KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

Öckerö 2016-02-01 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Tid och plats Barn- och utbildningsnämnden Onsdag 10 februari 2016 kl 8.30 i Öckerösalen, kommunhuset Öckerö Förmöte: Öckeröalliansen träffas kl 7.45 i Öckerösalen Oppositionen träffas kl 7.50 i Klätten ÄRENDEN 1. Val av justerare Förslag: Birgitta Abrahamsson Annchristin Pinola, Sofia Hansson *2. Remiss: Handlingsplan för kommunövergripande jämställdhetsarbete. Dnr 119/15 Bilaga *3. Remiss: Trafiksäkerhetsplan för Öckerö kommun. Dnr 8/16 Bilaga *4. Bokslut och verksamhetsberättelse 2015. Dnr 10/15 Bilaga 5. Granskning av projektstyrning Framtida skollokaler. Dnr 11/16 6. Information a. Besök: 7-9 samt förberedelseklass b. Lägesrapport människor på flykt c. Beslut Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 1510-15 (dnr 99/14) d. Anmälan om skolsituation för elev vid Bergagårdsskolan e. Verksamhetsplan f. Yttrande till Arbetsmiljöverket g. Framtida skollokaler h. Förskoleplanering i. Incidentrapportering (dnr 6/15) j. Balanslista Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 7. Redovisning av delegationsbeslut. Dnr 1/15 Medtages i pärm 8. Övriga frågor * Närvarorätt för anmälda personalföreträdare Robertho Settergren Ordförande Anna Corneliusson Sekreterare

Öckerö 2016-02-02 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Patrik Finn Ärende: Remiss rörande handlingsplan för kommunövergripande jämställdhetsarbete Diarienummer: 0119/15 Svar på remiss rörande handlingsplan för kommunövergripande jämställdhetsarbete Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden lämnar nedanstående remissvar rörande handlingsplanen för jämställdhetsarbete. Sammanfattning Öckerö kommun har utarbetat en lokalt anpassad handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering och Barn- och utbildningsnämnden har blivit ombedda att yttra sig. Barn- och utbildningsnämnden ser positivt på arbetet för jämställdhetsintegrering, men anser att det finns delar i handlingsplanen för kommunövergripande jämställdhetsarbete som måste förtydligas. En sådan sak är ansvar och tidsram. Ytterligare en sak som fattas är en nulägesbeskrivning i form av en kartläggning av hur det är ställt med jämställdheten i Öckerö kommun. Ett utgångsläge borde vara avgörande när man skall avgöra vilka saker man skall arbeta med, i vilken omfattning och enligt vilken tidsplan. Flera delar av handlingsplanens åtgärder finns redan lagstadgat i de förordningar som reglerar nämndens verksamhetsområde, men Barn- och utbildningsnämnden anser att det ändå är bra att lyfta fram dessa åtgärder i den lokala handlingsplanen. Bakgrund Öckerö kommun har under hösten 2014 antagit den regional gemensamma jämställdhetsstrategin Jämställt Västra Götaland. I och med det har Öckerö kommun utarbeta en lokalt anpassad handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering. Ärende Handlingsplanens syfte är att jämställdhetsintegrera all kommunal verksamhet och implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen. För att lyckas med implementeringen ska utbildning erbjudas tjänstemän och politiker och samtliga styrdokument ska innehålla ett jämställdhetsperspektiv. I den årliga uppföljningen ska det finnas med mål om ett jämställt Öckerö kommun. Barn- och utbildningsnämnden ser positivt på arbetet för jämställdhetsintegrering. En lokalt anpassas handlingsplan tydliggör det arbete som måste fortsätta och likväl utvärderas. En årlig uppföljning i Stratsys är välkommet. Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida 475 80 Öckerö Sockenvägen 13 031-97 62 00 212000-1280 kommun@ockero.se www.ockero.se

Det är bra att chefernas roll i arbetet med att implementera handlingsplanen särskilt belyses men det vore önskvärt med en mer konkret plan på hur Öckerö kommun ska arbeta för att öka chefernas engagemang för att påvisa vikten av arbetet med jämställdhet. Barn- och utbildningsnämnden anser att handlingsplanen skulle kunna vara mer utmanande vad gäller formuleringar kring kravställande. Ett exempel är formuleringen om att jämställdhetsintegrering kan leda till utveckling och ökad kvalité. Barn- och utbildningsnämnden menar att ett jämställdhetsarbete ska leda till utveckling och ökad kvalité, samt att ett jämställt samhälle är en kvalitet i sig. Handlingsplanen kan bli generellt sett bli mer offensiv. Vad gäller åtgärdsplanen så skulle barn- och utbildningsnämnden uppskatta ett förtydligande kring tidsplan och ansvar. Det bör tydligt framgå vilken eller vilka nämnder som har de yttersta ansvaret för de olika åtgärderna, samt inom vilken tidsram detta förväntas genomföras. Detta arbete bör tas fram tillsammans med de olika nämnderna därför har barn- och utbildningsnämnden skickat med ett förslag på vilka områden som barn- och utbildningsnämnden känner ett särskilt ansvar för. För underlätta arbetet med att tydliggöra ansvar och tidsplan borde en handlingsplan också innehålla en nulägesbeskrivning gällande jämställdheten i Öckerö kommun. Flera sådana mätinstrument finns, varav Jämställdhetskartan, vilken tas fram av WINNET, ett Regionalt Resurscentra för jämställd tillväxt och utveckling, är flitigt använt i Västra Götalandsregionen. Om kriterier och mätpunkter för hur man bedömer en kommuns jämställdhetsstatus saknas blir det omöjligt att mäta om de insatser som görs ger effekt. Flera delar av handlingsplanens åtgärder finns redan lagstadgat i skollagen och respektive skolforms läroplan, men Barn- och utbildningsnämnden anser att det ändå är bra att lyfta fram dessa åtgärder i den lokala handlingsplanen. Det kan dock vara bra att förtydliga vilka delar som är reglerade enligt lag och vilka som är lokalt skrivna åtgärder. De områden som tydligast faller inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde finns angivet nedan.

Åtgärdsplan Likvärdiga villkor för kvinnor och män att kombinera hem- och omsorgsarbete med lönearbete och/eller politiska uppdrag. Satsningar Ansvar Tidsplan Finansiering Inrätta system för att rutinmässigt erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor. Uppmuntra till ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn. Erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Inrätta system för att rutinmässigt erbjuda kompetenshöjande insatser för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare för att förbättra grundskoleelevers möjligheter till icke-könsstereotypa utbildnings- och praktikval. Främja barns möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor utan att styras av könsstereotypa normer genom att säkerställa genuskompetens i förskolan. Se över och åtgärda strukturella löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken samt oskäliga löneskillnader inom yrkesgrupper. Införa heltid som norm och möjlighet till deltid vid utlysning av nya tjänster. Genomföra kunskapshöjande insatser och förbättra rutiner för jämställd och icke-diskriminerande rekrytering. X X X Jämställd hälsa: fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Jämställd tillgång till aktiv fritid och aktivt deltagande i kulturlivet. Satsningar Ansvar Tidsplan Finansiering Inrätta rutiner för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhets- och hälsofrågor. Sprida kunskap, erfarenheter och verktyg för att minska självskadebeteendet hos unga kvinnor och män. Inrätta rutiner för att erbjuda normkritiska utbildningar för personal inom folkhälsa och sjukdomsprevention om hur könsskillnader i levnadsvillkor påverkar hälsan. Utveckla och sprid kunskap om strategier för att hantera stress, särskilt riktat till unga kvinnor och unga män. Inrätta rutiner för att säkerställa likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviteter för invånare genom att genomföra könskonsekvensanalyser: vid fördelning av medel till idrottsföreningar och det fria kulturlivet. vid fördelning av träningstider. Motverka destruktiva och exkluderande normer för maskulinitet inom idrotts- och föreningsrörelsen genom normkritiskt arbete. Jämställdhetsintegrera kulturinstitutionernas organisation, repertoar, besöks- och publikarbete X

genom att analysera inkluderande/exkluderade faktorer samt vilka som upplever sig representerade i kulturutbudet. Jämställdhetsintegrera tillväxtarbete i fråga om företagande, innovation och landsbygdsutveckling. Satsningar Ansvar Tidsplan Finansiering Erbjuda kompetensutveckling till företagsfrämjande aktörer för att öka kunskaperna om jämställdhetsintegrering. Främja kvinnors företagande på landsbygden genom Landsbygdsprogrammet 2014 2020 och EU:s övriga strukturfonder. Jämställdhetsintegrera kriterier och ansökningsprocesser vid bedömning av innovationer och affärsidéer hos individer och företag som söker utvecklingsmedel. Långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor. Satsningar Ansvar Tidsplan Finansiering Bedriva våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män inom skola och fritidssektor. Säkerställa kunskap och rutiner för att erbjuda adekvat stöd till personal som lever med våld. Ökad kunskap om maktstrukturer och jämställdhetsperspektivet. Rutiner för stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Satsningar Ansvar Tidsplan Finansiering Inventera rutiner för att förebygga och upptäcka våld som utövas av vårdgivare och anhörigvårdare. Genomföra utbildningsinsatser om internet som arena för grooming, sex mot ersättning, prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Tillgodose behovet av skyddat boende för: personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck. våldsutsatta kvinnor i pågående missbruk/beroende. våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. våldsutsatta kvinnor med djur.

Följebrev Handlingsplan för kommunövergripande jämställdhetsarbete Kommunstyrelsen har tagit beslut om att Handlingsplan för kommunövergripande jämställdhetsarbete remitteras till samtliga nämnder och bolag i kommunen. Svar skall ske senast 2016-02-15 till folkhälsoplaneraren. Handlingsplan för kommunövergripande jämställdhetsarbete har tagits fram av folkhälsoplaneraren i samarbete med representanter från respektive förvaltning. Boka in ett möte med oss så ser vi över handlingsplan och åtgärdsplan tillsammans med er. Under remisstiden vill vi att ni ser över handlingsplanen i sin helhet samt går igenom åtgärdsplanen och dess satsningar. Vi vill att varje förvaltning återkommer med vilka av satsningarna som redan genomförs i nuläget och vilka satsningar respektive förvaltning kan ansvara för ur ett långsiktigt perspektiv. Hälsningar Sofia Enström, folkhälsoplanerare Förvaltningarnas representanter: Anna Selén, personalsekreterare KS Per Wilkenson, utvecklingsledare SF Patrik Finn, utvecklingsledare BUF

Handlingsplan för kommunövergripande jämställdhetsarbete Bakgrund till handlingsplanen Öckerö kommun har under hösten 2014 antagit jämställdhetsstrategin Jämställt Västra Götaland, en gemensam regional strategi från Länsstyrelsen och Västra Götaland. Kommunen ska där med utarbeta en lokalt anpassad handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering. Handlingsplan för kommunövergripande jämställdhetsarbete är för det externa jämställdhetsarbetet i kommunen. Jämställdhetsarbete kan ske både externt och internt. Jämställdhet i den interna verksamheten är det arbete som sker via personalpolitiken och diskrimineringslagen. Öckerö kommun har sedan tidigare en jämställdhetspolicy för alla anställda. Jämställdhetspolicyn ingår som en del i planen för lika rättigheter och möjligheter, som gäller för alla med ett anställningsförfarande av Öckerö kommun. Öckerö kommuns handlingsplan för kommunövergripande jämställdhetsarbete ska genomsyra all verksamhet i kommunen så att invånare och brukare blir bemötta ur ett jämställdhetsperspektiv, för att säkerställa likvärdig service, resurstilldelning och inflytande. Målet med jämställdhetsintegrering i kommunens verksamheter är att jämställdhet skall råda i samhället och att alla flickor, pojkar, kvinnor och män skall ha samma möjlighet att forma sina egna liv. För att kommunen skall bli ett jämställt samhälle krävs samverkan med utomstående aktörer för att nå alla invånare. Åtgärdsplanen är ett stöd och kan ses som ett verktyg i verksamheternas arbete framgent. Jämställdhetsintegrering I Sverige används jämställdhetsintegrering som strategi för att arbeta med och uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Strategin beskrivs av regeringen; Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Strategin har vuxit fram för att motverka tendensen till att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller sidoordnas andra politiska frågor och verksamheter. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen SFS 2008:567 skall motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringsförbud omfattar arbetsliv, utbildningsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet, medlemskap i vissa organisationer, varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställning, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd, värnplikt och civilplikt samt offentlig anställning. Diskrimineringslagen är grunden i det interna jämställdhetsarbetet. Sveriges jämställdhetspolitik Sverige har jämställdhetspolitiska mål som syftar till att flickor, pojkar, kvinnor och män skall ha makt att forma samhället och sina egna liv. I den jämställdhetspolitiska utredningen Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspoltiken mot nya mål (SOU 2005:66) står Sveriges jämställdhetspolitiska mål: - En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande.

- Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. - Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställt VG Strategin Jämställt Västra Götaland är en länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering vars syfte är att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen. Strategin innehåller tre fokusområden med lägesanalys och förslag på insatser. Respektive fokusområde utgår från ett maktperspektiv, omfördelning av makt och resurser är centralt för att skapa ett jämställt samhälle. De tre fokusområdena: - Makt, inflytande & ekonomisk jämställdhet innebär förutsättningar för arbete, föräldraskap, utbildning, politiskt inflytande och jämställd regional tillväxt. - Makt & hälsa innebär jämställd hälsa som en fråga om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och fokuserar särskilt på normer för kön och dess inverkan på hälsa och tillgången till idrott, kultur och föreningsliv. - Makt & mäns våld mot kvinnor fokuserar på våld i nära relationer, våldsförebyggande åtgärder samt stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Syfte Att jämställdhetsintegrera all kommunal verksamhet och implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen. Vision Öckerö kommun arbetar för att jämställdhet råder i kommunen och att invånare, brukare och kunder får likvärdig service och bemöts ur ett jämställdhetsperspektiv. Mål Flickor, pojkar, kvinnor och män skall ha lika makt att forma samhället och sina egna liv. Implementering För att jämställdhetsintegrera samtliga verksamheter kommer utbildning att erbjudas tjänstemän och politiker. Samtliga styrdokument skall innehålla ett jämställdhetsperspektiv och i den årliga uppföljningen (i Stratsys) finns mål om ett jämställt Öckerö kommun. Ansvar och uppföljning Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla beslut, tjänsteskrivelser och samtliga styrdokument, något som ger samtliga tjänstemän ett ansvar att analysera arbetet ur ett jämställdhetsperspektiv. Samtliga förvaltningar följer upp jämställdhetsarbetet främst genom styrsystemet Stratsys årliga uppföljning. Utveckling, kvalitet och revidering Att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter kan leda till utveckling och ökad kvalité om arbetet implementeras. För att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga verksamheter krävs att tjänstemän och politiker får adekvat utbildning så att politiker vet vad de kan efterfråga och tjänstemännen vad de ska utföra. Särskilt viktigt i arbetet är chefernas engagemang för att påvisa vikten av arbetet som skall implementeras i det ordinarie arbetet. Åtagande Att underteckna avsiktsförklaringen innebär att kommunen avser koppla sitt pågående arbete med jämställdhetsintegrering till det övergripande strategiarbetet. Kommunledningen ställer sig bakom arbetet och ansvarar för förankring i den egna organisationen och utser en kontaktperson gentemot Länsstyrelsen. Kommunen avser att ta fram en lokal handlingsplan.

Åtgärdsplan Likvärdiga villkor för kvinnor och män att kombinera hem- och omsorgsarbete med lönearbete och/eller politiska uppdrag. Satsningar Ansvar Tidsplan Finansiering Inrätta system för att rutinmässigt erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor. Uppmuntra till ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn. Erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Inrätta system för att rutinmässigt erbjuda kompetenshöjande insatser för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare för att förbättra grundskoleelevers möjligheter till icke-könsstereotypa utbildnings- och praktikval. Främja barns möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor utan att styras av könsstereotypa normer genom att säkerställa genuskompetens i förskolan. Se över och åtgärda strukturella löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken samt oskäliga löneskillnader inom yrkesgrupper. Införa heltid som norm och möjlighet till deltid vid utlysning av nya tjänster. Genomföra kunskapshöjande insatser och förbättra rutiner för jämställd och icke-diskriminerande rekrytering. Jämställd hälsa: fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Jämställd tillgång till aktiv fritid och aktivt deltagande i kulturlivet. Satsningar Ansvar Tidsplan Finansiering Inrätta rutiner för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhets- och hälsofrågor. Sprida kunskap, erfarenheter och verktyg för att minska självskadebeteendet hos unga kvinnor och män. Inrätta rutiner för att erbjuda normkritiska utbildningar för personal inom folkhälsa och sjukdomsprevention om hur könsskillnader i levnadsvillkor påverkar hälsan. Utveckla och sprid kunskap om strategier för att hantera stress, särskilt riktat till unga kvinnor och unga män. Inrätta rutiner för att säkerställa likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviteter för invånare genom att genomföra könskonsekvensanalyser: vid fördelning av medel till idrottsföreningar och det fria kulturlivet. vid fördelning av träningstider. Motverka destruktiva och exkluderande normer för maskulinitet inom idrotts- och föreningsrörelsen genom normkritiskt arbete. Jämställdhetsintegrera kulturinstitutionernas organisation, repertoar, besöks- och publikarbete genom att analysera inkluderande/exkluderade faktorer samt vilka som upplever sig representerade i kulturutbudet.

Jämställdhetsintegrera tillväxtarbete i fråga om företagande, innovation och landsbygdsutveckling. Satsningar Ansvar Tidsplan Finansiering Erbjuda kompetensutveckling till företagsfrämjande aktörer för att öka kunskaperna om jämställdhetsintegrering. Främja kvinnors företagande på landsbygden genom Landsbygdsprogrammet 2014 2020 och EU:s övriga strukturfonder. Jämställdhetsintegrera kriterier och ansökningsprocesser vid bedömning av innovationer och affärsidéer hos individer och företag som söker utvecklingsmedel. Långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor. Satsningar Ansvar Tidsplan Finansiering Bedriva våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män inom skola och fritidssektor. Säkerställa kunskap och rutiner för att erbjuda adekvat stöd till personal som lever med våld. Ökad kunskap om maktstrukturer och jämställdhetsperspektivet. Rutiner för stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Satsningar Ansvar Tidsplan Finansiering Inventera rutiner för att förebygga och upptäcka våld som utövas av vårdgivare och anhörigvårdare. Genomföra utbildningsinsatser om internet som arena för grooming, sex mot ersättning, prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Tillgodose behovet av skyddat boende för: personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck. våldsutsatta kvinnor i pågående missbruk/beroende. våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. våldsutsatta kvinnor med djur. Bilagor Jämställdhetsstrategin Jämställt VG

Jämställt Västra Götaland Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2014-2017

Rapportnr: 2013:99 ISSN: 1403-168x Utgiven av enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kontakt: 010-224 40 00, esh.vastragotaland@lansstyrelsen.se Upplaga: 1500 ex Tryck: DanagårdLiTHO AB Papper: Arctic Matt (omslag 250 g, inlaga 130 g) Text: Anjelica Hammersjö och Ulrika Helldén Form: Ida Edgren Omslagsillustration: Sofie Kindahl

Förord Många bäckar små gör en stor å. Så heter det i ordspråket och det gäller i allra högsta grad även för jämställdhetsarbete. Om många aktörer rör sig åt samma håll leder det till något stort. Det är vi övertygade om. Jämställt Västra Götaland 2014-2017 är en plattform för arbetet med jämställdhetsintegrering i länet. För att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbete behöver vi gemensamt lyfta goda exempel, skapa likvärdighet i länet och möjliggöra samordning och erfarenhetsutbyte. Arbetet med strategin har tagit lång tid och involverat hundratals människor. Resan började 2011, när Länsstyrelsen bjöd in Västra Götalandsregionen till arbetet med att ta fram en strategi för jämställdhet. 2012 involverades kommuner, myndigheter, högskolor, universitet, resurscentra och idéburen sektor för att diskutera möjliga mål och insatser. Då formulerades grunden till den strategi du i dag håller i handen. I januari 2013 fick Länsstyrelsen ett regeringsuppdrag att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering. Det gav oss ytterligare vind i seglen och var ett välkommet tecken på att vi var på rätt väg. I maj 2013 kunde dokumentet gå ut på remiss till 133 regionala aktörer. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen vill rikta ett stort tack till de aktörer i länet som deltagit i processen. Vi ser fram emot att samarbeta med er för ett jämställt Västra Götaland! Lars Bäckström Landshövding Gert-Inge Andersson Regionstyrelsens ordförande

Innehåll Inledning 7 Varför en jämställdhetsstrategi? 8 Arbetsprocess 8 Tre teman 9 Hur kan strategin användas? 11 En plattform för jämställdhetsintegrering i Västra Götaland 11 Jämställdhetsintegrering 11 Handlingsplaner utifrån jämställdhetsstrategin 11 Fördelar med att ansluta sig till strategiarbetet 12 Andra styrdokument 12 Resurser 12 Uppföljning, utvärdering och revidering 13 Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet 15 Lägesanalys 15 Nationella jämställdhetpolitiska mål 15 Regionala mål 15 Insatser och uppföljning 17 Makt och hälsa 23 Lägesanalys 23 Nationellt jämställdhetpolitiskt mål 23 Nationellt folkhälsopolitiskt mål 23 Regionala mål 23 Insatser och uppföljning 25 Makt och mäns våld mot kvinnor 29 Lägesanalys 29 Nationella jämställdhetpolitiska mål 29 Regionala mål 29 Insatser och uppföljning 31 Användbara begrepp 34 Referenser 37 5

