna som finns på hans marker och vet vem som använde dem. Oskar berättar om och visar hur bra det växer på den gamla kolplatsen och hur han tar tillvara dungar med kraftig underväxt för det vilda. 16

Takterna från huggartiden sitter i, här går det undan. 17

NÄRINGSPOLITIK Lyft fram skogens möjligheter När jag skriver det här håller alla som bäst på att analysera vad som gick snett på den stora klimatkonferensen i Köpenhamn. Varför den misslyckades och hur världen nu ska komma vidare utan att tappa tempo i klimatarbetet. Det enda som man lyckades enas om var skogsrelaterat. Det som kallas REDD (Reducing Emissions from Deforestation and forest Degradation). Jag vill inte påstå att jag hittat nån lösning som ingen annan har. Men jag har tidigare i mitt liv deltagit i rätt stora förhandlingar. Det är människor som förhandlar. Människor av kött och blod som du och jag. Man vill ha något positivt att komma hem med. Att bara tala om allt som vi inte kan fortsätta göra funkar inte. Ingen politiker blir omvald på det. Jag tror man lyckades enas om REDD i Köpenhamn för att det har en positiv komponent i sig. Det handlar om att stoppa avskogningen för att hjälpa fattiga människor till en bättre utkomst. Fattigdomsbekämpning helt enkelt, till och med ganska konkret sådan. Därför kanske vi borde vända på alltihopa och i stället för att tala om vad vi inte ska göra för att förstöra klimatet så ska vi tala om vad vi ska göra för att rädda klimatet. Och där kommer skogen tillbaka. För vad är det vi ska leva av om vi ska leva klimatsmart? Skogen och jorden. Något annat förnybart har vi inte. Klimatmötet i Köpenhamn nådde inte ända fram, men REDD med skogliga inslag blev ett konkret resultat. Alltså borde vi i stället satsa på att visa alla möjligheter som finns med ökad tillväxt och ett aktivt skogsbruk. Alla nya produkter som vi kan få fram av skogen. Och hur vi kan få olika former av energi av skogs råvara, både i första ledet och i senare återvinningsled. Jag tycker också vi ska skydda skog och bevara arter och naturtyper. Det ska vi göra just för att bevara arter och naturtyper. När man hävdar att vi ska skydda skog för klimatnyttan då är man helt fel ute. Klimatnyttan av skog är aktivt brukande, där vi nyttjar produkterna klimatsmart. Kanske nästa globala förhandlingsämne? Ur kalendern 19 januari : Norra Skogsägarnas stämma i Örnsköldsvik. 4 5 februari: Nordiska skogsägarnas presidiemöte i Oslo. Februari mars: Skogforsks utvecklingskonferenser i fyra olika städer. Mars: Regeringen lägger proposition om genomförandet av EU:s direktiv om hållbarhets - kriterier för biobränslen med möjliga konsekvenser för skogsbruket. Mars: Regeringen lägger miljömålsproposition. Mars: Sista månaden alliansregeringen kan lägga förslag för riksdagsbehandling före valet. 15 april: Skogsstyrelsen ordnar nationell konferens. Vecka 16, april: Skogsnäringsveckan i Stockholm med många intressanta seminarier och aktiviteter. 4 5 maj: CEPF, vår Europeiska skogsägareorganisation där Christer Segerstéen är ordförande, har stämma i Tjeckien. Linda Hedlund LRF Skogsägarna Läs tidigare nummer på www.atl.nu/skog Två tidningar samma sida 18

