Rapport 2008:03 Marin naturinventering av Nåttarö
Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2008:03 Marin naturinventering av Nåttarö
Foto omslag: Sjustrålig smörbult (Gobiusculus flavescens) Foto: Susanne Qvarfordt Utgivningsår: 2008 ISBN: 978-9-728-295-6 Denna rapport finns endast som pdf. Du hittar den på vår webbplats www.ab.lst.se/publikationer
Förord Nåttaröområdet har tillsammans med Ålö-Rånö-vattenområden pekats ut som ett sammanhängande skärgårdsområde med en mängd grunda bottnar av olika vågexponeringsgrad, som sannolikt hyser höga naturvärden och som samtidigt har låg påverkansgrad. Känt från området är också viktiga lekplatser för den rödlistade piggvaren samt uppväxtmiljöer för öring. Med anledning av att området sannolikt hyser betydande naturvärden och det pågående bildandet av naturreservat på Nåttarö har Länsstyrelsen utfört en marinbiologisk inventering av området. Resultatet presenteras i denna rapport som beskriver områdets marina livsmiljöer samt deras naturvärden. Informationen är avsedd som underlag vid bildandet av naturreservatet, men även som allmänt underlag för hantering av andra liknande marina områden som till exempel Ålö-Rånö. Arbetet har genomförts med anslag från Naturvårdsverket. Undersökningen har utförts av Sveriges Vattenekologer AB. Författarna, Susanne Qvarfordt och Micke Borgiel ansvarar själv för innehållet i rapporten. Stockholm, februari 2008 Lars Nyberg Miljödirektör 3
4
Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Summary... 9 Inledning... Syfte... 2 Utrustning... 3 Utförande... 4 Fältinventering... 4 Lokaler och provtagningspunkter... 5 Exponeringsgrad... 6 Jämförelser mellan bottensamhällen... 7 Habitatkarta: GIS-analys... 7 Naturvärdesbedömning... 8 Resultat och Diskussion... 9 Beskrivning av vegetationen i området... 9 Generell beskrivning av Nåttarös grunda områden... 9 Exponerade lokaler... 2 Medelexponerade lokaler... 24 Skyddade lokaler... 25 Mycket skyddade lokaler... 28 Sammanfattande beskrivning av vegetationen kring Nåttarö... 29 Jämförelse av samhällen... 29 Bottenfauna... 34 Bottenfauna i sand- och grusbottnarna... 34 Uppskattning av faunan på vegetationsklädda bottnar... 36 Fisk... 37 Rödlistade arter... 37 Habitatkartor... 38 Sammanfattande naturvärdesbedömning av Nåttarö-området... 40 Artrikedom & variation... 40 Raritet... 40 Orördhet/Naturlighet... 40 Representativitet... 4 Ekologisk funktion... 4 Förekomst av prioriterade naturtyper... 4 Naturvärdesbedömning... 42 Slutsatser... 43 Referenser... 44 5
Bilagor... 45 Bilaga... 46 Bilaga 2... 58 Bilaga 3... 59 Bilaga 4... 60 Bilaga 5... 62 Bilaga 6... 65 6
Sammanfattning Nåttarö har pekats ut som ett skärgårdsområde som sannolikt hyser höga naturvärden och samtidigt har en låg påverkansgrad. På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm genomförde i augusti 2007 Sveriges Vattenekologer AB en marinbiologisk undersökning av Nåttarös grundområden. Syftet med den marinbiologiska undersökningen var att undersöka om området innehåller de förväntade höga marina naturvärdena. Resultaten från undersökningen skulle också användas som underlag till en habitatkarta över området. Habitatkartan finns på Länsstyrelsen i Stockholms län samt Regionplane- och trafikkontorets gemensamma hemsida för geografiska data i Stockholms län: www.gisdata.se. Fältinventeringen av Nåttarös grundområden inkluderade linjetaxering av dykare på 3 transekter samt sju bottenhugg med van Veen-huggare. Linjetaxeringen beskriver bottenvegetationens artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. För att uppskatta abundansen av fauna i växtsamhällena togs dessutom tre kvantitativa ramprover på två transekter. Naturvärdesbedömningen baserades på följande aspekter: Artrikedom & variation - Inventeringen av arter visade på en normal artrikedom i området. I Nåttarö-området fanns alla bottentyper representerade, ofta i olika exponeringsgrad vilket bidrog till en varierande artsammansättning i alg- och kärlväxtsamhällena. Raritet - Av de observerade arterna var piggvar och tånglake rödlistade som missgynnade arter. Orördhet/Naturlighet - Det fanns generellt få spår av mänsklig påverkan på Nåttarös stränder och bottnar. I Östermarsfladen på norra Nåttarö observerades dock ankringsskador i ålgräsängen. I viken observerades också en större täckning av tarmalger (Ulva spp.) än på övriga transekter i området. Den större mängden tarmalger kan tyda på en ökad närsaltbelastning inne i viken. Representativitet - I Nåttarö-området fanns exponerade ytterskärgårdslokaler, fina mellanskärgårdsområden och skyddade vikar representerade. De exponerade bottnarna inkluderade både hårdbotten och sandbotten och längs mer skyddade stränder fanns alla olika bottentyper representerade. Ekologisk funktion - Under dykinventeringen observerades piggvarsyngel på öns västra sida, vilket stöder tidigare uppgifter om området som ett viktigt lekområde för den rödlistade piggvaren. På öns östra sida fanns blåstångsbälten av hög kvalité, vilka utgör viktiga miljöer för 7
öringens yngel. De kraftiga blåstångsbältena runt ön och de artrika kärlväxtsamhällena som inkluderar ålgräsängar utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor och fiskar Förekomst av prioriterade naturtyper - Blåstångsbältet i området var kraftigt och av speciellt hög kvalité med en stor djuputbredning (0,5 m) på öns exponerade östra sida. Ålgräs förekom i blandbestånd tillsammans med andra kärlväxter men också i rena ålgräsängar. Välbevuxna, grunda vikar fanns i både ytter- och mellanskärgårdsmiljö, mer eller mindre skyddade från vågor. Sammantaget bedöms Nåttarö-området ha ett högt naturvärde. Bedömningen stöds av Naturvårdsverkets tillståndsklassning där nio av de 3 dyktransekterna bedömdes vara opåverkade och fem något påverkade, vilket ger ett högt betyg till området. Jämförelsen av bottensamhällena i området med hjälp av multivariata analysmetoder visade också på opåverkade förhållanden då samhällena var lika varandra och artsammansättningen till stor del kunde förklaras av djup och bottentyp. En, i jämförelse med övriga skattningar, större förekomst av tarmalger inne den välbesökta viken Östermarsfladen indikerade dock en lokalt, ökad närsaltbelastning. Bottenfaunasamhällena i området bedömdes generellt ha god status. 8
Summary Sveriges Vattenekologer AB assigned by the County Administrative Board of Stockholm described the aquatic communities and carried out a habitat value evaluation of the bottoms around the island of Nåttarö in Haninge municipality. The area is assumed to have high habitat values as there was information indicating high quality bladderwrack communties and the possibility of extensive eelgrass meadows. The area is also an important spawning ground for turbot (Psetta maximus), a fish species classified as near threatened. The field work was performed in august 2007. The primary aim of the investigation was to describe the vegetation and macrofaunal communities in the area and evaluate the habitat value. Also, a GIS habitat map was based on the results of the survey. The habitat map is available on www.gisdata.se. Benthic communities between 0 and 6 m depth were investigated on 3 line transects by scuba divers. Also, six quantative samples were taken on the line transects and seven quantitative samples of the soft bottom macrofaunal communities in the area. The habitat value analysis was based on the following aspects: Species richness & variation The number of species observed in area was normal. The area included all types of substrate, often with different levels of wave-exposure, which contributed to a varied species composition in the macroalgal and vascular plant communities. Rareness / Rarity Two of the observed species, eelpout (Zoarces viviparus) and turbot (Psetta maximus), were listed in the endangered species list. Both were listed as near threatened. Intactness The area was generally unexploited and there were few noticable traces of human activity on the shore and sea floor. However, in the bay Östermarsfladen at the northern end of the island, anchor damage was visible in the eelgrass meadow. Higher coverage of the greenalgae Ulva spp. was also observed in the bay compared to the other investigated sites. The higher coverage of Ulva spp. may indicate an elevated level of nutrients in the bay. Representativity The area included both wave-exposed and more sheltered archipelago areas as well as sheltered bays. Both hard and sandy substrate can be found on the wave-exposed site and the more sheltered areas include all types of substrate. Ecological functions Young turbot were observed during the diving survey, which support earlier information that the area is an important spawning ground. The more wave-exposed eastern side of the island had high quality bladderwrack communities, which are important habitats 9
for young brown trout (Salmon trutta). The extensive bladderwrack communities all around the island and the species rich vascular plant communities, which include eelgrass meadows, are also important habitats and feeding grounds for crustaceans, gastropods and fish. Habitats of high priority The bladderwrack community was of high quality and had an extensive depth distribution, especially on the waveexposed eastern side of the island where it was found down to 0.5 m depth. Eelgrass occurred in mixed stands with other vascular plants and in eelgrass dominated meadows. There were also several more or less sheltered, shallow bays with extensive vegetation cover. The area around the island of Nåttarö has high habitat value. The assessment is supported by using the classification system provided by the Swedish Environmental Protection Agency. Using those criteria nine of the 3 linetransects were considered unaffected by human activites and only five transects seemed slightly affected. A multivariate comparision of the communities aslo indicated good conditions as all the sites were similar and much of the variation in the communities could be explained by the factors depth and substrate type. However, one observation of high coverage of the green alga, Ulva spp. in the popular natural harbour Östermarsfladen indicated a locally elevated nutrient level. Generally, the status of the macrofaunal communities on the surrounding bottoms seemed to be good. 0
Inledning Tillsammans med vattenområdet Rånö-Ålö har Nåttarö pekats ut som ett skärgårdsområde som sannolikt hyser höga naturvärden och samtidigt har en låg påverkansgrad. Fram till nu har det dock saknats marinbiologiska inventeringar från området. På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm genomförde i augusti 2007 Sveriges Vattenekologer AB en marinbiologisk undersökning av Nåttarös grundområden. Från tidigare har man vetat att Nåttaröområdet hyser ett stort lekområde för den rödlistade piggvaren och att de grunda miljöerna runt ön utgör viktiga uppväxtplatser för öring. Det finns även information som tyder på att blåstångsbältena på Nåttarös utsida är av hög kvalité. Man tror också att de omfattande sand- och grusbottnarna på öns västra, mer skyddade sida, kan utgöra lämpliga bottnar för värdefulla ålgräsmiljöer. Öns läge i ytterskärgården innebär varierade livsmiljöer på de grunda omgivande bottnarna. Öns västra sida erbjuder skyddade vikar och en mellanskärgårdsmiljö där andra öar bryter vågornas uppbyggnad och minskar vågexponeringen. Den östra sidan ligger däremot helt oskyddat för vind och vågor från havet vilket skapar exponerade hårdbottnar med andra förutsättningar för djur och växtlighet. Nåttarö är en populär ö i Haninge kommuns ytterskärgård. Ön var permanent bebodd långt in på 900-talet och har idag mycket aktivitet under sommaren (Källgård, A. 2005). De fina sandstränderna och naturhamnarna samt tillgång till affär, krog och campingplatser lockar många besökare. Bild. Blåstång vid ytan. Foto M. Borgiel
Syfte Nåttarö-området har pekats ut som ett område med sannolikt höga naturvärden och låg påverkansgrad. Syftet med den marinbiologiska undersökningen var att undersöka om området innehåller de förväntade höga marina naturvärdena genom att beskriva bottensamhällena och göra en naturvärdesbedömning. Dessutom ska en habitatkarta över området tas fram baserat på resultaten av undersökningen. Denna dokumentation ska också tjäna som ett underlag för de frågor som Länsstyrelsen har att hantera i sin myndighetsutövning framöver i området. Figur. I kartan visas undersökningsområdets gränser (grå linje) samt positionerna för bottenhuggen B-B7 (röd symbol) och dyktransekterna D-D3 (röda streck). Land är markerat med olivgrönt (barrskog) och vitt (öppenmark). 2
Utrustning Provtagningsutrustningen kan sammanfattas i tabeller för dykinventeringen (tabell ) respektive bottenhuggen (tabell 2). Utrustningarna följer specifikationerna enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (för makrofauna hänvisas till Leonardsson 2004). Provpunktskoordinaterna angavs med hjälp av GPS (Garmin 272C). Vid både dykningar och bottenhugg användes en arbetsbåt (Yxlö 500) med kran (Bild 2). Tabell. Provtagningsutrustning vid dykinventeringen Typ Specifikation Måttband (totalt 200 m) 4 st 50 m plastmåttband från Biltema Ram 3 st 20x20 cm stålramar med fastsittande provpåsar Djupmätare Dykdator Uwatec Pro Ultra, noggrannhet +/- 0, m Skrivskiva, plastpapper Kompass 360º Digitalkamera Nikon Coolpix och Olympus 400 mju Tabell 2. Provtagningsutrustning vid bottenhugg Typ Specifikation van Veen huggare provtagningsyta 0, m 2 Såll mm maskstorlek Såll 0,5 mm maskstorlek Ekolod Plastimo, Echotest, LCD digital sounder, noggrannhet +/- 0,05 m Bild 2. Arbetsbåten som användes vid dykning och van Veen provtagning. Foto: M. Borgiel. 3