6 Foto: Göran Assner Foton: Sergio Joselovsky 4

Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsområdet är reglerat av lagstiftning och styrdokument, men för att uppnå förändring krävs ett aktivt arbete, utvärdering av insatser och att med jämna mellanrum formulera nya mål. Dessutom måste alla som arbetar med frågorna reflektera över sina egna föreställningar för att inte riskera att omedvetet återskapa rådande maktstrukturer. Det är inte enkelt, men det är avgörande för att skapa ett jämställt samhälle. Arbetet för jämställdhet i Västra Götaland har pågått under lång tid och gett märkbara resultat. I dag tar fler män ut föräldraledighet och fler kvinnor har tagit plats i politiska församlingar. Det innebär att fler barn har tillgång till sina fäder och att den representativa demokratin speglar befolkningen bättre. Samtidigt finns det mycket kvar att göra. Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre än mäns och pojkar uppvisar genomgående sämre skolresultat än flickor. Arbetet för ett jämställt Västra Götaland går vidare. Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män, flickor och pojkar. Samtidigt påverkas människors förutsättningar av fler faktorer än kön. Maktstrukturer hänger ihop och förstärker varandra. Kvinnor utsätts oftast för våld i hemmet, medan män utsätts för våld på offentlig plats. Dock utsätts HBTQkvinnor och muslimska kvinnor oftare för våld i det offentliga rummet än andra kvinnor, medan män med funktionsnedsättning utsätts för våld i hemmet i högre grad än andra män. Inte heller kön är en okomplicerad kategori. I Sverige finns bara två juridiska kön: kvinna och man. Men det finns personer som varken definierar sig som kvinnor eller män och personer som biologiskt inte entydigt kan kategoriseras som kvinnor eller män. Det finns även personer som upplever sig vara ett annat kön än de tilldelades vid födseln och har en vilja att förändra sin kropp. Alla människor, oavsett könsidentitet och könsuttryck, påverkas av samhällets normer för kön och av hur samhället värderar kategorierna kvinna och man. Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål (prop. 2005/06:155) Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självstädnighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 7

inledning Varför en jämställdhetsstrategi? Länsstyrelsen har i regeringsuppdrag att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering. Jämställt Västra Götaland 2014-2017 har tagits fram av Länsstyrelsen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Strategin ersätter den tidigare jämställdhetsstrategin Balans i livet. Syftet med strategin är att: Anpassa, konkretisera och implementera nationella jämställdhetspolitiska mål utifrån regionala förutsättningar. Fördjupa samverkan mellan centrala aktörer och tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen. Förbättra förutsättningarna för uppföljning och utvärdering av jämställdhetspolitiken på regional nivå. Arbetsprocess Jämställt Västra Götaland 2014-2017 har utarbetats i dialog med flera centrala aktörer i länet: kommuner, statliga myndigheter, högskolor, universitet, idéburen sektor och resurscentra för jämställd tillväxt och utveckling. 2012 genomfördes processträffar, fokusgrupper och nätverksträffar för att inhämta synpunkter kring prioriterade områden för jämställdhetsstrategin. Deltagande aktörer var bland annat de fyra jämställdhetsnätverk som sammankallas av Länsstyrelsen i. Vid träffarna utarbetades grunden till strategins regionala mål och insatser. Materialet har sedan bearbetats och författats av sakkunniga vid Länsstyrelsen och Västra Götalandregionen. Våren 2013 skickades strategin ut på remiss till totalt 133 regionala instanser: 49 kommuner, 4 kommunalförbund, 22 nämnder och styrelser inom Västra Götai Vid framtagandet av strategin 2012 var sammansättningen i nätverken: Regionala jämställdhetsnätverket, 35 myndigheter och organisationer; Kommunnätverket för jämställdhetsintegrering, 38 kommuner; Kommunnätverket våld i nära relationer, 40 kommuner; Regionala samverkansgruppen våld i nära relationer, 14 myndigheter och organisationer. Jämställdhet och ojämställdhet Representativitet: fördelningen av kvinnor och män i olika sammanhang. Resursfördelning: hur samhällets resurser fördelas mellan könen. Attityder och värderingar: vad som ses som kvinnligt och manligt och hur det värderas. Normer: vad som utgör normen i planering och genomförande av olika aktiviteter. Makt: ekonomisk och politisk makt utifrån ett könsperspektiv. Relationellt: relationer till andra människor. Rättsligt: mänskliga rättigheter, diskriminering. Identitet: hur vi uppfattar och agerar utifrån vår könsidentitet. Intersektionalitet: hur olika maktordningar hänger ihop och påverkar varandra. landsregionen, 35 myndigheter och organisationer samt 23 aktörer inom idéburen sektor. 103 instanser svarade. Jämställt Västra Götaland 2014-2017 är ett resultat av ett stort antal aktörers synpunkter och idéer, både som remissversion och slutgiltigt dokument. Styrgrupp och arbetsgrupp för strategiarbetet har bestått av representanter från enheten för social hållbarhet vid Länsstyrelsen i Västra Götaland och rättighetskommitténs kansli vid Västra Götalandsregionen. Som processtöd har bland annat en referensgrupp tillsatts med representanter från olika enheter inom Västra Götalandsregionen: folkhälsokommitténs sekretariat, kunskapscentrum för jämlik vård, regionutvecklingssekretariatet och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. 8

inledning Tre teman Jämställt Västra Götaland 2014-2017 är uppdelad i tre övergripande temaområden. 1. Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Avsnittet tar upp förutsättningar för arbete, föräldraskap, utbildning, politiskt inflytande och jämställd regional tillväxt. 2. Makt och hälsa Avsnittet tar upp jämställd hälsa som en fråga om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och fokuserar särskilt på normer för kön och deras inverkan på hälsa, tillgången till idrott samt kultur- och föreningsliv. 3. Makt och mäns våld mot kvinnor Avsnittet fokuserar på våld i nära relationer, våldsförebyggande åtgärder samt stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Utgångspunkten för strategin är de nationella jämställdhetspolitiska målen med ett särskilt fokus på hälsa som en regional anpassning utifrån aktörernas ansvar och intresseområden. Fokus på hälsa överensstämmer med EU-kommissionens jämställdhetsindex, där hälsa är ett av sex grundläggande områden. Eftersom omfördelning av makt och resurser är centralt för att skapa ett jämställt samhälle genomsyras samtliga temaområden av ett maktperspektiv. Varje temaområde inleds med en lägesanalys och ett antal regionala mål. Därefter presenteras förslag på ett antal jämställdhetsfrämjande insatser. För att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning har varje insats tillskrivits en eller flera centrala aktörer. Samordnande aktörer hur arbetar vi med jämställdhet? Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att bidra till att de nationella jämställdhetspolitiska målen uppnås i länet. Det innebär att samordna och stödja arbetet med jämställdhetsintegrering, analysera nationella mål i relation till regionala förhållanden, fördjupa den regionala samverkan, tydliggöra ansvarsfördelningen mellan aktörer och att förstärka arbetet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. I ett längre perspektiv handlar uppdraget även om att förbättra uppföljningen och utvärderingen av den regionala jämställdhetspolitiken. Västra Götalandsregionen arbetar med jämställdhetsfrågor på flera olika nivåer. På politisk nivå arbetar kommittén för rättighetsfrågor med jämställdhet som en del av det övergripande arbetet för mänskliga rättigheter. På tjänstemannanivå finns tre kunskapscentra som arbetar med jämställdhetsfrågor: Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa, Kunskapscentrum för jämlik vård och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Enligt Västra Götalandsregionens vision Det goda livet ska jämställdhet genomsyra all verksamhet. 9

Foto: Göran Assner

Hur kan strategin användas? En plattform för jämställdhetsintegrering i Västra Götaland Jämställt Västra Götaland 2014-2017 fungerar som en plattform för arbetet med jämställdhetsintegrering i Västra Götaland. Målgruppen är offentliga verksamheter men även civilsamhälle och näringsliv kan ansluta sig till strategiarbetet. Jämställdhetsintegrering Syftet med Jämställt Västra Götaland är att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen på regional nivå. Sveriges huvudsakliga strategi för detta är jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering innebär att förslag, genomförande och utvärdering analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdig service, resurstilldelning och inflytande. En viktig princip i jämställdhetsintegrering är att jämställdhet ska integreras i det ordinarie arbetet. För att uppnå ett jämställt samhälle behöver framgångsrika processer, metoder och insatser stärkas över tid. Jämställt Västra Götaland föreslår aktiva åtgärder och särskilda insatser som syftar till att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering. Könsuppdelad statistik I förordning (2001:100) om den officiella statistiken 14 framgår att: Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. En viktig förutsättning för jämställdhetsintegrering är tillgång till könsuppdelad statistik. Handlingsplaner utifrån jämställdhetsstrategin Verksamheter som vill ansluta sitt arbete till länsstrategin för jämställdhetsintegrering bör ta fram lokala handlingsplaner för hur insatserna ska genomföras i organisationen. Aktörer som redan har handlingsplaner för sitt arbete med jämställdhetsintegrering, exempelvis handlingsplaner utifrån CEMR ii -deklarationen, kan använda sig av Jämställt Västra Götaland på två sätt: för att utöka eller revidera befintliga handlingsplaner eller utarbeta en ny handlingsplan. Dessa frågor kan vara till hjälp i arbetet med lokala handlingsplaner: Vilka av strategins mål och insatser berör verksamheten? Behöver de övergripande målen brytas ner i lokala delmål? Vilka insatser genomförs redan? Behöver insatserna konkretiseras och beskrivas ytterligare? Kan pågående insatser utvecklas genom att samverka med andra aktörer? Finns goda exempel att sprida till andra aktörer? Hur ska arbetet följas upp lokalt? Meddela gärna Länsstyrelsen om det pågående arbetet: jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se. Återrapportera regelbundet till politisk styrelse eller ledningsgrupp. ii Council of European Municipalities and Regions. 11

hur kan strategin användas? TIPS! GÖR! Samlade metoder för jämställdhetsintegrering från ESF Jämt, Länsstyrelserna, 2012. Jämställ.nu allt om jämställdhetsintegrering, en nationell resurs för jämställdhet med aktuell information, forskning, praktiska exempel och verktyg. Könsuppdelad statistik ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys, Statistiska centralbyrån, 2004. Fördelar med att ansluta sig till strategiarbetet Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen kan bidra med övergripande processtöd. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen kan förmedla kontakter mellan aktörer som arbetar med liknande insatser och tipsa om framgångsrikt utvecklingsarbete. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen följer upp och utvärderar strategiarbetet löpande under programperioden. Utvärdering kan även ske med hjälp av länets universitet och högskolor. Andra styrdokument Använd gärna andra regionala styrdokument som en resurs och inspiration. Exempel på styrdokument att titta närmare på kan vara: En mötesplats i världen Kulturstrategi för Västra Götaland 2012- Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014 Regional strategi för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak 2013-2015 Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland Västra Götaland 2020 - Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 Vision Västra Götaland Det goda livet. Resurser Det finns inga särskilda medel avsatta för att arbeta med Jämställt Västra Götaland. En grundläggande princip för jämställdhetsintegrering är att arbetet ska integreras i ordinarie verksamhet. Ibland kan organisationen behöva skjuta till särskilda medel för att starta processer eller stärka pågående arbete. Inga sådana medel är kopplade till strategin, däremot finns här ett antal tips på projektmedel att söka för att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering: Kommuner, myndigheter, organisationer och stiftelser med verksamhet i Västra Götalands län kan söka regionala projektmedel av Länsstyrelsen Västra Götaland för att: -- Förebygga hedersrelaterat våld och förtryck samt att unga blir gifta mot sin vilja. Medel söks från enheten för social hållbarhet. -- Främja jämställdhet, mänskliga rättigheter och social hållbarhet. Medel söks från projektkontoret. -- Utveckla förutsättningarna på landsbygden. Medel söks från landsbygdsenheten. Offentliga verksamheter, organisationer, företag och föreningar kan söka projektmedel från Västra Götalandsregionen för att: -- Stärka de mänskliga rättigheterna och ett rättighetsbaserat arbetssätt. Målgrupp: föreningar och organisationer. Medel söks från rättighetskommitténs kansli. -- Bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. Målgrupp: offentlig förvaltning, organisationer, föreningar och företag. Medel söks från folkhälsokommitténs sekretariat. 12

hur kan strategin användas? -- Främja jämställdhet i det regionala tillväxtoch utvecklingsarbetet. Medel söks från regionutvecklingssekretariatet. Enskilda kompetensutvecklingsinsatser som behövs för att nå de nationella/regionala målen kan stödjas med medel från Europeiska socialfonden. Projektmedel för jämställdhetsintegreringsinsatser som syftar till att stärka små och medelstora företag och främja en hållbar stadsutveckling kan sökas inom ramen för det regionala strukturfondsprogrammet i Västsverige. Målgrupp: offentliga regionala tillväxtaktörer, kommuner och kommunalförbund, stadsdelsförvaltningar, universitet och högskolor, Science Parks med mera. Medel söks från Tillväxtverket. Uppföljning, utvärdering och revidering Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen ansvarar för att följa upp jämställdhetsstrategin under planperioden. De insatser som genomförs i länet kommer löpande att sammanställas för att dra slutsatser om hur implementeringen fungerar och för att bidra till lärande. Det kommer även att utvecklas regionala indikatorer som både tar hänsyn till regionala förhållanden och samordnas med uppföljningen av jämställdhetspolitiken på nationell nivå 1, liksom de indikatorer som utvecklats på EU-nivå 2. Syftet med indikatorerna är att följa upp och mäta resultat och måluppfyllelse. Vid planperiodens slut kommer arbetet med Jämställt Västra Götaland att utvärderas för att undersöka i vilken grad insatserna har bidragit till att uppnå de regionala och nationella målen. Enskilda verksamheters lokala utvärderingar tas gärna emot för att inkluderas i utvärderingen. Resultatet kommer att ligga som grund för revideringen. Idéer om nya eller förbättrade insatser inför revideringen kan skickas till: jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se. EU-kommissionens jämställdhetsindex: arbete pengar kunskap tid makt hälsa EU:s jämställdhetsinstitut (EIGE) har på uppdrag av EU-kommissionen utarbetat ett index som bedömer kvinnors och mäns villkor inom sex områden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Ytterligare två områden inkluderas men redovisas inte i det slutliga indexet: samverkande maktordningar och våld. Indexet går från 1 till 100, där siffran 100 innebär att ett land är jämställt. Sverige toppar listan med 74,3 följt av Danmark och Finland. Sverige ligger över snittet på samtliga områden, särskilt i fråga om kvinnors arbetsdeltagande (91.2) och politisk representation (91.5). Ett område där Sverige behöver utvecklas är könssegregering på arbetsmarknaden, där index endast är 67,7. Arbete: Positioner på arbetsmarknaden. Pengar: Ekonomiska villkor. Kunskap: Skillnader i fråga om utbildning. Tid: Fördelningen mellan arbete, omsorg och andra sociala aktiviteter (inklusive kultur och samhällsliv). Makt: Representation i politiska och ekonomiska sfärer. Hälsa: Hälsoskillnader och tillgång till hälsoresurser. Ytterligare områden Samverkande maktordningar: Exempelvis ensamstående föräldrar, vårdhavare eller personer med funktionsnedsättningar. Våld: Mäns våld mot kvinnor med fokus på de attityder, normer och stereotyper som motverkar framgång i jämställdhetsarbetet. 13

I Västra Götaland utgör kvinnor 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda

Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Nationella jämställdhetpolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk jämställdhet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Regionala mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhetsintegrering i Västra Götaland. Likvärdiga villkor för kvinnor och män att kombinera hem- och omsorgsarbete med lönearbete och/eller politiska uppdrag. Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas. Jämställdhetsintegrerat regionalt tillväxtarbete i fråga om företagande, innovation och landsbygdsutveckling. Lägesanalys Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet handlar om mänskliga rättigheter. I FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979) fastslås att konventionsstaterna ska motverka fördomar och traditioner som grundar sig på stereotypa föreställningar om kön. Staterna ska också se till att kvinnor inte diskrimineras på arbetsmarknaden, särskilt när det gäller anställningsvillkor och lönesättning. Dessutom ska staterna göra det möjligt för föräldrar att förena familje- och yrkesliv. I framväxten av det moderna industrisamhället uteslöts många kvinnor från arbete och utbildning, vilket innebar att diskriminering och segregation byggdes in i arbetsmarknadens strukturer. I takt med jämställdhetspolitiska landvinningar har dessa strukturer förändrats, något som även har mötts av motstånd eftersom det har inneburit en omfördelning av politiska, ekonomiska och organisatoriska resurser. I dag finns få juridiska hinder för jämställdhet. Samtidigt finns starka normer om vad som är lämpligt att göra beroende på kön. Svensk jämställdhetspolitik är därför inriktad på att förändra informella strukturer i samhället som upprätthåller den ojämna maktfördelningen mellan könen 3. På utbildningsområdet har det skett stora förändringar sedan 1927 när kvinnor fick rätt att studera på statliga läroverk på samma villkor som män. De senaste 30 åren har flickor som grupp haft bättre skolresultat än pojkar. Skillnaden i skolresultat är intressant ur ett jämställdhetsperspektiv, bland annat eftersom forskning entydigt visar att könsskillnader i kognitiva förutsättningar är små eller obefintliga. I stället menar flera forskare att antipluggkultur har blivit ett sätt att konstruera maskulinitet i skolan 4. 15

makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Förväntningarna på flickor i skolan ser annorlunda ut. Där finns exempelvis möjligheten att vara en så kallad duktig flicka, något som innebär krav på höga prestationer med hög stress som följd. Oavsett prestationer i skolan är dock de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken fortfarande stora: Genomsnittslönen för en högskoleutbildad förskolelärare är 24 400 kronor. Genomsnittslönen för en byggnadsarbetare utan högskoleutbildning är 27 500 kronor. Män i Västra Götaland tjänar i genomsnitt 5800 kronor mer i månaden än kvinnor, vilket överensstämmer med det nationella snittet 5. I dag är majoriteten av studerande på högskola och universitet kvinnor, men trots att kvinnor i högre grad tar högskoleexamen antas procentuellt sett fler män till forskarutbildningen. Ju högre upp i den akademiska hierarkin, desto snedare blir könsfördelningen. Nationell statistik visar att endast 23 procent av professorerna 2012 var kvinnor 6. Lägst andel i Sverige har Chalmers tekniska högskola, med åtta procent 7. Kvinnor har de senaste decennierna tagit allt större plats i mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Män som grupp har däremot inte kommit in i kvinnodominerade yrkesområden, varken de yrken som kräver kort eller lång utbildning 8-9. Tre år efter avslutad yrkesinriktad gymnasieutbildning har dubbelt så många män som kvinnor en heltidsanställning 10. I Västra Götaland utgör kvinnor 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda 11. Forskning har visat att oavsett typ av tidsbegränsad anställning, bransch eller socioekonomisk tillhörighet leder tidsbegränsad anställning till fast jobb för män i betydligt högre utsträckning än för kvinnor 12. Tidsbegränsade anställningar inom kvinnodominerade yrken är förenat med större ohälsa än tillsvidareanställningar 13. Kvinnors deltidsarbete är ofta en förutsättning för att orka med en högre grad obetalt hem- och omsorgsar- bete 14. Detta leder i sin tur till en mer osäker position på arbetsmarknaden och en avsevärt lägre pension. Fyra procent av hushållen i Västra Götaland är ensamstående kvinnor med barn. Deras ekonomiska situation är ännu mer ogynnsam, eftersom de ofta både har låginkomstyrken och arbetar deltid. Nästan vart tredje barn till ensamstående mödrar växer upp med små ekonomiska resurser 15. Kvinnor tar även ut större del av föräldraförsäkringen. Män tar i genomsnitt ut 24 procent, en siffra som varierar mellan 14-28 procent i olika delar av länet 16. Kvinnors och mäns företagande i Västra Götaland ser överlag ut som i övriga delar av landet. 5,23 procent av de sysselsatta kvinnorna i länet är företagare, vilket kan jämföras med 12,6 procent av männen 17. Mer än 50 procent av kunderna hos företagsfrämjande aktörer är kvinnor, men uppföljningar visar att endast 16 procent av regional såddfinansiering iii går till kvinnor 18. En högre andel kvinnor än män får dessutom avslag på sina ansökningar om företagsstöd i Landsbygdsprogrammet 19. Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen samt länets högskolor och universitet har en viktig roll i att främja kvinnors entreprenörskap och innovationer, både i tätorter och på landsbygden. iii Såddfinansieringen är en satsning på finansiering av utvecklingsinsatser i tidigt företagsskede bland nya teknik- och kunskapsbaserade företag. Syftet är att utveckla konceptet så långt att andra finansiärer bättre kan bedöma dess potential och därmed svara för den fortsatta kommersialiseringen. (se Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014). 16

makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Insatser och uppföljning Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regionalt mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhetsintegrering i Västra Götaland. Insatser Utveckla de jämställdhetsnätverk som samordnas av Länsstyrelsen som plattform för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner, idéburen sektor). Samordna jämställdhetsintegrering av budgetprocesser genom att inrätta ett samverkansråd för metodutveckling och erfarenhetsutbyte (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, universitet och högskolor, kommuner). Bidra med metod- och kunskapsunderlag för att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering på kommunal och regional nivå (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor, kommuner, myndigheter, idéburen sektor). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens uppföljning Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare och deltagare i det tvärsektoriella rådet för att undersöka hur nätverken har bidragit till jämställdhetsintegrering i Västra Götaland. Sammanställning av vilka metodoch kunskapsunderlag som varit till användning för aktörerna. 17

makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Nationellt jämställdhetspolitiskt mål En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Regionalt mål Likvärdiga villkor för kvinnor och män att kombinera hem- och omsorgsarbete med lönearbete och/eller politiska uppdrag. Insatser Inrätta system för att rutinmässigt erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor för föräldrar och blivande föräldrar (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, idéburen sektor). Uppmuntra till ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn (Centrala aktörer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner). Erbjud barnomsorg på obekväm arbetstid (Centrala aktörer: kommuner). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens uppföljning Intervjuer med deltagare i utbildningsinsatser om vilken användning de har haft av kunskapen, för att dra lärdomar inför kommande insatser. Jämföra uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn i Västra Götaland 2012, 2014 samt 2016 utifrån statistik från Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån. Följa upp vilka/hur många kommuner som erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. TIPS! Underlätta för småbarnsföräldrar genom: -- Långsiktig planering av mötestider i samråd med deltagarna, så att de inte krockar med skolavslutningar eller annat. -- Skicka ut underlag i god tid, för att det ska finnas fler möjliga tidpunkter att läsa dem. -- Förlägga möten mellan 9-15 för att underlätta hämtning och lämning på förskola och skola. 18

makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Regionalt mål Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas. Insatser Inrätta system för att rutinmässigt erbjuda kompetenshöjande insatser för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare för att förbättra grundskoleelevers möjligheter till icke-könsstereotypa utbildnings- och praktikval (Centrala aktörer: kommuner, högskolor och universitet). Främja barns möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor utan att styras av könsstereotypa normer genom att säkerställa genuskompetens i förskolan (Centrala aktörer: kommuner). Genomför satsningar för att få fler män att söka sig till förskola samt vård- och omsorgssektorn (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner, högskolor och universitet). Se över och åtgärda strukturella löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken samt oskäliga löneskillnader inom yrkesgrupper (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner). Inför heltid som norm och möjlighet till deltid vid utlysning av nya tjänster (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner). Genomför kunskapshöjande insatser och förbättra rutiner för jämställd och icke-diskriminerande rekrytering (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens uppföljning Sammanställa statistik över andelen kvinnor respektive män som påbörjat yrkesinriktad högskoleutbildning med inriktning mot vård- och omsorgssektorn samt förskola 2012, 2014 samt 2016. Inventera vilka satsningar som genomförts för att höja andelen män i förskola, vård och omsorg samt intervjua arrangörer om satsningarnas effekter. Kartlägga löneskillnader per sektor och inom yrkeskategorier 2012, 2014 samt 2016. Sammanställa vilka rutiner som används för att säkerställa icke-diskriminerande rekrytering. TIPS! Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an? Rapport från Borås Stad inom ramen för projektet Hållbar Jämställdhet - Smart Ekonomi. 19

makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Regionalt mål Jämställdhetsintegrerat regionalt tillväxtarbete i fråga om företagande, innovation och landsbygdsutveckling. Insatser Erbjud kompetensutveckling till företagsfrämjande aktörer för att öka kunskaperna om jämställdhetsintegrering (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för jämställd tillväxt och utveckling, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Främja kvinnors företagande på landsbygden genom Landsbygdsprogrammet 2014-2020 och EU:s övriga strukturfonder (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, bransch- och företagsfrämjande aktörer). Jämställdhetsintegrera kriterier och ansökningsprocesser vid bedömning av innovationer och affärsidéer hos individer och företag som söker utvecklingsmedel (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens uppföljning Sammanställa statistik över antalet personer som erhållit kompetens-utveckling om jämställdhet för företagsfrämjande aktörer. Genomföra en enkätundersökning och/eller intervjustudie med deltagarna om huruvida kunskapen upplevs som användbar. Kartlägga andelen beviljade stöd till kvinnors företagande inom Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Sammanställa jämställdhetsintegrerade rutiner för bedömning av innovationer och affärsidéer. Ge förslag till förbättringar. TIPS! Västra Götalandsregionens handlingsplan Jämställdhet gör skillnad innehåller fakta, statistik och förslag på insatser inom området regional utveckling med fokus på jämställdhet och mångfald. Organisationer med verksamhetsbidrag eller projektstöd från Västra Götalandsregionen kan ansöka om jämställdhetsbonus från regionutvecklingssekretariatet för att inhämta expertkunskaper om hur verksamheten kan jämställdhetsintegreras. För mer information se www.vgregion.se/regionutveckling 20

makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Foto: Göran Assner 21

När män förväntas leva upp till traditionella normer för manlighet riskerar mäns depressioner att osynliggöras

