Motion nr 14 till JAK Medlemsbanks föreningsstämma 2012



Relevanta dokument
Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Lättläst version av Överenskommelsen

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

Bondegatan 21, 2 tr SE Stockholm, Sweden Vxl Kommunikationsplattform

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Personalpolicy. Laholms kommun

Arbetsordning lekmannarevision JAK medlemsbank 2016

Riktlinje. Våga vilja växa! Riktlinje för kommunövergripande styrdokument. Dokumentet gäller för samtliga förvaltningar DIARIENUMMER: KS 28/

Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) inom Socialnämndens verksamhetsområde. Socialnämnden, Motala kommun

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Kommunikationsstrategi

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Överenskommelsen Värmland

Personalpolicy för Laholms kommun

Kommunikationspolicy. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Innehållsförteckning

Styrelsens AU Styrelsemöte 13 mars 2008

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Omställningens politik

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna. Gäller fr o m

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och

Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT!

Motionär: Förbundsstyrelsen

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Underlag för självvärdering

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Kommunikationsstrategi. Version 17 Beslutad i KS

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för mål- och styrdokument Värnamo kommun

Sammanträdesdatum Förslag till EU-strategi för Sala kommun

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?

Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Ideella, idéburna organisationer i Dalarna

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi

Ledarna inom Vård & Omsorg, LiVO

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Ersättande av slogan The Capital of Scandinavia Motion (2012:13) av Åke Askensten (MP)

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

En stad medarbetare. En vision.

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT


Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Riktlinjer för styrdokument i Klippans kommun

Piteå kommuns styrande dokument

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Chefspolicy för Smedjebackens kommun

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsplan för SRFL


PROTOKOLL Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid KS-2014/716

Ledamot i avdelningsstyrelse

Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy

Styrelsens yttranden till inkomna motioner

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Policy. Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun. Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikativt ledarskap i praktiken En diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Arbetsplan. Förslag planering:

Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT!

Kulturplan

Riktlinje för bidrag till studieförbund

Stadga för Mattecentrum Senast reviderad:

Idrottsrörelsen förändras

Katrineholms kommuns kommunikationspolicy

Bild Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för kommunikation för Norrtälje kommun

Transkript:

Motion nr 14 till JAK Medlemsbanks föreningsstämma 2012 JAK Medlemsbanks budskap 1. Värdegrund/vision 2. JAK som förening och bank 3. Måldokument 4. Strategier för medlemsvärvning och kommunikation 5. Utbildning Motionen tar upp områdena Värdegrund/vision 1), JAK som förening och bank 2) och Måldokument 3) samt Strategier för Medlemsvärvning och kommunikation 4) och Utbildning 5). Syftet med motionen är att medlemmar/intressenter bättre ska förstå JAK genom att knyta samman och kommunicera delområdena ovan till ett tydligt JAK-budskap. Ett budskap där bl a frågor om vad JAK är, tycker och vill finns besvarade. Utifrån ett 30 årigt medlemsperspektiv upplever jag alltjämt JAK: s mål och visioner som otydliga. JAK: s strategier, styrdokument och reglemente med föresatsen att klargöra dessa förhållanden gör inte saken bättre. Det är, som jag ser det, inte bristen på genomtänkta beskrivningar som är problemet tvärtom! Däremot är själva omfattningen av beskrivningarna ett problem. Hur var det nu igen? Tio Guds ord skrevs med 100 ord, den amerikanska självständighetsförklaringen med 400 ord, EU: s regler för ägghantering med 25 000 ord... JAK: s budskap behöver med andra ord bli mer begripligt, både i mening att förenklas (kommunicerbar) och förklaras (teoretiska och praktiska exempel). Men det förutsätter att gällande medlems- och kommunikationsstrategi revideras. Vad som varit okänt för mig är att nämnda strategier (i första hand) är skrivna för redan befintliga medlemmar den intresserade allmänhet som på eget bevåg surfar in på hemsidan har inte varit måltavlan för JAK. Vilket är helt i enlighet med beslutad styrelsestrategi. Medlem värvar medlem är huvudstrategin, torgföring i andra former än inom allenarådande ramar finns inte på kartan. Då antalet medlemmar i föreningen onekligen påverkar JAK: s utveckling inom alla verksamhetsområden måste man ställa sig frågan om medlemmarna har ett stoiskt tålamod eller, vilket undertecknad anar, är ovetande om strategiernas konsekvenser. I nuvarande medlemsstrategi står uttryckligen att resultatet ska ses på lång sikt, att strategin tar tid. Vad innebär då lång sikt i praktiken? Utifrån en matematisk beräkning kommer medlemsantalet i JAK vara 50 000 (idag 37 000) år 2020, förutsatt att ökningstakten statiskt följer 1998 2011: års medlemsutveckling. Vår 100 000-de medlem firar vi 2053! Om 41 år! Det är risk att undertecknad då inte tillhör jubileumskaran, om det beror på ålder eller av tidigare apokalyps ska vara osagt. EN VIDAREUTVECKLING AV JAK ÄR OBEVEKLIGEN AVHÄNGIG HUR MEDLEMSANTALET UTVECKLAS JU FLER MEDLEMMAR DESTO STÖRRE RESURSER TILL UTVECKLING! DET ÄR MED DESSA GLASÖGON OCH I DEN KONTEXT SOM VÄRDEGRUND, MEDLEMS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI OCH ANDRA FÖRSLAG I MIN MOTION SKA LÄSAS OCH FÖRSTÅS. Nedan följer en kortfattad beskrivning av respektive delområde. Nederst på sidan uttrycks sedan förslag till beslut för samtliga delområden, åtföljd av en eller flera att-satser. 1) JAK:S VÄRDEGRUND/VISION