Utförande Fältinventering Fältinventeringen av Nåttarös grundområden utfördes 7-20 augusti 2007. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på totalt 3 transekter samt sju bottenhugg med van Veen-huggare. Vattentemperaturen var cirka 8ºC under perioden, utom på öns utsida där den endast var 6ºC. Linjetaxeringen utfördes av dykare som simmade längs med transekterna. Metoden går kortfattat ut på att en transektlina, i detta fall måttband, läggs ut på botten från en punkt i strandkanten eller på en grundklack. Utgångspunktens position fastställs med hjälp av GPS och måttbandet läggs ut i en bestämd kompassriktning. Transekterna varierar i längd beroende på bottenstruktur men är sällan längre än 200 m. Inventeringen sker med start från transektens djupaste ände, det vill säga dykarna följer måttbandet in mot stranden eller den grundaste punkten som är utgångspunkten. Dykarna börjar med att, längst ut på måttbandet, notera avstånd och djup på ett protokoll. Därefter noteras bottentyp (häll, block, sten, grus, sand, mjukbotten eller övrigt) samt vilka alger och växter (makrofyter) som förekommer och deras individuella täckningsgrad i en sjugradig skala:, 5, 0, 25, 50, 75 och 00 %. Förutom makrofyterna skattas även täckningen av blåmusslor (Mytilus edulis), medan abundans av övrig fauna kan skattas i en tregradig skala. Dessutom noteras grad av sedimentation i en fyrgradig skala. Dykarna följer måttbandet inåt och noterar avstånd, djup samt arternas täckningsgrad varje gång en förändring sker i djup, bottensubstrat eller vegetation. Skattning av bottenvegetationen sker i en 6-0 m bred korridor (3-5 m på vardera sidan om måttbandet). Resultatet blir en detaljerad beskrivning av bottenstrukturen, vegetationens sammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. Metodiken följer standarden för nationella miljöövervakningen (se Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning Vegetationsklädda bottnar, ostkust ). På två av dyktransekterna, en skyddad och en exponerad lokal, togs dessutom tre ramprover för att beskriva abundansen av fauna i växtsamhällena samt verifiera dykskattningarna. Ramproverna togs på fem, tre och en meters djup, de frystes efter provtagning för senare sortering och artbestämning. På den skyddade lokalen togs proverna på sandbotten och på den exponerade lokalen provtogs hällbotten. Växter och djur i ramproverna artbestämdes och djuren räknades. Ramarna som användes följer standarden för nationella miljöövervakningen (se Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning Vegetationsklädda bottnar ). Under inventeringen samlades och pressade exemplar av observerade alger och växter. Pressarken har levererats till Evolutionsmuseet i Uppsala som beläggsexemplar. 4
Bild 3. Van Veen huggaren redo för hugg på en stenig sandbotten på Nåttarös utsida och huggaren på väg upp med prov. Foto: M. Borgiel. Vid bottenfaunaproverna som togs på grus-, sand- och mjukbottnar runt Nåttarö användes en obelastad van Veen-huggare (Bild 3) med en provtagningsyta på 0, m 2. Proven sållades i ett mm såll med vatten från en dränkbar pump. Sållresterna överfördes via ett 0,5 mm såll till märkta provburkar och konserverades med etanol till en cirka 70 % spritlösning. På laboratoriet artbestämdes och räknades djuren i respektive prov. Analyserna utfördes av biolog Christina Ekström, Ekströms Hydrobiologi. Proverna analyserades med avseende på taxa och abundans, och BQI (Benthic Quality Index) beräknades. BQI är ett index som kan användas för bedömning av ekologisk status. Primärdata redovisas i bilaga 2. Lokaler och provtagningspunkter Dyktransekternas och bottenhugglokalernas antal och ungefärliga lägen valdes i samråd med Länsstyrelsen. Dyktransekterna placerades så att de täckte undersökningsområdets olika bottensubstrat, exponeringsgrad och djup. Transekternas positioner, riktningar och längder framgår av figur och tabell 3. Dessutom skattades vegetationen i en liten vik på Nåttarös utsida översiktligt med hjälp av snorkling. De tio van Veen-huggen placerades utspridda runt Nåttarö baserade på en karta över bottensubstraten (Mattisson, A 2005). Bottenhuggslokalerna förlades till finsandsbottnar, sand- och grusbottnar samt glaciallera, men trots flera försök kunde tre planerade hugg på sand- och grusbotten inte genomföras på grund av av för stenig botten. Bottenhuggens positioner och djup framgår av figur och tabell 4. 5
Tabell 3. Dyktransekternas positioner, riktningar, längder samt maxdjup (justerade till normalvattenstånd). Positionerna är angivna i WGS84, som grader och decimalminuter. Transekt Position N Position E Riktning Längd (m) MaxDjup (m) ND 58º 53,09 8º 06,987 360º 200 8,6 ND2 58º 52,849 8º 06,259 325º 200 9,5 ND3 58º 52,283 8º 06,94 350º 200 3,4 ND4 58º 53,285 8º 08,740 40º 00,5 ND5 58º 53,303 8º 08,268 0º 200,7 ND6 58º 52,39 8º 08,287 90º 00 8,3 ND7 58º 53,023 8º 09,080 45º 00 6 ND8 58º 5,896 8º 07,867 220º 00 2, ND9 58º 5,667 8º 06,565 70º 50,8 ND0 58º 5,695 8º 06,75 80º 50 2, ND 58º 52,292 8º 05,735 270º 200 5,4 ND2 58º 5,787 8º 05,47 290º 200 7,7 ND3 58º 5,734 8º 05,876 220º 200 5,8 Tabell 4. Van Veen-huggens positioner och djup (justerade till normalvattenstånd). Positionerna är angivna i WGS84, som grader och decimalminuter Lokal N Position E Position Djup (m) NB 58º 53,34 8º 07,600 9 NB2 58º 53,004 8º 06,52 0 NB3 58º 53,67 8º 08,932 5 NB4 58º 53,479 8º 08,49 4 NB5 58º 5,850 8º 07,83 2 NB6 58º 52,25 8º 05,8 5 NB7 58º 52,930 8º 05,724 3 Exponeringsgrad Dyktransekterna klassades i fyra exponeringsgrader, exponerat, medelexponerat, skyddat och mycket skyddat baserat på vågornas maximala stryklängd (fetch) på varje lokal (tabell 5). Den maximala stryklängden räknades ut med hjälp av formeln Lf = ( ci cos gi / cos gi) (Håkansson, L 98). I formeln är Lf den maximala stryklängden, ci är avståndet i km till närmaste land mätt i 5 vinklar (gi) (±6, ±2, ±8, ±24, ±30, ±36 och ±42) med en centralradie som ligger i den riktning som ger det längsta avståndet 6
till land. Avstånd till närmaste land som var större än 40 sjömil mättes inte utan 40 sjömil användes beräkningarna. Detta innebär att vågornas maximala stryklängd på de exponerade lokalerna är något lågt skattad. Jämförelser mellan bottensamhällen Multivariata analyser användes för att jämföra skattningarna från dykinventeringen. Skattningarna, beskrivningar av bottensamhällena, jämfördes med MDS-analyser baserade på Bray-Curtis Similarity index (multidimensional scaling) i statistikprogrammet PRIMER 6..5. Habitatkarta: GIS-analys Det för inventeringen aktuella området analyserades enligt tre kriterier: bottensubstrat, djup och exponering. För uppgifter om bottensubstrat och exponeringsgrad användes en modell som Isaeus m fl., 2007, vidareutvecklat från en tidigare modell utvecklad av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). För djupuppgifter användes Lantmäteriets terrängkarta. De djupintervall som användes var 0-3, 3-6, 6-0 och 0-5 meter. Bottensubstraten delades in i fyra grupper: Hård-, Mjuk-, Sand- samt Sand/Grusbotten. Exponeringsgraden klassificerades enligt en tregradig skala: Skyddad, Medelexponerad samt Exponerad botten. Med hjälp av ovanstående skikt utfördes en syntes varvid ytor med en specifik kombination av Tabell 5. Transekternas klassning i olika exponeringsgrader baserat på vågornas maximala stryklängd. Exponeringsgrad Transekt Maximal stryklängd, Lf (km) Exponerad ND8 74,08 ND7 54,05 ND6 48,04 ND4 46,47 Medelexponerad ND2 6,8 ND9 5,63 Skyddad ND 2,9 ND2 2,05 ND3,09 ND3 0,96 ND 0,84 ND5 0,66 Mycket skyddad ND0 0,8 7
substrat, djup och exponering avgränsades, till exempel Medelexponerad Sandbotten på 6-0 meters djup. Det vid inventeringen insamlade materialet delades upp och analyserades även detta utifrån ovanstående kriterier, det vill säga bottensubstrat, djup och exponering. Detta för att erhålla en bild av rådande vegetationssammansättning och dominerande vegetation för de olika ytorna. Resultatet presenteras som medelvärdet av de observationer som gjorts för specifik kriteriekombination. Se bilaga X för den resulterande shapefilens struktur. GIS-analysen utfördes av Ronny Fredriksson, Baltic Angling. Naturvärdesbedömning En naturvärdesbedömning görs för att identifiera och klassificera områdens naturvärden och kan tjäna som underlag vid till exempel reservatsbildningar. En naturvärdesbedömning är ingen exakt metod utan baseras på att en rad ekologiska och biologiska aspekter bedöms och värderas. Naturvärdesbedömningen av Nåttarö-området baserar sig på följande aspekter: Artrikedom & variation, Raritet, Orördhet/Naturlighet, Representativitet, Ekologisk funktion och Förekomst av prioriterade naturtyper. Beräkning av BQI och ekologisk status för bottenfaunaproverna samt klassning av vegetationen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder användes som ytterligare stöd vid naturvärdesbedömningen. Bild 4. Susanne Qvarfordt skattar vegetationen på transekt ND. Foto M. Borgiel. 8
Resultat och Diskussion I bilaga redovisas primärdata för dyktransekterna i tabellform. Artlistor, abundans och BQI för bottenfaunan i van Veen-huggen redovisas i bilaga 2. Bilaga 3 innehåller primärdata från ramproverna. En sammanfattande artlista för alla observerade arter på dyktransekterna, i ramprov och van Veen hugg presenteras i bilaga 4. Där framgår också för vilka arter beläggsexemplar har levererats. I bilaga 5 finns Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vegetationsklädda bottnar. I bilaga 6 finns den resulterande shapefilens struktur för GIS-metoden. Beskrivning av vegetationen i området Först ges en generell beskrivning av området baserat på observationer vid dykning och snorkling i området. Därefter följer korta beskrivningar och bedömningar av varje dyktransekt, innan en sammanfattande beskrivning av vegetationen görs. Generell beskrivning av Nåttarös grunda områden På utsidan av Nåttarö utgjordes bottnarna främst av häll och block samt djupare även av sand-, sten- och grusbottnar. På hällar, block och större stenar växte frodiga blåstångsbestånd. Blåstångsplantorna var generellt stora, friska, rena från påväxt och hade inga tydliga betningsskador. Blåstången förkom ned till 0,5 m djup, vilket är djupt jämfört med andra nutida observationer i ytterskärgården längs Södermanlands och Stockholms läns kuster. Djuputbredningsgränsen för blåstång i Askö-området, söder om Nåttarö är ca 8 m (Kautsky H. pers. komm.). På Svenska Högarna längre norrut observerades blåstång ned till 7 m djup i en undersökning år 2006 (Isaeus et al. 2007). Samma djuputbredninggräns på 7 m för blåstången observerades vid linjetaxering i ytterskärgården utanför Kapellskär (Qvarfordt S. pers. obs. 2007). Däremot hittades små individer (<0 cm) ned till m djup i en inventering sommaren 2006 i Singöområdet, i Stockholms norra skärgård (Wallin A. och Qvarfordt S. pers. obs.). På Nåttarös utsida utgjordes de djupaste observationerna av fastsittande blåstång av stora plantor istället för de små, taniga groddarna man vanligtvis hittar först. Detta trots att båda dykarna vid de första observationerna av blåstång simmade tillbaka en bit och kontrollerade området kring transekten efter små groddar som kan vara lätta att missa bland de fintrådiga algerna. På utsidan förkom också rikligt med rödris, Rhodomela confervoides, men vanligast av de fintrådiga rödalgerna var fjäderslick, Polysiphonia fucoides. Ullsläke, Ceramium tenuicorne, förekom endast sparsamt och främst som täta kortvuxna mattor på grunda hällar ovanför blåstångsbältet. Ullsläke förekom också som påväxt på framför allt kräkel, Furcellaria lumbricalis men även på blåstång. Både kräkel och rödblad (Phyllophora/Coccotylus) 9
förekom som stora, mycket vackra, djupt röda individer med endast lite påväxt av mossdjur, Electra crustulenta. Gaffeltångens taggiga bollar liknade igelkottar medan rödbladen förekom i två former, en mer långsträckt (bild 5) och en buskig variant. Under blåstången växte både rödhinna, Hildenbrandia rubra och rödplysch, Rhodochorton purpureum samt den mörkt gröna bergborstingen, Cladophora rupestris. Rödplyschen förkom i stora mängder och bildade emellanåt nästan heltäckande täta, sammetsliknande mattor under blåstången. Nära ytan täcktes de exponerade hällarna främst av grönslick, Cladophora glomerata men även tarmalger, Ulva spp., ullsläke och bergborsting förekom. Blåmusslor var vanligare på djupare bottnar. Sand- och grusbottnarna var rena från både påväxt och lösa alger, vilket speglar det exponerade läget. Endast spridda grönslick och krulltrassel, Stichtyosiphon tortilis förekom på stenar. De grunda och mer skyddade vikarna på Nåttarös utsida hade frodig växtlighet bestående av blåstång på all tillgänglig hårdbotten, det vill säga hällar, block och större stenar. Grus- och sandbottnar täcktes av kransalger, både sträfse, Chara spp. och havsrufse, Tolypella nidifica samt diverse kärlväxter som till exempel skruvnating, Ruppia cirrhosa, särv, Zannichellia palustris och borstnate, Potamogeton pectinatus. Kransalgerna täckte stora delar av de något mer exponerade sandbottnarna medan borstnate dominerade på de mer skyddade. På skruvnating växte också rikligt med murkelalg, Leathesia difformis. Bild 5. Långsträckta formen av rödblad på transekt ND7. Foto M. Borgiel. 20
Bottnarna på Nåttarös mer skyddade västra, norra och södra sidor bestod främst av mjukbottnar eller finsandsbottnar som grundare övergick i sandbottnar. De sedimentrika mjukbottnarna täcktes generellt av vegetation även om djupare partier kunde vara kala bortsett från enstaka blåmusslor och sjok av lösa alger. De lösa algerna bestod till stor del av krulltrassel som såg friskare ut ju grundare man kom. De flacka mjuka bottnarna täcktes ofta av glesa, meterhöga ålgräsängar, Zostera marina, som grundare övergick i natesamhällen med nating och särv i buskskiktet. De grundaste sandbottnarna täcktes till stor del av kransalger, främst Chara-arter. På spridda block och stenar samt strandnära hällar växte rikligt med blåstång. Nåttarös sydvästra sida är något mer exponerad vilket märktes i de vackra, rena blåstångsbestånden som täckte 00 % av lämpliga bottnar. På de något mer exponerade bottnarna förekom också kräkel och rödblad under blåstången men ingen bergborsting och betydligt mindre rödplysch. Rödhinnan var dock vanlig. Gaffeltången förekom även som lösa välsvallade bollar på sandbottnarna mellan kärlväxterna. På de skyddade bottnarna förekom mycket fintrådiga spiralbandsalger, Spirogyra spp., som ser ut som gröna molnslöjor. Spiralbandsalgerna förekom också i en mer ohälsosam, mörkgrön mattform täckandes lösa alger på skyddade mjukbottnar. Bland de lösa algerna märktes en hel del stor blåstång som såg fräsch ut, som om den nyligen lossnat från botten. Den var dock bitvis var täckt av cyanobakterierna Spirulina spp. På de mer skyddade bottnarna hade blåstången riklig påväxt av framför allt skäggalg, Dictyosiphon foeniculaceus, som är en normalt förekommande påväxt på blåstång under sensommaren, men även trådslick, Pilayella /Ectocarpus. Generellt gav även insidan av Nåttarö ett friskt intryck med de stora bestånden av kransalger, ålgräs och blåstång samt frodig kärlväxtvegetation. Den större täckningen av påväxtalger, främst trådslick på kärlväxterna samt skäggalg var troligen en effekt av det skyddade läget och märktes även i de skyddade vikarna på öns utsida. Exponerade lokaler Transekt ND8, djupaste observationen av blåstång. Transekten utgick från m djup, nedanför en rektangulär spricka tvärs över udden. Längst ut på denna 00 m långa transekt bestod botten av sten, block och sand. Närmare land blev det dock snabbt blockigare och sedan allt mer hällbotten. Blåstång förekom från 0,5 m djup och täckte redan vid 8 m djup 75 % av botten. Det kraftiga blåstångsbältet täckte 75 % av botten upp till 3 m djup, då både täckning och individstorlek minskade. I övrigt täcktes botten av fläckar med röda mattor av buskiga rödblad, mycket kräkel, rödris och fjäderslick. Under blåstången växte också ishavstofs, Sphacelaria arctica, blåmusslor, rödplysch och bergborsting. På den grunda hällen från 3 m djup växte blåstångsgroddar (<0cm) nästan ända upp till ytan 2