Makt och hälsa Nationellt jämställdhetpolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionala mål Jämställd hälsa: fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Jämställd tillgång och möjlighet till en aktiv fritid och ett aktivt deltagande i kulturlivet. Lägesanalys Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor fastställer bland annat att konventionsstaterna ska säkerställa alla invånares tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdhet mellan kvinnor och män som grund 20. Men hälsa handlar om mer än hälso- och sjukvård. Hälsa definieras av Världshälsoorganisationen WHO som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För en god hälsa krävs möjlighet att utveckla sina förmågor, vara delaktig i samhällslivet och att ha tillgång till en aktiv fritid och rekreation. Kvinnor och män har ofta skilda levnadsvillkor, familjeansvar, arbeten och tillgång till makt och inflytande. Det leder till könsskillnader i fråga om bland annat självskattad ohälsa, sjukskrivningsdagar, utskrivna läkemedel och medellivslängd 21. Kvinnor förväntas ofta ta ansvar för sociala relationer och obetalt hem- och omsorgsarbete. Att utveckla sina relationer till andra människor innebär psykosociala fördelar, men kan även leda till en hög arbetsbelastning och negativ stress. Var tionde kvinna i Sverige uppger stress eller psykiska påfrestningar som orsaken till arbetsrelaterade besvär 22. I Västra Götaland uppgav dubbelt så stor andel kvinnor som män att de kände sig mycket stressade under 2011 23. Kvinnor i Västra Götaland tar i genomsnitt ut 38 sjukdagar per år, medan män tar ut 26 24. Även andra aspekter av kvinnors ohälsa är relaterade till hem och familj: Kvinnor utgör majoriteten av dem som utsätts för våld i nära relationer, vilket innebär försämrad hälsa både på kort och på lång sikt. Våldet kan leda till akuta fysiska skador, men på längre sikt även till ångest, smärta, depression och missbruksproblematik 25. Män förväntas generellt ta fler risker än kvinnor. Det kan handla om risktagande i trafiken, hög alkoholkonsumtion eller obenägenhet att söka vård 26. Unga män i Sverige (15 24 år) har dubbelt så hög dödlighet som unga kvinnor. Unga män dör framför allt av självmord och olyckor, men är även överrepresenterade när det gäller alkohol- och narkotikarelaterade dödsfall samt fordonsolyckor med dödlig utgång 27. Andelen män med riskabla alkoholvanor i Västra Götaland är dubbelt så stor som andelen kvinnor 28 ; 2011 dog 169 män i alkoholrelaterade sjukdomar i Västra Götaland, jämfört med 43 kvinnor 29. Sannolikt bidrar manlighetsideal till att män i lägre grad rapporterar nedstämdhet, oro och annan psykisk ohälsa. När män förväntas leva upp till traditionella normer för manlighet riskerar mäns depressioner att osynliggöras 30. 23

makt och hälsa Foto: Ida Edgren För att minska skillnader i dödlighet och sjuklighet behövs strukturella åtgärder som leder till ökad jämställdhet i samhället och ökad frihet för människor att utvecklas utan att begränsas av föreställningar om femininitet och maskulinitet 31. Läkare ger i högre grad kvinnor psykiatriska diagnoser, även om det finns fysiska förklaringar. Män får oftare fysiska diagnoser och får snabbare åtgärder och rehabilitering. En ojämställd sjukskrivningsprocess kan leda till felbedömningar och felbehandlingar 32. Även andra faktorer än kön påverkar möjligheterna till en god hälsa, som socioekonomiska förutsättningar och utsatthet för strukturell diskriminering. Personer med utomeuropeiskt ursprung rapporterar dålig eller mycket dålig hälsa tre till fyra gånger så ofta som sverigefödda, bland annat på grund av tunga och lågavlönade arbeten och strukturell diskriminering. Utlandsfödda kvinnor rapporterar högre ohälsotal än män med samma ursprung 33. Personer som inte kan eller vill leva upp till samhällets normer för kön riskerar att utsättas för våld och trakasserier. Homo- och bisexuella ungdomar, särskilt kvinnor, samt unga transpersoner har betydligt sämre hälsa än andra ungdomar 34. För att upprätthålla en god hälsa är det viktigt med tillgång och möjlighet till en aktiv fritid. Generellt utför kvinnor mer obetalt hem- och omsorgsarbete än män, vilket innebär mindre fri tid 35. Kvinnor ägnar sig oftare åt flexibla aktiviteter i sin närmiljö som går att förena med tidsbrist, så som löpning, promenader eller gym, medan män i större utsträckning ägnar sig åt organiserad idrott och lagidrotter. Det innebär att kvinnor inte i lika hög grad konkurrerar om samhälleliga resurser. Pojkars utövande, bidrags- och anläggningsbehov gynnas ofta på bekostnad av flickorna 36. Traditionellt har idrottsrörelsen varit mansdominerad, med normer om att distansera sig från kvinnlighet och icke-heterosexualitet 37. Arbetet för ett mer inkluderande föreningsliv även behöver motverka destruktiva normer för maskulinitet. Ett mål för den nationella kulturpolitiken är att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och utvecklande av sina skapande förmågor. Konsten och kulturen har unika möjligheter att förändra stereotypa föreställningar om könen och bidra till ett individuellt växande. I praktiken har kvinnor ett mer aktivt kulturdeltagande än män, både i fråga om att uppleva kultur och att själva utöva kultur. Det är helt klarlagt att både kulturkonsumtion och kulturproduktion ger positiva hälsoeffekter. Ett aktivt deltagande i kulturella aktiviteter leder till märkbart lägre dödlighet, oavsett kön, ålder, utbildning, inkomst, långtidssjukdom, socialt nätverk, rökning och fysisk aktivitet 38. Inom kulturområdets stora institutioner råder dock ett ojämställt förhållande mellan män och kvinnor när det gäller vems historia som berättas, vem som har tolkningsföreträde och hur resurserna fördelas. Kvinnor återfinns i högre grad inom frilanssektorn som i de flesta fall har knappare resurser 39. 24

makt och hälsa Insatser och uppföljning Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Jämställd hälsa: fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Insatser Inrätta rutiner för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhets- och hälsofrågor (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor). Sprid kunskap, erfarenheter och verktyg för att minska självskadebeteende hos unga kvinnor och män (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen). Inrätta rutiner för att erbjuda normkritiska utbildningar för personal inom folkhälsa och sjukdomsprevention om hur könsskillnader i levnadsvillkor påverkar hälsan (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, högskolor och universitet). Utveckla framgångsrika insatser för jämställd sjukskrivning (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan). Utveckla och sprid kunskap om strategier för att hantera stress, särskilt riktat till unga kvinnor och unga män (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens uppföljning Inventera rutiner för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhets- och hälsofrågor inom länet. Sammanställning av könsuppdelad statistik från Försäkringskassan kring antal sjukdagar 2012, 2014 och 2016, uppdelade på lång och kort sjukskrivning. Sammanställa antalet deltagare i normkritiska utbildningar som genomförts för personal inom folkhälsa och sjukdomsprevention. 25

makt och hälsa TIPS! Tänk tvärt om för en jämställd sjukskrivningsprocess, Region Skåne, 2010. Metoden Genushanden har tagits fram för att öka kvaliteten i vården för kvinnor och män. Genushanden hjälper verksamheten att få jämställda rutiner så att deltagare och de som möts av verksamhetens service, får samma frågor oavsett kön. Därmed kan likvärdig service säkerställas. TIPS! Jämställda sjukskrivningar Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, SKL, 2010. Jämställd sjukskrivningsprocess, analys och handlingsplan, Västra Götalandsregionen, 2013. Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götalandsregionen. 26

makt och hälsa Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Jämställd tillgång och möjlighet till aktiv fritid och aktivt deltagande i kulturlivet. Insatser Inrätta rutiner för att säkerställa likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviter för invånare genom att genomföra könskonsekvensanalyser: -- vid fördelning av medel till idrottsföreningar och det fria kulturlivet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). -- vid fördelning av träningstider (Centrala aktörer: kommuner). Motverka destruktiva och exkluderande normer för maskulinitet inom idrott- och föreningsrörelsen genom normkritiskt arbete (Centrala aktörer: kommuner, idéburen sektor). Jämställdhetsintegrera kulturinstitutionernas organisation, repertoar, besöks- och publikarbete genom att analysera inkluderande/ exkluderande faktorer samt vilka som upplever sig representerade i kulturutbudet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). TIPS! Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens uppföljning Sammanställa antalet aktörer som har rutiner för könskonsekvensanalyser vid fördelning av medel till fritidsaktiviteter. Analysera rutinerna för fördelning på sammanslagen nivå. Genomföra intervjuer med representanter för regionala kulturinstitutioner om arbetet med jämställdhetsintegrering. Exempel på verktyg och metoder för att genomföra könskonsekvensanalyser finns på den nationella kunskapsportalen jämställ.nu allt om jämställdhetsintegrering. Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista, Göteborgs stad, Idrotts- och föreningsförvaltningen, 2013. BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, ett metodmaterial utgivet av Forum för levande historia och RFSL Ungdom. 27

28 Begreppet mäns våld mot kvinnor syftar till att synliggöra våld som en jämställdhetsfråga, där mäns överrepresentation bland våldsutövare ses som ett resultat av, och en bidragande faktor till, den ojämna fördelningen av makt och inflytande i samhället

Makt och mäns våld mot kvinnor Nationella jämställdhetpolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, pojkar och flickor ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionala mål Långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor. Beredskap för att tidigt upptäcka våldsutsatthet och erbjuda stödinsatser till våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Rutiner för målgruppsanpassat stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Lägesanalys Sedan slutet av 1970-talet har FN och det internationella samfundet formulerat mäns våld mot kvinnor som ett allvarligt brott mot kvinnors och barns mänskliga fri- och rättigheter. Våldet har också lyfts som ett folkhälso- och demokratiproblem. 1979 antog FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och 1993 antogs deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. Även FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 tar upp barns rätt att skyddas från våld. Tillsammans utgör de en grund för att motverka mäns våld mot kvinnor. I Sverige är regeringens fjärde jämställdhetspolitiska mål att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet 40. Svensk jämställdhetspolitik inkluderar även insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer 41. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen använder både begreppen mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Begreppet mäns våld mot kvinnor syftar till att synliggöra våld som en jämställdhetsfråga, där mäns överrepresentation bland våldsutövare ses som ett resultat av, och en bidragande faktor till, den ojämna fördelningen av makt och inflytande i samhället. Våld i nära relationer kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och/eller materiellt. Våldet kan delas upp i två övergripande kategorier. Den första kategorin handlar om gräl som eskalerat till våld men som inte syftar till att få kontroll över någon annans liv. Den andra kategorin handlar om våld som utövas inom ett större mönster av kontrollerande beteende och innefattar ett flertal makt- och kontrollmedel över en längre tidsperiod. Den första kategorin är lika förekommande mot kvinnor och män, medan majoriteten av det kontrollerande våldet utövas av män mot kvinnor 42. Det är vanligare att män som utsatts för våld i relationer uppger psykiskt våld, som exempelvis verbala angrepp, svartsjuka, hot om skilsmässa eller förstörelse av personlig egendom. Män utsätts även för sexuellt våld i nära relationer, framför allt i samkönade relationer. Kvinnor utsätts oftare för grovt och upprepat fysiskt våld 43. 2012 anmäldes 1891 fall av misshandel mot kvinna i en nära relation och 398 fall av grov kvinnofridskränkning i Västra Götaland 44. Många gånger innebär våldet att kvinnor och barn måste flytta till ett skyddat boende, vilket även kan innebära problem för barnets möjligheter till förskoleplats eller skolgång. Ungefär 10 procent av alla barn i Sverige har någon gång upplevt våld i hemmet och många barn som lever med våld blir också själva 29

Makt och mäns våld mot kvinnor slagna 45. Att växa upp med våld får konsekvenser för hälsa och välbefinnande, även i vuxen ålder. Alla människor kan utsättas för våld i nära relationer, men våldets uttryck och konsekvenser kan se olika ut. Att befinna sig i beroendeställning skapar en maktobalans som kan utnyttjas av våldsutövaren. Stereotypa föreställningar om minoritetsgrupper kan innebära att individer misstros och misstolkas av stödinstanser, vilket kan leda till att våldsutsatta inte söker stöd. Grupper med svagt skydd i samhället är ofta mer våldsutsatta än andra. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning, HBTQ-personer, personer i prostitution och människohandel för sexuella ändamål, personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck och personer i missbruk och beroende. Inom de flesta av grupperna är kvinnor mer utsatta än män 46. Det är av yttersta vikt att uppmärksamma levnadsvillkoren för grupper med svagt samhälleligt skydd och hur det påverkar våldsutsattheten och behovet av stöd. För ett långsiktigt arbete med jämställdhetsintegrering är förebyggande insatser centrala. En sådan insats kan exempelvis vara våldsförebyggande arbete med unga män för att förändra destruktiva normer för maskulinitet. Inom maskulinitetsforskning belyses hur pojkar lär sig använda våld som ett sätt att konstruera maskulinitet. Kopplingen mellan jämställdhet och våldsanvändning syns särskilt tydligt bland unga i åldern 16-25 år: Unga män som instämmer i stereotypa påståenden om kön löper 3,2 gånger högre risk att ha utövat en våldsam eller kränkande handling jämfört med unga män som inte instämmer i dessa påståenden 47. En väl fungerande samverkan mellan berörda aktörer skapar bättre förutsättningar för att förebygga och motverka våld. Genom att handla gemensamt på en övergripande organisatorisk nivå skapas möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter som sedan kan ligga till grund för stödinsatser till våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Vad är grov kvinnofridskränkning? Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 och är unikt i sin konstruktion eftersom flera enskilda, straffbara handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott. Grov kvinnofridskränkning fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande. Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en närstående kvinna. Våld i samkönade relationer eller gärningar som begås i en relation där parterna inte bor tillsammans faller under brottet grov fridskränkning. Det gäller även handlingar som riktats mot andra närstående, till exempel barn, föräldrar eller syskon. Det enda som skiljer grov fridskränkning från grov kvinnofridskränkning är beskrivningen av brottsoffer och gärningsman. Källa: NCK:s kunskapsbank. Västra Götaland 2012 Grov kvinnofridskränkning Grov fridskränkning, kvinna 18 år eller äldre Grov fridskränkning, man 18 år eller äldre Källa: Brottsförebyggande rådet (2013) 30

Makt och mäns våld mot kvinnor Insatser och uppföljning Nationella jämställdhetspolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor. Insatser Koppla samman befintlig regional samverkan mot mäns våld mot kvinnor med regionala nätverk för jämställdhetsintegrering (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner, idéburen sektor). Stärka samverkan genom att upprätta kontaktytor för erfarenhetsutbyte i fråga om: -- Boende (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, kommuner). -- Riskbedömningar (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, rättsväsende, kommuner). -- Skyddade personuppgifter (Centrala aktörer: Skatteverket, rättsväsende, kommuner). Bedriv våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män inom skola och fritidssektor (Centrala aktörer: kommuner, idéburen sektor). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens uppföljning Analys av deltagande/uppslutning i nätverken samt enkät och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om nätverksarbetet upplevs som användbart. TIPS! Att våga se och agera Samverkan mellan verksamheter i länet som arbetar för att motverka mäns våld mot kvinnor, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2012. Samordning för Kvinnofrid länsstyrelsernas stöd till insatser 2011-2012, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012. Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, Socialstyrelsen, 2007. Våldsförebyggande arbete med män en kunskapsöversikt, SKL, 2011. Machofabriken ett metodmaterial för ökad jämställdhet och förebyggande arbete mot våld, med fokus på normer för manlighet. Producerat av Amphi Produktion för Sveriges kvinnooch tjejjourers riksförbund (SKR), Riksorganisationen för kvinnooch tjejjourer i Sverige (Roks) och Män för jämställdhet. 31

Makt och mäns våld mot kvinnor Nationella jämställdhetspolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Beredskap för att tidigt upptäcka våldsutsatthet och erbjuda stödinsatser till våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Insatser Inrätta likvärdiga rutiner, stöd och behandlingsinsatser i hela länet för våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare genom att: -- Samordna och samarrangera kunskapoch kompetensutvecklingsinsatser (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, rättsväsende, kommuner, idéburen sektor). -- Säkerställa tillgång till riktlinjer för att fråga om våld rutinmässigt och på indikation (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). -- Tillhandahålla kunskap till yrkesverksamma för att identifiera tecken på våldsutsatthet (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, idéburen sektor). -- Tillhandahålla handledning till personal som arbetar med att stödja våldsutsatta (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). Säkerställ kunskap och rutiner för att erbjuda adekvat stöd till personal som lever med våld (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens uppföljning Enkätundersökning till kommunerna med fråga om antalet anmälningar enligt socialtjänstlagen 14:1, så kallade orosanmälningar. Inventera och sprida framgångsrika rutiner för att stötta personal som lever med våld. TIPS! Våld En handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, Socialstyrelsen, 2011. Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, Nationellt centrum för kvinnofrid, 2010. 32

Makt och mäns våld mot kvinnor Nationella jämställdhetspolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Rutiner för målgruppsanpassat stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Insatser Genomför utbildningsinsatser för yrkesverksamma om hur samhällets skydd för särskilt utsatta grupper kan stärkas (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, rättsväsende, högskolor och universitet, idéburen sektor). Inventera rutiner för att förebygga och upptäcka våld som utövas av vårdgivare och anhörigvårdare (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, kommuner). Genomför utbildningsinsatser om internet som arena för grooming, sex mot ersättning, prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, rättsväsende, kommuner). Tillgodose behov av skyddat boende för: -- personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, kommuner). -- våldsutsatta kvinnor i pågående missbruk/beroende (Centrala aktörer: kommuner). -- våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning (Centrala aktörer: kommuner). -- våldsutsatta kvinnor med djur (Centrala aktörer: kommuner). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens uppföljning Inventering av antalet personer som tagit del av utbildningsinsatser om särskilt utsatta grupper. Sammanställning av vilka grupper som utbildningarna fokuserat på. Enkätundersökning till kommuner för att kartlägga tillgången till skyddat boende i Västra Götalands län. Kartlägga antalet platser 2012, 2014 samt 2016. TIPS! Sällan sedda utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen, 2011. Fristad från våld en vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen, 2013. Skylla sig själv? om våld mot kvinnor i missbruk, Socialstyrelsen, 2011. Våld mot djur och våld i nära relationer, Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2012. Våga göra skillnad En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2011. 33