JAK: s värdegrund ingår i JAK Reglemente och består i nuläget av sex etiska huvudkriterier med sammanlagt 18 beskrivande underrubriker. Genom att omsluta allt och alla blir värdegrunden väl pretentiös (296 ord...) och av en omfattning som omöjliggör varje form av kommunicerbarhet. JAK: S VÄRDEGRUND är demokrati, rättvisa och jämlikhet. Tre etiska grundvalar som i förening med JAK: s folkbildningstradition formar visionen om ekonomisk frigörelse. Mitt förslag på värdegrund förenar tre etiska grundvalar demokrati, rättvisa och jämlikhet med JAK: s folkbildningstradition och vision om ekonomisk frigörelse. Demokrati och rättvisa nämns i nuvarande värdegrund och ekonomisk frigörelse är ett av sex huvudkriterier, jämlikhet är mitt förslag. Huruvida JAK i nuläget har någon vision är jag osäker på. 2) JAK SOM FÖRENING OCH BANK Från tidigare nämnda Reglemente har jag också hämtar det mesta av underlaget till mina omskrivningar av vad JAK är, tycker och vill. Jag tror att JAK tjänar på att kommunicera föreningens agenda både i form av en kortversion och i en fullversion. Den senare versionen bör också kompletteras med förklarande text. JAK ÄR en medlemsägd, partipolitisk och religöst obunden förening för ekonomisk frigörelse. En kommentar till beskrivningen ovan är att JAK, enligt mig, alltför ensidigt blivit synonym med räntefri bank. Sanningen är att JAK inte är en bank, utan en idéburen förening som äger en räntefri bank. Vad som händer när man förväxlar medel med mål finns det tyvärr många dåliga exempel på (COOP, OKQ8). JAK TYCKER att naturens lagar och samhällsnyttan ska bestämma de ekonomiska villkoren. JAK VILL föra samtal, bedriva utbildning och omsätta kunskapen i en rättvis och räntefri bank. JAK MEDLEMSBANK ska erbjuda vanliga banktjänster till ovanligt bra medlemsvillkor. JAK ÄR... JAK SOM FÖRENING OCH BANK Jord Arbete Kapital tre klassiska faktorer inom nationalekonomin vars begynnelsebokstäver bildar föreningens namn. Demokrati, rättvisa och jämlikhet är gemensamma förtecken för J, A, K. en idéburen förening som bygger på etiska värderingar och naturvetenskapliga insikter. en rikstäckande, partipolitisk och religöst obunden ekonomisk förening som ägs av medlemmarna och leds av en medlemsvald styrelse som arbetar enligt föreningsstämmans beslut.