Bild 6. Tät rödbladsmatta täcker hällen under blåstång på transekt ND8. Foto: M. Borgiel. tillsammans med täta kortvuxna ullsläkemattor. Närmast ytan täcktes hällen av grönslick och ullsläke. Totalt observerades 5 algtaxa (med taxa menas en kombination av arter och släkten eftersom vissa arter endast bestämdes till släkte, till exempel Ulva spp., se bilaga 4), vilket kan anses vara normalt för en exponerad hårdbotten i ytterskärgården. Algsamhället inkluderade rikligt med kräkel, rödblad samt bergborsting och det kraftiga blåstångbältets hade stor djuputbredning. Används Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav bedöms lokalen till klass, opåverkad. Transekt ND7, en grundklack på 9 m djup. Transekten utgick från en grundklack på 9 m djup och nådde 6 m djup längst ut. Botten bestod av sten och områden med större block. På 6 m djup täcktes cirka 50 % av botten av ishavstofs, rödblad, kräkel och fjäderslick samt spridda rödris. Blåmusslor täckte cirka 25 % av botten. Grundare, från cirka 2 m djup, blev det mer block och även mer växtlighet, här förekom även trådslick och enstaka rosendun, Aglaothamnion roseum. De första blåstångsplantorna observerades på 9,7 m djup. De stora, fina blåstångsplantorna täckte direkt 0 % av botten. Från samma djup började också ullsläke täcka botten medan ishavstofsen försvann. Längs denna transekt observerades bara nio algtaxa, men det förklaras av det snäva djupintervallet (9-6 m) inom vilket skattningarna gjordes. Den observerade artrikedomen är jämförbar med liknande djupintervall på transekt ND8 där åtta algtaxa observerades inom 9-2 m djup. Blåstången hade även på denna transekt stor djuputbredning och det förekom rikligt med kräkel, rödblad och rödris. Används Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav bedöms lokalen till klass, opåverkad. Transekt ND6, hällar med vackra blåstångsamhällen. Transekten utgick från m djup på grund av hög sjö. Transekten gick rakt ostligt tvärs över flera hällåsar. I svackorna mellan hällarna bestod botten av 22
sten- och blockbotten. Längst ut, 00 m från land var det endast 5,9 m djupt, i dalarna mellan åsarna var det däremot djupare, cirka 80 m från land låg transektens maxdjup på 8, m. Åsarna täcktes av 00 % blåstång med lite påväxt av tångludd, Elachista fucicola och trådslick, men var i övrigt ren och fin. Hällarna under blåstången täcktes av stora, mörkröda rödblad samt kräkel och täta röda mattor av rödplysch (50-75 %). Under blåstången förekom även bergborsting och kort trådslick. Ullsläke var vanlig bland blåstången främst som påväxt på kräkel och små blåstångsplantor. Brantare hällar täcktes främst av blåmusslor (75-00 %) men även havstulpaner, Balanus improvisus, fjäderslick, ullsläke och rödris förekom. På sten och blockpartierna var sudare, Chorda filum, vanlig, speciellt på de relativt kala steniga områdena med små block. Från,3 m djup täcktes hällarna av glesa, kortväxta mattor av ullsläke, enstaka små blåstångsgroddar och grönslickstofsar. Totalt 4 taxa alger observerades, vilket kan anses vara normalt för en exponerad hårdbotten i ytterskärgården. Denna kuperade, grunda transekt nådde inte djupgränsen för blåstång, men blåstångsbältet var kraftigt med sparsam förekomst av påväxtalger och rikligt med kräkel, rödblad och bergborsting observerades. Används Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav bedöms lokalen till klass, opåverkad. Transekt ND4, exponerad sandbotten. Transekten utgick från en punkt ett par meter från land på cirka 3 m djup på grund av hög sjö. Längst ut på transekten, på m djup, bestod botten av sand med ett kraftigt vågmönster (sandripples) samt spridda stenar och block. Sand- och grusbottnarna var kala men på större sten och block växte fjäderslick, ishavstofs, kräkel, blåmusslor och havstulpaner. På stenarna förekom även sudare och krulltrassel. Blåstång observerades från 9,2 m djup, där den redan var cirka 20 cm hög, frisk och frodig. Blåstång täckte 5 % av botten upp till 7 m djup, där blocken ökade och därmed också täckningen av blåstång till 50 % och sedan 75 % från 6 m djup. Tillsammans med blåstången förekom också rödplysch, kräkel, trådslick, bergborsting och ullsläke. Längs denna transekt observerades taxa av alger. Det exponerade läget innebär att den sandiga bottnen är ett instabilt substrat då sanden flyttas runt av vågorna. Det förklarar de kala sandbottnarna och kan också förklara den relativt sparsamma förekomsten av alger. Sandpartiklar som flyttas runt av vattenrörelser blir en fysisk störning för algerna när de hamnar på hårda substrat som block och häll, eller helt täcker stenar. Rödblad observerades inte och det var relativt sparsam förekomst av kräkel och bergborsting men blåstången hade stor djuputbredning. Används Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav bedöms lokalen till klass, opåverkad. 23
Medelexponerade lokaler Transekt ND2 Denna transekt började på en flack, grusig sandbottnen 200 m från land, på 7 m djup. Botten täcktes av relativt mycket växtlighet varav mest sudare och blåstång. Men växtligheten satt på små stenar, musslor eller låg ihoptovade och verkade därför vara mer eller mindre lös. Längre in på transekten blev det mer stenigt och därmed också mer tydligt fastsittande vegetation. Sudare täckte bitvis 75 % av bottnarna och både skäggalg och krulltrassel förekom i spridda tofsar. Spridda blåmusslor täckte cirka 25 %. På knappt 4 m djup täcktes en hällås på transektens norra sida av 00 % kraftig blåstång med tångludd som påväxt. Blåstångens undervegetation bestod av rödblad, trådslick och enstaka kräkel. Närmare land täcktes hällen på transektens norra sida av blåstång medan södra sidan bestod av en kal sandbotten. Totalt 5 taxa alger observerades. Används Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav bedöms lokalen i klass. Vegetationen stämmer väl med beskrivningen för opåverkade/obetydligt påverkade hårdbottnar i mellanskärgård med bl.a. kraftiga blåstångsbestånd med lite påväxt från 3-4 m djup och spridda, om än på små stenar, blåstångsruskor ned till 7 m djup. Transekt ND9, vik på öns exponerade utsida. Transekten placerades i en vik på öns exponerade ostsida och täckte 50 m från ytan ned till,8 m djup. Botten var en mosaik av sten och block på sand och grus. På block och sten växte stora blåstångsruskor medan kärlväxterna, framför allt nating, täckte sand och grusbottnarna. Även kransalger förekom samt murkelalg som påväxt på framför allt skruvnating. Trådslick var annars en vanlig påväxt på all vegetation. Att bara 2 taxa växter observerades, trots förekomst av lämpliga bottnar för både alger och kärlväxter, förklaras av det snäva djupintervallet., 0-,8 m. De stora mängderna nating på lokalen samt även förekomst av kransalger Bild 7. Blåstång på transekt ND9 i en vik på Nåttarös utsida. Foto: M. Borgiel. 24
och ålgräs ger bedömningen klass, opåverkad/obetydligt påverkad, om Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav används. Vid bedömningen användes beskrivningen för Blandad/mjuk botten i mellanskärgård i egentliga Östersjön eftersom lokalen är en ytterskärgårdslokal men läget inne i en vik gör att den är relativt skyddad, vilket ger grunda sand- och grusbottnar lämpliga för kärlväxtsamhällen. Översiktlig snorkling i vik innanför transekt ND8 på öns exponerade utsida. På cirka 2 m djup bestod vegetationen på sandbotten framförallt av kransalger, borstnate, nating och axslinga men där förekom också ålgräs, vitstjälksmöja Ranunculus baudotii och särv. På sten som täckte cirka 25 % av botten växte blåstång, trådslick, sudare samt lite fjäderslick och skäggalg. Vid cirka m djup täcktes botten främst av sudare och kransalger samt en del borstnate och särv. På allting växte trådslick. På en halvmeters djup förekom endast enstaka sudare och borstnate. Botten täcktes istället av en kransalgsmatta med trådslick som påväxt. Från ett par decimeters djup var sandbotten kal. De täta mattorna av kransalger samt det artrika kärlväxtsamhället gör att viken bedöms till klass, opåverkad/obetydligt påverkad, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav. Även vid denna bedömning användes beskrivningen för Blandad/mjuk botten i mellanskärgård i egentliga Östersjön eftersom lokalen är en ytterskärgårdslokal men läget inne i en vik ger relativt skyddade grunda sand- och grusbottnar. Skyddade lokaler Transekt ND, täta ålgräsängar. Denna 200 m långa transekt nådde endast ned till 5,4 m djup. De flacka sandiga bottnarna mellan 5,4 och 2,3 m djup täcktes av täta ålgräsängar (20-50 cm mellan plantorna). Närmare land förekom dock mer nate och nating på de sandiga och grusiga bottnarna. täckte 0-25 %. Murkelalg var vanlig på nating. Hårda bottnar täcktes av blåstång, kräkel, enstaka rödblad och lite djupare även rödris och fjäderslick. Blåstången täckte 00 % av hårdbottnarna upp till 40 cm djup och sedan 25 % in till strandkanten. Detta var den artrikaste transekten som undersöktes, totalt observerades 22 taxa. Förekomst av både hårdbottnar och skyddade finsandsbottnar/mjukbottnar medför lämpliga substrat för både alger och kärlväxter. Rikligt med både blåstång och ålgräs förekom på lämpliga bottnar längs hela transekten, vilket betyder att deras maximala djuputbredning inte var nådd vid transektens maxdjup 5,4 m. Ålgräset dominans samt tätheten mellan plantorna tillsammans med kraftiga bältesbildande blåstångsbestånd ned till 4 m djup ger bedömningen klass, opåverkad/obetydligt påverkad, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav. 25
Transekt ND2 Längst ut på transekten, 200 m från land på 9,5 m djup, förekom lite blåmusslor och en del lösa alger, varav främst krulltrassel, på en annars kal mjukbotten. Spridda kärlväxter började förekomma från 7 m djup, och från 5 m täcktes botten av framför allt borstnate men också ålnate och ålgräs i glesa fläckar. Spridda hällar täcktes av ishavstofs och halvlös trådslick, det vill säga den satt fast men lossnade mycket lätt av vattenrörelser. Blåstång förekom på lämpliga substrat från cirka 7 m djup och täckte från cirka 4 m cirka 25 % av de hårda bottnarna. Från 2 m djup täcktes blåstångsbältet av skäggalg (75 %) men sista metern var blåstången ren. På transekten observerades också en del violoettslick, Polysiphonia fibrillosa. Totalt observerades 5 taxa, inklusive cyanobakterien Spirulina sp. Kärlväxtssamhället inkluderade ålgräs men var i övrigt artfattigt och dominerades av borstnate. Lokalen var svårbedömd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav, men bedöms som något påverkad, klass 2. Dominans av nate-arter, gles täckning av ålgräs samt frånvaro av övriga kärlväxter och kransalger drar ned betyget. Kraftiga blåstångsbestånd återfanns dessutom bara ned 3 m djup och det var mycket påväxt. Däremot var blåstångens djuputbredning stor. Transekt ND3, sandstrandsvik på öns södra sida. Transekten utgick från en sandstrand rakt ut i mitten av viken. Längst ut, på 5,6 m djup 200 m från stranden bestod botten av sand med spridda block. Sanden var relativ kal men det förekom kransalger, både sträfse och havsrufse men främst sudare samt enstaka nating. På blocken växte blåstång, trådslick, fjäderslick, enstaka exemplar av rödris och kräkel samt blåmusslor. I viken fanns ett par kablar dragna vilka var välbevuxna med alger, bl.a. mycket blåstång. Bitvis bestod botten av lera, vilket gav en mjölkig sikt. Närmare land var det kal sandbotten täckt av lösa alger. Totalt observerades 5 taxa växter och alger, vilket inkluderade kransalger men nästan inga andra kärlväxter. Det syntes spår av mänskliga ingrepp på land och även i vattnet i form av kablar och rörledning. Används Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav gällande bedöms viken till klass, opåverkad/obetydligt påverkad. Svårbedömd lokal eftersom det nästan helt saknades kärlväxter samtidigt som det fanns en del kransalger och även blåstång förekom på lämpliga substrat längs hela transekten. Transekt ND3, grund mjukbottenlokal. Den 200 m långa transekten var endast 3,4 m djup och bestod av en flack mjukbotten som närmare land övergick i sandbotten. Några flacka sedimenttäckta hällar samt spridda block förekom också längs transekten. Vegetationen längst ut bestod av täta bestånd av borstnate. Botten täcktes också av lösa alger, varav en hel del fräsch, storvuxen blåstång, samt lösa moln av spiralbandsalger. Hällarna var kala med endast enstaka fastsittande 26
blåstångsruskor. Stora områden längs transekten var helt täckta av lös blåstång som in sin tur delvis var täckt av spiralbandsalger. Ur lösalgmattorna stack enstaka borstnate och ålnate upp. Från cirka 2 m djup blev botten mer sandig och den lösa blåstången minskade samtidigt som kransalgerna började täcka. I övrigt förekom även särv, axslinga Myriophyllum spicatum och nating sporadiskt längs hela transekten. På denna lokal observerades också löslevande exemplar av krullig borsttråd, Chaetomorpha linum som beskrivs som mindre allmän i Östersjön, och vanligen förekommande i skyddade, grunda ytterskärgårdsvikar (Tolstoy & Österlund, 2003). Trots det snäva djupintervallet observerades 5 taxa. Kärlväxtsamhället saknade ålgräs men istället förekom axslinga som beskrivs som relativt sällsynt på grunda, näringsrika mjukbottnar (Mossberg et al. 992). Både sträfse och havsrufse förekom och det var också den enda transekt där krullig borsttråd hittades. Men det förekom även ganska mycket cyanobakterier. Lokalen var svårbedömd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav. Mycket lösa alger på botten samt fluff av grönalger samt en vegetation dominerad av nate, tyder på kraftig påverkan enligt bedömningsgrunder. Samtidigt fanns det ganska rikligt av både nating och kransalger, vilket tyder på opåverkade miljöer. Bedömningen blir därför klass 2, något påverkad. Transekt ND En gles ålgräsäng med meterhöga plantor täckte botten 200 m från land på 5 m djup. Bland ålgräset stod också spridda borstnate och botten täcktes av löst krulltrassel blandat med lös trådslick. På en häll på transektens västra sida växte trådslick och enstaka blåstångsruskor. Närmare land djupnade transekten och ålgräset minskade från 6 m djup och försvann efter 7 m djup. På 8,6 m djup var den kala sandiga mjukbottnen fläckvis täckt av lösa alger, varav en del krulltrassel. När det åter grundade upp började nate täcka botten från 6 m djup. Blåstång observerades först på 3 m djup på grund av bristen på hårda substrat. Från cirka 2-3 m djup blev det sandig botten med täta mattor av nating, särv och kort borstnate. Kransalger täckte cirka 0 % av botten. Närmare stranden ökade blocken som var täckta av blåstång och skäggalg. Totalt observerades 8 taxa alger och växter längs transekten. Glesa ålgräsängar, ganska mycket borstnate och ålnate samt en djuputbredningsgräns på cirka 6 m för kärlväxterna ger bedömningen klass 2, något påverkad, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav. Transekt ND5, ankringsskador i ålgräsängen. Transekten utgick från en häll utanför gästbryggan inne i viken och nådde 200 m från stranden 2 m djup. Transekten bestod av en sedimentrik, kal mjukbotten med endast spridda musslor och lite lösa alger som från 0 m djup täcktes av ett tunt lager av nedbrutna alger mm. På enstaka stenar växte ishavstofs och enstaka havstulpaner. Ålgräs började täcka botten från 7 m djup och bildade snabbt en gles, högvuxen äng. I ängen observerades flera 27