Användbara begrepp Begrepp som kan vara bra att känna till i arbetet med jämställdhetsintegrering: Cis-person En person som identifierar sig och uppfattas som det kön som registrerades vid födseln. Exempelvis en person som känner sig som en kvinna, ser ut som en kvinna och har kvinna skrivet i sin födelseattest. Diskriminering När vissa grupper eller personer behandlas sämre än andra skulle ha gjort i en jämförbar situation. I diskrimineringslagen finns förbud mot diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Strukturell diskriminering innebär att diskrimineringen är inbyggd i samhällets sätt att fungera. Feminism Feminism är ett samlingsbegrepp för den samhällsanalys och rörelse som menar att kvinnor generellt sett är underordnade män i samhället och vill förändra detta. Feminismen innefattar ett stort antal teoretiska riktningar, som exempelvis liberalfeminism, radikalfeminism, ståndpunktsfeminism, postmodern feminism, queerfeminism och postkolonial feminism. Inriktningarna har olika fokus, analys och förslag till lösningar. Praktiskt jämställdhetsarbete förenar ofta förslag från flera feministiska riktningar genom att exempelvis förändra diskriminerande regler, motverka sexualiserat våld, höja representationen av kvinnor på beslutande poster, ifrågasätta idén om en kvinnlig/ manlig essens, förändra normerna för relationer och uppmärksamma hur andra former av förtryck hänger ihop med kön. Genus Begreppet genus kan användas som en synonym till kön för att betona kön som social, kulturell och historisk konstruktion. Se även kön, könsroll HBTQ HBTQ är en samlingsbeteckning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera. Homosexualitet och bisexualitet är sexuella läggningar. Begreppet transperson har ingenting med sexuell läggning att göra, utan är en beteckning för individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön de registrerats som vid födseln. Queer innebär kritik av heteronormen. Se även cis-person, heteronormativitet, heterosexuell, queer Hen Hen är ett könsneutralt personligt pronomen som kan användas om personer vars kön är obekant eller irrelevant i sammanhanget. Hen kan även användas om personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män. Heteronormativitet Heteronormativitet innebär att utgå från att alla är heterosexuella och att heterosexualitet är självklart, önskvärt och naturligt. I heteronormen ingår även en idé om att kvinnor och män bör vara varandras motsatser, begära varandra och leva i monogam tvåsamhet. Heteronormen innebär förväntad heterosexualitet men även att heterosexualiteten organiseras på ett särskilt sätt. Se även: queer 34

användbara begrepp Heterosexualitet Heterosexualitet är en sexuell läggning. Se även: HBTQ Intersektionalitet Intersektionalitet är ett analysverktyg som används för att visa hur olika maktordningar hänger ihop och påverkar varandra. En intersektionell analys kan exempelvis undersöka hur betydelsen av maskulinitet varierar beroende på klass eller hur normerna för sexualitet ser ut för personer med funktionsnedsättning. Intersexualitet/intersexualism Barn som vid födseln inte entydigt kan kategoriseras som kvinna eller man brukar kallas intersexuella. Intersexuella opereras ofta som spädbarn för att tilldelas ett entydigt kön. Jämlikhet Alla människors lika rättigheter och möjligheter. Jämställdhet Jämställdhet är ett begrepp som betonar jämlikhet mellan könen. Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden eller som att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsbegreppet har även kritiserats, bland annat för att återskapa föreställningen om två avgränsade, stabila könskategorier samt att förenkla mer komplicerade maktordningar. Se även: heteronormativitet, intersektionalitet. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär att förslag, genomförande och utvärdering genomgående analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdig service, resurstilldelning och inflytande. Kön Kön kan betyda flera olika saker. Biologiskt kön fastställs i första hand utifrån könsorgan, kromosomer och hormoner. Socialt kön brukar kallas för genus. Sociala beteenden kan skapa eller förstärka biologiska skillnader. Exempelvis kan normer för kvinnlighet och manlighet påverka vilka utseenden och kroppsideal människor försöker uppnå. Juridiskt kön är samhällets sätt att registrera kön. I Sverige finns i dag bara möjligheten att vara antingen kvinna eller man. Könsidentitet är det kön som en person identifierar sig med. Könsuttryck är det sätt en person markerar sin tillhörighet till ett visst kön, som exempelvis kläder, frisyr eller kroppsspråk. Könskonsekvensanalys Innebär att analysera olika potentiella effekter för kvinnor respektive män innan beslut fattas om exempelvis mål, strategier och resursfördelning. I en könskonsekvensanalys kan följande frågor ställas: Hur fördelas resurserna mellan kvinnor och män i målgruppen? Har både kvinnors och mäns erfarenheter legat till grund för hur verksamheten är utformad? Hur skulle den förändras om andra erfarenheter inkluderades? Centralt för att genomföra könskonsekvensanalyser är tillgång till könsuppdelad statistik. Könsroll Könsroll är ett begrepp som betonar att kvinnlighet och manlighet är socialt konstruerat. I dag ersätts könsroll ofta av genus, eftersom könsrollsbegreppet kan missuppfattas som att människors tankar, vanor och intressen går att kliva i och ur som en teaterroll. Norm Normer är ett slags handlingsregler för accepterat beteende i en grupp. En del av samhällets normsystem uttrycks i lagar, andra normer är oskrivna. Att uppfylla gruppens normer leder till sociala för- 35

användbara begrepp delar, medan brott mot normen ofta får negativa konsekvenser. Normkritik Normkritik handlar om att synliggöra de normer som leder till att vissa ses som avvikande och andra ses som normala. Ett normkritiskt förhållningssätt innebär att inte förutsätta eller kräva att alla organiserar sitt liv i enlighet med normen. Normkritisk pedagogik synliggör normer och privilegier, till skillnad från det som brukar kallas toleranspedagogik, där fokus i stället är på att uppmärksamma och lära sig om det som är avvikande. Se även: heteronormativitet. Queer Queer är ett verktyg för att analysera, ett sätt att agera och en (vägran till) identitet som bygger på genomskådande och kritik av samhällets heteronorm. Queer problematiserar det som anses vara normalt, i stället för att fokusera på varför vissa människor avviker från normen. Se även: heteronormativitet Transperson Transpersoner är ett paraplybegrepp för personer som inte fysiskt, psykiskt, biologiskt och/eller socialt enkelt kan kategoriseras som kvinnor eller män. 36

Referenser 1 Ds 2013:37, Ett uppföljningssystem för jämställdhetspolitiken. 2 EIGE (2013), European Institute for Gender Equality, http://eige.europa.eu/content/gender-equality-index. Kontrollerad 2013-10-14. 3 Prop. 2005/06:155, Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken. 4 SOU 2010:51, Könsskillnader i skolprestationer idéer om orsaker. 5 Statistiska centralbyrån (2012) Genomsnittlig månadslön, kronor efter region, sektor, yrkesgrupp (SSYK), kön och år. 6 Högskoleverket (2008) Kvinnor och män i högskolan, rapport R 2008:20. 7 SCB (2012) Sveriges officiella statistiska meddelanden UF 23 SM 1201Universitet och högskolor. Personal vid universitet och högskolor 2011, korrigerad version 2012-06-18. 8 SOU 2004:53, Den könsuppdelade arbetsmarknaden Betänkande om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden. 9 Statistiska centralbyrån (2010) Tema: Utbildning; Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030. 10 Statistiska centralbyrån (2012) Anställningsform i mars, tre år efter avslutad utbildning, bland gymnasieavgångna efter utbildningens inriktning, kön, anställningsform och år. 11 Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35. 12 Håkansson, K. (2001) Språngbräda eller segmentering En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda. Forskningsrapport 2001:1, IFAU. 13 Hammarström, A., Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Folkhälsoinstitutet R 2008:8. 14 Hammarström, A. (2005) Genusperspektiv på medicinen två decenniers utveckling av medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik. Högskoleverket. 15 Västra Götalandsregionen (2012) Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, s. 4. 16 Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35. 17 Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35. 18 Västra Götalandsregionen (2011) Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014, s. 5 f. 19 En regional strukturfond som förvaltas av Länsstyrelsen Västra Götaland, där främjandet av jämställdhet är ett horisontellt kriterium. För en jämställdhetsanalys av Landsbygdsprogrammet 2007-2012, se Wigren- Kristoferson, C., Johnson, SK. (2013) Jämställdhet företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2012. CIRCLE/Lunds universitet. 20 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 12:1 21 Karolinska Institutets Folkhälsoakademi (2009) Jämställdhet och folkhälsa. Ett kunskapsunderlag. 22 Arbetsmiljöverket (2012) Arbetsorsakade besvär 2012. 23 Västra Götalandsregionen (2011) Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011. 24 Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35. 25 Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK:s kunskapsbank http://www.nck.uu.se/kunskapbanken. Kontrollerad 2013-10-10. 37

referenser 38 26 Hammarström, A., Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Folkhälsoinstitutet, R 2008:8, 27 Socialstyrelsen (2013) Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013. Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. 28 Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35. 29 Socialstyrelsen (2013) Dödsorsaker 2011. 30 Weibull, B. (2012) Vården missar mäns depressioner, Genus, 1/2012. 31 Hammarström, A., Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Folkhälsoinstitutet, R 2008:8. 32 Sveriges kommuner och landsting (2010) Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. 33 Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport 2009. 34 14 procent av unga icke-heterosexuella kvinnor identifierar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt, jämfört med 6 procent av heterosexuella kvinnor. Motsvarande siffror för unga män är 10 respektive 4 procent. Ungdomsstyrelsen (2010) Hon, hen han. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:2. 35 Statistiska centralbyrån (2012) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. 36 Riksidrottsförbundet (2011) Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt. Idrotten i siffror. 37 Fundberg, J.(2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Carlssons förlag; Karlsson, SB. (2011) Passa och passa in om manlighet, fotboll och utbildningsval. Karolinska institutet. 38 Bygren LO, Konlaan BB, Johansson SE. Attendance at cultural events, reading books or periodicals, and making music or singing in a choir as determinants for survival. Swedish interview survey of living conditions. BMJ 1996;313(7072): 1577 80. 39 Grönblad, F.; Ekselius, IB. (2010) Långt kvar till ett jämställt kulturliv, Genus 3/2010. 40 Prop 2005/06:155, Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken. Se även regeringens skrivelse 2011/12:3, Jämställdhetspolitikens inriktning 2011-2014. 41 Skr. 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 42 Eng. begrepp: Situational couple violence samt Intimate terrorism, Johnson, Michael (2008) A Typology of Domestic Violence. Intimate terrorism, violent resistance and situational couple violence. På svenska används begreppen situationsbetingat våld samt fysiskt våld med kontrollerande beteende. 43 Stolt, E. (2010) Mäns utsatthet för våld i nära relationer mötet med hälso- och sjukvården. NCK rapport 2010:4, Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. 44 Brottsförebyggande rådet (2013) www.bra.se, Anmälda brott, totalt och per 100 000 av medelfolkmängden, efter brottstyp och månad för anmälan, år 2012 samt jämförelse med föregående år. 45 SOU 2001:72, Barnmisshandel att förebygga och åtgärda; Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009. 46 SKL (2006) Mäns våld mot kvinnor i nära relationer en kunskapsöversikt. 47 Ungdomsstyrelsen (2013) Unga och våld en analys av maskulinitet och förebyggande insatser. Ungdomsstyrelsens skrifter, 2013:1.

Fyrbodal Skaraborg Göteborgsregionen Boråsregionen/Sjuhärad Strömstad Tanum Sotenäs Lysekil Munkedal Uddevalla Orust Tjörn Stenungsund Kungälv Göteborg Parlle Dals-Ed Bengtsfors Åmål Färgelanda Mellerud Vänersborg Trollhäan Lilla Edet Alingsås Essunga Vårgårda Herrljunga Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Falköping Vara Lidköping Skara Götene Mariestad Töreboda Gullspång Tidaholm Skövde Hjo Tibro Karlsborg Grästorp Västra Götalands län Vänern Väern Lerum Borås Ale Öckerö

TRAFIKSÄKERHETSPLAN ÖCKERÖ KOMMUN

Öckerö Kommun Kommunstyrelsen/samhällsbyggnad Postadress: Öckerö kommun, 475 80 Öckerö Besöksadress: Sockenvägen 13, Öckerö Telefon (växel): 031-97 62 00 E-post: diarium.sb@ockero.se Dnr: 293/15 Datum: 2015-12-18 Webb: http://www.ockero.se/ Projektledare Maritha Grek, Trafikingenjör Kartor: Copyright Öckerö kommun och Metria/Lantmäteriet avtalsnr MS2009/08302 Samtliga bilder publiceras med medgivande från upphovsmän 2

SAMMANFATTNING Öckerö kommuns trafiksäkerhetsplan är ett processinriktat arbetsmaterial som ska syfta till att stödja ett effektivt och systematiskt arbete med trafiksäkerhetsfrågor i kommunen. Trafiksäkerhetsplanens mål grundas dels i framtagna nationella och internationella trafiksäkerhetsmål. De nationella målen utgår från Nollvisionen som har etappmål som sträcker sig till år 2020. Öckerö kommuns trafiksäkerhetsmål sträcker sig i både trafikstrategin och trafiksäkerhetsplanen till år 2025. Målen för trafiksäkerhetsplanen lyder som följer: Antalet dödade i trafiken ska minska med 50 procent. Andelen svårt skadade i trafiken ska minska med 40 procent. Andelen lindrigt skadade i trafiken ska minska med 25 procent. Öckerö kommuns trafiksäkerhetsplan baseras på olycksstatistik från Strada. Statistiken behandlar olyckor på kommunalt vägnät under perioden 2010-2014; var olyckorna är belägna och vilken typ av olyckor och skador som uppstått. Totalt har det inträffat 113 olyckor i kommunen vilket har genererat i 124 personskador med varierade skadegrad. Flest olyckor har inträffat på Hönö och Öckerö som står för 80 procent av olycksantalet. Vanligaste olyckstypen i kommunen är singelolyckor med cykel därefter singelolyckor med moped och singelolyckor fotgängare. Hastighetsmätningar som utförts under 2014 och 2015 visar att 85-procentspercentilen ligger något högt i kommunen. Dock behöver fler hastighetsmätningar utföras för att få ett heltäckande resultat över kommunen. Högst 85-procentspercentil har uppmätts längs väg 575 i höjd med Bagglebo/Udden samt på Bustadvägen. För att åstadkomma en hög trafiksäkerhet i Öckerö kommun har flertalet insatsområden, som anses vara aktuella för kommunen, identifierats: Drift och underhåll av gång- och cykelvägar Utformning och reglering o Säkra GCM-passager o Hastighetsefterlevnad o Säkra gatukorsningar o Säkra kommunala vägar Beteendepåverkande åtgärder o Hjälmanvändning Största andelen åtgärder under vardera insatsområde ligger under Utformning och reglering där störst brister finns i dagsläget för att det ska vara möjligt att uppnå en hög trafiksäkerhet i kommunen. I snitt har olyckorna kostat samhället 24 miljoner kronor per år. Om målen för trafiksäkerhetsplanen uppnås genererar det i en årlig reducering av samhällskostnaderna för trafikolyckor med cirka 10 miljoner kronor. 3

INNEHÅLL 1 Varför en trafiksäkerhetsplan?... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Vad är en trafiksäkerhetsplan?... 7 1.3 Omfattning... 8 1.4 Trafiksäkerhetsplanens syfte... 8 2 Att arbeta med trafiksäkerhet... 9 2.1 Mer än fysiska åtgärder krävs... 9 2.2 Trafikantens förutsättnigar... 9 2.3 Hastighet och ålder har betydelse... 10 3 Målbeskrivning... 11 3.1 Nationella mål... 11 3.1.1 Transportpolitiska mål... 11 3.1.2 Trafiksäkerhetsmål... 11 3.2 Kommunala mål och visioner... 12 3.2.1 Gällande översiktsplan... 12 3.2.2 Gällande trafikstrategi... 12 3.2.3 Mål för trafiksäkerhetsplanen... 13 4 Nuläges och konsekvensbeskrivning... 14 4.1 Om Strada... 14 4.2 Nulägesanalys Öckerö kommun... 14 4.2.1 Skadegrad... 14 4.2.2 Olyckstyp... 15 4.3 Antal skadade och skadegrad... 25 4.4 Vanligaste olyckstyperna... 25 4.4.1 Singelolyckor cyklister (G1)... 25 4.4.2 Singelolyckor moped (G2)... 26 4.4.3 Singelolyckor fotgängare (G0)... 26 4

4.4.4 Cykel/moped - motorfordon (C)... 26 4.4.5 Fotgängare motorfordon (F)... 27 4.4.6 Singelolyckor motorfordon (S)... 27 4.4.7 Mötesolyckor (M)... 27 4.5 Olyckornas indelning efter olika trafikanter... 27 4.5.1 Oskyddade trafikanter... 27 4.5.2 Motortrafikanter... 28 4.6 Samhällskostnader... 29 4.7 Hastighetsmätningar och inventeringar... 29 4.7.1 Resultat... 29 4.7.2 Fotö... 29 4.7.3 Hönö... 30 4.7.4 Öckerö... 31 4.7.5 Hälsö... 32 4.7.6 Källö-Knippla... 32 4.7.7 Hyppeln... 33 4.7.8 Rörö... 33 4.7.9 Kalvsund... 33 4.7.10 Björkö... 33 5 Mål och förankring... 35 5.1 Olycksbild i relation till kommunens mål... 35 5.2 Prioriterade olyckstyper... 35 5.3 Potentiella insatsområden... 35 6 Åtgärdsplan... 36 6.1 Förutsättningar för genomförbarhet... 36 6.2 Insatsområden... 36 6.2.1 Drift och underhåll av gång- och cykelvägar... 36 6.2.2 Utformning och reglering säkra GCM-passager... 37 6.2.3 Utformning och reglering hastighetsefterlevnad... 37 5

6.2.4 Utformning och reglering säkra kommunal gator... 38 6.2.5 Utformning och reglering säkra gatukorsningar... 39 6.2.6 Beteendepåverkande åtgärder hjälmanvändning... 39 6.3 Konkreta åtgärder och kostnader... 40 6.3.1 Drift och underhåll... 41 6.3.2 Utformning och reglering... 42 Beteendepåverkande åtgärder... 44 7 Referenser... 45 6

1 VARFÖR EN TRAFIKSÄKERHETSPLAN? 1.1 Bakgrund Öckerö kommun har utgående från sin trafikstrategi utvecklat ett trafikprogram innehållande Gång- och cykelplan Hastighetsplan Trafiksäkerhetsplan Trafikmiljöplan Parkeringsplan Vägvisningsplan Kollektivtrafikplan Beläggningsplan Vinter- och sommarväghållningsplan Plan för Mobility management Trafiksäkerhetsplanen är därmed en av tio planer syftande till att utöver den nationella nollvisionen uppnå Öckerö kommuns vision. Öckerö kommuns trafiksäkerhetsplan har utvecklats med stöd av TRAST Trafiksäkra staden; Handbok för ett målinriktat kommunalt trafiksäkerhetsprogram framtagen av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Trafikverket. 1.2 Vad är en trafiksäkerhetsplan? En trafiksäkerhetsplan är ett processinriktat arbetsmaterial som ska syfta till att stödja ett effektivt och systematiskt arbete med trafiksäkerhetsfrågor i kommunen. Figur 1 Process för trafiksäkerhetsarbetet i sex steg. Trafiksäkerhetsarbetet är en process som kan delas upp i sex steg; Initiering, Trafikolyckornas konsekvenser, mål och förankring, åtgärdsplan, förankring samt genomförande och uppföljning, se Figur 1. Stegen beskrivs som följer: 1. Syftet i steget initiering är att skapa förutsättningar för att underlätta framtagandet av långsiktigt kommunalt trafiksäkerhetsprogram. 2. I trafikolyckornas konsekvenser analyseras kommunens olyckssituation och vilka konsekvenser som uppstår till följd av denna utifrån olycksrapportering i Strada. 3. I momentet mål och förankring utvecklas lokala mål utifrån kommunala och nationella inriktningsdokument, nationella mål och den lokala olycksbilden i föregående steg. 4. Utifrån lokala mål tas en åtgärdsplan fram där det specificeras vilka åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen. 5. Syftet med steget förankring är att skapa en acceptans för åtgärdsplanen bland berörda parter. 6. Genomförande och uppföljning är det avslutande steget i processen där åtgärderna ska fogas in i planeringsprocessen. Av dessa steg omfattar trafiksäkerhetsplanen endast stegen trafikolyckornas konsekvenser, mål och förankring samt åtgärdsplan. Första steget, initiering, kan förhållas till beslutet av framtagandet av trafiksäkerhetsplanen. De sistkommande stegen genomförs först efter det att trafiksäkerhetsplanen antagits. 7

1.3 Omfattning Trafiksäkerhetsplanen omfattar kommunalt vägnät på samtliga tio bebodda öar i Öckerö kommun: Fotö Hönö Öckerö Hälsö Källö-Knippla (Knippla) Hyppeln Rörö Grötö Kalvsund Bohus-Björkö (Björkö) Trafiksäkerhetsplanen tar sin utgångspunkt i en olycksanalys och föreslår åtgärder för ökad trafiksäkerhet. I likhet med övriga planer ingår en åtgärdssammanställning som bygger på en metod för prioritering av åtgärder. 1.4 TRAFIKSÄKERHETSPLANENS SYFTE Trafiksäkerhetsplanen vänder sig till politiker, arbetsgrupper och tjänstemän som arbetar med planering och genomförande av fysisk planering och/eller trafik- och infrastrukturfrågor. Syftet med trafiksäkerhetsplanen är att vara ett stöd i den vardagliga kommunala planeringen, dels för att förstå den lokala problematiken men även för att skapa prioriteringsordningar mellan olika insatsområden och åtgärder. Samtidigt ska planen utgöra en grund för att kunna fatta snabba beslut om förutsättningar i projekt där åtgärder kan vidtas samordnat med andra projekt eller med stöd av exempelvis statligt bidrag. 8

2 ATT ARBETA MED TRAFIKSÄKERHET Varje år dör mer än 1.3 miljoner människor i trafiken och en stor andel av alla som mister livet i trafiken är unga människor. För att reducera antalet dödade i trafiken beslutade FN år 2011 om en fokusering på trafiksäkerhet, Decade of action for road safety. I och med beslutet uppmanas FN:s medlemsländer att reducera antalet dödade i trafiken genom att öka sitt nationella och globala trafiksäkerhetsarbete. Det innebär i sin tur att varje enskild kommun i Sverige har ett ansvar att aktivt arbeta för en ökad trafiksäkerhet. För att åstadkomma ett säkert trafiksystem krävs insatser på samtliga strukturella nivåer i samhället. Där ingår bl.a. val av transportsätt, standard på transportmedlen och trafikanternas utbildningsnivå. När det kommer till utformningen av väg- och gatusystemet, delas vägnätet in i olika klasser beroende på vilken funktion och tänkbara störningar som är tänkta på den specifika vägsträckan. Kravet på en viss framkomlighetsnivå för en trafikantkategori viktas mot önskad säkerhetsnivå för en annan trafikantgrupp. Trafiksystemets uppbyggnad, utifrån konflikt mellan olika trafikantgrupper, har stor betydelse för vilka risker som trafikanterna utsätts för. På detaljnivå är möjligt att betrakta trafiksäkerheten utifrån hur olika trafikanter beter sig i trafiken och hur trafikanten använder sig av trafiksystemet. Samtidigt som trafikmiljön ställer krav på trafikantens beteende, ställer trafikantens förmåga krav på samhällets utformning. För att komma till bukt med framtida trafiksäkerhetsproblem räcker det alltså inte att endast göra förändringar i det kommunala trafiksystemets utformning. Det är lika viktigt att förstå att den kommunala planeringen påverkar trafiksäkerhetsnivån i kommunen. Det är därför viktigt att trafiksäkerheten ingår i all fysisk planering inom kommunen. Genom att låta trafiksäkerheten bli en del av den fysiska planeringen påverkas således både stadsrum och stadsliv av trafiksäkerheten. En anpassad hastighet i samverkan med ett väl utformat stadsrum, kan bidra till ett vackrare, tryggare och mer levande samhälle. Det har även visat sig att en ökad trafiksäkerhet, i form av lägre hastigheter, även har positiv påverkan på både bullernivåer och luftkvalitet. 2.1 MER ÄN FYSISKA ÅTGÄRDER KRÄVS För att uppnå en hög trafiksäkerhet i samhället krävs fysiska, administrativa samt kommunikativa åtgärder. Fysiska åtgärder för att förändra miljön genom exempelvis farthinder för reducerad hastighet, mitträcke för att förhindra mötesolyckor eller separering av olika trafikslag. Administrativa åtgärder är åtgärder i form av trafiklagar och trafikregler. Det kan till exempel vara hastighetsreglering på en väg eller förbjud av ett visst fordonsslag. Tillsammans i samverkan med kommunikativa åtgärder, åtgärder i form av aktiviteter, utbildningsinsatser och kunskapskampanjer, kan de fysiska och administrativa åtgärderna få mycket goda effekter. 2.2 TRAFIKANTENS FÖRUTSÄTTNIGAR Olika typer av trafikanter har olika förutsättningar och olika förmågor i trafiken. De oskyddade trafikanterna löper större risk att vistas i trafiksystemet än motortrafikanterna. Risken att dödas i trafiken som fotgängare eller cyklist är fem gånger så stor, per kilometer, som för en bilist. Av alla dödsolyckor som sker i trafiken varje år är ca 10-15 procent fotgängare. För de oskyddade trafikanternas säkerhet är trafikmiljöns utformning avgörande och bör 9

således anpassas efter fotgängare och cyklisters behov, för att upprätthålla en så hög säkerhetsnivå som möjligt. Det är osäkerheter i samspelet mellan olika trafikanter som leder till de allvarliga olyckorna i trafiken. Forskning och skaderapportering visar att även singelolyckorna hos fotgängare och cyklister har ökat. Största delen av dessa singelolyckor sker under vinterhalvåret, framförallt hos äldre personer där rörligheten är begränsad, och skulle kunna undvikas med bättre vinterväghållning, broddar m.m. Vad gäller cyklister är avsaknaden av hjälmen en orsak till allvarliga skador. Barn ska ses som en egen trafikantgrupp i trafiken. Barn under 12 år har en begränsad förmåga att tolka vad som händer i trafiken, så som hastighet och avstånd till fordon. Om barn ska kunna vistas själva i trafiken är det därför viktigt att göra trafikmiljö, där barn vistas, enkel och trafiksäker på ett sådant sätt att barnens rörelsefrihet inte påverkas i en allt för hög grad. En säker trafikmiljö där barnen kan ta sig fram på egen hand bidrar i sin tur till mindre trafik runt förskolor, skolor och fritidsanläggningar och minskade risker i barnens närmiljö. 2.3 HASTIGHET OCH ÅLDER HAR BETYDELSE När beslutet om nollvisionen togs 1997 slogs det fast att det är människans fysiska förutsättningar att tåla yttre våld vid trafikolyckor som ska ligga till grund för transportsystemets utformning. Forskning visar att risken att dödas eller skadas allvarlig i trafiken ökar med ökad hastighet. För fotgängare får en kollision med ett fordon inte ske i högre hastighet än 30 kilometer i timmen för att minimera risken för dödsfall. På senare år har det även visat sig att risken att dödas eller skadas allvarlig ökar med ökad ålder, se Figur 2. Merparten av alla dödsolyckor sker på 50-vägnätet. På 50-vägar är skaderisken för äldre personer (personer över 65 år) tio gånger högre jämfört med personer upp till en ålder av 44 år. Figur 2 Krockvåldskurvor för fotgängare med ökad risk att dödas eller skadas allvarligt (MAIS3+) med ökad ålder och hastighet. På vägar där hastigheten är låg (upp till 30 kilometer i timmen) lämnar 70 procent av bilisterna spontant företräde för cyklister som försöker korsa vägen trots det att bilister inte har skyldighet att väja mot cyklister. I hastigheter 46-60 kilometer i timmen har siffran minskat till endast 40 procent. För att motverka dödsfall och allvarligt skadade i trafiken är det därför viktigt att säkerhetsställa att hastigheten inte överstiger 30 kilometer i timmen i trafikrum där oskyddade trafikanter blandas med motortrafik. 10