JAK TYCKER... att företeelser som ränteekonomi, penningspekulation och ekonomisk ojämlikhet står i vägen för en rättvis, demokratisk och ekologisk hållbar samhällsekonomi. att ekonomiska idéer och projekt bäst utvecklas i möten med fria, jämlika och jämställda människor och att lokala ekonomier är grunden för en hållbar resursanvändning. att ekonomin ska vara underordnad de ekologiska förutsättningarna och att ständig ekonomisk tillväxt därför är en utopi som saknar stöd i vedertagna naturlagar. att endast samhällsstyrda institutioner ska få skapa pengar medan distribution/hantering av pengar kan ombesörjas av privata bankaktörer. JAK VILL... öka insikten om de negativa effekterna på samhälle, miljö och människors hälsa som följer av en ojämlik ränteekonomi, penningspekulation och en ständig tillväxtekonomi. visa att samhälle och privatekonomin gynnas av en jämlik, rättvis och ekologisk hållbar ekonomi och hur en sådan ekonomisk omställning kan genomföras steg för steg. utveckla vår egen bankverksamhet i enlighet med medlemmarnas önskemål. är ett verktyg för att visa på en konkret bankmetod som är rättvis, räntefri och hållbar. Om banken är verktyget är visionen ekonomisk frigörelse och medlet folkbildning i enlighet med JAK:s idéburna värdegrund. Banken är i det perspektivet en viktig pusselbit för vårt långsiktliga förändringsarbete. JAK MEDLEMSBANK... JAK är en medlemsbank där låneprincipen bygger på samarbete och rättvisa. Utlåning sker via Internet, telefonbank eller personlig telefonservice. JAK:s bankverksamhet har insättningsgaranti och står under Finansinspektionens kontroll. JAK erbjuder banktjänster för in- och utlåning, girobetalningar och viss juridisk rådgivning. JAK erbjuder också föreningar möjligheter att stödspara i olika lokala projekt. 3) MÅLDOKUMENT I Reglementet står också att styrelsen ska ta fram en egen arbetsordning och göra denna tillgänglig för medlemmarna. Därtill ska styrelsen, enligt samma dokument, fastställa mål och strategier för föreningens verksamhet och utvecklingsarbete. Huruvida detta uppfylls har undertecknade inte lyckats kontrollera, då dokumenten inte hittades på hemsidan eller på JAK- Forum (vilket nödvändigtvis inte behöver betyda att de saknas, bara att jag inte hittade dem). Men händelsen sätter ändå fingret på mitt förslag om att öka tillgängligheten av mål, strategier, riktlinjer, instruktioner och andra handlingar som utgör styrelsen arbetsdokument. Samtliga dokument bör redovisas på hemsidan (också på JAK-Forum) under en egen styrelseikon. Vad det gäller dokument om mål och strategier vill jag att styrelsen redogör för sina egna ambitioner uttryckta i mål under mandatperioden. Styrelsen bör efter tillträdet tillkännage dessa mål på hemsidan, hur de avser att prioritera målen och vilken ledamot som är ansvarig. Dokumentet om styrelsemål ska vara ett levande dokument där mål kan komma att omarbetas, utökas med nya eller utgå under mandatperioden.

4) STRATEGI MEDLEMSVÄRVNING OCH KOMMUNIKATION Grundkonceptet i JAK:s medlemsvärvning är att medlemmar värvar nya medlemmar. Ett medlemskap som backas upp av lokalavdelningar (i den mån sådana finns i området) och inspireras av medlemstidning (Grus & Guld) och JAK: s folkbildning. En strategi som i princip varit densamma sedan JAK: s tillblivelse. Kommunikationsstrategin stödjer medlemsstrategin genom att i första hand inrikta sig mot de egna medlemmarna men ska också nå nya medlemmar/grupper. Av de senare kategorierna ryms inte kreti och pleti utan målgrupperna är tydligt definierade som ungdomar, skolungdom och organisationer med liknande inriktningar och värderingar samt samhällsintresserade inom olika fora. JAK: s medlems- och kommunikationsstrategier påstår att denna taktik är... bästa sätt att skapa en effektiv idéspridning, medlemsvärvning och marknadsföring. Ett tvivelaktigt påstående. Effektiv i jämförelse med vadå? Vilka strategier har JAK tidigare provat och utvärderat beträffande idéspridning, medlemsvärvning och marknadsföring? Dagens strategier bygger i allt väsentligt på initiativ från lokalavdelningar vilket bl a försvårar för nationella värvningsuppdrag, torgföringskampanjer eller att med kort varsel fånga allmänhetens uppmärksamhet på någon aktuell händelse. Enligt mig behöver JAK bryta ny mark och bredda strategierna både vad gäller medlemsvärvning, kommunikation och resursfördelning. Mitt förslag är att JAK behåller grundkonceptet vad gäller medlemsvärvning (medlem värvar medlem) men komplettera strategierna med nya metoder och prioriterar fler målgrupper. För det är, som nuvarande strategier uttrycker saken: Ju fler som är medlemmar i JAK och ju större in- och utlåning (banken har), desto större blir genomslagskraften. Låt därför inte val av metod bli det bästas fiende. Struktur nedan kan tjäna som underlag för vidare diskussioner. MEDVERKANDEN Vilka ska utforma värvningsstrategin, förutom ledamot/ledamöter i styrelsen och berörd JAK-personal? Bör kompetens sökas externt, ska vi t ex annonsera efter kreativa JAK: are och/eller utlysa en medlemstävling om förslag på slogans, affischtexter och inslag för reklamradio, You Tube? ORGANISATION Har JAK personalresurser för att välkomna nya medlemmar? Kan lokalavdelningarna bistå/avlasta Skövdekontoret i vissa frågor? Finns tillräckligt med JAKlokalombud, är de fortfarande aktiva och i så fall uppdaterade/pålästa och är deras kontaktuppgifter aktuella? EKONOMI Vilka ekonomiska resurser har JAK för torgföring? Behöver vi t ex (tillfälligt?) omfördela torgföringspengar från lokalavdelningar till nya värvningsstrategier? IT/DATA/HEMSIDA Finns IT-teknik för att möta en medlemstillströmning? Är hemsidan informativ, överskådlig, interaktiv, länkad till sociala medier och i övrigt lockande för nyfikna intressenter? UTVÄRDERING Värvningsinsatser ska kopplas till kriterier som är möjliga att utvärdera. Förutom lämpliga nyckeltal ska vidtagna aktiviteter begränsas i tid. Före en (eventuell) större kampanj kan t ex ett geografiskt testområde, alternativ stad ( 100 000 invånare), tjäna som försöksobjekt.