ankringsskador, både diken och hål. Ålgräsängen slutade tvärt vid en mycket sedimentrik häll där blåstång förekom från 5 m djup. Från 4 m djup började blåstång täcka hällen. Hällen planade dock ut och bröts upp av sandiga områden med kärlväxtsamhällen, vilka dominerades av borstnate. Det var mycket påväxt av trådslick och cyanobakterien Spirulina förekom på de lösa alger som täckte botten mellan kärlväxterna. Närmast stranden var det åter häll med riklig påväxt av blåstång som först täcktes av trådslick, skäggalg, grönslick samt spiralbandsalger. Från cirka 2 m djup var blåstången betydligt renare med endast påväxt av skäggalg. Från 0,5 m djup täcktes hällen av grönslick samt tarmalg och blåstångsgroddar. Det fanns tydliga spår efter människor längs denna transekt, både i form av skräp och som skador i vegetationen efter ankare. I viken fanns två bryggor och under inventeringsperioden låg hela tiden ett tiotal båtar i svaj eller förtöjda vid land eller bryggor. Totalt observerade 4 taxa alger och växter, vilket inkluderade ålgräsängar och blåstång. Lokalen var svårbedömd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav. Ålgräs förekom från 7 m djup och täckte botten helt från 6 m, men det var glesa ängar. Grundare bottnar dominerades av nate med mycket påväxt, och kransalger och nating saknades. Blåstång förekom i kraftiga bestånd bara ned till 2,5 m och spridda ned till 5 m. Bedömningen blir därför klass 2, något påverkad. Mycket skyddade lokaler Transekt ND0 Kort, grund transekt (50 m och 2, m djup) i en mycket skyddad vik på Nåttarös exponerade ostsida. Längst ut var den flacka sandiga mjukbotten täckt av borstnate och enstaka stenar med en del blåstång. Längre in minskade borstnaten och botten täcktes istället av skruvnating med enstaka Bild 8. Sjustrålig smörbult i blåstångsbältet på lokal ND. Foto. S. Qvarfordt. 28
kransalger och axslinga. Transekten utgick från ett block cirka 0 m från stranden, innanför blocket bestod botten främst av sten och block täckta av blåstång och grönslick. Totalt observerades 0 taxa alger och växter. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav är svår att applicera på denna grunda, mycket skyddade ytterskärgårdslokal. Vegetationen dominerades till stor del av borstnate men grundare dominerade i stället nating. Det förekom även rikligt med blåstång på lämpliga substrat och en del kransalger. Bedömningen blir klass, opåverkad, då påväxt och vegetationstyp kan förklaras av det mycket skyddade läget. Sammanfattande beskrivning av vegetationen kring Nåttarö På Nåttarös exponerade östra sida finns kraftiga blåstångsbälten av hög kvalité och artrika algsamhällen. De mer skyddade bottnarna runt ön har även de ofta kraftig blåstång och även artrika kärlväxtsamhällen, vilka inkluderar ålgräsängar. Ålgräs räknas som hänsynskrävande, då den är känslig för sedimentation, grumligt vatten och närsaltsbelastning. Ålgräset är precis som blåstången viktiga habitat och barnkammare för fisk, kräftdjur och andra smådjur. Användes Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, hamnade nio av de 3 dyktransekterna i klass, vilken beskriver opåverkade till obetydligt påverkade miljöer. Fem skyddade transekter bedömdes vara något påverkade och hamnade i klass 2. Det är på de skyddade lokalerna på Nåttarös västra och norra sida som en viss påverkan på vegetationen kan skönjas. Jämförelse av samhällen Bottensamhällen kan jämföras med hjälp av multivariata analysmetoder. I en MDS-analys (multidimensional scaling analysis) kan samhällen jämföras baserat både på vilka arter som ingår och varje arts täckningsgrad. Resultatet blir en figur där alla prov (i detta fall skattningar) placerats i förhållande till hur lika de är varandra. Ju närmare varandra två punkter ligger desto mer lika är de samhällen de beskriver och tvärtom. Egentligen placeras punkterna i ett flerdimensionellt rum men för att förenkla tolkningar illustreras resultatet i en tvådimensionell figur. Ett stress -mått anger hur väl den tvådimensionella figuren beskriver förhållandena mellan proven (stress-värden < 0, är bra, värden < 0,2 visar att figuren är användbar men inte alla detaljer är korrekta, värden > 0,3 betyder att figuren inte ger en bra bild av förhållanden mellan proven). Bottensamhällenas artsammansättning påverkas av både regionala och lokala omvärldsfaktorer. I Östersjön bestämmer salthalten organismernas utbredning på regional nivå medan vågexponering, bottentyp och ljus (djup) är de viktigaste faktorerna på lokal nivå (Kautsky 988, Kautsky & van der Maarel 990). Inom ett mindre område utan större skillnader i regionala omvärldsfaktorer förväntar vi oss därför att hitta liknande samhällen när vågexponering, bottentyp och djup är desamma. Provpunkter (skattningar) som skiljer sig från de övriga kan därför tyda på någon typ av påverkan. 29
Stress: 0.5 0 9 8 3 5 6 5 6 4 7 5 8 8 6 9 7 0 43 4 6 2 2 4 5 7 3 6 5 7 2 0 8 3 902 7 9 4 3 2 5 64 2 8 3 Transekt ND4 ND6 ND7 ND8 Figur 2. MDS-analys baserad på alla skattningar på de fyra exponerade dyktransekterna. Vid symbolerna är skattningsnummer angivet. Skattningsnummer är skattningen närmast ytan på respektive transekt, skattningsnummer 2 nästa skattning osv., för detaljer (artsammansättning, djup, avstånd mm) se bilaga. Eftersom vi förväntar oss skillnader i artsammansättning mellan exponerade och mer skyddade lokaler, på de exponerade saknas till exempel kärlväxter, har vi valt att analysera de exponerade lokaler för sig. Om alla skattningar från de fyra exponerade dyktransekterna jämförs i en MDS-analys, hamnar de i en väl sammanhållen grupp (figur 2). Endast en skattning ligger utanför gruppen. Figur 2 visar hur lika skattningarna på det fyra exponerade transekterna är varandra. Skattningsnumret som anges vid varje symbol härleder till bilaga, där skattningsnummer är skattningen gjord närmast ytan på respektive transekt, skattningsnummer 2 är nästa skattning osv. I bilaga finns artsammansättningen i varje skattning och där visas också på vilket djup, avstånd och bottentyp skattningen är gjord. Om djup anges i stället för skattningsnummer i samma MDS-figur kan man se om skattningarna grupperar sig efter djup, dvs om samhällen på samma djup är mer lika varandra än samhällen på olika djup. I figur 3a visas information om maxdjupet för varje skattning. I figuren syns en tydlig djupgradient med grundare skattningar till höger och djupare till vänster. Det visar att djupet styr artsammansättningen i bottensamhällena. Ned till tre meters djup hittar vi en typ av samhälle, bestående av främst ullsläke och blåstång. Mellan 3 och 9 m djup återfinns det artrika blåstångsbältet. De två djupare skattningarna från 0 m som hamnar i denna grupp (markerade med färg i figur 3a) är de två djupaste observationerna av blåstång, vilket förklarar varför de hamnar i den grundare gruppen. Under 0 m djup har blåstången försvunnit men rödalgerna kräkel, rödblad, rödris och fjäderslick förekommer. Provpunkten (0) som ligger utanför gruppen förklaras av att den är gjord i skvalpzonen, dvs vid ytan och är den enda skattningen på det djupet. 30
Maxdj up 0 m 4 m 0,5 m Stress: 0,5 Botte ntyp St ress: 0,5 0 HÄLL, BLOCK, STEN 00 8 3 2 9 2 9 3 8 9 2 7 2 2 2 5 6 4 5 8 3 4 3 7 5 4 0 9 0 3 8 7 6 9 9 4 6 9 Transekt 8 7 6 2 7 3 ND4 a) 7 7 5 ND6 5 ND7 ND8 b) BLOC K, STEN, SAND 9 9 9 9 5 9 9 9 9 4 4 9 9 9 9 2 9 4 2 4 9 2 2 4 4 3 4 4 2 3 2 2 3 2 2 3 3 2 HÄLL Transekt ND4 ND6 ND7 ND8 Figur 3. Information om skattningarnas maxdjup (a) och bottentyp (b) har tillförts i MDS-plotten baserad på de fyra exponerade dyktransekterna ND4, 6, 7 och 8. De avvikande skattningarna är markerade i färg. På samma sätt kan man se om artsammansättningen styrs av bottentypen (3b). Utan annan påverkan förväntar vi oss att samhällen på samma typ av botten ska vara mer lika varandra än samhällen på olika bottentyper. Informationen om bottentyp (se bilaga ) kodades om till en siffra enligt tabell 6 (Kautsky H. pers. komm.). Bottentypen ger inte lika tydliga Tabell 6. Bottentypen kodades om till en siffra enligt tabellen, även ICES kod visas. Beskrivning (ICES) kod hårdbotten RK RK 2 BD 3 BD 4 mixade MX 5 häll block sten grus sand mjukbotten Kommentar ST 6 (även bara sten) ST 7 SD 8 (även bara grus) MX 9 sand SD 0 mjukbotten SS SS 2 udda MX 3 (alt. mjukbotten) hårdbottnar MX 4 (alt. mjukbotten) 3
grupperingar som djup (figur 3b). Block och sten förekommer ofta på sandeller mjukbotten, vilket ger en liknande artsammansättning som på ren hårdbotten, speciellt om sanden/mjukbotten är kal. De två avvikande skattningarna 5 och 9 markerade i figuren förklaras av djupet (6 m) respektive att botten mest bestod av hårdbotten. Bottentyp är till viss del beroende av både vågexponering och djup. Exponerade grunda bottnar består oftast av klippor och block eftersom sten, grus, sand och sediment flyttas bort av vågrörelserna och hamnar på djupare bottnar. Det är framförallt djupet som bestämmer artsammansättningen men bottentypen förklarar ytterligare en del variationen. En MDS-analys baserad på alla skattningar från de nio mindre exponerade transekterna visade att artsammansättningen i tre skattningar (figur 4a) skiljde sig från de övriga skattningarna, vilka låg väl samlade i en grupp (figur 4b). De tre skattningarna som särskilde sig var alla från transekt ND5 i Östermarsfladen. Att skattning nr och nr 2 särskilde sig beror på att det varken fanns flora eller fauna. Nr gjordes precis i ytan där hällen var helt kal. Skattning nr 2 var en kal mjuk/finsandsbotten på m djup. På det djupet var mjuk- och sandbottnarna kala även på de andra transekterna men växtlighet och djurliv förekom på spridda stenar och block. De anslutande skattningarna 20, 22 och 23 på transekt ND5 där det fanns enstaka block särskiljde sig inte från den stora gruppen. Skattning nr 2 innehöll den största observerade täckningen av tarmalger, vilka är alger som ofta gynnas av näringsrika förhållanden (Wallentinus 979). Det relativt höga stress -värdet (0,20) för MDS-analysen av de nio mindre exponerade dyktransekter manar till försiktighet vid tolkningen. Trots detta syns en tydlig djupgradient i skattningarna av bottenvegetationen (figur 5a). Stress: 0 Transekt 2 ND ND2 ND3 ND5 ND9 a) 2 ND0 ND ND2 b) ND3 27 52 22 6 3 8 7 2 6 5 8 5 9 20 2 9 0 9 6 20 5 9 4 4 9 20 9 8 8 3 3 8 3 3 3 6 67 7 2 4 2 2 0 22 2 49 5 4 3 8 8 27 6 2 20 0 65 6 8 7 4 679 9 56 4 8 3 3 8 78 6 7 5 3 0 9 2 5 20 4 9 385 9 7 5 7 2 42 8 3 2 4 0 53 6 6 5 2 2 7 454 4 4 4 33 6 7 56 8 9 2 0 0 2 4 3 St ress: 0.2 Transekt ND ND 2 ND 3 ND 5 ND 9 ND 0 ND ND 2 ND 3 Figur 4. MDS-analys baserad på skattningarna från de nio mindre exponerade dyktransekterna, ND-3, 5, 9-3. Skattningsnummer är skattningen närmast ytan på respektive transekt, skattningsnummer 2 nästa skattning osv., för detaljer (artsammansättning, djup, avstånd mm) se bilaga. I figur a ingår alla skattningar, de tre som syns är skattningar som skiljer sig mycket från de övriga som ligger samlade i den svarta fläcken. Figur b är en närbild av de övriga skattningarna. De tre outliers nr, 2 och 2 från transekt ND5 har tagits bort så att övriga skattningar kan jämföras. 32
Även när man inför bottentypskoderna kan man se en uppdelning i grupper (figur 5b). Speciellt bottnar bestående av ren sand (kod 0) bildar en homogen grupp. Det syns även en uppdelning i sand/mjukbotten, block, sten och grus samt häll, block och sten. Bottentypskoden 9 (block, sten och sand) är spridd vilket förklaras av förekomst av både hårdbotten och sandbotten. De multivariata analyserna visar att bottensamhällen på samma djup och bottentyp generellt är mer lika varandra än inom en och samma transekt. Det gäller både på de exponerade bottnarna och på de mindre exponerade bottnarna. Ingen transekt särskiljer sig utan skattningarna från transekterna bildar en homogen grupp med en tydlig djupgradient och uppdelning i bottentyper. Detta tyder på att ingen lokal är påverkad av en yttre störning som förändrar samhällena. Möjligen märks en liten påverkan på transekt ND5 där en skattning med mycket tarmalg (00 %) särskilde sig från MaxDjup m 6 m 3 m 8 2 2 7 6 6 7 7 7 5 8 7 5 8 6 7 4 4 7 8 7 7 9 7 6 0 9 4 0 0 7 6 66 9 7 4 6 4 4 6 3 6 4 5 6 5 5 5 7 52 2 5 5 4 2 0 3 2 4 4 3 4 4 5 5 3 3 3 3 4 5 4 33 2 23 4 6 2 6 6 25 4 4 4 3 3 3 3 3 7 55 33 3 3 2 2 0 7 22 3 5 2 3 2 2 2 5 3 0 Stress : 0,2 Bottentyp a) b) SAND, MJUKBOTTEN BLOCK, STEN, Stress: 0,2 GRUS 23 9 2 3 3 9 2 2 3 3 2 2 3 7 9 9 9 2 2 2 2 2 2 9 2 3 3 2 55 2 2 6 9 9 9 9 9 5 9 2 82 2 9 9 99 9 9 8 69 9 5 00 9 3 0 9 9 7 3 2 2 2 7 5 9 4 9 9 2 4 5 7 59 4 4 2 HÄ LL, BLOC K, STE N 2 2 944 2 3 2 9 4 3 3 2 4 4 9 4 9 4 9 9 9 9 77 0 7 3 0 70 0 0 7 0 0 2 2 9 0 0 7 SAND Figur 5. Information om skattningarnas maxdjup (a) och bottentyp (b) har tillförts i MDS-plotten baserad på de nio mindre exponerade dyktransekterna, ND-3, 5, 9-3. De avvikande skattningarna är markerade i färg. De tre outliers nr, 2 och 2 från transekt ND5 är inte med. 55 3 5 5 3 5 5 2 2 5 2 2 2 2 2 3 3 2 2 3 5 5 5 5 2 3 2 2 5 2 2 3 3 2 3 3 3 3 3 5 2 3 2 23 3 3 2 2 2 2 2 3 3 3 2 2 2 5 0 2 2 9 2 2 2 5 2 2 9 5 22 3 5 5 3 9 3 200 3 2 0 3 3 30 3 3 5 3 0 3 3 3 3 9 2 Stress: 0.2 Fucus vesiculosus Zostera marina Andel av total täckning 0 % 40 % 70 % 00 % Figur 6. Andel av flora och fauna (total täckningsgrad) som utgörs av blåstång (Fucus vesiculosus) respektive ålgräs (Zostera marina) på de mindre exponerade lokalerna. Transektnummer visas. 33