3 MÅLBESKRIVNING Nedan presenteras nationella samt kommunala mål för ett trafiksäkert samhälle. I kapitlet presenteras även mål gällande för trafiksäkerhetsplanen. Målen för trafiksäkerhetsplanen grundas på de nationella målen samt utifrån Öckerö kommuns gällande översiktsplan och trafikstrategi. 3.1 NATIONELLA MÅL År 1997 tog Sveriges riksdag beslut om att trafiksäkerhetsarbetet ska ha visionsmål genom en nollvision. Nollvisionens innebörd är att ingen ska behöva dödas eller skadas svårt i trafiken. Arbetet, för att nå nollvisionen, har delats upp i olika delmål och etappmål som ska uppnås till specifika tidpunkter. 3.1.1 TRANSPORTPOLITISKA MÅL För att säkerhetsställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet har Sveriges riksdag tagit fram transportpolitiska mål. Dom transportpolitiska målen täcker infrastruktur och samtliga trafikslag såsom spårtrafik, vägtrafik, sjöfart och luftfart samt transportoch infrastrukturforskning. Utöver ovanstående övergripande mål har riksdagen beslutat om ett funktionsmål (gällande tillgänglighet) och ett hänsynsmål (gällande säkerhet, miljö och hälsa). Transportpolitiskt mål: Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmål tillgänglighet: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till 11 utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 3.1.2 TRAFIKSÄKERHETSMÅL Gällande etappmål för nollvisionen preciseras i en halvering av antalet omkomna samt att antalet allvarligt skadade i trafiken ska minska med 25 procent mellan 2007 och 2020. Målet innebär att antalet trafikdödade år 2020 inte får överstiga 220 personer. För att uppnå nollvisionens mål och ökad trafiksäkerhet har 11 prioriterade indikatorer, som anses vara extra vitigt att jobba med, tagits fram. Samtliga indikatorer har delats in i tydliga och mätbara mål för årliga uppföljningar, se Tabell 1. Tabell 1 Prioriterade insatsområden för ökad trafiksäkerhet. Prioriterade insatsområden Hastighetsefterlevnad statligt vägnät Hastighetsefterlevnad kommunalt vägnät Utgångsläge 2014 Mål 2020 43 % 46 % 80 % 64 % 63 % 80 % Nykter trafik 99,71 % 99,78 % 99,9 % Bältes användning 96 % 97 % 99 % Hjälmanvändning cykelhjälm Hjälmanvändning mopedhjälm 26,7 % 37 % 70 % 95,7 % 96,3 % 99 % Säkra personbilar 20 % 57 % 80 % Säkra motorcyklar (ABS) 9 % 39 % 70 % Säkra statliga vägar 50 % 73 % 75 % Säkra GCM-passager 19 % 25 % Ej def. Drift och underhåll på cykelvägar i tätort 15 % - 70 %

Förutom nollvisionen har EU antagit ett mål som säger att antalet döda i trafiken ska halveras under en tioårsperiod fram till 2020 samtidigt som antalet mycket allvarligt skadade ska minska med 40 procent. En justering av det svenska etappmålet till EUmålet skulle innebära att antalet döda i trafiken inte får överstiga 133 personer år 2020. Någon anpassning av det svenska etappmålet till EU-målen har inte hittills inte genomförts. utgår från kommunens vision och har ett tidsperspektiv till år 2025, se Figur 3. Målen är som följer: Mål 1. Mål 2. Mål 3. Levande skärgårdskommun hela kommunen ska leva Människan i centrum Utveckla centra 3.2 KOMMUNALA MÅL OCH VISIONER Visionen för Öckerö kommun beskrivs som följer: En levande skärgårdskommun med människan i centrum. 3.2.1 GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN Öckerö kommuns gällande översiktsplan antogs 2005 och utgår från kommunens dåvarande vision; Skärgårdskommunen Öckerö ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Översiktsplanen lyfter fram följande fyra punkter: Attraktiv Säker och trygg Lokal demokrati Natur och kultur Investeringar i åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten på gång- och cykelnätet ska införlivas. Dels genom att separera gång- och cykeltrafiken från biltrafiken men även genom att separera gående och cyklister. 3.2.2 GÄLLANDE TRAFIKSTRATEGI Öckerös trafikstrategi antogs i juni 2015 och utgår ifrån kommunens vision En levande skärgårdskommun med människan i centrum. Trafikstrategin har tre övergripande mål som 12 Figur 3 Öckerö kommuns vision för år 2025 är utgångspunkten för trafikstrategins tre mål. Delar av trafikstrategin som berör trafiksäkerheten i kommunen specificeras under strategins andra mål, människan i centrum. Tanken är att det är den enskilda medborgaren som ska stå i fokus för kommunens fortsatta planering. Om planeringen ska utgå från människan behöver det genomsyra utformningen av trafiksystemets alla delar vilket innebär att skalan och utformningen måste anpassas till människan för att minimera negativa konsekvenser vid förflyttning. Det innebär bland annat att hänsyn ska tas till barnperspektivet genom att tillgodose barnens behov och samtidigt se till att barnens rättigheter tas till vara. Utformningen ska utföras med hänsyn till funktionsnedsatta och möjliggöra att de kan röra sig själva i trafiksystemet. Trafikstrategin ska bidra till att

tillgängligheten tillgodoses på likvärdigt sätt för kvinnor respektive mäns transportbehov. Trafiksystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Då en mycket stor andel av de olyckor som inträffat de senaste åren inom kommun är olyckor med lindriga skador som följd, gäller målet även dessa olyckor. Trafiksystemet ska även bidra till en ökad hälsa. Mål för trafikstrategin: Minska antalet olyckor till 15 per år (30 olyckor per år i snitt 2004 2014) Öka andelen medborgare som tycker att trafiksäkerheten är god eller mycket god till 70 % (23 % Kritik på teknik 2013) 3.2.3 MÅL FÖR TRAFIKSÄKERHETSPLANEN Denna trafiksäkerhetsplan är den första i ordningen för Öckerö kommun. Målen för trafiksäkerhetsplanen är mätbara och har tagits fram enligt handboken Trafiksäkra staden och framgår nedan. Dessa mål är formulerade i form av reduktion av antalet dödade, svårt skadade och lindrigt skadade i trafiken. Trafiksäkerhetsplanens mål för Öckerö kommun följer EU:s etappmål för perioden 2010-2020. Trafiksäkerhetsplanen har liksom kommunens vision och trafikstrategi ett tidsperspektiv till år 2025. Mål för trafiksäkerhetsplanen: Antalet dödade i trafiken ska minska med 50 procent. Andelen svårt skadade i trafiken ska minska med 40 procent. Andelen lindrigt skadade i trafiken ska minska med 25 procent. 13

4 NULÄGES OCH KONSEKVENSBESKRIVNING Följande kapitel kommer behandla statistik av olyckor på kommunalt väglag under en femårsperiod i Öckerö kommun; var olyckorna är belägna och vilken typ av olyckor och skador som uppstått. Statistiken i trafiksäkerhetsplanen baseras helt och hållet utifrån incidentrapportering i Strada. 4.1 OM STRADA Strada, Swedish Traffic Accident Data Acquisition, är ett informationssystem där polis och sjukvård registrerar data om skador och olyckor inom Sveriges hela vägtransportsystem. Polisens registrering av trafikolyckor är rikstäckande i Strada sedan årsskiftet 2003. Sedan ett par år tillbaka registrerar även större delen av Sveriges akutsjukhus också in olycksuppgifter till informationssystemet. Genom att uppgifterna sammanförs från två olika källor minskar mörkertalet (gäller framförallt olyckor med endast oskyddade trafikanter som polisen inte åker på) och informationsunderlaget blir bättre. I Strada registreras uppgifter så som typ av olycka, skadegrad, olycksposition och tidpunk för olyckan samt varför den har inträffat. Syftet med Strada är att ge väghållaren en bra överblick var insatser ger störst effekt för att minska antalet personskador. 4.2 NULÄGESANALYS ÖCKERÖ KOMMUN I Öckerö kommun finns både statliga, kommunala och enskilda vägar. Det kommunala ansvaret omfattar det kommunala vägnätet men även enskilda vägar där kommunen tagit över underhållet. Det finns en risk att enskilda vägar där kommunen tagit över underhållet utesluts ur statistiken 14 då vägen fortfarande klassas som enskild i Nationella vägdatabasen, NVDB. Under perioden 2010-2014 har olyckor ägt rum på kommunalt vägnät på nio av kommunens tio bebodda öar. Statistiken gällande personskador involverar inte olyckor där personen klarat sig oskadd eller av någon anledning har okänd skadegrad. 4.2.1 SKADEGRAD Antalet olyckor och dess skadegrad har varierat under dom senaste fem åren på det kommunala vägnätet i Öckerö kommun enligt Figur 4. Figur 4 Antal olyckor för respektive skadegrad, 2010-2014. Olyckans omfattning baseras utifrån sjukvårdens klassificering av skadegrad ISS, Injury Severity Score. Genom klassificeringen tilldelas varje personskada ett prognosiskt index mellan 1 och 75 där olyckan eller skadan klassificeras enligt följande gränser: Svår skada/olycka = ISS > 8 Lindrig skada/olycka = ISS 1-8 Olyckor där sjukvårdsrapporteringen visar på ett ISS = 0 eller där polisen bedömt att personen är oskadd tas inte med i statistiken. Utifrån statistiken i Figur 4 är det svårt att se ett samband mellan antalet olyckor per år och vad dessa olyckor kan bero på. År 2011, där antalet olyckor är som störst, är det år som hade störst andel av olyckor på grund av snö

och halka. Därefter minskar andelen halolyckor drastiskt till endast någon enstaka halkolycka under 2013 och 2014. Antalet olyckor ökade med 140 procent mellan år 2013 och 2014. Någon specifik orsak till ökningen på grund av bristande väghållning kan inte ses. Det som utmärker sig för år 2014 är att 73 procent av alla olyckor är singelolyckor där olyckan främst är orsakad av handhavandefel eller fadäs. Utöver dessa kategorier finns även flera delkategorier för oskyddade trafikanter, viltolyckor, spårbunden trafik samt övriga olyckor 1. Mer specifik indelning för Öckerö kommun kan läsas mer om i kapitlet som handlar om dom vanligaste olyckstyperna nedan. Under perioden 2010-2014 förekom olyckor på samtliga öar i kommunen förutom på Grötö. Olyckornas position inom kommunen kan ses i Figur 5 - Figur 13. 4.2.2 OLYCKSTYP Förutom skadegrad rapporteras även olyckstyp in till Strada. Olyckorna delas kort in i 12 olika kategorier där olycka med motorfordon står för åtta av olyckstyperna; singel, möte, omkörning, upphinnande, avsvängande, korsande, cykel/mopedmotorfordon, fotgängare-motorfordon. 1 Olycka som involverar tamdjur, traktor, snöskoter, parkering, backning etc. 15

Figur 5 Olyckstyper och dess förekomst på Fotö, 2010-2014. 16

Figur 6 Olyckstyper och dess förekomst på Källö-Knippla, 2010-2014. 17

Figur 7 Olyckstyper och dess förekomst på Kalvsund, 2010-2014. 18

Figur 8 Olyckstyper och dess förekomst på Hyppeln, 2010-2014. 19

Figur 9 Olyckstyper och dess förekomster på Rörö, 2010-2014. 20

Figur 10 Olyckstyper och dess förekomster på Björkö, 2010-2014. 21

Figur 11 Olyckstyper och dess förekomst på Öckerö, 2010-2014. 22

Figur 12 Olyckstyper och dess förekomster på Hönö, 2010-2014. 23

Figur 13 Olyckstyper och dess förekomster på Hälsö, 2010-2014. 24

4.3 ANTAL SKADADE OCH SKADEGRAD I Tabell 2 nedan redovisas fördelningen mellan olyckstyp och skadegrad för samtliga olyckor som har ägt rum i kommunen under perioden 2010-2014. Totalt har det inträffat 113 olyckor under femårsperioden, vilket har genererat i 124 personskador varav 94 procent av personerna har undankommit med lindriga skador. I genomsnitt har det inträffat 24.8 skador per år. De trafikanter som har varit mest drabbade av olyckor är oskyddade trafikanter; fotgängare, cyklister och mopedister. Skadegraden har främst varit lindriga skador, vilket kan grundas i att 80 procent av alla olyckor där oskyddade trafikanter varit inblandade är singelolyckor eller med en annan oskyddad trafikant. Tabell 2 Olyckstyp och hälsoförlust 2010-2014 Olyckstyp Antal skadade personer och skadans allvarlighet Död Allvarligt skadad ISS >8 Lindrigt skadad ISS 1-8 S (singel-motorfordon) 1 0 5 U (upphinnande-motorfordon) 0 0 2 A (avsvängande motorfordon) 0 0 2 K (korsande-motorfordon) 0 0 1 M (möte-motorfordon) 0 1 3 C (cykel/moped-motorfordon) 0 1 17 F (fotgängare-motorfordon) 1 1 4 G0 (fotgängare singel) 0 0 22 G1 (cykel singel) 0 1 32 G2 (moped singel) 0 1 24 G3 (fotgängare-cyklist) 0 0 1 G4 (cykel-cykel) 0 0 1 G7 (moped-moped) 0 0 1 V (övrigt) 0 0 2 Skadade personer under fem år 2 5 117 Skadade personer under ett genomsnittsår 0,4 1 23,4 4.4 VANLIGASTE OLYCKSTYPERNA Under tidsperioden 2010-2014 har 14 olika typer av olyckor inträffat i Öckerö kommun. Fördelningsgraden över olyckorna kan ses procentuellt i Figur 14 nedan. Av dessa 14 olyckstyper är hälften mer återkommande och presenteras i kapitel 4.4.1-4.4.7 nedan. Figur 14 Andelen skadade i Öckerö kommun per olyckstyp, 2010-2014. 4.4.1 SINGELOLYCKOR CYKLISTER (G1) Under perioden 2010 och 2014 är andelen skadade personer vid singelolyckor med cykel den största skadegruppen och utgörs av hela 27 procent. Sett till cykelolyckor utgör singelolyckorna generellt sett 62 procent av cykelolyckorna. Orsaken till denna typ av olycka är av olika karaktär. Den vanligaste är dock att cyklisten av någon anledning vält efter att ha kört in i något längs vägen, exempelvis en trottoarkant eller lyktstolpe. Andra vanliga orsaker är att en väska eller liknande åkt in i hjulet eller att cyklisten har halkat på halt grus på grusväg. Andelen allvarligt skadade utgörs av en olycka, vilket motsvarar tre procent av samtliga singelolyckor med cykel. Olyckan är en fallolycka av okänd anledning. Cyklisten har vid olyckans inträffande inte burit hjälm. Utifrån ovanstående händelseförlopp är det tydligt att det är viktigt att cyklisterna får eget utrymme i trafikrummet. Med separata cykelbanor slipper cyklister cykla längs på vägen och riskerar således inte att cykla in i 25

trottoarkanten. Vanligt använda passager bör utformas på ett sådant sätt att det blir lätt för cyklisten att ta sig upp på cykelbanan efter det att denne har korsat vägen. Utöver detta kan beteendepåverkande åtgärder som att uppmuntra cyklister att använda cykelhjälm bidra till en minskande skadegrad vid de olyckor som inträffar. 4.4.2 SINGELOLYCKOR MOPED (G2) Enligt olycksstatisktik från uttagswebben är 20 procent av alla personskador, som inträffat på kommunalt vägnät i kommunen mellan 2010 och 2014, singelolyckor med moped. Bland personskador hos mopedister utgör singelolyckorna 96 procent av personskadorna där moped varit inblandad i olyckan. Orsaken till inträffandet av olycka är mycket varierande. 16 procent av skadorna har orsakats av omkullkörning på grund av halt vägunderlag. Andra orsaker till olycka är bland annat att föraren har varit tvungen att väja för annan trafikant för att undvika kollision. Andelen allvarligt skadade utgör fyra procent (en person) i kategorin. Orsak till olyckan är oklart. Olyckans omfattning kan kopplas till att personen inte bar hjälm vid olyckans inträffande. Beteendepåverkande åtgärder genom att upplysa ungdomar om vikten att använda hjälm vid moped körning kan bidra till att allvarliga skador inte uppstår. Om ungdomar lär sig vilka konsekvenser en olycka utan hjälm kan få i unga år kan det ha en bidragande effekt till att fortsätta använda hjälm även i framtiden. 4.4.3 SINGELOLYCKOR FOTGÄNGARE (G0) Den tredje vanligaste olyckstypen är singelolyckor med fotgängare som står för 18 procent av alla personskador. Singelolyckorna står endast för 76 procent av alla personskador som drabbar fotgängare i kommunen. Samtliga incidenter är fallolyckor som genererat lindriga skador. Utstickande för singelolyckor bland fotgängare är att 68 procent (i snitt 3 olyckor per år) av alla olyckor beror på halt väglag. Medelåldern för halkolyckorna som ägt rum under tidsperioden är 53 år. Övriga olyckor beror främst på att trafikanten har snubblat av någon anledning och fallit till marken. För att minska denna olyckstyp är bättre och/eller en översyn över drift och underhållsarbetet under vinterhalvåret nödvändigt. En åtgärd för att minska andelen halkolyckor skulle kunna vara att dela ut gratis isbroddar till pensionärer. 4.4.4 CYKEL/MOPED - MOTORFORDON (C) Mellan åren 2010 och 2014 uppkom 15 procent av personskador av kollision mellan cyklist/mopedist och motorfordon. Vid kollision med motorfordon ökar riskerna för att oskyddade trafikanter ska skadas allvarligt i trafiken. Hur allvarlig skada mellan oskyddad trafikant och motorfordon genererar i beror till stor del på hastigheten. Av alla olyckor som uppstod under perioden skadades en person (motsvarande 6 procent) allvarligt. Orsaken till att cyklist/mopedist kolliderat med motorfordonet varierar. Totalt har det inträffat 15 olyckor under femårsperioden. Strax över hälften av dessa olyckor har inträffat intill eller i anslutning till en vägkorsning. Två av olyckorna har inträffat vid fyrvägsstoppet Gårdavägen/Rödvägen där cyklisten inte har stannat vid stopplikt. Beteendepåverkande åtgärder genom att upplysa ungdomar om vikten att använda hjälm vid moped körning kan bidra till att allvarliga skador inte uppstår. Om ungdomar 26

lär sig vilka konsekvenser en olycka utan hjälm kan få i unga år kan det ha en bidragande effekt till att fortsätta använda hjälm även i framtiden. Genom att lära barn och ungdomar trafikregler som gäller för cyklister som befinner sig på vägen kan andelen olyckor minska. 4.4.5 FOTGÄNGARE MOTORFORDON (F) Totalt sett har det skett 4 olyckor mellan fotgängare och motorfordon mellan 2010 och 2014 i Öckerö kommun. Olyckorna har genererat i 6 personskador vilket representerar 5 procent av personskadorna i kommunen. Olyckorna har genererat i en allvarlig skada samt en dödsolycka. Orsaken till olyckorna varierar. Samtliga olyckor har inträffat under dagsljus. En olycka har inträffat på grund av halt väglag. Annars står det oklart varför fotgängaren blivit påkörd av bilisten. Utifrån ovanstående händelseförlopp är det tydligt att det är viktigt att dom oskyddade trafikanterna får ett eget utrymme i trafikrummet. Med separata gång- och cykelbanor slipper fotgängare gå längs på vägen och riskerar således inte att bli påkörda på grund av bristande utrymme. Där hastigheten är högre än 30 kilometer i timmen kan räcke hindra fordon att av misstag komma in på gång- och cykelbana vid halka. 4.4.6 SINGELOLYCKOR MOTORFORDON (S) 5 procent av personskadorna på kommunalt vägnät har orsakats av singelolyckor med motorfordon. I de flesta fallen saknas uppgifter om varför olycka har inträffat. I något enstaka fall uppges fel på fordonet vara bidragande orsak till att olyckan inträffat, vanligtvis avkörning av vägen. undvika allvarliga skador vid avkörning vid höga hastigheter kan sidoräcken monteras på platser där om tilliggande miljö kan utgöra ett hot vid avkörning. 4.4.7 MÖTESOLYCKOR (M) Av samtliga personskador som uppkommit på kommunalt vägnät i Öckerö kommun 2010 till 2014 har 3 procent uppkommit på grund av kollision mellan två mötande motorfordon. Totalt har det inträffat 2 olyckor. Den ena orsakades på grund av halt väglag i kurva, den andra i en fyrvägskorsning. För att undvika att mötesolyckor inträffar kan vägsträckor mittsepareras. Olycksdrabbade korsningar kan regleras med trafikljus eller göras om till cirkulationsplatser. 4.5 OLYCKORNAS INDELNING EFTER OLIKA TRAFIKANTER För att lättare kunna analysera de olika olyckstyperna delas olyckstyperna ovan upp i två olika grupper; oskyddade trafikanter och motortrafikanter. I gruppen oskyddade trafikanter behandlas samtliga olyckor där fotgängare, cyklister och mopedister varit inblandade. I gruppen motortrafikanter behandlas olyckor där endast motorfordon är involverade. 4.5.1 OSKYDDADE TRAFIKANTER Totalt har det inträffat 100 olyckor med oskyddade trafikanter i Öckerö kommun mellan åren 2010 och 2014. Flest olyckor har inträffat på Hönö och Öckerö som tillsammans står för cirka 80 procent av alla incidenter med oskyddade trafikanter, se Figur 15. Eftersom orsak till saknas är det svårt att förbygga den här typen av olyckor. För att 27