MARKNAD Södra tror på byggandet nytt jättesågverk i Värö Södra ligger i startgroparna för ett nytt jättesågverk i Värö. Vd Peter Nilsson är optimist om marknads läget och räknar med att byggandet lyfter. Text & foto: Pär Fornling Peter Nilsson är vd för Södra Timber. Vi träffar honom samma dag som processen med miljötillstånd för den nya sågen inleds. Ett avgörande beslut kommer innan sommaren, men i princip är allt klart. Om inget oväntat dyker upp byggs en av landets största sågar i Värö. KAPACITETEN blir 750 000 kubikmeter sågad vara, vilket motsvarar 1,5 miljoner kubikmeter (fub) sågtimmer. Det är ungefär dubbelt så mycket som föreningens såg i Mönsterås och precis i samma klass som den nya sågen Holmen börjat bygga i Norrköping. Därmed hamnar landets två största sågar ungefär på samma breddgrad, en på östkusten och en på västkusten med bara 30 mils avstånd från varandra. En fråga är förstås hur råvaran ska räcka? Vi ser ingen stor dramatik i det här. Om vi behåller våra marknadsandelar räcker volymerna, säger Peter Nilsson. Det underlättas också av några andra faktorer: De längre transporterna kompenseras av att man i praktiken också transporterar flis till massabruket (40 procent av en sågstock blir råvara till massa). Den nya sågen kommer att såga både tall och gran. I dag kör Värö bara gran. Volymerna ökas genom att såga klenare dimensioner (i dag går gränsen vid 20 centimeter i diameter). VINSTEN ÄR förstås att effektiviteten blir bättre. Dagens takt på 60 70 meter i timmen kan mer än fördubblas. Därmed ökar vår betalningsförmåga till glädje för skogsägarna, konstaterar Peter Nilsson. Om exempelvis produktionskostnaden kan sänkas med 20 procent motsvarar det 50 kronor per kubikmeter. I den andra vågskålen finns kostnaden för bygget som beräknas bli kring en miljard kronor. En lite ovanlig lösningen är att Södra planerar att bygga en helt ny såg bredvid den gamla. Allt som återanvänds är lagerbyggnader, kontor och torkar. Det innebär att man kan få en successiv övergång från den nya till den gamla sågen utan driftsuppehåll. FÖRUTSÄTTNINGEN är förstås att maskineriet fungerar. Erfarenheten från andra nya sågar, inte minst Mönsterås, är att det tar tid att komma igång. Då det gäller Mönsterås underskattade vi tiden det tog att börja från noll och bygga upp kompetensen. På Värö har vi redan erfaren personal på plats, framhåller Peter Nilsson. De flesta av Södras tio sågar På andra håll i företaget görs både grundmålade träpaneler producerar kring 100 000 kubikmeter och kan därmed tyckas vara orationella i det här nya perspektivet, men Peter Nilsson håller inte riktigt med. För oss handlar det om att anpassa produktionen till lämpliga enheter. De stora, lite enklare volymprodukterna, passar bra i storsågarna. Mer avancerade produkter, i mindre serier, flyttar vi till de andra anläggningarna. HISTORISKT har det varit svårt att nå önskvärd lönsamhet för Södras sågverk. Nu har något hänt. Koncernens interna avkastningskrav är 10 procent på sysselsatt kapital och där har sågverken legat länge, frånsett första halvåret 2009. Under andra halvåret 2009 låg man rätt igen och Peter Nilsson är optimistisk inför framtiden. Stora möjligheter i småhus Under vintern har Trivselhus införlivats i Södra Timber, efter köpet förra året. Därmed är man långt fram i förädlingen av trävaror. Vi tror på trä och ett ökat byggande i trä. Peter Nilsson har en gedigen erfarenhet av sågverk. Han föddes in i branschen i Västergötland, där familjen ägde ett sågverk. Via AssiDomän och SCA kom han till Geijerträ som köptes av Södra år 2002. Vi tror på trä och ett ökat byggande i trä. Här är några hörnstolpar i hans analys av marknaden: I Sverige finns fyra miljoner hus. Om de varar i 100 år behövs 40 000 nya hus om året. De nivåerna nåddes knappt under toppåren för byggandet. USA har ett behov av 1,5 miljoner nya bostäder om året och ligger bara på en tredjedel av den takten. Med andra ord ackumuleras byggbehovet. Kina är på gång och suger framför allt upp virke från Ryssland. Både Kina och Indien är två väldiga, växande, marknader. Flera viktiga länder har problem med råvara. Kanada är drabbat av insekter medan länder som Tyskland och Österrike har svårt att få fram tillräckliga volymer. Det här, tillsammans med att vi utvecklar produkterna och produktionen, gör att det ser bra ut inför framtiden. och en avancerad byggregel som är formstabil och förenklar installationer. Det blir inte några jättevolymer. Trivselhus kanske kan förbruka en procent av våra sågade trävaror, men det är ändå viktigt att vara med i förädlingen och utveckla träprodukterna, säger Peter Nilsson, vd för Södra Timber. Då det gäller hustillverkningen tror han det finns en jättemarknad i att göra ännu mer energieffektiva småhus. Ett utvecklingsspår för trävarorna är nya limmade produkter, inte bara avancerat limträ utan också enklare reglar och väggkonstruktioner. 20