gruppen. Även anslutande skattning (nr 3) innehöll mer tarmalger (25 %) än övriga alla övriga skattningar (max 5 %). Det kan tyda på en ökad närsaltbelastning inne i viken. MDS-analysen kan också användas till att se på förekomst av arter. Genom att illustrera täckningsgraden för ålgräs och blåstång med fyllda cirklar i varje skattning kan man se att deras utbredning skiljer sig (figur 6). Jämförs figur 6 med figur 5, vilken visar maxdjup och bottentyp, framgår varför. Blåstång förekommer på hårda bottnar framförallt ned till 5 m medan ålgräs växer på mjukare, sandiga bottnar främst mellan 3 och 7 m djup. Bottenfauna Bottenfauna i sand- och grusbottnarna I vattendirektivets definition av ekologisk status i kustvatten anges för varje kvalitetsparameter faktorer som bedömningen ska grunda sig på. För bentiska evertebrater anges intervall för graden av mångfald och förekomst av bentiska evertebrater samt också förekomst av känsliga arter och arter som tyder på förorening. Utifrån dessa faktorer har det tagits fram ett index, Benthic Quality Index (BQI), som kan användas för bedömning av ekologisk status (Blomqvist et al. 2006). Den ekologiska statusen bedöms som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. BQI är uppbyggt av tre faktorer: proportionen mellan känsliga och toleranta arter, antal arter och antal individer enligt formeln: BQI Sklassad e i = Ni N x Känslighetsvärde 0 Log S+ tot x N i x totklassade Ntot+ 5 S = antal arter, S klassade = antal klassade arter, N = antal individer per 0, m 2, N tot = totalt antal individer, N totklassade = totalt antal klassade individer, N i = antal individer av art i. Den första faktorn, proportionen känsliga och toleranta arter, varierar mellan cirka och 5 och utgör den dominerande delen av indexet. Den bygger på en klassning av arterna efter deras tolerans mot störning, där är mycket tolerant och 5 mycket känslig. Den andra faktorn, baserad på antal arter, varierar mellan 0 (då det saknas liv) till knappt 2 på de artrikaste lokalerna (med cirka 70 taxa). Denna faktor sänker indexet om antal arter är under 9 och höjer indexet om det är fler än 9 arter. Den sista faktorn, abundansfaktorn baserad på antal individer, har i de flesta fall liten betydelse men sänker indexet rejält om det är färre än cirka 20 individer i ett prov. Enligt BQI hade fyra av de sju tagna van-veen proverna kring Nåttarö god status. På dessa fyra lokaler hittades mellan åtta och 2 taxa och det var totalt över 00 individer per prov (Tabell 7). En av bottenhuggslokalerna bedömdes ha dålig status (lokal NB4). Det provet bestod endast av växtdelar 34
och inga individer hittades. Hugget gjordes i ett område som omgavs av grundare bottnar, vilket kan förklara den dåliga statusen. Även ett av de två prov som bedömdes ha otillfredsställande status (lokal NB6) gjordes i ett område omgivet av grundare bottnar. I djuphålor, eller svackor i botten, där mycket löst material samlas kan nedbrytningsprocessen skapa ogynnsamma, syrefria förhållanden. I provet från lokal NB6 hittades endast fyra individer fördelat på tre arter, vilka var vitmärla, tusensnäcka och havsborstmask. Vid sållningen av provet från lokal NB6 spreds sig en skarp lukt av svavelväte. Provet noterades bestå av sand/lera, detritus och ruttnande tång. Även lokal NB5 på Nåttarös utsida bedömdes ha otillfredsställande förhållanden, vilket är svårt att förklara. Hugget gjordes på en sandbotten på liknande djup som NB3, en lokal som bedömdes ha god status. Närliggande hårdbottnar klassades högt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder baserat på artrikedom och stort utbredningsdjup för blåstången. Även de grunda, mixade hård- och sand/grusbottnarna i viken innanför lokal NB5 klassades högt baserat på artrikedom och riklig förekomst av kransalger, vilket observerades under en översiktlig snorkling. På lokalerna med god status var de vanligaste djuren snäckor och musslor. På de mer skyddade lokalerna, 2 och 7 stod östersjömusslan, Macoma baltica, blåmusslan och tusensnäckorna, Hydrobia spp. för höga abundanser. På den mer exponerade NB3 var tusensnäckorna vanligast. I proverna fanns arter som har låg tolerans mot störningar, bland annat vitmärlan, Monoporeia affinis och korvmasken, Halicryptus spinulosus. Ett områdes status kan skattas genom att beräkna den 20 % -percentilen med en slumpningsmetod baserad på BQI-värden för tagna bottenprover (Blomqvist et al. 2006). När värdet för 20 % -percentilen jämförs med klassgränserna för typområde Stockholms skärgård, yttre kustvatten bedöms Nåttarö-området ha måttlig status. Bedömningen är dock endast baserad på sju hugg. Generellt hade bottnarna i området god status med undantag för lokala djuphålor där organiskt material ansamlas och bryts ned. Tabell 7. Antal individer och taxa samt BQI index och status för de sju bottenhuggslokalerna. Lokal NB NB2 NB3 NB4 NB5 NB6 NB7 Djup (m) 9 0 5 4 2 5 3 Individer / m 2 3860 5300 040 0 0 40 3530 Antal taxa 8 0 4 3 2 BQI/prov 5,56 5,58 5,8 0 2,40 2,68 8,36 Status god god god dålig otillfredsställande otillfredsställande god 35
Djuphålorna är en naturlig del i ekosystemet och indikerar inte en miljöpåverkan utan snarare ett fungerande ekosystem med nedbrytare. Denna typ av bottnar kan man finna överallt, även i de renaste områdena. Utförligare data från van Veen-proven, känslighetsvärden m.fl. finns i bilaga 2. Uppskattning av faunan på vegetationsklädda bottnar De sex ramproverna som togs motsvarar bara ett prov per bottentyp och djup, men det ger en uppfattning om förekomst och abundans av djur på de vegetationsklädda bottnarna (Tabell 8). Faunans artsammansättning var beroende av både djup och bottentyp. Det fanns generellt sett fler individer och också fler taxa på sandbotten jämfört med hällen. Det kan förklaras av de tuffare förhållandena på den exponerade hällen jämfört med den skyddade sandbottnen, vilket begränsar arters överlevnad. På sandbottnarna förekom framförallt flera arter av maskar i stort antal men även musslor och snäckor var vanliga. Det högsta individantalet och också flest arter hittades i det grundaste provet. Även på hällbotten fanns flest individer i det grundaste provet men flest arter hittades i det djupaste. Faunan i det grundaste provet på hällbotten dominerades av tånglusen, Gammarus spp, som ofta förekommer i stora mängder bland fintrådiga alger på grunda hällar. Att flest arter hittades i det djupaste provet beror troligen på att det är lite lättare att överleva på det djupet jämfört med de grundare hällarna där vågrörelserna är som värst. Den minskade påverkan från vågorna märktes i den högre abundansen av blåmusslor på 5 m djup jämfört med de grundare. Blåmusslan har i Östersjön, på grund av den låga salthalten, försvagade byssustrådar (förankringstrådar), vilket gör att den, till skillnad från mer marina miljöer, inte kan hålla sig kvar på hårt exponerade bottnar. Det låga individantalet i provet från 3 m djup skulle kunna förklaras av att det provet togs i blåstångens svepområde på en häll helt täckt av kort tät rödplysch, vilket troligen inte erbjuder djuren mycket att klamra sig fast vid. Ramproverna ger en uppfattning om faunasamhällen på en exponerad hårdbotten och på en skyddad sandbotten i Nåttarö-området. Faunan består av förväntade arter och artsammansättningen i ramproverna kan förklaras av bottentyp, djup och exponering. Utförligare data från ramproverna inklusive förekomst av makrofyter finns i bilaga 3. 36
Tabell 8. Faunan i de 6 ramproverna tagna på dyktransekterna ND och ND6. Tabellen visar provtagningsdjup, bottentyp, abundans för varje art och antal taxa per prov samt antal individer per ram och per kvadratmeter. Transekt ND ND ND ND6 ND6 ND6 Djup (m),2 3,2 5,,4 3 5,4 Bottentyp sand sand sand häll häll häll Oligochatae 77 Prostoma obscurum 6 Pygospio elegans 000 2 Nereis diversicolor 5 6 Hydrobia spp. 47 539 388 3 Theodoxus fluviatilis 3 7 2 Radix peregra 3 5 0 Mytilus edulis 2 8 9 22 359 Macoma baltica 65 05 28 2 Cerastoderma spp. 58 76 53 Balanus improvisus 4 2 Corophium voluntator 3 Monoporeia affinis 9 Gammarus spp. 2 3 805 78 0 Idothea spp. 83 23 7 48 Jaera spp. 0 6 292 3 6 Chironomidae 8 57 7 2 66 9 Individer / ram (0.04 m 2 ) 650 846 68 73 6 494 Individer / m 2 4250 250 7025 29325 4025 2350 Antal taxa 5 2 6 6 0 Fisk Under dyken observerades mer fisk på Nåttarös västra sida än på öns exponerade östra sida. På öns västra sida observerades piggvar (Psetta maxima) samt även piggvarsyngel, skrubbskädda (Platichthys flesus), abborre (Perca fluviatilis) samt stim av yngel. På öns sydsida samt även utsida observerades tobis (Ammodytidae spp.). Tånglake (Zoarces viviparus), smörbultar (Gobidae spp.), och simpa (Cottidae sp.) förekom också. Rödlistade arter Av de observerade arterna är endast piggvar och tånglake rödlistade som missgynnade arter (Artdatabanken, 2007--26). 37
Bild 9. Piggvar på sandbotten på transekt ND. Foto: M. Borgiel. Habitatkartor Baserat på exponeringsgrad, djup, bottentyp och skattningarna av vegetation på dyktransekterna kan en översiktlig vegetationskarta tas fram (figur 7). På Nåttarös exponerade östra sida kan man förvänta sig kärlväxt- och sudaresamhällen på lite mer skyddade sand- och grusbottnar. På de grundare, exponerade hårdbottnarna dominerar blåstång och djupare tar rödalgssamhällen över. Vegetationen på bottnarna i den sydvästra delen av området domineras av sudare och blåstång beroende på bottentyp. I norra och västra delarna av Nåttarö-området täcks bottnarna främst av kärlväxter och blåstång. GIS-data finns tillgänglig på Länsstyrelsen i Stockholms län samt Regionplane- och trafikkontorets gemensamma hemsida för geografiska data i Stockholms län: www.gisdata.se. 38
Figur 7. Karta över den dominerande vegetationen på bottnarna i Nåttarö-området. Angivna täckningsgradsintervall är 0 %, 5 %, 25-50 %, 50-75 % och 75-00 %. Fanerogam = kärlväxter, Chorda = sudare, Fucus = blåstång, Phaeophyta fintr = fintrådiga brunalger, Rhodophyta = rödalger. Landområden är markerade i olivgrönt (barrskog) och vitt (öppen mark). 39
Bild 0. Kraftigt, vackert blåstångsbälte på Nåttarös exponerade östra sida (transekt ND8). Foto: M. Borgiel. Sammanfattande naturvärdesbedömning av Nåttarö-området Artrikedom & variation Inventeringen av arter visade på en normal artrikedom i området. Löslevande exemplar av krullig borsttråd, Chaetomorpha linum observerades. Arten beskrivs som mindre allmän i Östersjön (Tolstoy & Österlund, 2003). I övrigt observerades alla förväntade arter. I Nåttarö-området finns alla bottentyper representerade, ofta i olika exponeringsgrad vilket bidrar till en varierande artsammansättning i alg- och kärlväxtsamhällena. Raritet Få av de observerade arterna var rödlistade. Piggvar och tånglake anses vara missgynnade arter (Artdatabanken, 2007--26). Orördhet/Naturlighet Med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder kan man göra en bedömning av ett områdes ekologiska status, hur påverkat området är av störningar. Av de undersökta transekterna runt Nåttarö bedömdes nio vara opåverkade och fem något påverkade, vilket ger ett högt betyg till området. 40
Det fanns dessutom relativt få spår av mänsklig påverkan på Nåttarös stränder och bottnar. Ett par undantag fanns dock. I Östermarsfladen på norra Nåttarö observerades både skräp och ankringsskador längs dyktransekten (ND5). Enligt tillsyningsmannen hade viken städats nyligen, vilket gör att man kan förvänta sig betydligt mer skräp på botten om inte städningen sker regelbundet. Ankringsskadorna utgjorde en tydlig påverkan på vegetationen i form av plogade diken i ålgräsängen. I viken fanns två bryggor med plats för cirka tio båtar vardera, men många väljer också att ligga vid klippor eller i svaj, vilket gör att det finns plats för många båtar i viken. Under inventeringsveckan låg det hela tiden ett tiotal båtar i viken. Tyvärr sammanfaller ålgräsängarnas utbredning ned till 7 m med djup som många väljer att ankra på. Spår efter militären syntes på land i form av en bunker vid den mycket skyddade viken (ND0) på Nåttarös utsida samt en byggd väg och en liten gjuten brygga i den undersökta sandstrandsviken på Nåttarös södra sida (ND3). I sandstrandsviken observerades också ett flertal kablar på botten samt en rörledning som mynnade inne i viken. På Nåttarös västra sida låg kajen där turbåten lägger till. I övrigt verkade Nåttarös stränder och bottnar vara opåverkade av mänskliga ingrepp. Jämförelsen av samhällen på bottnarna i området med hjälp av multivariata analysmetoder visade på opåverkade förhållanden då samhällena var lika varandra och artsammansättningen till stor del kunde förklaras av djup och bottentyp. Möjligen märktes en liten påverkan på transekt ND5 i Östermarsfladen där en skattning med mycket tarmalg skilde sig från skattningar på de övriga lokaler. Tarmalger gynnas ofta av hög närsaltstillgång (Wallentinus 979). Den större mängden tarmalger kan indikera på en ökad närsaltbelastning inne i viken, vilket skulle kunna vara en effekt av mängden fritidsbåtar. Representativitet Inom det relativt lilla området runt Nåttarö finns exponerade ytterskärgårdslokaler, fina mellanskärgårdsområden och skyddade vikar representerade. De exponerade bottnarna inkluderar både hårdbotten och sandbotten och längs mer skyddade stränder finns alla olika bottentyper representerade. Ekologisk funktion Från tidigare har man vetat att Nåttarö-området hyser ett stort lekområde för den rödlistade piggvaren och att de grunda miljöerna runt ön utgör viktiga uppväxtplatser för öring. Under dykinventeringen observerades piggvarsyngel på Nåttarös västra sida och på öns östra sida fanns blåstångsbälten av hög kvalité, vilka utgör viktiga miljöer för öringens yngel. De kraftiga blåstångsbältena runt ön och de artrika kärlväxtsamhällena som inkluderar ålgräsängar utgör också viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor och fiskar Förekomst av prioriterade naturtyper I miljömålsarbetet har vissa miljöer pekats ut som prioriterade naturtyper. Dit hör till exempel blåstångsbälten, sjögräsängar och grunda vikar med 4
olika former av vegetation. På Nåttarös exponerade utsida är blåstångsbältet kraftigt och av hög kvalité med en stor djuputbredning. Även på öns mer skyddade sidor förekommer kraftiga blåstångsbälten på lämpliga substrat. På de skyddade bottnarna förekommer ålgräs i ängar tillsammans med andra kärlväxter men också rena ålgräsängar. Välbevuxna, grunda vikar finns representerade både i ytter- och mellanskärgårdsmiljö, mer eller mindre skyddade från vågor. Naturvärdesbedömning Sammantaget bedöms Nåttarö-området ha ett högt naturvärde. Bedömningen stöds av tillståndsklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav där alla dyktransekter blev högt klassade baserade på vegetationen. Jämförelsen av samhällen på bottnarna i området med hjälp av multivariata analysmetoder visade också på opåverkade förhållanden då samhällena var lika varandra och artsammansättningen till stor del kunde förklaras av djup och bottentyp. En, i jämförelse med övriga skattningar, större förekomst av tarmalger inne den välbesökta viken Östermarsfladen indikerade dock möjligen en lokalt, ökad närsaltbelastning. Bottnarna i området hade generellt god status med undantag för lokala djuphålor, som dock är en naturlig del av ekosystemet där organiskt material ansamlas och bryts ned. 42