enstaka fall finns det trottoar/gångbana annars delas gaturummet av samtliga trafikanter. I vidare analys ses ett mönster där cyklister i flertalet fall har vält med cykeln när den försökt ta sig upp för kantstenen på gångoch cykelbanan. Figur 15 Olyckor med oskyddade trafikanter 2010-2014 fördelat per ö. Vägar där det inträffar flest olyckor är huvudgator 2, uppsamlingsgator 3 och lokalgator 4. I kommunen finns det 15 vägar som har haft fler än en olycka med oskyddade trafikanter under femårsperioden. Samtliga av dessa vägar finns fördelade på kommunens tre största öarna; Hönö, Öckerö och Björkö. Av dessa tre öarna, är Hönö den ö som har flest vägar där det intäffat mer än en olycka per olycksväg, se fördelning i Figur 16. 4.5.2 MOTORTRAFIKANTER Största andelen av olyckorna med motorfordon, 79 procent, har skett längs med någon av kommunens huvudgator. Väg 575 som sträcker sig mellan Hönö Klåva i söder och Burö i norr står för 64 procent av motortrafikanternas olyckor. Sett över hela kommunen har det endast inträffat olyckor med/mellan motortrafikanter på fyra av kommunens åtta öar med fordonstrafik. Flest olyckor har inträffat på Hönö som står för 50 procent av motortrafikanternas olyckor, se fördelningen mellan öarna i Figur 17. Olyckorna som har varit relativt få, mindre än tre olyckor per år, har till större delen genererat i lindriga skador. Dock har det inträffat olyckor med förödande slut. Fördelningen mellan skadorna ses i Figur 18. Figur 16 Fördelning mellan öar som har vägar där det inträffat mer än en olycka med oskyddad trafikant per olycksväg, 2010-2014. Den vanligaste tillbudsplatsen, där över hälften av alla olyckor inträffar, är längs vägsträckor. Flertalet av kommunens vägar saknar separerad gång- och cykelbana. I Figur 17 Fördelning per ö av olyckor med motorfordon, 2010-2014. 2 En huvudgata är tillhör det nät av länkar avsedda för fordonstrafik som bildas i tätorten för trafik till/från/genom tätorten samt mellan stadsdelar inom denna, ex väg 575. 3 En uppsamlingsgata är en länk i lokalnätet för biltrafik som ansluter till huvudnätet, ex Lökholmsvägen. 4 En lokalgata är en länk som förmedlar trafik inom ett bostadsområde. 28

sin karaktär och endast utförts under en kortare tid under vinterhalvåret då trafiken är som lägst. I flera av fallen har hastigheten endast mätts i en riktning. Figur 18 Fördelning av skadegrad över olyckor med motortrafikanter, 2010-2014. 4.6 SAMHÄLLSKOSTNADER Trafikolyckor genererar årligen stora kostnader för samhället. Förutom materiella kostnader, så som kostnader för reparationer, sjukvård och räddningstjänst, tillkommer kostnader för mänskligt lidande; rehabilitering samt förlust av hälsa och välbefinnande. För att kunna uppskatta samhällets totala kostnader har Trafikverket tagit fram värdet av ett statistiskt liv. Utifrån Trafikverkets schablonsiffror kan Öckerö kommuns årliga kostnader för den lokala trafiksituationen beräknas enligt Tabell 3. Tabell 3 Samhällskostnad och eventuell besparing, Öckerö kommun per år. Skada Kostnad per olycka: Antal skador per år: Total kostnad: Mål: Sparat belopp: Dödsfall 30 590 000 0,4 12 236 000 0,5 6 118 000 Svårt skadade 5 550 000 1 5 550 000 0,4 2 220 000 Lindrigt skadade 262 000 23,4 6 127 000 0,25 1 532 000 Summa: 23 912 000 9 870 000 4.7 HASTIGHETSMÄTNINGAR OCH INVENTERINGAR Trafiksäkerheten i samhället minskar med ökad hastighet, framförallt för de oskyddade trafikanterna. Som ett komplement till olycksstatistiken har det utförts hastighetsmätningar på platser där medborgarna upplever att hastigheten är hög eller i högtrafikerade stråk. Flera av hastighetsmätningarna har varit småskaliga till 29 4.7.1 RESULTAT Hastighetsmätningar visar att 85- procentpercentilen ligger något högt i kommunen, framförallt på huvudvägarna där det är en hastighetsbegränsning på 50 kilometer i timmen. Störst risk till olycka är det på huvudvägar med utfarter från fastigheter direkt på vägen som Norgårdsvägen och Bustadvägen. För att få en fullständig bild över hastighetsläget i kommunen behöver fler hastighetsmätningar utföras. På flertalet vägar har påminnelsetavlan använts som mätkälla. Påminnelsetavlan ger ett något lägre resultat eftersom trafikanten blir påmind om att denne överskrider hastighetsbegränsningen. Ett återkommande problem i hela kommunen är att högerregeln inte tillämpas på det sätt den borde vilket kan inne bära en trafiksäkerhetsrisk. Cyklister och mopedister stannar inte vid stopplikt vilket de måste enligt lag. Flertalet av vägarna saknar vägmarkering i form av mittlinjer och sidlinjer vilket medför att vägen känns bredare vilket kan bidra till högre hastigheter. Mittlinjer är normalt ett utformningskrav för vägar med dubbelriktad trafik med en bredd över 6 meter. 4.7.2 FOTÖ Vägarna på Fotö är generellt smala med ett vägnät bestående av blandtrafik. Hastighetsbegränsningen på samtliga vägar är 30 kilometer i timmen. Gång- och cykelväg finns endast genom en markerad linje i asfalten längs med Stora vägen mellan Fotöbron och Egnahemsvägen där gång- och cykelbanan får ett abrupt slut i korsningen. Cyklister som ska fortsätta längs med Stora vägen ska då korsa vägen mitt i korsningen för

att ta sig över på motsatt sida. Oskyddade trafikanter som vill ta sig över till Hönö kan nyttja Fotöbrons gång- och cykelbana där oskyddade trafikanter skyddas mot övriga trafiken med tung barriär. Hastigheten har mätts i uppförsbackarna på Egnahemsvägen både mot och från färjan för att kontrollera hastigheten utanför skolan med hjälp av påminnelsetavla. 85-procentpercentilen visar en hastighet under hastighetsgränsen. Sträckan är försedd med två hastighetshinder norr om infarten till skolan. Förutom farthindren på Egnahemsvägen finns ett flervägsstopp mitt på ön där Egnahemsvägen möter Stora vägen. 4.7.3 HÖNÖ Vägnätet på Hönö är av mycket varierande bredd och kvalitet. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är av varierande slag. Samtliga gång- och cykelbanor är antingen helt separerade eller upphöjda. Längs med några av de lite bredare vägarna finns det trottoarer för fotgängare. På stora delar av vägnätet delar trafikanterna på trafikutrymmet. Hastighetsbegränsningen är 30 kilometer i timmen på samtliga vägar förutom väg 575, Öckerövägen, en del av Lökholmsvägen samt Bustadvägen där det i dagsläget finns en hastighetsbegränsning på 50 kilometer i timmen. Bustadvägen med en sträckning mellan Fotöbron och väg 575 har flera utfarter direkt från fastigheter. Hastighetsmätningar som utförts på vägen visar en 85-procentpercentil på 60 kilometer i timmen och att cirka 50 procent av alla fordon överskrider hastighetsbegränsningen. Andra platser där hastighetsmätningar har utförts visar 85- procentpercentiler mellan 28-37 kilometer i timmen. På vägarna med en hastighetsbegränsning på 30 kilometer i timmen har påminnelsetavla använts för mätning. Trots det ligger mätningarna i vissa av fallen högt. Det finns tre cirkulationsplatser på ön, samtliga belägna på väg 575, Öckerövägen. Utöver cirkulationsplatserna finns en vägavsmalning i form av timglas på Öckerövägen utanför Hemköp. Tillgänglighetsanpassad hållplats för hastighetsreglering samt säker på och avstigning för kollektivtrafikresenärer finns även på Rödvägen. Valenvägen, Hässlavägen och Gårdavägen leder samtliga till Bergagårdsskolan och har försetts med farthinder för att öka tryggheten för oskyddade trafikanter som vistas i det gemensamma trafikrummet. Längs Öckerövägen finns två signalreglerade övergångsställen samt en planskild undergång så oskyddade trafikanter kan korsa vägen på ett säkert sätt. På Heinövägen och Gårdavägen finns flervägsstopp som tvingar ner hastigheten och skapar säkra korsningar. Vid Hedens skola där Heinövägen korsar Hedens byväg och Minkebergsvägen är korsningarna upphöjda. På Lökholmsvägen finns kommunens två enda upphöjda övergångar. Av öns fyra skolor (tre kommunala och en friskola) är det endast Bergagårdsskolan som har försetts med ett markerat obevakat övergångsställe. Övergångsstället är placerat på Västra vägen där vägen är som bredast, hastigheten relativt hög och antalet passerande fordon många. Området kring Bergagårdsskolan har idag hög riskfaktor med uppsamlingsvägen Västra vägen som passerar utanför där trafikrummet delas av samtliga trafikanter. Trottoar finns endast runt skolområdet. Bra på och avlämningsplatser saknas vid samtliga av Hönös skolor. Hedens skola har försetts med en upphöjd övergång över Heinövägen. Dock saknas både vägmärke samt vägmarkering som talar om för 30

fordonstrafik att det finns korsande trafikanter i vägområdet. Flertalet av lokalvägarna är mycket smala och krokiga med dålig sikt. Exempel på den här typen av vägar är Sörens väg som varierar mellan 2.2 och 3.3 meters bredd, Östra vägen 3 till 4 meters bredd och Hästenvägen 3.1 till 4.5 meter. Ingen av vägarna har mötesplatser längs med vägen vilket normalt är ett krav på vägar som är smalare än fem meter. Samtidigt delas vägrummet av samtliga trafikanter och ett möte blir på de oskyddade trafikanternas bekostnad. Klåva hamnområde är ett av kommunens mest välbesökta områden, särkilt under sommaren. Gaturummet delas av samtliga trafikanter. En del av vägen genom affärsområdet är enkelriktad men största delen av området är trångt med backande bilar från parkeringsplatser, dubbelriktad trafik och strosande besökare. 4.7.4 ÖCKERÖ Öckerös vägnät består, liksom Hönös, av varierande bredd och kvalitet. Huvudsträckningen på ön går från Hönö i söder till Hälsö i norr. Längs denna sträckning finns ett flertal målpunkter som Öckerö hamn och Öckerö färjeläge. Längs väg 575, Hönövägen/Hälsövägen sträcker sig en upphöjd gång- och cykelbanan längs med vägens västra sida. Mellan Öckerö hamnplan och Öckerö färjeläge ersätts dock gång- och cykelvägen av trottoarer på vardera sidan av vägen. För cyklister som cyklar norr över innebär uppehållet i cykelbanan att denne ska korsa vägen två gånger för att ta sig på rätt sida vägen alternativt svänga in på Sockenvägen. I verkligheten väljer cyklisten dock att fortsätta på gångbanan vilket bidrar till konflikt och risk för olyckor mellan fotgängare och cyklister. Förutom gång- och cykelbanan längs med väg 575 finns det i 31 dagsläget även gång- och cykelbana längs med Kärrsviksvägen och östra delen av Norgårdsvägen. Hastighetsmätningar har utfört på väg 575 samt på vägar runt Brattebergsskolan som, Brattevägen, Intagsvägen och Norgårdsvägen. På samtliga platser där påminnelsetavlan används är vägens 85-procentpercentil strax under hastighetsbegränsningen. Där radar har använts för mätningar överskrids 85- procentpercentilen längs väg 575. Öns grundskolor ligger med en central placering och kan angöras från Norgårdsvägen, Intagsvägen, Brattevägen eller Skolvägen. På Intagsvägen, Brattevägen och östra delen av Skolvägen delas trafikrummet av samtliga trafikanter. På Intagsvägen finns flertalet farthinder. Ett övergångsställe för elever som går mellan Kompassenskolan och Brattebergsskolan saknas. För ökad säkerhet för cyklister och mopedister kommer ett flervägsstopp anlagts på Brattevägen vid infarten till skolan december 2015. Öckerö har två cirkulationsplatser och fyra tillgänglighetsanpassade hållplatser i form av timglas. Timglasen på Breviksvägen och Kärrsviksvägen är försedda med svampar och det som är beläget på Hälsövägen, med en upphöjning som ska dämpa hastigheten. Hållplatsen på Norgårdsvägens är placerad intill korsningen till Sockenvägen och relativt nära cirkulationsplatsen. Trots det att trafik i västlig riktning har företräde uppstår köbildning ut i cirkulationen dagligen. Farthinder i form av gupp finns på Hockeyvägen, Bankevägen, Långesandsvägen, Intagsvägen och Sörgårdsvägen. Korsningen där Sörgårdsvägen möter Ekelundsvägen är dessutom försedd med ett flervägsstopp. I korsningen mellan Sörgårdsvägen och Norgårdsvägen finns ett signalreglerat

övergångsställe för oskyddade trafikanter som vill korsa Norgårdsvägen. Några av vägarna, exempelvis Saltviksvägen som leder till Saltasvikens badplats, är mycket smala och har skymd sikt. Under sommarhalvåret rör sig många badgäster på vägen, både till fots, på cykel eller i bil. Trafikrummet som varierar mellan en bredd av 3.4 och 4.8 meter delas av samtliga trafikanter och mötesplatser saknas helt vilket innebär att det råder en stor risk för olyckor på vägen. 4.7.5 HÄLSÖ Vägarna på Hälsö är mycket smala, i vissa fall ner mot 2 meters bredd, och det råder ofta skymd sikt. Flertalet vägar är av den anledningen enkelriktade. Gång- och cykelväg finns längs med väg 575 Tjolmenvägen/Burövägen. Gång- och cykelvägen upphöjd från Öckerö i söder fram till Bollstigen där den övergår till att endast avskiljas med en heldragen linje i marken. För övrigt delas trafikrummet av samtliga trafikanter med vissa undantag från enstaka trottoarer. Öns grundskola angörs från Brantbacken via Varvsvägen. Utfart från Brantbacken 9 går idag genom skolgården vilket utgör en stor säkerhetsrisk för skolbarnen. Elever angör skolan via gångväg från Varvsägen eller via Brantbacken. Väg 575 är försedd med två tillgänglighetsanpassade hållplatser. Den ena är belägen på Tjolmenvägen vid Hälsö hamn och har en förhöjning av körbanan vid avsmalningen. Den andra timglashållplatsen är belägen på Burövägen i höjd med Västeräng. Avsmalningen är försedd med hastighetsdämpande hinder i form av svampar. 32 På Hälsö råder hastighetsbegränsningen 30 kilometer i timmen på samtliga vägar förutom på väg 575 Tjolmenvägen/Burövägen. Trots två farthinder är hastigheten på Tjolmenvägen och Burövägen mycket hög. Vägens 85- procentpercentil ligger över hastighetsbegränsningen. Hållplatsen vid Västeräng har dessutom visat sig innebära en stor trafiksäkerhetsrisk när bussen står stilla och blockerar övrig trafik. För att hinna till Nordöfärjan väljer bilister att köra upp på gång och cykelbanan och över hållplatsen. På Hälsö finns två obevakade övergångsställen, båda belägna vid Västeräng. Det ena är placerat i avsmalningen för trafikanter som vill korsa Burövägen. Det andra är svagt upphöjt och går över Signalvägen. 4.7.6 KÄLLÖ-KNIPPLA Samtliga vägar på Källö-Knippla är mycket smala. Större delen av vägnätet har en bredd som varierar mellan 2.5 och 3.5 meter. Cykelvägar saknas och förutom vägmarkeringen som skiljer fotgängare från övrig trafik i hamnområdet delas trafikrummet av samtliga trafikanter på hela ön. Utrymmet kring färjeläget är begränsat vilket leder till köbildning ut på vägarna med stillastående bilar i korsningar och skymda kurvor. Högerregeln tillämpas vid samtliga korsningar. Återvändsgatorna på Källö-Knippla är få men större delen av dom saknar vändplats vilket gör vändmöjligheterna begränsade. Hastighetsbegränsningen 30 kilometer i timmen gäller för samtliga vägar på ön. Hastighetsmätningar har utförts med hjälp av både radar och påminnelsetavla. Där påminnelsetavlan använts är vägens 85- procentrspercentil under gällande hastighetsbegränsning. Hastighetsmätningar på Lindeviksvägen visar en 85- procentrspercentil över 30 kilometer i

timmen. Högst 85-procentspercentil står tunga fordon för som dessutom har en hög maxhastighet. 4.7.7 HYPPELN Hastighetsmätningar på Hyppeln har inte utförts. Dock borde 85-procentspercentilen på dom smala, krokiga vägarna inte överstiga hastighetsbegränsningen på 30 kilometer i timmen. Platsbristen på nordöfärjorna tvingar invånarna kör ner bilen långt innan färjan ska avgå för att säkra en plats på färjan. Bilisterna är således i god tid till färjans avgång och behöver inte överskrida hastighetsbegränsningen i det avseendet. Liksom på Källö-Knippla är vägarna på Hyppeln mycket smala. Vägarna med en av genomsnittlig bredd på 2.5 till 3.5 meter saknar mötesplatser. Vägutrymmet delas av samtliga trafikanter. Husens placering precis intill vägområdet skapar skymda hörn på flera ställen. Terrängen är kuperad vilket kan generera i höga hastigheter för cyklister. Det i kombination med snäva skymda kurvor ökar risken för olyckor. Avsaknaden av skolverksamhet på ön innebär att samtliga skolbarn tar sig till färjeläget för transport till skola på andra öar via Kvibackevägen eller Sandtångsvägen. Precis innan Sandtångsvägen möter Tjuruddevägen kröker vägen kraftigt av och sikten är mycket skymd. 4.7.8 RÖRÖ Vägnätet på Rörö består av relativt raka vägar med en bredd som varierar mellan 2.5 och 4.5 meter. Vägnätets utformning gör att det är möjligt att komma upp i relativt höga hastigheter även om vägen är mycket smal. Förutom en grusad gångstig mellan Sörängsvägen och Smekullsvägen delas trafikrummet av samtliga trafikanter. Högerregeln liksom en hastighetsbegränsning 33 på 30 kilometer i timmen gäller för samtliga vägar på ön. Hastighetsmätningar har utförts på Bynsvägen vid två tillfällen både med påminnelsetavla och radar. Båda mätningarna visar att vägens 85-procentspercentil överstiger gällande hastighetsgräns. Den första mätningen visar dessutom oroväckande höga hastigheter precis utanför skolan. För att få en korrekt uppskattad hastighetsbild för hela ön behöver fler hastighetsmätningar utföras på Rörö. 4.7.9 KALVSUND Vägarna på Kalvsund är smala. Dock är Kalvsund bilfri och används, med undantag från nyttotrafiken, nästan uteslutande av fotgängare, cyklister och mopedister. Beläggningen är relativt sliten på vissa ställen i form av krackelering (sprickbildning) och sättningar vilket inte påverkar trafikanternas framkomlighet och säkerhet på vägen. En stor del av ön, där hålor och risken för olyckor var stor, har blivit nybelagd under 2015. 4.7.10 BJÖRKÖ I de centrala delarna av Björkö är vägarna relativt smala med en bredd på cirka 3.5 meter. Huvudsträckningen kring ön innefattar Skarviksvägen, Västergårdsvägen och Bäckevägen. En sträckning som även trafikeras av buss 294. Från Gröneviks färjeläge sträcker sig en separerad gång- och cykelväg längs med Skarviskvägens östra sida fram till dess att vägen möter Bäckevägen där gång- och cykelbanan kröker av och följer Bäckevägen istället för Skarviksvägen. Första biten mellan Grönevik och Framnäs utgörs dock endast av en heldragen vägmarkering. Det finns även en kortare, separerad, gång- och cykelväg längs Skarviskvägens västra sida mellan Samsmarka och Konvaljvägen. I övrigt saknar ön gång- och cykelvägar.

