Skolutbrändhet Ungdomsenkäten 2013 Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet
Bakgrund Termen burnout har existerat inom forskning sedan mitten av 70-talet. Skolutbrändhet har använts inom forskning cirka 15 år.
Tre dimensioner 1. Utmattning orsakad av skolrelaterade uppgifter 2. Cyniskt och likgiltigt förhållningssätt mot skolan 3. Känslor av otillräcklighet som elev
BBI-10 Skolutbrändhetskalan 1. Utmattning i skolan Det känns som om jag skulle drunkna i mina studier Jag sover ofta dåligt pga mitt skolarbete Jag grubblar mycket på mitt skolarbete också då jag är ledig Pressen av skolarbetet orsakar problem i mina relationer till andra 2. Cynism mot skolan Jag känner mig omotiverad i skolan och funderar på att sluta Det känns som om jag håller på att tappa intresset för mina studier Jag frågar mig själv ständigt om mitt skolarbete har någon mening 3. Känslor av otillräcklighet Jag känner mig ofta otillräcklig mig ofta otillräcklig när det gäller mina studier Förr förväntade jag mig mer av mina studier än nu Jag känner hela tiden att jag har mindre att ge i skolan
Resultat från Ungdomsenkäten 2013, åk 9 10 % av flickorna hade en ökad risk för skolutbrändhet. 12 10 8 7 % av pojkarna hade en ökad risk för skolutbrändhet. 6 4 2 0 Flickor Pojkar
De tre dimensionerna 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Utmattning Cynism Känslor av otillräcklighet Flickor Pojkar
Skolutbrändhet hos individen Ungdomsenkäten 2013 Starkt samband: Självkänsla Vitsord Föräldrastöd Depression Samband: Stöd av vänner Forskning inom området Skyddsfaktorer: God självkänsla Socialt sammanhang (Salmela-Arto & Näätänen, 2005) Riskfaktorer: Ångest Depression Somatiska symptom (Murberg & Bru, 2004; Salmela-Aro et al, 2009, Slivar, 2001)
Skolklass & Utbrändhet Ungdomsenkäten 2013 7 % av variansen i skolutbrändhet kan förklaras av skolklass. Klasskamraters utbrändhet kunde förklara 3 % av individens skolutbrändhet. Forskning inom området Ju negativare skolklimat desto högre andel elever som är utbrända. (Salmela-Aro et al., 2008) I slutet av åk 9 influeras eleverna starkt av sin kamratgrupp när det gäller skolutbrändhet. (Kiuru, 2008)
Forskning & Världen En betydande del av skolutbrändhetsforskningen är genomförd i Finland och asiatiska länder som Korea och Taiwan. Koreanska tonåringar har mer negativa känslor mot skolan än länder i väst, och uppvisar mer depression än tonåringar i USA. (Lee, Puig, Lea, Lee, 2013) I PISA 2012 är Finland bland de som rapporterar lägst på känna sig glad i skolan.
Forskning & Samhället Starkare empiriska resultat för att arbetsutbrändhet är bundet till omgiviningen än till individuella egenskaper. Boreout-fenomen redan bland 12-13-åringar Gymnasieelever Nästan alla uppgav att de upplevt skolutbrändhet sammanblandar begreppet med stress (Castellin, 2013)
1. För stor arbetsbörda Sex riskfaktorer inom forskning om arbetsrelaterad utbrändhet 2. Brist på kontroll och påverkningsmöjlighet 3. Otillräcklig uppskattning och ersättning för arbetet 4. Förlust av arbetsgemenskap 5. Avsaknad av rättvisa 6. Motstridiga värderingar (Maslach & Leiter, 1999)
Referenser Castellin, V. (2013). Sosiaalinen tuki koulu-uupumuksen ennaltaehkäisyssä lukiolaisten näkokulma. Ammattikorekakoulun opinnäytetyö. Hämeen ammattikorekakoulu. Kiuru, N. (2008). The role of adolescents peer groups in the school context. Jyväskylä: Jyväskylä University Printing House. Lee, J., Puig, A., Lea, E., Lee, S. (2013). Age-realted differences in academic burnout of Korean adolescents. Psychology in the Schools, 50, 1015-1031. Maslach. C., & Leiter, M. (1999). Sanningen om utbrändhet. Stockholm: Natur & Kultur. Murberg, T., & Bru, E. (2004). School-related stress and psychosomatic symptoms among Norwegian adolescents. School Psychology International, 25: 317-332. Salmela-Aro, K., Kiuru, N., Leskinen, E., & Nurmi, J-E. (2009a). School burnout inventory (SBI): Reliability and validity. European Journal of Psychological Assessment, 25: 48-57. Salmela-Aro, K., Kiuru, N., & Nurmi, J-E. (2008). The role of educational track in adolescents school burnout: A longitudinal study. British Journal of Educational Psychology, 78: 663-689. Salmela-Aro, K., Kiuru, N., Pietikäinen, M., & Jokela, J. (2008). Does school matter? The role of school context in adolescents school-related burnout. European Psychologist, 13: 1-13. Salmela-Aro, K., & Näätänen, P. (2005). Nuorten koulu-uupumusmittari BBI-10. Helsinki: Edita. Slivar, B. (2001). The syndrome of burnout, self-image, and anxiety with grammar school students. Horizons of Psychology, 10: 21-32.