Slutsatser Nåttarö-området uppfyller förväntningarna på högt naturvärde och låg påverkansgrad. I området finns exponerade ytterskärgårdslokaler, fina mellanskärgårdsområden och skyddade vikar representerade. Bottnarna inkluderar alla bottentyper i olika exponeringsgrad vilket bidrar till en varierande artsammansättning i alg- och kärlväxtsamhällena. Blåstångsbältet är kraftigt och är på öns exponerade östra sida av hög kvalité med stor djuputbredning (0,5 m). Kärlväxtsamhällena är artrika och inkluderar ålgräsängar på öns mer skyddade sand- och grusbottnar. Området bedömdes generellt vara opåverkat av mänsklig aktivitet. I den populära naturhamnen i Östermarsfladen noterades dock fysiska skador i ålgräsängen och indikationer på en lokalt ökad närsaltbelastning inne i viken. 43
Referenser Artdatabankens hemsida: http://www.artdata.slu.se/rodlista/ [Accessed 2007--26] Blomqvist, M., Cedervall, C., Leonardson, K. & R. Rosenberg (2006) Bedömningsgrunder för kust och hav - Bentiska evertebrater. Naturvårdsverket. Rapport 2006-032. Isaeus, M., Carlén, I., Hallén, S. & C. Wibjörn (2007) Svenska Högarna. Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning. Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2007:0. Kautsky, H. (988) Factors structuring phytobenthic communities in the Baltic Sea. Doktorsavhandling. Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. ISBN 9-87272-2- Kautsky, H. & E. van der Maarel (990). "Multivariate approaches to the variation in benthic communities and environmental vectors in the Baltic Sea." Marine Ecology Progress Series 60: 69-84. Källgård, A. 2005. Sveriges öar. Carlssons bokförlag, Kristianstads Boktryckeri, Kristianstad. ISBN 9 7203 465 3 Leonardsson, K. (2004) Metodbeskrivning för provtagning och analys av mjukbottenlevande makroevertebrater i marin miljö. Umeå universitet, Institutionen för ekologi och geovetenskap, 26 s. http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/miljoove rvakning/undersokn_typ/hav/metod_makrofauna.pdf [Accessed 2007-2-03] Mattisson, A. (2005) Kartläggning av marina naturtyper med hjälp av befintlig information och European Nature Information System (EUNIS). En pilotstudie i Stockholms län. Miljö- och planeringsavdelningen, Länsstyrelsen Stockholm. Mossberg, B., Stenberg, L. & S. Ericsson (992) Den nordiska floran. Wahlström & Widstrand. ISBN 9-46-7234-3 Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, programområde kust och hav. Vegetationsklädda bottnar, ostkust. Version 2004-04-27 http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/miljoove rvakning/undersokn_typ/hav/vegbotos.pdf [Accessed 2007-2-03] Tolstoy, A. & K. Österlund (2003) Alger vid Sveriges Östersjökust. Almqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala. ISBN 9-88596-28-2 Wallentinus, I. (979) Environmental influences on benthic macrovegetation in the Trosa - Askö area, northern Baltic Proper II. The ecology of macroalgae and submersed phanerogams. Contributions from the Askö laboratory 25, -20. ISBN 9-85326-20-8 44
Bilagor Bilaga : Primärdata från dyktransekterna Bilaga 2: Artantal, abundans och BQI från van Veen-huggen Bilaga 3: Bottenfauna i ramprover Bilaga 4: Sammanfattande artlista Bilaga 5: Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav Bilaga 6: Shapefilens struktur för GIS-metoden 45
Bilaga Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 3 4 5 6 7 8 9 20 2 MaxAvstånd 2 4 7 5 8 23 27 35 42 5 56 67 00 40 55 66 7 75 8 98 200 MaxDjup 0.7 0.7.2.7 2.9 3.2 4.2 4.9 6.2 6.7 7.4 8.6 8.3 7.2 6.6 6.3 6. 5.7 5.5 5.5 MinAvstånd.2 2 4 7 5 8 23 27 35 42 5 56 67 00 40 55 66 7 75 8 98 MinDjup 0.7 0.7 0.7.2.7 2.9 3.2 4.2 4.9 6.2 6.7 7.4 8.6 8.3 7.2 6.6 6.3 6. 5.7 5. Häll 00 50 Block 0 Sten 0 Grus Sand 75 00 00 00 00 Mjukbotten 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 50 Lera Sediment 0 0 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2.5 Rivularia atra 2 Spirulina sp. 25 0 0 0 25 0 0 0 Rhodochorton purpureum Phyllophora/Coccotylus Furcellaria lumbricalis Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides Polysiphonia fibrillosa Rhodomela confervoides Dictyosiphon foeniculaceus 5 Elachista fucicola Leathesia difformis Pilayella / Ectocarpus 25 75 50 Stictyosiphon tortilis 50 0 0 25 25 Sphacelaria arctica Chorda filum 5 0 0 5 5 5 5 Fucus vesiculosus 5 25 Lös frisk Fucus Spirogyra sp. Ulva spp. 5 Cladophora spp. Cladophora glomerata 75 Cladophora rupestris Chaetomorpha linum Chara spp. 0 0 5 Tolypella nidifica Potamogeton pectinatus 25 25 0 25 5 5 5 5 5 0 Potamogeton perfoliatus 25 50 50 25 0 5 0 0 Zostera marina 50 50 5 50 75 25 Zannichellia palustris 0 Ruppia sp. 0 75 5 5 5 5 Ranunculus baudotii Myriophyllum sp. 0 Beggiathoa Mytilus edulis 0 5 5 0 50 5 5 5 5 5 5 Balanus improvisus Cerastoderma spp. 2 2 Hydrozoa spp. 75 75 50 50 00 00 75 00 50 00 0 25 SUMMA 00 35 8 60 60 33 40 46 33 50 56 3 75 5 38 23 23 5 36 20 Allmänna kommentarer Fucus har receptakler, påväxt av Pilayella 0% samlat 3 samlat 33 Renare, fräschare stichtyosiphon; lös Chorda?? enstaka block på mjukkabel Ram 8: Myt 5, Pot Allmänna kommentarer sand ripples, gles ruppia, halvlös Pilayella sandig mjukbotten, samlat 3. Ram 9: Pot pect 20, Pot perf 25, lösa alger 75 Skarp pect 0, Stichtyo 0; Allmänna kommentarer Ram 20: Pila 50, Chara 0, Ruppia 25, Myt 0, Card Zannichellia lös? vegetationsgräns samlat påse 34 Allmänna kommentarer Fisk Flundra Piggvarsyngel i olika strl Ålgräs gles, metergles gles, Ålgräs Pilayella Pilayella mest pilayella 50/50 Pilayella / Stichtyosiphon 75% Stichtyosiphon 50% Stichtyosiphon Pilayella meterhög Pilayella/ 50/50 Pilayella / Stichtyosiphon Stichtyosiphon 50/50 Pilayella / Stichtyosiphon
Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 3 4 5 6 7 8 9 20 MaxAvstånd 7 9 2 38 44 48 52 55 64 74 83 93 27 30 38 48 55 67 77 200 MaxDjup.5 2.7 2.9 3.5 3.4 3.8 3.7 3.4 4.4 4.8 5.2 5.7 6.8 6.8 6.9 6.8 7.2 8. 8.8 9.5 MinAvstånd 0 7 9 2 38 44 48 52 55 64 74 83 93 27 30 38 48 55 67 77 MinDjup.5.5 2.7 2.9 3.5 3.4 3.8 3.7 3.4 4.4 4.8 5.2 5.7 6.8 6.8 6.9 6.8 7.2 8. 8.8 Häll 00 00 00 75 50 00 00 Block Sten 5 5 25 50 5 Grus 5 0 0 0 Sand 95 00 00 0 Mjukbotten 75 90 90 00 00 00 00 00 00 00 Lera Sediment 3 3 3 3 3 3 3 Rivularia atra 2 2 Spirulina sp. 5 25 Rhodochorton purpureum Phyllophora/Coccotylus Furcellaria lumbricalis Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides 0 5 Polysiphonia fibrillosa 5 5 5 Rhodomela confervoides Dictyosiphon foeniculaceus 0 25 Elachista fucicola Leathesia difformis Pilayella / Ectocarpus 25 25 25 50 75 Stictyosiphon tortilis 50 25 50 25 50 75 75 0 25 25 Sphacelaria arctica 0 0 0 Chorda filum 25 0 5 5 25 0 0 5 Fucus vesiculosus 25 00 25 25 25 0 Lös frisk Fucus Spirogyra sp. Ulva spp. Cladophora spp. Cladophora glomerata 25 Cladophora rupestris Chaetomorpha linum Chara spp. Tolypella nidifica Potamogeton pectinatus 25 5 50 5 0 25 5 Potamogeton perfoliatus 25 0 25 50 5 5 5 Zostera marina 0 0 5 5 Zannichellia palustris Ruppia sp. Ranunculus baudotii Myriophyllum sp. Beggiathoa Mytilus edulis 5 5 5 5 5 5 0 5 Balanus improvisus Cerastoderma spp. Hydrozoa spp. 50 75 50 50 5 75 25 50 0 50 00 SUMMA 52 0 28 00 25 25 6 50 05 35 52 0 0 60 4 50 9 6 66 30 Allmänna kommentarer Receptakler Stictyo kan vara Dictyo sten höger, häll vänster samlat 33 samlat 33, lös furcellaria + Allmänna kommentarer Stictyo kan vara Dictyo samlat 34 Allmänna kommentarer Allmänna kommentarer Fisk Ålgräs Ålgräs Dictyo + Fucus och enstaka Furcellaria Pila/Stictyo Fucus Fucus, Pila, Chorda, Stichtyo Pila, Stichtyo 50/50 Pilayella/Stichtyosiphon Lös Fucus 25, Pila/Stichtyo 25 Pilayella samt lite Fucus Pilayella +Stichtyosipho 47
Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 3 4 5 6 7 8 MaxAvstånd 5 2 9 23 35 47 58 63 75 87 94 7 26 40 42 50 70 200 MaxDjup 0.4 0.6 0.6 0.7.4.6.9 2 2.5 2.5 2.8 3. 2.9 3.2 3.2 3.4 MinAvstånd 2 5 2 9 23 35 47 58 63 75 87 94 7 26 40 42 50 70 MinDjup 0.3 0.4 0.6 0.6 0.7.4.6.9 2 2.5 2.5 2.8 3. 2.9 3.2 3.2 Häll 50 50 Block 0 25 Sten 50 25 5 Grus Sand 25 50 00 00 00 00 00 00 00 00 50 Mjukbotten 50 00 50 00 50 00 00 00 Lera Sediment 3 3 3 3 3 3 Rivularia atra 2 Spirulina sp. 0 25 0 5 Rhodochorton purpureum Phyllophora/Coccotylus Furcellaria lumbricalis Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides Polysiphonia fibrillosa Rhodomela confervoides Dictyosiphon foeniculaceus 0 Elachista fucicola Leathesia difformis Pilayella / Ectocarpus 25 25 50 00 25 50 Stictyosiphon tortilis Sphacelaria arctica Chorda filum Fucus vesiculosus 0 5 5 5 Lös frisk Fucus 25 25 50 50 50 00 50 Spirogyra sp. 75 75 75 50 50 5 5 0 Ulva spp. Cladophora spp. Cladophora glomerata 50 Cladophora rupestris Chaetomorpha linum Chara spp. 25 0 0 Tolypella nidifica 0 0 0 5 Potamogeton pectinatus 0 5 75 50 5 5 5 5 5 5 5 5 0 75 00 00 Potamogeton perfoliatus 25 75 25 5 0 Zostera marina Zannichellia palustris 25 25 5 5 5 5 5 5 Ruppia sp. 50 0 5 0 0 5 0 Ranunculus baudotii Myriophyllum sp. 5 5 5 5 5 Beggiathoa 5 Mytilus edulis 5 5 Balanus improvisus Cerastoderma spp. 2 2 Hydrozoa spp. 0 00 00 50 SUMMA 76 45 40 5 85 30 2 36 32 28 7 80 4 42 9 2 59 Allmänna kommentarer transektslut vid block ca 0 m från vasskant Spirogyra och pilayella samlat 3 häll till vänster om transektlinan, till höger mjukbotten Vegetation Allmänna kommentarer samlat 33b samlat 33b samlat 3 samlat 32 00%, Allmänna kommentarer samlat 33b Cardium Cardium Allmänna kommentarer Fisk Ålgräs Ålgräs påväxt påväxt fintrådiga Pila, chaetomorpha, fucus Pila, Fucus, kärlvxt, Chaetomorpha 48
Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND4 ND4 ND4 ND4 ND4 ND4 ND4 ND4 ND4 ND4 ND4 Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 7 8 9 0 MaxAvstånd 0 3 9 27 35 4 55 65 73 8 00 MaxDjup 6. 6.9 7.5 7.8 8.5 8.9 9.4 9.8 0.3 0.6.6 MinAvstånd 0 3 9 27 35 4 55 65 73 8 MinDjup 3 6. 6.9 7.5 7.8 8.5 8.9 9.4 9.8 0.3 0.6 Häll 00 Block 00 25 0 25 0 0 5 5 5 0 Sten 0 0 0 0 Grus 0 25 25 0 Sand 75 75 75 75 75 75 75 75 75 Mjukbotten Lera Sediment Rivularia atra Spirulina sp. Rhodochorton purpureum 0 0 Phyllophora/Coccotylus Furcellaria lumbricalis 0 5 5 5 5 Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne 5 Polysiphonia fucoides 0 0 25 25 25 5 5 5 0 Polysiphonia fibrillosa Rhodomela confervoides Dictyosiphon foeniculaceus Elachista fucicola Leathesia difformis Pilayella / Ectocarpus 0 0 0 Stictyosiphon tortilis 5 5 0 5 0 0 0 5 5 Sphacelaria arctica 0 0 5 5 5 5 Chorda filum 5 5 5 5 5 Fucus vesiculosus 75 50 5 5 5 5 5 Lös frisk Fucus Spirogyra sp. Ulva spp. Cladophora spp. 5 5 0 5 5 Cladophora glomerata Cladophora rupestris Chaetomorpha linum Chara spp. Tolypella nidifica Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Zostera marina Zannichellia palustris Ruppia sp. Ranunculus baudotii Myriophyllum sp. Beggiathoa Mytilus edulis 0 0 0 0 5 5 5 5 5 Balanus improvisus 5 Cerastoderma spp. Hydrozoa spp. 25 0 5 5 0 0 5 SUMMA 30 90 80 57 75 57 65 26 27 27 3 Allmänna kommentarer Fucus fr. 9.2m samlat 34 Allmänna kommentarer Receptakler mkt vanliga Allmänna kommentarer Allmänna kommentarer Fisk Ålgräs Ålgräs 49
Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 ND5 Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 3 4 5 6 7 8 9 20 2 22 23 MaxAvstånd.5 2 3 5 7 0 6 9 23 25 27 39 49 56 64 75 00 3 33 44 50 69 200 MaxDjup 0. 0.2 0.5.2 2.3 2.8 3.7 3.9 4.7 5.2 5.3 6. 6.5 6.8 7 7.3 8. 8.5 9.3 0 0.3 0.8.7 MinAvstånd.5 2 3 5 7 0 6 9 23 25 27 39 49 56 64 75 00 3 33 44 50 69 MinDjup 0 0. 0.2 0.5.2 2.3 2.8 3.7 3.9 4.7 5.2 5.3 6. 6.5 6.8 7 7.3 8. 8.5 9.3 0 0.3 0.8 Häll 00 00 00 00 00 75 00 00 00 Block 0 Sten 0 Grus Sand 0 75 Mjukbotten 0 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 Lera Sediment 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 Rivularia atra Spirulina sp. 0 5 Rhodochorton purpureum Phyllophora/Coccotylus Furcellaria lumbricalis Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides Polysiphonia fibrillosa Rhodomela confervoides Dictyosiphon foeniculaceus 50 0 Elachista fucicola Leathesia difformis Pilayella / Ectocarpus 25 75 50 0 Stictyosiphon tortilis Sphacelaria arctica Chorda filum Fucus vesiculosus 0 00 50 25 5 0 5 Lös frisk Fucus Spirogyra sp. 0 25 5 5 5 Ulva spp. 00 25 Cladophora spp. Cladophora glomerata 25 5 Cladophora rupestris Chaetomorpha linum Chara spp. Tolypella nidifica Potamogeton pectinatus 25 50 5 Potamogeton perfoliatus Zostera marina 00 00 50 0 Zannichellia palustris 0 Ruppia sp. Ranunculus baudotii Myriophyllum sp. 5 Beggiathoa Mytilus edulis 5 5 5 5 5 5 5 5 Balanus improvisus Cerastoderma spp. Hydrozoa spp. 0 75 0 75 25 5 5 75 00 75 5 SUMMA 0 00 60 95 6 06 76 25 0 4 5 80 80 2 8 7 3 77 03 76 0 2 5 Allmänna kommentarer Fucusepifyter Clad och pilayella samt dictyo Ankringsdiken i Zosteran ankringsspår, skattning på stock; 8.2 m djup, Sphace Allmänna kommentarer Pilayella halvlös 0, Pila 25, Poly 0, Bal++, Myt+, Hydroz++, Bryo++ Allmänna kommentarer Pilayella halvlös Kraftiga ankringsskador genom ålgräsäng, zosteran meterhög Allmänna kommentarer chara + lös?, ankringssspår efter ankare, diken/gropar/högar Fisk piggvarsyng Ålgräs gles, 0.5- meter mell gles meterhög Ålgräs gles, 0.5- meter mellan individer och meterhög. tunt lager skrufs zostera, fucus tunt lager skrufs tunt lager skrufs tunt lager skrufs 50
Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 ND6 Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 3 4 5 6 7 8 MaxAvstånd 2 4 9 6 22 26 32 39 58 62 7 74 8 8 95 98 00 MaxDjup.2.8 0.9.4 2.5 3 3. 3 4.7 4.5 5. 5. 7. 7.4 8. 8 6.6 5.9 MinAvstånd 0 2 4 9 6 22 26 32 39 58 62 7 74 8 8 95 98 MinDjup 0.2.8 0.9.4 2.5 3 3. 3 4.7 4.5 5. 5. 7. 7.4 8. 8 6.6 Häll 00 00 00 00 50 25 00 25 75 25 00 00 25 00 00 00 Block 25 75 00 25 75 Sten 25 50 25 75 75 25 Grus Sand Mjukbotten Lera Sediment 0 Rivularia atra Spirulina sp. Rhodochorton purpureum 75 75 25 25 0 0 Phyllophora/Coccotylus 0 5 0 Furcellaria lumbricalis 5 0 5 0 Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne 25 0 50 5 25 0 0 0 5 5 5 Polysiphonia fucoides 0 5 5 0 25 0 Polysiphonia fibrillosa Rhodomela confervoides 5 0 Dictyosiphon foeniculaceus Elachista fucicola 4 3 Leathesia difformis Pilayella / Ectocarpus 5 0 0 0 0 25 25 0 Stictyosiphon tortilis 0 0 Sphacelaria arctica Chorda filum 25 25 5 25 0 Fucus vesiculosus 00 00 50 5 50 25 00 25 75 25 00 25 5 5 00 Lös frisk Fucus Spirogyra sp. Ulva spp. Cladophora spp. 0 Cladophora glomerata 5 50 0 0 5 0 Cladophora rupestris 0 5 0 5 Chaetomorpha linum Chara spp. Tolypella nidifica Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Zostera marina Zannichellia palustris Ruppia sp. Ranunculus baudotii Myriophyllum sp. Beggiathoa Mytilus edulis 5 5 5 5 5 50 5 25 00 50 00 25 00 25 Balanus improvisus 0 5 0 0 0 Cerastoderma spp. Hydrozoa spp. SUMMA 27 5 89 0 74 90 80 205 95 70 85 95 30 95 35 3 75 Allmänna kommentarer dalgång, väldigt mkt Elachista Ram 9: Clad 5, Rhodoch 00, Fucus 00, Häll) brant häll brant häll hällsluttning Allmänna kommentarer Samlat 33 Ram 20: Fucusgroddar 25, cer 25) hällås med topp på 4.m djup Allmänna kommentarer Elachista mkt vanlig Allmänna kommentarer Fisk Ålgräs Ålgräs Ram 8: Fuc25, Rhodoch7 5, Phyll0, Pila0, Häll Fucus påväxt Pilayella, Recept ++ 5
Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND7 ND7 ND7 ND7 ND7 ND7 ND7 ND7 ND7 ND7 ND7 Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 7 8 9 0 MaxAvstånd 0 2 3 4 50 60 82 86 97 00 0 MaxDjup 9.4 9.3 9. 9.8.2 2.5 3.7 3.9 4.3 4.7 6. MinAvstånd 0 0 2 3 4 50 60 82 86 97 00 MinDjup 9.4 9.4 9.3 9. 9.8.2 2.5 3.7 3.9 4.3 4.7 Häll Block 75 75 75 50 75 25 0 50 5 25 0 Sten 25 0 25 50 25 75 75 25 75 75 75 Grus 0 25 0 Sand 0 Mjukbotten Lera 0 5 Sediment 2 2 Rivularia atra Spirulina sp. Rhodochorton purpureum Phyllophora/Coccotylus 5 5 5 5 5 5 Furcellaria lumbricalis 0 25 0 0 0 0 5 0 5 0 0 Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne 0 0 0 25 5 5 Polysiphonia fucoides 50 50 50 25 50 25 25 25 0 0 0 Polysiphonia fibrillosa Rhodomela confervoides 0 0 0 0 0 0 5 5 5 Dictyosiphon foeniculaceus Elachista fucicola Leathesia difformis Pilayella / Ectocarpus 25 0 0 0 0 0 Stictyosiphon tortilis Sphacelaria arctica 0 25 0 25 5 25 25 Chorda filum Fucus vesiculosus 0 0 0 0 Lös frisk Fucus Spirogyra sp. Ulva spp. Cladophora spp. Cladophora glomerata Cladophora rupestris Chaetomorpha linum Chara spp. Tolypella nidifica Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Zostera marina Zannichellia palustris Ruppia sp. Ranunculus baudotii Myriophyllum sp. Beggiathoa Mytilus edulis 50 50 50 50 25 25 25 0 25 25 0 Balanus improvisus 2 2 2 2 2 2 2 2 Cerastoderma spp. Hydrozoa spp. SUMMA 67 67 52 43 22 0 73 75 62 87 60 Allmänna kommentarer Annat = Lera Mkt stora receptakler på Fucus, påväxt av Pilayella 0%, Samlat 3 Allmänna kommentarer annat=lera Allmänna kommentarer samlat 32 Allmänna kommentarer Fisk simpa Ålgräs Ålgräs 52
Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 ND8 Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 3 4 5 6 MaxAvstånd - - 0 3 6 0 20 28 39 45 6 70 78 85 9 00 MaxDjup 0.2.5.5 2.3 3.2 3.9 6.4 6.8 6.6 7.3 8.3 9.2 9.5.3.7 2. MinAvstånd - - - 0 3 6 0 20 28 39 45 6 70 78 85 9 MinDjup 0 0.2.5.5 2.3 3.2 3.9 6.4 6.8 6.6 7.3 8.3 9.2 9.5.3.7 Häll 00 00 00 00 00 00 00 25 00 50 50 75 00 75 Block 75 0 50 50 25 5 25 75 0 Sten 0 25 Grus Sand 0 50 Mjukbotten Lera Sediment Rivularia atra Spirulina sp. Rhodochorton purpureum 0 0 0 25 5 Phyllophora/Coccotylus 5 5 5 25 0 5 Furcellaria lumbricalis 0 50 50 50 25 0 0 5 Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne 75 75 50 50 0 0 25 0 Polysiphonia fucoides 0 5 0 25 25 25 5 5 Polysiphonia fibrillosa Rhodomela confervoides 5 5 0 5 0 0 Dictyosiphon foeniculaceus Elachista fucicola 2 2 2 Leathesia difformis Pilayella / Ectocarpus 5 5 5 Stictyosiphon tortilis Sphacelaria arctica 5 0 0 0 25 0 25 0 Chorda filum Fucus vesiculosus 5 0 0 25 75 75 0 75 75 75 25 25 5 Lös frisk Fucus Spirogyra sp. Ulva spp. Cladophora spp. 0 Cladophora glomerata 00 Cladophora rupestris 5 5 Chaetomorpha linum Chara spp. Tolypella nidifica Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Zostera marina Zannichellia palustris Ruppia sp. Ranunculus baudotii Myriophyllum sp. Beggiathoa Mytilus edulis 5 0 25 25 0 50 50 0 25 25 25 0 0 Balanus improvisus 2 2 2 2 Cerastoderma spp. Hydrozoa spp. 25 25 SUMMA 00 80 85 67 92 34 96 6 22 228 53 28 22 87 8 52 Allmänna kommentarer brant häll Ceramium gles kort matta med stora tofsar samlat 3 Pilayella epifyt hällås, Fucus på 0.4 m djup Allmänna kommentarer pilayella epifyt Allmänna kommentarer transekten går i botten på en bred skreva/dalgång. Fucusen 0cm höga stor fin fucus med mkt receptakler Allmänna kommentarer Fisk Ålgräs Ålgräs 53
Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND9 ND9 ND9 ND9 Skattare SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 MaxAvstånd 0 7 3 50 MaxDjup 0.5 0.7.5.8 MinAvstånd 0 0 7 3 MinDjup 0 0.5 0.7.5 Häll Block 75 25 0 Sten 25 50 0 Grus 25 Sand 25 50 Mjukbotten Lera Sediment Rivularia atra 2 2 Spirulina sp. Rhodochorton purpureum Phyllophora/Coccotylus Furcellaria lumbricalis Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides Polysiphonia fibrillosa Rhodomela confervoides Dictyosiphon foeniculaceus 5 0 Elachista fucicola Leathesia difformis 2 2 Pilayella / Ectocarpus 25 25 50 Stictyosiphon tortilis Sphacelaria arctica Chorda filum Fucus vesiculosus 00 75 25 Lös frisk Fucus Spirogyra sp. Ulva spp. Cladophora spp. Cladophora glomerata 00 5 Cladophora rupestris Chaetomorpha linum Chara spp. 5 25 0 Tolypella nidifica Potamogeton pectinatus 0 25 Potamogeton perfoliatus Zostera marina 5 Zannichellia palustris Ruppia sp. 25 50 Ranunculus baudotii Myriophyllum sp. Beggiathoa Mytilus edulis Balanus improvisus Cerastoderma spp. Hydrozoa spp. 0 SUMMA 00 35 9 7 Allmänna kommentarer samlat 34 Allmänna kommentarer Allmänna kommentarer Allmänna kommentarer Fisk Ålgräs Ålgräs Påväxt Fucus: tot 0-25% av Dictyo/Pilayella, flundra Fucus Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND0 ND0 ND0 ND0 ND0 ND0 Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 MaxAvstånd 0 5 4 20 29 50 MaxDjup 0.8.2.4.8 2. MinAvstånd 0 0 5 4 20 29 MinDjup 0.8.2.4.8 Häll Block 00 Sten 0 0 25 25 Grus Sand 00 00 75 75 00 Mjukbotten Lera Sediment Rivularia atra 2 Spirulina sp. Rhodochorton purpureum Phyllophora/Coccotylus Furcellaria lumbricalis Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides Polysiphonia fibrillosa Rhodomela confervoides Dictyosiphon foeniculaceus Elachista fucicola Leathesia difformis Pilayella / Ectocarpus 50 50 50 50 Stictyosiphon tortilis Sphacelaria arctica Chorda filum Fucus vesiculosus 75 0 25 25 Lös frisk Fucus Spirogyra sp. Ulva spp. Cladophora spp. Cladophora glomerata 0 Cladophora rupestris Chaetomorpha linum Chara spp. 0 Tolypella nidifica Potamogeton pectinatus 0 75 50 75 00 Potamogeton perfoliatus Zostera marina Zannichellia palustris Ruppia sp. 75 50 0 Ranunculus baudotii 0 Myriophyllum sp. 25 5 Beggiathoa Mytilus edulis Balanus improvisus Cerastoderma spp. Hydrozoa spp. SUMMA 85 87 205 50 68 53 Allmänna kommentarer Ca 0 från stranden samlat 33 Pilayella ep Allmänna kommentarer Allmänna kommentarer Allmänna kommentarer Fisk Ålgräs Ålgräs Blommande ruppia, med långa blomstjälkar upp till ytan. Blomklasarna med mkt Pilayella på. Likt luftballonger över botten. 54
Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 3 4 5 6 7 8 9 20 2 22 MaxAvstånd 0 5 0 6 23 36 50 62 64 8 94 98 05 2 2 3 56 7 82 89 95 200 MaxDjup 0 0.4..3 2.3 2.6 2.6 2.7 2.7.9 2.4 2.5 3.3 3.7 4.3 4.4 4.8 4.6 4.8 5.3 5.3 5.4 MinAvstånd 0 0 5 0 6 23 36 50 62 64 8 94 98 05 2 2 3 56 7 82 89 95 MinDjup 0 0 0.4..3 2.3 2.6 2.6 2.7 2.7.9 2.4 2.5 3.3 3.7 4.3 4.4 4.8 4.6 4.8 5.3 5.3 Häll 00 00 00 00 00 25 75 Block 50 5 0 75 5 50 50 50 50 5 0 50 50 5 5 Sten 50 0 0 25 25 25 25 25 0 25 Grus 25 25 50 0 25 25 25 Sand 50 0 00 25 25 00 25 50 75 25 50 25 75 75 Mjukbotten Lera Sediment 0 2 0 2 2 2 Rivularia atra 3 Spirulina sp. Rhodochorton purpureum Phyllophora/Coccotylus Furcellaria lumbricalis 5 0 5 5 0 5 0 5 Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne 5 5 5 5 Polysiphonia fucoides 50 25 Polysiphonia fibrillosa 5 Rhodomela confervoides 0 Dictyosiphon foeniculaceus 0 5 25 0 0 5 25 50 25 5 Elachista fucicola 2 2 3 3 3 2 Leathesia difformis 2 2 2 Pilayella / Ectocarpus 0 50 0 0 0 25 25 0 0 0 0 0 0 Stictyosiphon tortilis 0 Sphacelaria arctica Chorda filum 0 25 5 0 0 25 25 25 25 0 Fucus vesiculosus 25 00 00 00 25 00 5 00 00 50 00 00 75 5 0 25 0 0 5 Lös frisk Fucus Spirogyra sp. Ulva spp. Cladophora spp. Cladophora glomerata 00 75 5 5 Cladophora rupestris Chaetomorpha linum Chara spp. Tolypella nidifica Potamogeton pectinatus 50 50 0 5 5 0 5 0 0 Potamogeton perfoliatus Zostera marina 0 75 5 00 25 50 00 25 75 Zannichellia palustris Ruppia sp. 50 25 0 Ranunculus baudotii 0 Myriophyllum sp. Beggiathoa Mytilus edulis 5 5 5 5 5 5 5 5 5 0 0 5 Balanus improvisus Cerastoderma spp. Hydrozoa spp. 0 0 50 25 25 50 75 SUMMA 00 03 08 9 202 45 202 43 42 08 02 70 3 76 3 7 52 2 07 8 70 Allmänna kommentarer receptakler++ sand 3 m till vänster om transektlinan Allmänna kommentarer Allmänna kommentarer Allmänna kommentarer Fisk flundra Ålgräs 20 cm mellan plantor gles, kort gles, 0.5 m Ålgräs 55
Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 ND2 Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 3 4 5 6 7 8 9 20 MaxAvstånd 2 4 7 8 9 26 33 38 47 6 69 93 03 06 26 38 50 62 84 200 MaxDjup 0.5.2 0.9 2.2 3 2.6 3.2 3.6 3.6 4. 4.3 4.7 4.9 4.9 5.3 5.5 5.7 6.9 6.9 7.7 MinAvstånd 0.5 2 4 7 8 9 26 33 38 47 6 69 93 03 06 26 38 50 62 84 MinDjup 0 0.5.2 0.9 2.2 3 2.6 3.2 3.6 3.6 4. 4.3 4.7 4.9 4.9 5.3 5.5 5.7 6.9 6.9 Häll 00 00 00 75 50 75 50 25 Block 5 5 50 00 50 25 50 5 Sten 0 0 75 75 25 25 50 Grus 50 50 25 25 50 50 25 50 00 75 25 0 Sand 25 50 25 25 25 00 00 00 Mjukbotten Lera Sediment 2 2 Rivularia atra 2 Spirulina sp. Rhodochorton purpureum 0 0 Phyllophora/Coccotylus 5 0 5 Furcellaria lumbricalis 5 Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides 5 5 Polysiphonia fibrillosa Rhodomela confervoides Dictyosiphon foeniculaceus 5 5 5 Elachista fucicola 2 2 2 2 2 2 2 Leathesia difformis Pilayella / Ectocarpus 5 5 5 0 5 0 5 0 25 0 5 0 Stictyosiphon tortilis 5 5 25 5 Sphacelaria arctica Chorda filum 5 5 0 25 75 50 25 50 0 75 75 25 Fucus vesiculosus 25 5 75 50 75 00 00 50 25 25 25 25 5 5 Lös frisk Fucus 5 Spirogyra sp. Ulva spp. Cladophora spp. Cladophora glomerata 00 75 50 Cladophora rupestris Chaetomorpha linum Chara spp. Tolypella nidifica Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Zostera marina Zannichellia palustris 0 0 0 25 5 5 Ruppia sp. Ranunculus baudotii Myriophyllum sp. Beggiathoa Mytilus edulis 5 5 5 5 0 0 5 25 25 25 25 50 25 25 0 5 Balanus improvisus Cerastoderma spp. Hydrozoa spp. 50 25 SUMMA 02 07 67 84 62 86 7 28 88 57 0 38 25 50 33 98 24 26 66 35 Allmänna kommentarer brant häll hällås till vänster och sand med spridda block till höger om transektlinan Fucus 20 cm stor Zann i 2x3 m fläck med 00% täckning allt halvlöst sittandes på små Allmänna kommentarer sanden kal Stora och fina receptakler +, rörliga stenar Allmänna kommentarer hällås som sakta närmar sig transektlinan Receptakler ++, Samlat 34 allt löst på små stenar Allmänna kommentarer Fisk Ålgräs Ålgräs Botten ger 56
Primärdata dyktransekter Nåttarö. Skattare: S. Qvarfordt Transektnr ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 ND3 Skattare SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ SQ Djupintervallnr 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 3 4 5 6 7 8 9 MaxAvstånd -5 0 2 7 7 2 29 48 67 73 86 97 8 4 52 65 78 89 200 MaxDjup 0..2.4.9 2 2.4 2.8 3.5 3.7 4. 4.4 4.8 5.2 5.3 5.5 5.6 5.9 5.8 MinAvstånd 0-5 0 2 7 7 2 29 48 67 73 86 97 8 4 52 65 78 89 MinDjup 0 0..2.4.9 2 2.4 2.8 3.5 3.7 4. 4.4 4.8 5.2 5.3 5.5 5.6 5.9 Häll Block 50 50 0 5 5 0 5 0 0 25 0 0 5 5 Sten 0 75 75 5 0 5 0 5 0 25 50 5 Grus 00 50 0 0 Sand 00 25 25 00 50 50 75 00 00 00 25 50 25 75 75 00 00 Mjukbotten Lera 0 5 0 Sediment Rivularia atra 2 Spirulina sp. Rhodochorton purpureum Phyllophora/Coccotylus Furcellaria lumbricalis Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides 5 0 5 5 0 0 50 5 Polysiphonia fibrillosa Rhodomela confervoides 5 Dictyosiphon foeniculaceus 5 Elachista fucicola Leathesia difformis Pilayella / Ectocarpus 0 5 5 0 5 0 Stictyosiphon tortilis 5 5 0 0 0 5 Sphacelaria arctica Chorda filum 5 5 5 25 0 0 0 5 5 Fucus vesiculosus 5 0 50 25 5 5 0 5 0 0 25 0 0 5 5 Lös frisk Fucus Spirogyra sp. Ulva spp. 5 Cladophora spp. Cladophora glomerata 5 5 75 5 25 0 5 5 5 5 5 5 Cladophora rupestris Chaetomorpha linum Chara spp. 25 5 Tolypella nidifica 0 5 5 0 0 Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Zostera marina Zannichellia palustris Ruppia sp. Ranunculus baudotii Myriophyllum sp. Beggiathoa Mytilus edulis 5 5 5 5 5 5 5 5 Balanus improvisus Cerastoderma spp. Hydrozoa spp. 00 0 0 5 5 00 75 25 25 50 25 0 SUMMA 00 5 5 87 5 56 86 38 0 25 7 0 7 90 66 75 7 49 38 Allmänna kommentarer kal sand lera under sanden Annat = lera Annat = lera under sanden Allmänna kommentarer Annat = lera receptakler+ Allmänna kommentarer samlat 3 Allmänna kommentarer Fisk Ålgräs Ålgräs rödalger 57
Bilaga 2 Nåttarö Primärdata vanveen-provtagare Abundans (individer/prov) Provtagningsdatum 07/08/7 07/08/7 07/08/8 07/08/8 07/08/9 07/08/20 07/08/20 Lokal NB NB2 NB3 NB4 NB5 NB6 NB7 Djup (m) 9 0 5 4 2 5 3 PRIAPULOIDEA Inga djur Halicryptus växtrester 8 ANNELIDAE Bylgides sarsi 2 6 Marenzellaria neglecta 8 7 3 Nereis diversicolor 9 Oligochaetae 2 MOLLUSCA Hydrobia spp. 38 39 58 5 34 Potamopyrgus antipodarium 6 8 Mytilus edulis 25 2 2 7 Cerastoderma glaucum 4 5 Macoma balthica 23 4 22 3 9 Mya arenaria 4 Theodoxus fluviatils Radix peregra CRUSTACEANS Corophium volutator Gammarus sp. 5 2 Idothea granulosa Monoporeia affinis 3 2 75 INSECTA Chironomidae 3 Trichoptera SUMMA Klassade 385 530 04 0 4 352 Individer / prov (0.m 2 ) 386 530 04 0 4 353 Individer / m 2 3860 5300 040 0 0 40 3530 Antal taxa 8 0 4 3 2 TOLERANS BQI Lokal NB NB2 NB3 NB4 NB5 NB6 NB7 Djup (m) 9 0 5 4 2 5 3 PRIAPULOIDEA Halicryptus 5 0.37 ANNELIDAE Bylgides sarsi 5 0.06 0.79 0.05 Marenzellaria neglecta 5 0. 0.7 0.22 0.00 0.20 Nereis diversicolor 5 0.2 0.0 0.04 0.02 Oligochaetae 0.02 MOLLUSCA Hydrobia spp. 5.9.40 2.54.09 0.00 0.53 Potamopyrgus antipodarium 0 0.7 0.56 Mytilus edulis 5 0.0 2.7 0.53 0.44 0. Cerastoderma glaucum 0 0. 0.0 Macoma balthica 5 2.95.42 0.96 0.66 2.98 Mya arenaria 0 0. 0.02 Theodoxus fluviatils 5 0.03 Radix peregra 5 0.05 CRUSTACEANS Corophium volutator 0 0.03 Gammarus sp. 0 0.0 0.8 Idothea granulosa 0 Monoporeia affinis 5 0.04 0.09 0.3 0.02 3.5 INSECTA Chironomidae 0.0 Trichoptera 0 SUMMA BQI 5.56 5.58 5.8 0 2.40 2.68 8.39 STATUS god god god dålig Status för området 20% percentilen 3.44 EQR 0.297 maxvärde region.60 Status Måttlig otillfredsställande otillfredsställande god 58