Hastighetsbegränsning på Skarviksvägen är 50 kilometer i timmen mellan Grönevik och Samsmakra. För övriga delar av ön gäller hastighetsbegränsningen 30 kilometer i timmen. Hastighetsmätningar har utförts på Bäckevägen, Skarviksvägen och Mossvägen. Hastigheten på Bäckevägen har utförts innan och efter ombyggnation. Resultatet mellan mätningarna är tydlig. Mätningar på Skarviksvägen visar att 85-procentspercentilen överstigs på smalare delar av vägen trots påminnelsetavla. Mätningar på Mossvägen visar en 85-procentspercentil långt under gällande hastighetsgräns. Södra delen av Skarviksvägen ligger utanför samhället och bjuder in till höga hastigheter, framförallt södergående trafik mot Gröneviks färjeläge. Resande som kommer med personfärja från Kalvsund och Grötö och ska fortsätta sin resa till fots eller med cykel måste korsa Skarviksvägen för fortsatt färd mot fastlandet eller samhället. Säker passage eller övergångsställe, i det här läget, saknas helt och oskyddade trafikanter löper en stor risk vid korsande av vägen. Gångväg från Framnäs färjeläge saknas och för att nå Skarviksvägen måste oskyddade trafikanter korsa den stora parkeringsplatsen som är belägen på Framnäs. Västergårdsvägen är smal och har flertalet kurvor med mycket skymd sikt. På ett fåtal ställen är vägen tillräckligt bred för att det ska vara möjligt för två bilar att mötas. Vid möte med linjetrafik tvingas cyklister ut i väggrenen. Skarviksvägen är klassad som huvudled mellan Grönevik och Bäckevägen. I korsningar som inte inträffar under ovanstående strecka gäller högerregeln. På Björkö finns tre tillgänglighetsanpassade hållplatser i form av timglas, två på Skarviksvägen och ett på Bäckevägen. Avsmalningarna på Skarviksvägen är upphöjda vilket genererar i en fartdämpning. På Bäckevägen finns en upphöjd passage i höjd med Västergårdsskolan där gång- och cykelbanan byter sida. Oskyddade trafikanter som har för avsikt att korsa Skarviksvägen i höjd med fotbollsplanen kan nyttja öns enda obevakade övergångsställe. Övergångsstället är inte hastighetssäkrat. 34

5 MÅL OCH FÖRANKRING Detta moment är uppdelat i två delar där delen som omfattar målen behandlar utfallet från olycksanalysen i perspektiv av målbilden för Öckerö kommun. Delen förankring omfattar att förankra arbetet med trafiksäkerhetsplanen i relevanta insatser. Kapitlet behandlar inte resultatet från hastighetsmätningarna eller inventeringen som utförts i kommunen. 5.1 OLYCKSBILD I RELATION TILL KOMMUNENS MÅL De nationella och internationella trafiksäkerhetsmålen sträcker sig till år 2020. Öckerö kommuns trafiksäkerhetsmål sträcker sig i både trafikstrategin och trafiksäkerhetsplanen till år 2025. Målen för trafiksäkerhetsplanen utgår ifrån genomsnittsåren 2010-2014 och lyder som följer: Antalet dödade i trafiken ska minska med 50 procent. Andelen svårt skadade i trafiken ska minska med 40 procent. Andelen lindrigt skadade i trafiken ska minska med 25 procent. I Tabell 4 framgår det hur mycket den befintliga skadeförekomsten måste minska för att målen för 2025 ska uppnås. 5.2 PRIORITERADE OLYCKSTYPER För att nå de lokala målen för Öckerö kommun formuleras ett antal insatsområden i syfte med att reducera de mest omfattande olyckstyperna i kommunen. Ett första steg är att prioritera åtgärder för de mest förekommande olyckstyperna. Prioriterade olyckstyper för Öckerö kommun har markerats med röd och kursiv text i Tabell 5. Tabell 5 Prioriterade olyckstyper för Öckerö kommun i röd och kursiv skrift Antal skadade personer och skadans allvarlighet Olyckstyp Allvarligt skadad Lindrigt skadad Död ISS >8 ISS 1-8 Totalt S Singel (motorfordon) 1 0 5 6 U Upphinnande (motorfordon) 0 0 2 2 A Avsvängande (motorfordon) 0 0 2 2 K Korsande (motorfordon) 0 0 1 1 M Möte (motorfordon) 0 1 3 4 C Cykel/moped - motorfordon 0 1 17 18 F Fotgängare - motorfordon 1 1 4 6 G0 Fotgängare singel 0 0 22 22 G1 Cykel singel 0 1 32 33 G2 Moped singel 0 1 24 25 G3 Fotgängare - cyklist 0 0 1 1 G4 Cykel - cykel 0 0 1 1 G7 Moped - moped 0 0 1 1 V Övrigt 0 0 2 2 Skadade personer under fem år 2 5 117 124 Skadade personer under ett genomsnittsår 0,4 1 23,4 24,8 5.3 Potentiella insatsområden Genom Strada kan kunskap om orsak och plats för olyckan identifieras vilket redovisas i kapitel 4.4 ovan. Utifrån ovanstående kunskap har följande insatsområden identifierats för att reducera de sju prioriterade olyckstyperna: Tabell 4 Nödvändig minskning för att nå kommunens mål till 2025 Allvarligt skadade Lindrigt skadade Dödade Totalt Antal skadade under perioden 2010-2014 2 5 117 124 Antal skadade under ett genomsnittsår (2010-2014) 0,4 1 23,4 24,8 Nödvändig minskning för att nå målen till år 2025 1 2 29,3 32,3 Nödvändig minskning per år 2016-2025 0,1 0,2 2,9 3,2 Drift och underhåll av gång- och cykelvägar Utformning och reglering o Säkra GCM-passager 5 o Hastighetsefterlevnad o Säkra gatukorsningar o Säkra kommunala vägar Beteendepåverkande åtgärder o Hjälmanvändning 5 GCM-passage = gång-, cykel- och mopedpassage 35

6 ÅTGÄRDSPLAN Åtgärdsplanen syftar till att systematiskt ta fram åtgärder för att uppnå de lokala mål som tagits fram för Öckerö kommun. Åtgärderna utförs inom utvalda insatsområden. 6.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GENOMFÖRBARHET Öckerö kommuns vision och trafikstrategi sätter människan och dess sätt att leva och vistas i kommunen i fokus. Trafiksäkerhetsplanen ska i sin del bidra till att visionen uppnås. Val av åtgärder för trafiksäkerhetsplanen kan dock inte bara utgå ifrån dess trafiksäkerhetseffekt, utan måste även ha förståelse för dess påverkan på trafikoch samhällsfunktioner. Det är därför viktigt att ta hänsyn till trafikens inverkan på andra kommunala funktioner och aspekter. Det är på så vis den befintliga organisationen i samverkan med andra aktörer som är avgörande för trafiksäkerhetsplanens genomförbarhet. 6.2 Insatsområden De insatsområden som identifierats i föregående steg är: Drift och underhåll av gång- och cykelvägar Utformning och reglering o Säkra GCM-passager o Hastighetsefterlevnad o Säkra gatukorsningar o Säkra kommunala vägar Beteendepåverkande åtgärder o Hjälmanvändning Innebörden av varje insatsområde beskrivs i kapitel 6.2.1-6.2.6 nedan. En sammanställning över åtgärder som är aktuella för Öckerö kommun presenteras i kapitel 6.3. 6.2.1 Drift och underhåll av gång- och cykelvägar En gång- och cykelväg där drift och underhåll är god definieras som en ren, jämn, hel GCMyta med god friktion under hela året. År 2013 uppgav 15 procent av Sveriges samtliga kommuner att drift och underhållet på gångoch cykelvägarna var god. Det nationella målet är att 70 procent av drift och underhållet på gång- och cykelvägar ska vara god år 2020. I Öckerö kommun har få av olyckorna som inträffat på gång- och cykelnätet inträffat på grund av bristande drift och underhåll. De flesta som inträffats har orsakats på grund av halka. Målet är att 75 procent av kommunens gång- och cykelnät ska vara av god standard år 2025. Underhållet på vägar med blandtrafik räknas inte in i gångoch cykelvägnätet. Kommunala vägar på Kalvsund och Grötö kan klassas som cykelvägar och ska räknas in i ovanstående mål. Potthål och andra ojämnheter ska åtgärdas omgående när felanmälan kommer in. Exempel för åtgärder för att åstadkomma god drift- och underhållskvalitet på GCMvägar kan ses i Tabell 6. Tabell 6 Exempel på åtgärder för drift och underhåll av GCM-vägar. Åtgärd Snöröjning som prioriterar GCM-trafiken och höjer kvaliteten. Halkbekämpning som prioriterar GCMtrafiken och höjer kvaliteten Underhåll av ytor så de är hela och jämna Renhållning av GCM-ytor TS-effekt personskador Bedöms som god Bedöms som god Bedöms som god Bedöms som god 6.2.1.1 NULÄGE DRIFT OCH UNDERHÅLL AV GÅNG OCH CYKELVÄGAR Öckerö kommun har under hösten 2015 satsat på att rusta upp gång- och cykelvägnätet. Bland annat har gång- och cykelvägnätet mellan Lindblomsvägen på Hönö och Öckerö hamnplan, en stäcka på 2.6 kilometer, försetts med ny beläggning. Totalt sett har cirka 5 36

kilometer separerad gång- och cykelväg fått ny beläggning under 2015. Resterande delar av gång- och cykelnätet anses vara i relativt gott skick vid bortseende från trottoarer som oftast är i sämre skick. De gång- och cykelbanor som är i dåligt skick efter är planerade att åtgärda under kommande år. I kommunen är dock större delen av vägnätet blandtrafik. Samtliga vägar, inklusive gångoch cykelvägar och trottoarer, beläggs enligt en beläggningsplan vilken baseras på en skanning som gjorts av det kommunala vägnätet. År 2015 lyftes flera av gång- och cykelvägarna upp i listan för att höja standarden och generera i mer fotgängare och cyklister. Djupare potthål åtgärdas normalt under samma dag som felanmälan kommer tjänsteman, på gatuenheten, till känna. Trasiga ytskikt, av större storlek, lagas en gång per år i samband med beläggningsarbeten. Under vinterhalvåret prioriteras dock snö- och halkbekämpning framför övriga felanmälningar. Vad gäller halkbekämpning finns i dagsläget en prioriteringsordning i kommunen där kollektivtrafikvägar och gångoch cykelvägar ska snö- och halkbekämpas med prioritet. Halka bekämpas genom saltning. Sopning av samtliga vägar sker normalt en gång per år då vanligtvis under april månad. 6.2.2 Utformning och reglering säkra GCM-passager En gång-, cykel- och mopedpassage klassas som säker om den är planskild eller om fordonen som passerar har en hastighet där 85-procentpercentilen inte överstiger 30 kilometer i timmen. Det finns inga definierade nationella mål för säkra GCM-passager. Statistik visar andelen säkra GCM-passager i Sverige har ökat från 19 procent 2013 till 25 procent 2014. Det kommunala målet för Öckerö kommun är att samtliga nya 37 övergångsställen/passager som anläggs ska vara hastighetssäkrade. En satsning på säkra GCM-passager påverkar olyckstyperna F och C (fotgängare-motorfordon och cykel-motorfordon). Totalt, under perioden 2010-2014 har de två olyckstyperna genererat i en död, 2 allvarligt skadade och 22 lindrigt skadade. Exempel på åtgärder för säkra passager har listats i Tabell 7. Tabell 7 Exempel på åtgärder för säkra passager Åtgärd Hastighetssäkring med förhöjd passage - 40 % Hastighetssäkring med gupp i anslutning till passage eller åtgärd med motsvarande effekt. TS-effekt personskador - 40 % Riktningsuppdelning med mittrefug - 25 % Avkortning av passagens längd med utbyggnad av GCM-ytan på en del av körbanan. Varningsanläggning för GCM-passage, FIVÖsystem. Bedöms som god Bedöms som liten Signalreglering 0-30 % 6.2.2.1 NULÄGE SÄKRA GCM-PASSAGER I dagsläget finns det 10 säkra GCM-passager i kommunen, tre upphöjda, fyra tunnlar och tre signalreglerade. För ett par år sedan, när forskning visade att antalet olyckor ökade vid icke hastighetssäkrade obevakade övergångsställen sedan väjningsplikten infördes, valde kommunen att minimera antalet övergångsställen på det kommunala vägnätet. Antalet övergångsställen är således få i kommunen. Flertalet av dom obevakade övergångsställena ligger i anslutning till en cirkulationsplats där hastigheten kan antas vara låg. Till största del består kommunen av omarkerade gång gångpassager där oskyddade trafikanter korsar vägen i samspel med bilisterna. 6.2.3 Utformning och reglering hastighetsefterlevnad Hastighetsefterlevnad innebär att vägarna utformas på ett sådant sätt att fordonsförare inte överskrider den hastighetsgränsen.

Nationellt mål är att 80 procent av trafikarbetet som sker, på kommunalt vägnät år 2020, ska ske inom gällande hastighetsgräns (motsvarande 63 procent 2014). Om målet uppfylls genererar det i en effekt av 30 färre dödade på det kommunala vägnätet per år. Effekten av en hastighetssänkning på 8 procent genererar totalt sett i 8 färre dödade och 399 färre allvarligt skadade trafikanter som färdas på det kommunala vägnätet. Det motsvarar en minskning av andelen dödade med 30 procent och andelen svårt skadade med 20 procent i olyckor där motorfordon varit inblandade. Åtgärder på det kommunala vägnätet i Öckerö kommun för att uppnå hastighetsefterlevnad påverkar trafiksäkerhetspotentialen för olyckstyperna; S, M, U, K, C och F 6. Sammanlagt har ovanstående olyckstyper genererat i 2 dödade, 3 allvarligt skadade och 34 lindrigt skadade under perioden 2010-2014. Genom att vidta åtgärder för att åstadkomma en hög hastighetsefterlevnad kan antalet dödade i trafiken under en femårsperiod reduceras med 0.6 personer. Det troliga utfallet för reduceringen av allvarligt och lindrigt skadade under samma period är 0.6 respektive 3.4 personer. Målet för Öckerö kommun är att 85- procentpercentilen på 80 procent av det kommunala vägnätet inte ska överstiga hastighetsgränsen. För att nå ovanstående satta mål för hastighetsefterlevnad kan flertalet åtgärder behöva vidtas varpå olika åtgärder har olika effekt, acceptans och kostnad. Exempel på åtgärder för att upprätthålla en god hastighetsefterlevnad kan ses i Tabell 8. 6 Olyckstyperna specificeras i kapitel 4.3 och 4.4 Tabell 8 Exempel av åtgärder för hastighetsefterlevnad. Åtgärd TS-effekt personskador Hastighetssäkring hastighetslås -40 till -50 % Hastighetssäkring med fysiska åtgärder -24 till -45 % Hastighetspåverkan med ATK -25 till -40 % Hastighetspåverkan med polisövervakning? Hastighetspåverkan med påminnelsetavlor -15 till -25 % 6.2.3.1 NULÄGE HASTIGHETSEFTERLEVNAD Kommunen kommer i kommande hastighetsplan ange de hastighetsnivåer som anses vara lämpliga på kommunens vägar. Hastighetsmätningar som har utförts i kommunen har uträttats med både radar och hastighetspåminnelsetavlor. Trots det att flertalet av de hastighetsmätningar som utförts har uträttats med hastighetspåminnelsetavlor ligger 85- procentpercentilen i kommunen högt på flertalet av vägarna, framförallt på huvudgatorna och uppsamlingsvägarna. 6.2.4 Utformning och reglering säkra kommunal gator En väg klassas som säker om hastighetsnivån inte överstiger den som definieras som grön kvalitet på aktuell dimensionerande trafiksäkerhetssituation (DTSS). Hastigheten på en väg kan dock, på grund av framkomlighetsskäl, vara högre än gatans DTSS. I dessa fall krävs det åtgärder på vägen för att säkerhetsställa en acceptabel nivå på säkerheten för trafikanterna på vägen. Nationella mål för säkra kommunala gator saknas. Det finns dock ett nationellt mål att 75 procent av alla statliga vägar ska vara säkra år 2020. Målet för Öckerö kommun är att 100 procent av kommunens vägnät ska korrelera med grön standard för DTSS vilket ska uppnås via framtagandet av hastighetsplanen. Åtgärdsexempel för säkra kommunala gator kan ses i Tabell 9. 38

Tabell 9 Exempel av åtgärder för säkra kommunala gator. Åtgärd TS-effekt personskador Mittseparering av biltrafik vid hastighet >70 km/tim Bedöms som god Sidoräcke för biltrafik >60 km/tim Separering av GCM-trafik från biltrafik 0 4 % Bedöms som god 6.2.4.1 NULÄGE SÄKRA KOMMUNALA GATOR I kommunen finns endast 30- och 50-vägar. Längs kommunen 50-vägar slingrar sig gångoch cykelbanor vid sidan av vägen. Delar av väg 575 skiljs gång och cykelbanan från biltrafik genom en linje i marken. För att en väg där konflikt mellan GCM och bil inträffar ska klassificeras med grön kvalitet får vägen inte ha en hastighetsgräns över 30 kilometer per timme. Väg 575 är en av kommunens mest olycksdrabbade sträckor. Hastigheten på väg 575 sträcker sig till stor del mellan två färjelägen vilket kan bidra till höga hastigheter. Mellan åren 2010-2014 har 21 personer skadats till följd av olyckor som kan kopplas till osäkra vägar. 6.2.5 UTFORMNING OCH REGLERING SÄKRA GATUKORSNINGAR En korsning klassas som säker om hastigheten inte överstiger den som definieras som grön kvalitet på aktuell DTSS. För att en korsning ska klassas som grön får hastigheten inte överstiga 50 kilometer per timme genom korsningen. Säkra korsningar kan uppnås genom åtgärder i Tabell 10. Tabell 10 Exempel åtgärder säkra gatukorsningar. Åtgärd Bullerremsor - 30% TS-effekt personskador Cirkulationsplats - 20 till - 50 % Cykelbox i signalkorsning - 27 % Flervägsstopp - 50 till - 80 % Gupp - 35 till - 70 % Signalreglering av korsningspunkt 0 till - 30 % 6.2.5.1 NULÄGE SÄKRA GATUKORSNINGAR Hastighetsmätningar i korsning har inte utförts i kommunen. I Strada finns dock statistik från olycksdrabbade korsningar. Totalt har det inträffat 22 antal personskador som kan kopplas till korningar. I kommunen finns fem flervägsstopp, cirkulationsplatser vid flera korsningar längs med väg 575 och två upphöjda korsningar. 6.2.6 BETEENDEPÅVERKANDE ÅTGÄRDER HJÄLMANVÄNDNING Allvarliga skador hos cyklister och mopedister kan undvikas genom att använda godkänd och rätt påsatt cykelhjälm alternativt mopedhjälm. I Sverige är det lag på att använda skyddshjälm vid mopedkörning samt cykelhjälmskrav för barn under 15 år. För cyklister finns ett nationellt mål att 65 procent av cyklisterna ska använda cykelhjälm år 2020, en siffra som kan jämföras med genomsnittet för användning av cykelhjälm som var 27 procent år 2010. Effekten av det nationella målet bedöms att bli sex färre dödade och 16 färre allvarligt skadade. Målet för kommunen är att 100 procent som färdas på moped ska använda hjälm år 2025. När det gäller framförandet av cykel är målet att samtliga personer under 15 år ska använda cykelhjälm och sammanlagt 65 procent av cyklisterna ska använda hjälm. Åtgärdsexempel för ökad hjälmanvändning visas i Tabell 11. Tabell 11 Exempel av åtgärder för ökad hjälmanvändning. Åtgärd Krav på hjälm för all cykeltrafik som sker inom det kommunala ansvarsområdet TS-effekt personskador Hjälmkampanj 0 15 % Bedöms som god 6.2.6.1 NULÄGE HJÄLMANVÄNDNING I Öckerö kommun har det inte gjorts några undersökningar där användningen av hjälm har uppmätts. Statistik från Strada visar att 39

endast 29 procent av cyklisterna bär hjälm. Av cyklisterna som inte bar hjälm var 17 procent under 15 år. Vid analys av mopedolyckorna var det 15 procent av personerna som inte använde hjälm vid olyckan, 54 procent bar hjälm och 31 procent är det oklart om hjälm bars eller inte. 6.3 KONKRETA ÅTGÄRDER OCH KOSTNADER En trafiksäkerhetsplan framtagen enligt Trafiksäkra staden syftar till att skapa förutsättningar för att arbeta systematiskt med kommunens trafiksäkerhet. Trafiksäkerhetsplanen ska utgöra en grund för att trafiksäkerhetsåtgärder ska kunna prioriteras, beslutas och genomföras. Dessutom ska planen kunna följas upp kontinuerligt. De trafikolyckor som inträffade i Öckerö kommun under åren 2010-2014 kostade samhället cirka 24 miljoner kronor om året. Om målet att reducera antalet dödsfall med 50 procent, allvarligt skadade med 40 procent och antalet lindrigt skadade med 25 procent uppnås innebär det en möjlig besparing på cirka 10 miljoner kronor om året. I det löpande arbetet med trafiksäkerhetsplanen bör Öckerö kommun framförallt arbeta med följande: Uppföljning och utvärdering av trafiksäkerhetsplanen med jämna intervall. Sammanställning av antalet olyckor i Öckerö kommun under den senaste femårsperioden ska genomföras årligen Gedigen hastighetsdata är en grundförutsättning för att kunna följa upp trafiksäkerhetsplanen. Därför ska: o Hastighetsmätningar genomföras med radar vid uppmärksammat problem samt vid ett antal valda punkter som ger en heltäckande bild för årlig sammanställning. o Hastighetsmätning efter genomförd åtgärd för effektbedömning. Nedan redogörs för hur planen kan följas upp och vilka åtgärder inom respektive insatsområde som är relevanta och uppskattade kostnader. En sammanställning av åtgärderna och vilka olyckstyper dessa har effekt på kan ses i Tabell 12. 40

Tabell 12 Åtgärder och vilka olyckstyper de har effekt på. Singel (motorfordon) Möte (motorfordon) Upphinnande (motorfordon) Avsvängande (motorfordon) Korsande (motorfordon) 41 Cykel/ moped - motorfordon Fotgängare - motorfordon Fotgängare singel Cykel singel Moped singel Fotgängare - cykel Hastighetssäkring med fysiska åtgärder + + + + + + Hastighetssäkring med aktivt farthinder + + + + + + Hastighetspåverkan med påminnelsetavlor + + + + + + Krav på cykelhjälm för all trafik som sker inom det kommunala + + + + ansvarsområdet Trafikkunskap i skolan om vikten av hjälmanvändning + + + + + + Cykelhjälmkampanj + + + + Hastighetssäkring med förhöjd passage + + + Hastighetssäkring med gupp i anslutning till passage + + + Varningsanläggning för GCMpassage FIVÖ-system + + Signalreglering + + Riktningsuppdelning med mittrefug + + Snöröjning som prioriterar GCMtrafiken och höjer kvaliteten + + + Halkbekämpning som prioriterar GCM-trafiken och höjer kvaliteten + + + Underhåll av ytor så de är hela och jämna + + + Sidoräcken vid ytterkurva på 50- väg + + + Separering av GCM-trafik från biltrafik + + Vägmarkering på väg > 6.0 m ev. räfflor + + Bullerremsor + + + Cirkulationsplats - + + + + Flervägsstopp + + + + Gupp + + + + + Skitförbättring + + + + + + + 6.3.1 DRIFT OCH UNDERHÅLL Kommunen har under 2015 gjort en satsning på nybeläggning på gång- och cykelvägar. Dock kvarstår många av vägarna där trafikrummet nyttjas av samtliga trafikanter. Kommunen behöver storsatsa på beläggning på den här typen av vägar för att undvika fallolyckor på grund av ojämnheter i marken. Snö och halkbekämpning av gång- och cykelvägar prioriteras i dagsläget lika högt som kollektivtrafikstråk. Kommunala vägar sopas med högtrycksspolning en gång per år. En fördel skulle vara att komplettera befintlig hjullastare med sopaggregat. Komplettering kommunens maskinpark med en Wille 265 skulle vara till hjälp för gräsklippning av Cykel - cykel Moped - moped Övrigt kommunens parker, tvätt av vägmärken och väg-/broräcken samt vinterunderhåll av vägar med en bredd som understiger två meter. Inom insatsområdet Drift och underhåll bör Öckerö kommun framförallt arbeta med följande: Inköp av väghållsmaskin, Wille 265. o Tidsplan: 2017 o Kostnad: 760 000 SEK Inköp av sopaggregat o Tidsplan: 2017 o Kostnad: 300 000 SEK