JAK: s ojämnförligt viktigaste, kommunikativa kanal mot omvärld och allmänhet liksom medlemmarna är hemsidan. En kanal som därför borde vara föremål för största möjliga omsorg vad gäller struktur, layout och användarvänlighet. Efter att själv gått i clinch med hemsidan och tagit räkning utsatte jag några vänner för ett (ovetenskapligt) test i syfte att, utan handledning, söka svar på tre frågor: 1) Vad är JAK, 2) Hur lånar och sparar man i JAK och 3) Hur blir man medlem i JAK? Resultatet oroade! De generella omdömena kan summeras med: trist layout, otydlig/spretig, mycket text, mästrande och omständig/invecklad ( varför kan man t ex inte bli medlem direkt på hemsidan? ). I det perspektivet är det kanske inte underligt att JAK-personalen ägnar mycket arbetstid till att besvara frågor om JAK i telefon. Mitt förslag är att JAK prioriterar en genomgripande uppdatering av hemsidan. 5) STRATEGI - UTBILDNING Finns det nationella lokalombud för JAK att hänvisa till när journalister eller reportrar vill få en enhetlig, rättvisande och utförlig beskrivning om JAK? Förutom kompetensen på skövdekontoret är jag osäker. Att lokalombuden ska axlat ett större informationsansvar än de gör idag är varken rimligt eller önskvärt. För att råda bot på denna brist (?) och rusta JAK med spetskompetens föreslår jag att JAK tar initiativ och startar en JAK-akademi för talespersoner för JAK (om jag inte missminner mig har denna motion tidigare följeslagare?). Dessa personer bör bl a skolas inom hållbar, ekologisk och räntefri ekonomi samt mediehantering. En talesperson skulle t ex vara en regional informationsresurs för medlemmarna och nationell talesperson vid större medieuppvaktningar. Kursinnehåll utarbetas lämpligen i samarbete med någon högskola/universitet. Då en professionell utbildning av denna karaktär förmodligen är kostsam skulle platserna vara begränsade. Obs att utbildning av lokalombud inte ska upphöra om JAK-akademin blir verklighet. FÖRSLAG TILL BESLUT 1) JAK:S VÄRDEGRUND/VISION. JAG YRKAR... - att stämman i första hand ersätter nuvarande värdegrund enligt min lydelse, i andra hand att stämman uppdrar åt styrelsen att ta fram en ny värdegrund med krav på att denna ska vara kortfattat, tydlig och kommunicerbar. 2) JAK SOM FÖRENING OCH BANK. JAG YRKAR... - att stämman bifaller mina grundidéer till berättelse om av vad JAK är, tycker och vill, såväl i kort- som i långversion, samt att stämman uppdrar åt styrelsen att slutligt fastställa berättelsens lydelse. 3) MÅLDOKUMENT. JAG YRKAR... - att stämman beslutar att alla styrelsedokument ska samlas under en egen styrelseikon på hemsidan. - att stämman beslutar att styrelsen ska redovisa vilka mål som de avser att driva under mandatperioden. 4) STRATEGI MEDLEMSVÄRVNING OCH KOMMUNIKATION. JAG YRKAR...

- att stämman bifaller mitt förslag att bredda medlems- och kommunikationsstrategierna, genom att bl a revidera medlemsstrategin, torgföringsmetoder, resursfördelning och att prioritera fler målgrupper. - att stämman uppdrar åt styrelsen att skyndsamt uppdatera föreningens hemsida. 5) STRATEGI UTBILDNING. JAG YRKAR... - att stämman uppdrar åt styrelsen att i samarbete med någon högskola/universitet undersöka förutsättningarna för att starta en JAK-akademi i syfte att utbilda regionala/nationella talespersoner för JAK. Säter, januari 2012 Ulf Ljusteräng medlem 2941