Bilaga 3 Ramprover från dyktransekter Transekt ND ND ND ND6 ND6 ND6 Datum 7-Aug-07 7-Aug-07 7-Aug-07 8-Aug-07 8-Aug-07 8-Aug-07 Ramnummer 20 9 8 20 9 8 Ramstorlek 20 20 20 20 20 20 Djup (m).2 3.2 5..4 3 5.4 Avstånd från land (m) 5 27 98 9 32 00 Bottentyp sand, sed 0 häll häll häll Sandig mjukbotten, sed 2 Sandig mjukbotten sed 3 Flora (förekomst) Rivularia atra x x Rhodophyta Rhodochorton purpureum x Phyllophora/Coccotylus x x Furcellaria lumbricalis x Ceramium tenuicorne x x Polysiphonia fucoides x x Phaeophyta Dictyosiphon foeniculaceus x Elachista fucicola x x Pilayella / Ectocarpus x x x x x Stictyosiphon tortilis x Sphacelaria arctica x Chorda filum x Fucus vesiculosus x x x Chlorophyta Spirogyra sp. x Enteromorpha spp. x Cladophora spp. x x Cladophora glomerata x x x Cladophora rupestris x Chara spp. x x Fanerogamer Potamogeton pectinatus x x Potamogeton perfoliatus x Ruppia x Fauna (abundans) Oligochatae 77 Prostoma obscurum 6 Pygospio elegans 000 2 Nereis diversicolor 5 6 Hydrobia spp. 47 539 388 3 Theodoxus fluviatilis 3 7 2 Radix peregra 3 5 0 Mytilus edulis - 2 mm 26 3 7 7 3 Mytilus edulis 2-5 mm 42 2 4 4 04 Mytilus edulis 5-0 mm 4 2 4 86 Mytilus edulis >0 mm 30 4 38 Macoma baltica 65 05 28 2 Cerastoderma spp. 58 76 53 Balanus improvisus 4 2 Corophium voluntator 3 Monoporeia affinis 9 Gammarus spp. 2 3 805 78 0 Idotea spp. 83 23 7 48 Jaera spp. 0 6 292 3 6 Chironomidae 8 57 7 2 66 9 SUMMA Individer / prov (0.04 m 2 ) 650 846 68 73 6 494 Individer / m 2 4250 250 7025 29325 4025 2350 Antal taxa 5 2 6 6 0 KOMMENTARER Iakttagelser vid sortering Transekt - Djup ND -.2 ND - 3.2 ND - 5. P. fucoides och C. glomerata kanske lösa, en skrubbskädda 8 cm stor. Finsandbotten, en del deitritus ND6 -.4 ND6-3.0 Fucus med receptakler++, inga blåsor och påväxt av Elachista ++, Pilayella + ND6-5. Fucus med Pilayella och Elachista samt små recept. Mkt Phyllophora/Coccotylus och C. rupestris. SKATTNING Dominerande arter i ramprovet Transekt - Djup ND -.2 Myt 5, P. pect. 0, Stichtyo 0 ND - 3.2 P. pect. 25, P. perf. 25, 75 ND - 5. Pila 50, Chara 0, Ruppia 25, Myt 0, Card 5 ND6 -.4 Fucusgroddar 25, Cer 25 ND6-3.0 Rhodochorton 00, Clad 5, Fucus 00, ND6-5. Fucus 25, Rhodoch 75, Phyll 0, Pila 0 59
Bilaga 4 Sammanfattande artlista från Nåttarö Observerat vid dykskattningar Funnet i ramprover Funnet i van Veen prov Latinska namn Svenska namn Blågrönalger / Rivularia atra x x x Cyanobakterier Spirulina sp. x Rödalger Hildenbrandia rubra Rödhinna x Rhodochorton purpureum Rödplysch x x x Phyllophora/Coccotylus Rödblad x x x Furcellaria lumbricalis Kräkel x x x Aglaothamnion roseum Rosendun x x Ceramium tenuicorne Ullsläke x x x Polysiphonia fucoides Fjäderslick x x x Polysiphonia fibrillosa Violettslick x x Rhodomela confervoides Rödris x x Brunalger Dictyosiphon foeniculaceus Skäggalg x x x Elachista fucicola Tångludd x x x Leathesia difformis Murkelalg x x Pilayella / Ectocarpus Trådslick x x x Stictyosiphon tortilis Krulltrassel x x x Sphacelaria arctica Ishavstofs x x x Chorda filum Sudare x x x Fucus vesiculosus Blåstång x x x Lös frisk Fucus Blåstång (lös) x Grönalger Spirogyra sp. Spiralbandsalger x x x Enteromorpha spp. Tarmalg x x x Cladophora spp. x x Cladophora glomerata Grönslick x x x Cladophora rupestris Bergborsting x x x Chaetomorpha linum Krullig borsttråd x Chara spp. Kransalger x x x Chara aspera Borststräfse x x Chara baltica 2 Grönsträfse x x Chara baltica var liljebladii 3 Långsträfse x x Chara canescens 3 Hårsträfse x Tolypella nidifica Havsrufse x x Kärlväxter Potamogeton pectinatus Borstnate x x x Potamogeton perfoliatus Ålnate x x x Zostera marina Ålgräs x x Zannichellia palustris Särv x x Ruppia spp. Nating x x x Ruppia cirrhosa Skruvnating x Ranunculus baudotii Vitstjälksmöja x x Myriophyllum spicatum Axslinga x x Svavelbakterier Beggiatoa sp. x Nässeldjur Hydrozoa sp. x Maskar Oligochaetae x x Halicryptus spinulosa korvmask x Prostoma obscurum Slemmask x Bylgides sarsi Fjällmask x Marenzellaria neglecta Havsborstmask x Pygospio elegans Havsborstmask x Nereis diversicolor Havsborstmask x x Snäckor Hydrobia spp. Tusensnäckor x x Potamopyrgus antipodarum Nyzeeländsk tusensnäcka x Theodoxus fluviatilis Båtsnäcka x x Radix peregra Oval dammsnäcka x x Musslor Mytilus edulis Blåmussla x x x Macoma baltica Östersjömussla x x x Cerastoderma spp. Hjärtmussla x x x Mya arenaria Sandmussla x Beläggsexemplar finns Rödlistad 60
Observerat vid dykskattningar Funnet i ramprover Funnet i van Veen prov Latinska namn Svenska namn Kräftdjur Balanus improvisus Havstulpan x x Corophium voluntator Slammärla x x Monoporeia affinis Vitmärla x x Gammarus spp. Tånglöss x x Beläggsexemplar finns Gammarus zaddachi x Gammarus oceanicus x Idotea spp. Tånggråsuggor x Idotea granulosa Sträv tånggråsugga x x Idotea viridis x Idotea baltica x Jaera albifrons Minigråsugga x Insekter Chironomidae Mygglarver x x Trichoptera Nattsländor x Fiskar Ammodytidae spp. Tobis x Cottidae sp. Simpa x Gobidae spp. Smörbultar x Perca fluviatilis Abborre x Platichthys flesus Skrubbskädda x x Psetta maxima Piggvar x x Zoarces viviparus Tånglake x x observerade på transekterna ND3, 9 och 3 2 observerade på transekterna ND och 0 3 observerade på transekt ND3 Rödlistad 6
Bilaga 5 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder vegetationsklädda bottnar Hårdbotten i ytterskärgård och längs öppna klippkuster i Klass Benämning Beskrivning egentliga Östersjön 2 3 4 5 Opåverkad/ obetydligt påverkad Något påverkad Tydligt påverkad Kraftigt påverkad Samhället utslaget Vid ytan i ytterskärgården kraftig, kort blåstång (Fucus vesiculosus), bältesbildande med 25-00 % täckning, saknar i allmänhet blåsor. I södra Östersjön (från Kalmarsund) bildar oftast sågtång (F.serratus) tångbältets nedre gräns. Bältet tätast någon meter under de individer som växer närmast ytan. Ingen till sparsam påväxt av rödalger, sällan brunalger. Rödalger (Ceramium gobii, tidigare synonym = C. tenuicorne) nära ytan och nedåt samt kräkel/gaffeltång (Furcellaria lumbricalis) från cirka 2-4 m utgör vanlig undervegetation till Fucus. Fucus-bältet sträcker sig vanligtvis ned till 7-9 meters djup. Rödalger av släktena Phyllophora och/eller Coccotylus vanliga, och grönalgen Cladophora rupestris förekommer. Brunalgerna Chorda spp., Dictyosiphon foeniculaceus och Sphacelaria arctica mer eller mindre vanliga. Som ovan, men Fucus har i allmänhet påväxt av röda och/eller bruna fintrådiga alger och växer endast ner till cirka 6 meters djup. Fucus har en ökande påväxt av brunalgen Elachista fucicola. Brunalgerna Chorda spp., Dictyosiphon foeniculaceus och Sphacelaria arctica mer eller mindre vanliga. Fucus-plantor kraftigt överväxta av mossdjuret Electra crustulenta och havstulpaner (Balanus improvisus), i topparna fintrådiga alger. Brunalger och trådformiga rödalger dominerar. Rikligt med blåmusslor (Mytilus edulis) och tusensnäckor (Hydrobia spp.) på blåstångruskorna. Blåmusslor förekommer i stora mängder från 3-5 meters djup och nedåt och tränger delvis undan algsamhällena. Brunalgerna Chorda spp., Dictyosiphon foeniculaceus och Sphacelaria arctica förekommer endast i enstaka exemplar. Ingen Fucus. Fintrådiga bruna alger (Pilayella och Ectocarpus), Cladophora glomerata och olika arter av rörhinna/tarmtång (Enteromorpha spp.) dominerar. Fintrådigt fluff av grön- och blågrönalger, delvis löst i sjok över botten. Rikligt med lösliggande alger. På botten förekommer ofta vitt puder/vita mattor av svavelbakterier. 62
Hårdbotten i mellanskärgård i egentliga Östersjön Klass Benämning Beskrivning 2 3 4 5 Opåverkad/ obetydligt påverkad Något påverkad Tydligt påverkad Kraftigt påverkad Samhället utslaget Kraftiga bältesbildande Fucus-bestånd från cirka 0,5 till 3-4 meters djup under normalvattenstånd; spridd Fucus till 6-7,5 meters djup. I södra Östersjön (från Kalmarsund) bildar oftast sågtång (F.serratus) tångbältets nedre gräns. Påväxten av brun- och rödalger bör ha minskat i augusti. Undervegetationen består av rödalger och brunalger, närmast ytan även grönalger, senare på säsongen framför allt rödalger (Furcellaria lumbricalis, Polysiphonia fucoides, tidigare synonym = P. nigrescens, Ceramium gobii). Bottenvegetationen upphör på cirka 2-5 meters djup med rödalgerna Coccotylus och/eller Phyllophora, Rhodomela confervoides och ev. brunalgerna Sphacelaria spp. Brunalgen Chorda spp. och grönalgen Cladophora rupestris vanliga. Kraftiga Fucus-bestånd från cirka 0,5 till 2-3 meters djup, därefter spridda ned till cirka 6 m. Kraftig påväxt av brunalger, oftast kvarsittande under hela växtsäsongen. Även måttlig påväxt av mossdjuret Electra crustulenta och havstulpaner (Balanus improvisus). Undervegetation mest brunalger, men även Ceramium gobii och Polysiphonia fucoides. Coccotylus och/eller Phyllophora mindre vanliga, färre Furcellaria lumbricalis än i klass. Glesa Fucus-bestånd från cirka 0,5 till 2-3 meters djup. Fucus-plantor kraftigt överväxta av Electra crustulenta och Balanus improvisus samt blåmusslor. Fintrådiga alger växer även på topparna av blåstången. Fucusbältet har till stor del ersatts av fingrenade alger (framför allt brunalger). Närmast ytan och några meter ned är grönalger vanliga. Coccotylus, Phyllophora och Spacelaria arctica saknas, minskad mängd Chorda spp, Dictyosiphon foeniculaceus och Cladophora rupestris. Tarmtång ökar i frekvens. Ingen blåstång. Fintrådiga alger som delvis avlöser varandra under växtsäsongen, en hel del lösa alger i sjok på ställen där de inte lätt spolas bort. Grönslick (Cladophora glomerata) och rörhinna/tarmtång (Enteromorpha spp.) vanliga, ibland dominerande. Mängder av lösa alger tar död på fastsittande vegetation, framför allt i vikar och sänkor och på plana ytor där de lösa algerna kan ligga kvar. Fintrådigt fluff av grön- och blågrönalger, delvis löst i sjok över botten. På botten förekommer ofta vitt puder/vita mattor av svavelbakterier. 63
Blandad/mjuk botten i mellanskärgård i egentliga Östersjön Klass Benämning Beskrivning 2 3 4 5 Opåverkad/ obetydligt påverkad Något påverkad Tydligt påverkad Kraftigt påverkad Samhället utslaget Ålgräsängar (Zostera marina) från cirka 2 till 6-8 meters djup, där de bildar heltäckande bälten, oftast tillsammans med borstnate (Potamogeton pectinatus) och enstaka ålnate (P. perfoliatus). Undervegetation främst bestående av särv (Zannichellia spp.) och lösa alger (t.ex. Ceramium, Furcellaria, men även Fucus vesiculosus). Nating (Ruppia spp.) förekommer. Kransalger (Chara spp., Tolypella nidifica) ställer speciella krav på sin omgivning (bottentyp, vågexponering, djup etc.) men förekommer delvis i stora mängder i områden med de rätta förutsättningarna. Zostera-bältet glesare (längre avstånd mellan individerna). Potamogeton tenderar att dominera, även inslag av P. perfoliatus i större mängd. Bältets maximidjup ligger kring 6 m. Nating (Ruppia spp.) förekommer i mindre mängd. Kransalger (Chara spp., Tolypella nidifica) är mindre vanliga. Ålgräs (Zostera marina) förekommer sporadiskt, och natearter (P. perfoliatus, P. pectinatus) finns till cirka 4 meters djup. Kransalger saknas. Natearter (P. perfoliatus, P. pectinatus) och eventuellt särv (Zannichellia spp.) förekommer, kraftigt överväxta av fintrådiga grön- och brunalger. Stor mängd lös vegetation på bottnen. Lösa individer i olika faser av nedbrytning. Svavelbakterier på botten och fluff av grön- och blågrönalger. Med viss försiktighet kan sistnämnda tillståndsklassning användas även för motsvarande bottentyp i egentliga Östersjöns inner- och ytterskärgårdar. I innerskärgården saknas dock ålgräs. I ytterskärgården förekommer blandade/mjuka bottnar främst i skyddade vikar. 64
Bilaga 6 Shapefilens struktur för GIS-analysen Fält Förklaring EXP_SUBS Exponeringsgrad och bottensubstrat för aktuellt polygon. DEPTH Djupintervall för aktuellt polygon REF Djupreferens, dvs. vilken källa som använts för att erhålla aktuellt djupintervall. DMVEG Dominerande vegetation. DMCOV Täckningsgrad för dominerande vegetation. CYANOPHYTA Total täckningsgrad (%) för gruppen Cyanophyta. RHODOPHYTA " Rhodophyta PHAEOPHYTA " Phaeophyta CHLOROPHYT " Chlorophyta FANEROGAM " Fanerogamer SVAVELBAKT " Svavelbakterier FAUNA " Fauna RIVU_ATR Täckningsgrad (%) för Rivularia atra RHOD_PUR " Rhodochorton purpureum HILD_RUB " Hildenbrandia rubra PHYL_COCC " Phyllophora/Coccotylus FURC_LUM " Furcellaria lumbricalis AGLA_ROS " Aglaothamnion roseum CERA_NOD " Ceramium nodulosum CERA_TEN " Ceramium tenuicorne POLY_FUC " Polysiphonia fucoides POLY_FIB " Polysiphonia fibrillosa RHOD_CON " Rhodomela confervoides DICT_FOE " Dictyosiphon foeniculaceus ELAC_FUC " Elachista fucicola LEAT_DIF " Leathesia difformis PILA_ECTO " Pilayella / Ectocarpus STIC_TOR " Stictyosiphon tortilis SPHA_ARC " Sphacelaria arctica CHOR_FIL " Chorda filum FUCU_VES " Fucus vesiculosus FUCU_VES_L " för lössittande Fucus. Räknas inte med i Phaeophyta tot. SPIROGYZ " Spirogyra sp. ENTEROMX " Enteromorpha spp. CLADOPHX " Cladophora spp. CLAD_GLO " Cladophora glomerata CLAD_RUP " Cladophora rupestris CHARACEAX " Chara spp. TOLY_NID " Tolypella nidifica POTA_PEC " Potamogeton pectinatus POTA_PER " Potamogeton perfoliatus ZOST_MAR " Zostera marina ZANNICHZ " Zannichellia RUPPIAZ " Ruppia RANUNCUZ " Ranunculus MYRIOPHZ " Myriophyllum sp. SPIRULIZ " Spirulina BEGGIATZ " Beggiathoa MYTI_EDU " Mytlis edulis BALA_IMP " Balanus improvisus CERASTOX " Cardium spp. HYDROZOX " Hydrozoa spp. LÖSA_ALGER " KOMMENTAR Kommentarskolumn 65
Länsstyrelsens rapportserie Utkomna rapporter under 2008. 2. BoJämt Om jämställdhet i fysisk samhällsplanering, socialavdelningen. Flodnejonöga Utbredning och framtid i Stockholms län, miljöavdelningen. 3. Marin naturinventering av Nåttarö, miljöavdelningen.
På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län genomförde Sveriges Vattenekologer AB en marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning av Nåttarö-området i Haninge kommun under augusti 2007. Nåttarö-området har pekats ut som ett skärgårdsområde som sannolikt har höga naturvärden och samtidigt en låg påverkansgrad. Området innefattar ett stort lekområde för den rödlistade piggvaren och de grunda miljöerna runt ön utgör viktiga uppväxtplatser för öring. Tidigare observationer tyder på att blåstångsbältena på Nåttarös östra sida är av hög kvalité, och att de omfattande sand- och grusbottnarna på öns västra, mer skyddade sida, kan utgöra lämpliga bottnar för värdefulla ålgräsmiljöer. Syftet med denna undersökning är främst att beskriva bottensamhällena och se om området innehåller förväntade höga marina naturvärden. En heltäckande habitatkarta i GIS-format baserad på resultaten ingår också. Mer information kan du få av Länsstyrelsens Miljöavdelning, tel: 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf på vår hemsida www.ab.lst.se/publikationer ISBN 978-9-728-295-6 Adress Länsstyrelsen i Stockholms Län Hantverkargatan 29 Box 22 067 04 22 Stockholm, Sverige Tel: 08-785 40 00 (vxl) www.ab.lst.se Grafisk form: Christina Fagergren