6.3.2 UTFORMNING OCH REGLERING Insatsområdet Utformning och reglering omfattar Säkra GCM-passager, Säkra gatukorsningar, Hastighetsefterlevnad och Säkra kommunala vägar. Hastigheten i kommunen är generellt hög och säkra passager för oskyddade trafikanter få. Kommunen har de senaste året satsat på att separera oskyddade trafikanter från motortrafik på de sträckor där endast en vägmarkering har avskiljt trafikantslagen åt och hastigheten är hög. Kvar återstår gångoch cykelvägen längs med Burövägen samt första sträckan på Skarviksvägen vilken båda är planerade under år 2016. trafiklösning för Hedens skola anläggs i samband med ombyggnationen av skolan. En säker passage för elever som går mellan lektionssalar på Kompassenskolan och Brattebergsskolan är planerad och kommer att anläggas senast januari 2016. Gångbanan från Kompassenskolan har förlängts utmed Intagsvägen för att övergångsstället ska kunna anläggas intill befintligt farthinder. Intagsvägen kommer att byggas om till en bättre permanent lösning. Trafiksituationen runt Brattebergsskolan kommer att ses över i samband med att skolan byggs om. I samband med att separeringen längs med Skarviksvägen planeras en hastighetssäkrad övergång i höjd med Framnäs. Prioritet i kommunen ligger på att främst säkra vägar till och från och runt skolorna. Hastighetssäkring av GC-passager bör först och främst ske på sträckor med höga hastigheter samt identifierade skolvägar. Flera tillgänglighetsanpassade hållplatser med kombinerade farthinder i form av busskudde är planerade 2016-2018, bl.a. på Bustadvägen samt Skarviksvägen. Utbyggnation av gång- och cykelbana längs med Norgårdsvägen planeras att utföras i två etapper. Förslaget innehåller dessutom två farthinder i form av timglas med upphöjd passager för att åstadkomma säkra passager över Norgårdsvägen. Fler hastighetsmätningar måste utföras, framförallt på Nordöarna. För att det ska vara möjligt att utvärdera om en sträcka behöver åtgärdas ska hastigheten mätas med radar. Trafiksituationen kring Hedens skola och Bergagårdsskolan har setts över mer grundligt. Området kring Bergagårdsskolan kommer att byggas om med start december 2015. En ny 42

Inom insatsområdet Utformning och reglering bör Öckerö kommun framförallt arbeta med följande: Framtagande av hastighetsplan för kommunen där utvärdering och analys av hastigheten på kommunala gator ska genomföras grundligt. o Tidsplan: 2017 o Kostnader: konsultkostnader Påminnelsetavlor utanför samtliga av kommunen skolor och förskolor. Prioritet på vägar där 85-procentpercentilen överstiger gällande hastighetsbegränsning. o Tidsplan: 1-2 skolor/år start 2017 o Kostnad: 37 000 SEK/tavla Vägmärket lekande barn med tilläggstavla skola monteras vid samtliga skolor. Vägmarkering 30 kilometer i timmen i asfalten. o Tidsplan: 2016-2017 o Kostnad: Vägmärke: 2000 SEK/st Symbol: 1700 SEK/st Hastighetssäkring vid skolor, säkra passager. o Tidsplan: 2016-2025 Aktivt farthinder väg 575 i höjd med Bagglebo/Udden. o Kostnad: 450 000 SEK (2 st) Driftkostnad: 15 000 SEK/år Underhållskostnader: 70 000 SEK/12 år (per hål) Drivlina: 9 000 SEK/5 år o Tidsplan: 2019 Räcke ytterkurva Bagglebo/Udden o Kostnad: 1000 SEK/meter o Tidsplan: 2019 Farthinder Rörö skola o Kostnad: 100 000 SEK o Tidsplan: 2020 Farthinder Knippla o Kostnad: 100 000 SEK o Tidsplan: 2021 Renovering av befintliga farthinder o Kostnad: 100 000 SEK o Tidsplan: 2016-2018 Mittlinjer på vägar > 6 meter o Kostnad: 65 SEK/meter o Tidsplan: 2016-2017 Räcke där gång- och cykelbanan ligger i ytterkurva längsmed 50-väg. o Kostnad: 1000 SEK/meter o Tidsplan: 2021-2025 Säker övergång Söö/Fotö o Kostnad: 450 000 SEK o Tidsplan: 2019 Utredning trafiksäkerhet Västra vägen o Tidsplan: 2017-2018 o Tidplan åtgärder: 2020-2022 o Kostnad: oklart Planerade trafiksäkerhetsåtgärder med avsatta investeringspengar eller ansökt om medfinansiering: Separering gång- och cykel Burövägen o Kostnad: 825 000 SEK o Tidsperiod: 2016 Säker övergång Framnäs o Kostnad: 157 400 SEK o Tidsperiod: 2016 Norgårdsvägen Etapp 2 o Kostnad: 2 750 000 SEK o Tidsperiod: 2016 Norgårdsvägen Etapp 3 o Kostnad: 2 750 000 SEK o Tidsperiod: 2017 GCM-väg Skolvägen Etapp 1 o Kostnad: 700 000 SEK o Tidsperiod: 2017 GCM-väg Hönö Klåva o Kostnad: 3 000 000 SEK o Tidsperiod: 2017 GCM-väg Skolvägen Etapp 2 o Kostnad: 700 000 SEK o Tidsperiod: 2018 GCM-väg Intagsvägen o Kostnad: 1 075 000 SEK o Tidsperiod: 2018 GCM-väg Lammholmen o Kostnad: 12 500 000 SEK o Tidsperiod: 2018-2019 Tillgänglighetsanpassad hållplats Bustadvägen o Kostnad: 1 500 000 SEK o Tidsperiod: 2018 Tillgänglighetsanpassad hållplats Bäckevägen o Kostnad: 1 500 000 SEK o Tidsperiod: 2018 Tillgänglighetsanpassad hållplats Skarviksvägen o Kostnad: 1 500 000 SEK o Tidsperiod: 2017 Tillgänglighetsanpassad hållplats Hälsövägen o Kostnad: 1 500 000 SEK o Tidsperiod: 2017 43

BETEENDEPÅVERKANDE ÅTGÄRDER Beteendepåverkande åtgärder är insatser som är svåra att koppla till den olycks- och hastighetsdata som denna trafiksäkerhetsplan fokuserar på och vars direkta effekt kan vara svår att mäta. Dock är den indirekta effekten av beteendepåverkande åtgärder tydlig och området bör finnas med på agendan. Inom Beteendepåverkande åtgärder bör Öckerö kommun framförallt arbeta med följande: Kampanjer för ökad trafiksäkerhet, till exempel hjälmanvändning. Mätningarna av kampanjernas effekt före och efter kampanj. o Kostnad: 150 000 SEK/år o Tidsram: kontinuerlig Kräva cykelhjälm för all trafik som sker inom det kommunala ansvarsområdet. Årligen undervisning om vikten av hjälmanvändning samt trafikregler i skolan anpassad efter årskurs. Undervisning ges idag endast till årskurs 1-3. 44

7 REFERENSER Tryckta källor Sveriges Kommuner och Landsting & Trafikverket (2013). Trafiksäkra staden: handbok för ett målinriktat kommunalt trafiksäkerhetsprogram. Stockholm: Trafikverket Sveriges Kommuner och Landsting & Vägverket (2010). Rätt fart i staden: handbok för hastighetsnivåer i en attraktiv stad. Solna: SKL Internetkällor Trafikverket (2015): http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/samarbete-medbranschen/samarbeten-for-trafiksakerhet/tillsammans-for-nollvisionen/prioriteradeinsatsomraden/ hämtad: 2015-11-01 Regeringen (u.n.): http://www.regeringen.se/regeringens-politik/transporter-och-infrastruktur/malfor-transporter-och-infrastruktur/ hämtad: 2015-11-01 Öckerö kommun (2015): Trafikstrategi http://ockero.se/download/18.5b43a50814e047163ac344f/1435223774992/trafikstrategi+2015061 1.pdf hämtad: 2015-11-01 Öckerö kommun (2015): ÖP05 http://ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf700/1402409448847/%c3%96p2005_webb.pd f hämtad: 2015-11-01 Trafikverket (2012): Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil http://www.trafikverket.se/contentassets/9f8de9e5b3d0479f8d17ed93c787f374/nya_krockvaldskur vor_for_fotgangares_risker_vid_pakorning_av_bil.pdf hämtad 2015-11-10 45

Öckerö 2016-01-29 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Marina Emanuelsson Ärende: Bokslut och verksamhetsberättelse 2015 Diarienummer: 9/15 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden 1. Bokslut och verksamhetsberättelse för 2015 godkänns och överlämnas till Kommunstyrelsen 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Sammanfattning Måluppfyllelse Av de tolv mål som upprättats i uppdragshandlingen för 2015 har sex mål uppfyllts och resterande sex mål har delvis uppfyllts. 15 oktober var det 15,9 barn per avdelning i snitt totalt i kommunens förskolor. Det är en stor variation på antal barn per avdelning på de små och stora öarna i kommunen. Efter läsåret 2015/14 var 95 procent av eleverna på Brattebergsskolan behöriga till gymnasieskolan. I slutet av året började ensamkommande flyktingbarn komma till kommunen. Vi statade en förberedelseklass i liten skala men snabbt ökade antalet till drygt 50 barn vilket gjorde att vi utökade verksamheten. Projekten Framtida skollokaler på Hedenområdet och Brattebergsområdet har haft ett stort fokus i arbetet under året. Under 2015 har vi aktivt arbetat med arbetmiljöfrågor och utvecklat rutiner för det arbetet och samarbetet med ÖFAB, vilket blev en följd av Arbetsmiljöverkets tillsyn i slutet av 2014. Ekonomisk kommentar Resultatet för 2015 i jämförelse med budget är positivt med 3 310 tkr, vilket uppgår till 1 procent av den totala budgeten. Avvikelserna mot budget härrör sig från följande verksamheter, se tabell. De verksamheter som visar på ett överskott mot budget är framförallt obligatorusk särskola, gymnasiekola samt gymnasiesärskola. För gymnasieskola är det lägre personalkostnader, en positiv avräkning för hyra 2014 och lägre skolskjutskostnader med taxi som bidrar till överskottet. Gymnasiesärskolans kostnader för köp av platser och skolskjutskostnader med taxi är lägre än budgterat på grund av färre elever. Verksamheterna gymnasial vuxenutbildningen och särvux visar på ett underskott mot budget. Under höstterminen utökades särvux med 1,0 årsabetare för att möta den kritik som hade framförts vid skolinspektionens besök. Kostnaderna för köp av platser i vuxenutbildningen har överstigit budget på grund av högt söktryck.

Verksamhet Avvikelser tkr Nämnd- och styrelseverksamhet 300 Annan pedagogisk omsorg -235 Förskola 389 Fritidshem 147 Förskoleklass 319 Grundskola 228 Grundsärskola 436 Gymnasieskola 1 268 Gymnasiesärskola 1 283 Vuxenutbildning -826 Särvux -397 Övrigt 398 Summa 3 310 Investering De budgeterade investeringsmedlen uppgick till 7 901 tkr varav 810 tkr har förbrukats under året. Årets investeringar har framförallt använts till inventarier och IT på nya Bratteberg och komplettering av inventarier till de äldre skolorna. Resterande medel reserveras till 2016. Öckerö 2016-02-04 Kerstin B Schiller Skolchef Marina Emanuelsson Förvaltningsekonom

2016-02-04 Årsredovisning 2015 Barn- och utbildningsnämnden Jan-Dec 2015 1

2016-02-04 Innehållsförteckning 1 ORGANISATION...3 2 UPPGIFT...3 2.1 Verksamhetens uppgifter och mått... 3 3 PROFIL...5 3.1 Bemötande... 5 3.2 Tillgänglighet... 5 3.3 Kompetens... 5 4 KVALITETSREDOVISNING...6 5 MÅL...9 5.1 Måluppfyllelse... 9 6 EKONOMISK KOMMENTAR... 15 6.1 Barn- och utbildningsnämden... 16 7 INVESTERINGAR... 17 7.1 Barn- och utbildningsnämnden... 17 8 KÖP AV VERKSAMHET... 17 9 BARNBOKSLUT... 17 9.1 Viktiga beslut och satsningar som påverkat barn och ungdomar... 17 9.2 Vilka möjligheter har barn och unga att få inflytande över beslut som rör dem?... 17 2

2016-02-04 1 ORGANISATION Ordförande: Robertho Settergren Förvaltningschef: Kerstin B Schiller Antal årsarbetare: 341,24 2 UPPGIFT 2.1 Verksamhetens uppgifter och mått Annan pedagogisk verksamhet Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Antal barn i pedagogisk omsorg, egen regi 9 st 12 st 15 st Antal vårdnadsbidrag 16 st 14 st 16 st Andel barn pedagogisk omsorg, fristående regi 0% 0% 0% Förskola Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Antal barn i förskola 1-5 år, egen regi 350 st 355 st 364 st Andel barn i förskola fristående regi 37% 38% 38% Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor, planerad (fg år)? Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor, närvarande? 5,4 st 5,4 st 5,4 st 5,3 st 4,3 st 5,4 st 4,1 st 4,7 st Personaltäthet förskola egen regi (antal barn per årsarbetare) 5,52 5,32 5,67 Personaltäthet förskola liknande kommuner 5,4 5,5 Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 13% 100% 78% 100% 12 st 0 st 7 st 0 st Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan (fg år)? 135 tkr 133 tkr 130 tkr 123 tkr Fritidshem Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Antal barn i fritidshem 6-12 år, egen regi 595 st 595 st 583 st Andel barn i fritidshem fristående regi 10% 6% 5% Personaltäthet fritidshem egen regi (antal barn per årsarbetare) 18,5 20,1 20,8 Personaltäthet fritidshem liknande kommuner 22,1 21,3 Förskoleklass Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 3

2016-02-04 Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever i förskoleklass, egen regi 129 st 151 st 142 st Andel elever i förskoleklass fristående skola 11% 10% 9% Personaltäthet förskoleklass egen regi (antal elever per årsarbetare) 17,8 20,97 19,83 Personaltäthet förskoleklass liknande kommuner 17,9 17,8 Grundskola Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever i årsklass 1-9, egen regi 1 288 st 1 246 st 1 253 st Genomsnittligt meritvärde år 9, Brattebergsskolan 239,2 232,4 236 Genomsnittligt meritvärde år 9, Riket 224,7 214,8 213 Andel elever i grundskola fristående regi 8% 13% Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven, (sv, ma)? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven, (sv, en, ma)? 73% 100% 81% 70% 92% 100% 95% 94% Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 80% 100% 0% 78% Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 94% 100% 95% 97% Kostnad per betygspoäng i årskurs 9 316 kr 307 kr 299 kr 294 kr Personaltäthet grundskola egen regi (antal elever per lärare) 12,7 12,4 12,4 Personaltäthet grundskola egen regi (antal elever per pedagogisk personal) Personaltäthet grundskola liknande kommuner (antal elever per lärare) 11,2 11,6 11,5 12,1 13,1 Grundsärskola Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever i särskola egen regi 13 st 19 st 11 st Andel elever i annan kommuns särskola 15% Gymnasieskola Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever i samhällsvetenskapsprogrammet 132 st 132 st 132 st 131 st Antal elever i sjöfartsprogrammet 60 st 64 st 58 st 57 st Antal elever i naturvetenskapsprogrammet 95 st 96 st 95 st 92 st Antal elever i gymnasiet, folkbokförda i Öckerö kommun 470 st 483 st 460 st 470 st Antal elever i Studiecentrum egen regi 3 st 6 st 3 st Summa antal elever i Öckerö gymnasieskola 293 st 285 st 280 st Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen inom 4 år, inkl. IM-program 85% 100% 81% 78% Kostnad per elev i förhållande till andel som inte fullföljer ett 19 tkr 25 tkr 24 tkr 26 tkr 4

2016-02-04 Mått gymnasieprogram Utfall 2015 Målvärde 2015 Personaltäthet gymnasieskolan egen regi (antal elever per lärare) 12 11,4 10,8 Personaltäthet gymnasieskolan liknande kommuner 11,7 12,7 Utfall 2014 Utfall 2013 Gymnasiesärskola Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever i gymnasiesär 14 st 14 st 13 st Andel elever i gymnasiesärskola annan kommun 100% 100% 100% Kommunal vuxenutbildning Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever i Öckerö vuxenutbildning egen regi (ej heltidsstuderande) 24 st 13 st 13 st Antal elever i vuxenutbildning annan kommun (ej heltidsstuderande) 87 st 90 st 51 st Antal elever i GR yrkesvux annan kommun (ej heltidsstuderande) 4 st 8 st 5 st Särskild utbildning för vuxna (Särvux) Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever i särvux (ej heltidsstuderande) 16 st 15 st 14 st Utbildning i svenska för invandrare Mått Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Antal elever i SFI-utbildning (ej heltidsstuderande) 13 st 13 st 9 st Kulturskola 3 PROFIL 3.1 Bemötande För brukarna innebär det: Jag blir bemött med respekt, förståelse och flexibilitet 3.2 Tillgänglighet För brukarna innebär det: Jag kan lätt få kontakt 3.3 Kompetens För brukarna innebär det: Jag får korrekt rådgivning och handläggning 5

2016-02-04 4 KVALITETSREDOVISNING I enlighet med Skollagen (2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.sådan planering, uppföljning och utvärdering av utbildningen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Denna redovisning bygger på förskolornas, skolornas och fritidshemmens upprättade kvalitetsredovisningar. Arbetslagen synar sina verksamheter, dess förutsättningar och inre arbete samt resultat och måluppfyllelse. Rektor och förskolechef gör en bedömning och analys av måluppfyllelse i samtliga verksamheter inom rektorsområdet. Därefter görs en utvecklingsplan med utgångspunkt i analysen av måluppfyllelse och resultat. Varje förskolechef och rektor har genomfört kvalitetsarbete kontinuerligt under året. Detta arbete har resulterat i en kvalitetsrapport som förvaltningen tagit del av och som ligger till grund för förvaltningens kvalitetsgranskning och utvecklings områden. I förskolan organiseras inbjudande och lockande mötesplatser som stimulerar till lek och samspel. Vi ser att barnen kan uttrycka sina tankar om olikheter och att de har en stor acceptans för olikheter. Exempel på områden som rektorerna lyft fram i sina rapporter från grundskolan är t.ex. att eleverna blir mer medvetna om vilka framsteg de gör i sitt eget lärande och visar ett större intresse för sin egen utveckling och därmed också visar på en vilja att ta större eget ansvar. Det tematiska arbetssättet där flera ämnen integreras i arbetet som många skolor tillämpar bidrar till ökad lust och motivation.eleverna är delaktiga i planeringen vilket också visar sig genom ett ökat intresse i arbetet och med egna idéer om hur arbetet ska utföras. På Öckerö gymnasieskola är måluppfyllelsen mycket god på natur- och samhällsprogrammen där tyngdpunkten ligger på betyg A-C och på Sjöfartsprogrammet däremot ligger tyngdpunkten på betygen B-E. Man beskriver att eleverna har fått större medvetenhet om olika yrkens villkor och möjligheter. Då resultatet gällande trivsel och trygghet sjunkit något arbetar man med att förbättra klimatet på skolan genom t.ex. värderingsövningar. Kommunen blev under 2014 granskad av Skolinspektionen i en tillsyn över samtliga verksamheter. I många verksamheter och på de flesta skolorna framkom inget annat än att kommunen uppfyllt författningarnas krav inom de områden som granskats. Skolinspektionen avslutade därmed sin tillsyn. Skolinspektionen hade synpunkter inom vissa verksamhetsområden och framförde kritik främst inom fritidsverksamheten, Vuxenutbildning och Särskild undervisning för vuxna samt Grundsärskolan. Inom dessa verksamheter förelades kommunen att vidta åtgärder. De åtgärderna redovisades för Skolinspektionen i början av 2015. Skolinspektionen gjorde också uppföljningsbesök inom verksamheterna fritidshem och vuxenutbildning. Beslut om huruvida Öckerö kommun uppfyller författningarnas krav efter vidtagna åtgärder kommer att fattas i början av 2016. I förskolorna arbetar chefer och personal för att utveckla verksamheten med utgångspunkt i läroplanens mål. Genom arbetet med en digital lärplattform synliggörs barnens lärande och föräldrarna ges möjlighet att vara delaktiga i verksamheten. Öckerö kommuns skolor står sig väl i förhållande till riket när det gäller betygsresultat, både vad gäller grundskola och gymnasieskola. Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 på Brattebergsskolan har ökat från 232 till 239. Meritvärdet för riket totalt är 225. Andelen elever behöriga till ett nationellt program på Brattebergsskolan är 95% som är samma andel som 2014. Öckerö kommuns skolor har under året jämförts med andra kommuners skolor bl.a. av SKL (Sveriges kommuner och landsting). I SKL:s öppna jämförelser, där grundskolor i Sverige jämförs, tittar man på 9 kunskapsindikatorer som viktas och ger ett sammanvägt värde. De fyra områden som viktas är: 1. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i åk 9. 2. Genomsnittligt meritvärde i åk 9. 3. Andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. 4. Andelen elever som nått minst G i ämnesproven i åk 9. 6

I denna jämförelse placerade sig Öckerö kommuns grundskolor på 10:e plats av Sveriges 290 kommuner. 2016-02-04 Med de kostnadsindikatorer SKL använder och de resultat som Öckerös kommunala skolor uppvisar rankas Öckerö som den 13:e effektivaste kommunen i Sverige. Öckerö kommun har under året varit framgångsrik när det gäller teknikämnet och framförallt i programmering av robotar. För andra gången vann lag från Öckerö 2 klasser i SM i robotbygge och kvalificerades sig till VM i Kina i dessa klasser. Trivsel och trygghet Resultatet visar på att Öckerö står sig väl i en jämförelse med övriga kommuner i GR. Samtliga resultat inom Trivsel och tygghet har förbättrats utom i åk 8 och gymnasiet där resultatet resultatet har försämrats. Delaktighet och inflytande 7

2016-02-04 Resultatet står sig väl i förhållande till GR-kommunerna totalt. I förskolan har resultatet blivit något bättre. För åk 2 och 8 däremot lite försämrat. Gymnasiet har i stort sett haft oförändrat resultat jämfört med föregående år. Resultatet för åk 5, åk 8 och gymnasiet är betydligt högre i Öckerö kommun än i GR. Kunskap Resultatet för Öckerö är högre jämfört med GR-kommunerna. I förskolans, åk 2 och åk 5 har resultatet förbättrats och i åk 8 och gymnasiet är resultatet i stort sett detsamma som 2014. Gymnasiets resultat är långt bättre än kommunerna i GR. Bemötande Resultatet för Öckerö är i paritet med GR-kommunerna totalt. Något försämrat resultat i åk 2 och 8. I åk 5 har vi förbättrat resultaten i jämförelse med 2014. I stort sett oförändrat resultat för gymnasiet. 8