Är du anhörig eller vän till någon som är beroende av droger?

Relevanta dokument
Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem

Stöd till anhöriga och närstående

Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

LÄRDOMAR OCH ERFARENHETER FRÅN TRESTAD2 SATSNINGEN MOT CANNABIS I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ

Anhörigcenter. Centrum och Majorna-Linné. Anhörigcenter. Höstprogram September december

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört

Standard, handläggare

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Standard, handläggare

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

De små gesternas betydelse

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

Min forskning handlar om:

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson

Stöd till dig som är anhörig

Vårt sätt att bedriva familjevård

Standard, handläggare

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Feedback Oriented Dialogical Family Therapy

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON

Mini Maria Centrum Göteborg

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

självhjälp vid spelproblem

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Därför behövs familjehem

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem

1

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Till dig som bor i familjehem

Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

Kvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Lärarhandledning. Hilda och årets kalas Författare: Christina Lindström. Rekommenderas för fsk åk 3

Öppenvård, handläggare

Välkommen till kurator

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

BÖCKER hemma hos oss

1,1 miljard kronor i omsättning

Kvalitetsindex. Rapport Kulabodan. Standard

Schizofreniförbundet

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN OCH UNGDOMAR

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Doulan fick mig att våga föda igen

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Standard, handläggare

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Kvalitetsindex. Utvecklingshemmet Ringgården. Rapport

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen (Ifo)

Sammanfattning Tema A 3:3

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

"Siri och ishavspiraterna"

Standard, handläggare

IOGT-NTO:s FOLKHÖGSKOLOR

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

En drogfri miljö. Drogpolicy

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Ungas möte med socialtjänsten

Rapport: Inställning till flyktingmottagande

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

Hälsolots finns också på Facebook och Instagram!

Det handlar om närhet..

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Hälsolots finns också på Facebook och Instagram!

Öppenvård, handläggare

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

Varför är jag inte normal!?

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Transkript:

Behandlingsgruppen för drogproblem Är du anhörig eller vän till någon som är beroende av droger? www.goteborg.se

Är du anhörig eller vän till någon som är beroende av droger? Vänd dig till Behandlingsgruppen om du oroar dig för att någon i din närhet tar droger. Du kan få hjälp för egen del och du kan få hjälp att stötta personen som du oroar dig för. Här kan du få svar på frågor eller prata med andra i en liknande situation. Du kan komma för enskilda samtal eller delta i en grupp tillsammans med andra anhöriga. Besöken är avgiftsfria. Välkommen att kontakta oss. Vi finns på tre platser i staden: Centrum-väster Södra Allégatan 1 031-367 92 92 behandlingsgruppen.centrum-vaster.for.drogproblem@ www.goteborg.se/behandlingsgruppencentrumvaster Hisingen Vågmästaregatan 1b 031-367 93 13 behandlingsgruppen.hisingen.for.drogproblem@ www.goteborg.se/behandlingsgruppenhisingen Nordost Gamlestadsvägen 3b 031-367 92 80 behandlingsgruppen.nordost.for.drogproblem@ www.goteborg.se/behandlingsgruppennordost

Röster från anhöriga som sökt hjälp hos Behandlingsgruppen Ni ville alltid höra hur det gick för honom och ni dömde inte Vi kom hit för att vi behövde prata av oss. Vi kände oss förtvivlade och misslyckade och ville få råd om hur vi skulle förhålla oss till att vi har en son som har problem med missbruk. Snart insåg vi att samtalen med er avlastade våra skuldkänslor. Vi kände oss lättare när vi gick ut härifrån än när vi kom. Ni lyfte det positiva vi gjorde och fick oss att känna oss starkare. Och ni var alltid så positiva till honom som person. Ni kunde se hans framsteg och påminna oss om att han är en ganska bra person mitt uppe i allt det andra. Ni ville alltid höra hur det gick för honom och ni dömde inte. Ni visade ett genuint intresse för honom. Innan vi kom hit ville vi aldrig berätta om honom för andra. Nu känns det naturligt att göra det. Vi hade inte så stora förväntningar när vi kom hit. Vi tänkte att vi kanske kunde få några konkreta råd och så där. Vi blev överraskade att vi fick så stor hjälp med oss själva; hur vi ser på oss själva och hur vi ser på varandra. Det har verkligen stärkt vår sammanhållning. När vi har gått härifrån har vi känt att vi kanske inte är helt fel ute. Vi jobbar mer med varandra än mot varandra nu och kan uppskatta varandras olikheter. Det var drygt tre år sedan vi kom hit för första gången. Vi frågar oss varför vi inte gick hit tidigare. Här blev vi synliga som människor och inte bara som föräldrar till ett problembarn. // Andreas föräldrar

Röster från anhöriga som sökt hjälp hos Behandlingsgruppen Ni gav oss tillbaka tron på familjen Vi sökte desperat efter någonstans att få hjälp. Vi behövde hjälp att förstå den här världen med missbruk och kriminalitet och allt vad det innebär. Vår son hade börjat ta avstånd från oss och från sina syskon. Vi förstod inte vad som hände. Det blev fullständigt kaos för oss när han sa att hans kontakter i den kriminella världen var hans familj inte vi. Så vår första tid här handlade mycket om vår familj och hur vi skulle hantera alla konflikter som uppstod på grund av hans missbruk. Vi var så upprörda, men här fick vi hjälp att formulera våra känslor vettigt och sansat. Att sätta ord på det som händer är nödvändigt för alla. Hur ska man annars komma vidare? Ni förklarade att det är en väldigt lång process att sluta missbruka och att det tar tid att ta sig igenom krisen. Det har vi haft med oss. Alla möten vi har haft har varit guld värda. De har hjälpt oss att hålla modet uppe, även om det händer att vi frågar oss om han någonsin kommer levande ur det här. Ni gav oss tillbaka tron på familjen. Att vi var viktiga för vår son. Innan vi kom hit hade vi hört att det enda vi kunde göra var att sparka ut honom och byta lås. Ni gav oss tron på att vi hade betydelse och att vi kunde göra något. Ni hjälpte oss att få perspektiv på vår konstiga tillvaro, att härda ut och att vara ett stöd för vår son. Era röster och ert stöd har funnits med oss hela tiden även mellan gångerna vi har träffats. Det var också bra att ni var två som kom med olika infallsvinklar och plockade upp olika trådar i samtalet. // Robins föräldrar

Om berättelserna i broschyren De två berättelserna bygger på intervjuer med föräldrapar som fått hjälp på en av Behandlingsgruppens mottagningar. Intervjumaterialet samlades in hösten 2015 och är redigerat och ändrat så att personerna inte ska gå att känna igen. Intervjuformen kallas samforskningssamtal och innebär att en intervjuare ställer frågor för att ta reda på vad som varit till hjälp. Behandlaren eller behandlarna och de berörda intervjuas samtidigt. Metoden används för att utvärdera och kvalitetssäkra arbete inom vård och behandling och kan bland annat användas för att mäta relationers effekt. Kontakta Birgitta Andersson-Rexmo, Agneta Bergsten eller Christina Wall på Behandlingsgruppen om du vill veta mer om metoden. Göteborgs Stad Grafiska gruppen 160518-005-130 Tryck: xxx Augusti 2016 www.goteborg.se