Grön Flagg- rapport Tema: Vattenresurser Nåntunaskolan Kontaktperson: Johanna Öhlund
1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffades 1 gång i veckan under 4 veckor i början av höstterminen, när vi skulle bestämma nytt tema för skolan. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Vi träffades tillsammans alla miljörådsrepresentanter från de olika klasserna och satt runt ett konferensbord. Anna Karin och Johanna ledde mötena, och skrev upp tankar och idéer på whiteboarden. Alla representanter fick komma till tals och tillsammans hade de många förslag och synpunkter. Första mötet fick eleverna presentera sig för varandra och vi berättade igen vad miljörådet är för något och vilken uppgift de har som representanter. Vi presenterade de olika teman som vi kunde välja mellan och pratade tillsammans om vad det skulle kunna innebära för konkreta aktiviteter. Miljörådsrepresentanterna fick med ett papper, som sammanfattade det vi pratat om, till sina klasser som kom ihåg. I klasserna fick de sedan (de yngre med stöd av läraren) presentera de olika teman för sina klasskompisar, och förmedla vad vi pratat om kring dem. De fick också dela ut röstlappar och genomföra omröstning i klassen om val av tema. Andra mötet räknade vi tillsammans rösterna, och konstaterade att det blev "vattenresurser" vi skulle jobba med den här gången. Vi "brainstormade" och skrev upp massor av saker som kanske skulle kunna passa att jobba med/göra under detta tema. Representanterna fick sedan presentera det nya temat i sina klasser, och genomföra en "brainstorming" även där. Tredje mötet tittade vi på alla förslag som kommit upp i klasserna och gjorde en sammanställning. På det fjärde mötet fick representanterna från åk 3-5 tillsammans presentera elevernas förslag och idéer för lärarna i det stora arbetslaget och representanterna i åk F-2 gav sin sammanställning till sina lärare. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema: Vattenresurser Mål 1: Känna till vattnets kretslopp inte bara det traditionella, utan studera reningsverk och liknande. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: I år 3-4-5 har vi i blandade grupper gjort studiebesök hos Kungsängsverket, som är Uppsalas reningsverk. Där har alla barn fått en guidad rundtur och fått följa vattnets väg in från avloppsrören, genom alla reningssteg tills dess att det är rent nog att släppas ut i Fyrisån. De fick också där reda på att restprodukterna från vårt avloppsvatten kan användas till biogas och gödsel. Vi har tittat på en film för att följa hur reningen går till när man ska få dricksvatten. I skolan har vi efterarbetat studiebesöket genom att eleverna har fått skriva och rita om de olika reningsstegen för vårt avloppsvatten. Eleverna har under arbetets gång visat stort intresse och ställt många frågor som de har fått svar på. För många blev det en aha- upplevelse vad man inte får kasta i toaletten. År F-2 Vi har arbetat med både det naturliga- och det tekniska kretsloppet. Vi gjorde experiment som visar hur det naturliga Sida 1/10
kretsloppet fungerar och har tittat på film (Vattenmannen och Speed) om vad vattnet kommer ifrån. Vi har undersökt vattnets olika faser (fast, flytande och ånga) Klass 1 och 2 har gjort en modell av ett reningsverk, tittat på film om reningsverk. För att se hur det kan se ut i andra länder har vi tittat filmen mitt hus Indonesien. Arbetet dokumenteras i vattenboken. Vattentornsexperiment Sida 2/10
Snösmältning Mål 2: Var tar det vi spolar ner i toaletten vägen Vad får man spola ner i avloppet? Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Åk 3-5 Vi har fokuserat på tekniken i samhället och hur vattnets kretslopp är en del av den moderna staden. De tekniska funktionerna som vi tittat närmare på är toaletten, vattentorn, reningsverk, fjärrvärmeverk och hur man leder vatten i rör. Vi har tittat på film om hur en toalett fungerar, gjort experiment med en modell av ett vattentorn och ritat samt förklarat för att tydliggöra fjärrvärmeverk, kretsloppet och toaletten i detalj. Vi har kopplat diskussionen till andra arbeten som vi haft tidigare år och terminer på skolan och försökt öka förståelsen för vad man får slänga i toaletten samt vad det är som bränns i ett värmeverk och kopplat det till källsorteringen på skolan. F-2 Vi arbetade i tvärgrupper med elever från alla tre klasserna vid två tillfällen. För att ta reda på vad vi får spola ner i toaletten gjorde vi ett experiment med papper och vatten. Vi la hushållspapper, våtservett, pappershandduk och toalettpapper i vatten. Vi lät pappret ligga i vatten en stund och under tiden tittade vi på Evas funkarprogram om vatten och avlopp. Experimentet visade att det enda pappret vi får spola ner i toaletten är toalettpapper. Eleverna fick vid det andra tillfället sortera vad som får spolas ner i toaletten och vad som ska sopsorteras. Arbetet dokumenteras i Sida 3/10
vattenboken. Vi tittar på Evas funkarprogram Sida 4/10
Reningsverket Mål 3: Kunna hushålla med vatten inte slösa Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: 3-5 För att ta reda på hur mycket vatten som går åt när man duschar fick eleverna en duschläxa där de tog reda på hur många liter vatten de gjorde av med under en dusch. De fick också fundera hemma över i vilka andra vardagssituationer de förbrukar vatten och vad de eventuellt kan göra för att minska sin vattenförbrukning. Läxan efterarbetades med intressanta diskussioner i skolan. Vi jämförde t.ex. deras duschresultat med vad de förbrukar i t.ex Namibia (som vi sett om på film). F-2 Eleverna har fått i uppgift att fundera över när de under en dag använder vatten och hur de gör för att få tag på vatten när de behöver. För att ta reda på hur mycket vatten som går åt när man duschar fick eleverna en duschläxa där de tog reda på hur många liter vatten de gjorde av med under en dusch. Vi jämförde resultatet av duschläxan med hur många liter Paulina och hennes familj i Namibia använder. För att jämföra med andra länder har vi tittat på filmen mitt hus öknen. Sida 5/10
När förbrukar vi vatten? Mål 4: Att ta reda på var vattnet finns i världen, om allt vatten går att dricka och hur mycket vatten andra länder använder. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: 3-5 Vi har lärt oss om vilka världsdelar som finns i världen, pratat om saltvatten/sötvatten. Vi har sedan tittat på var i världen det finns torka och vattenbrist. Vi har diskuterat om människans levnadsätt påverkar så att torkans följder blir värre? Vad leder torka och vattenbrist till? Hur kan man lösa problemet med vatten där det är vattenbrist och torka? Kan den rika delen av världen hjälpa till? Vad kan vi göra åt detta? Vad gör UNICEF? Spelar det någon roll om vi spar på vattnet i Sverige? Vi har tittat på filmer från UR, vi har fått veta mer om en flickas liv i Etiopien, vi har lärt oss mer genom projektet En droppe vatten och vi har provat på att bära 10 liter vatten. 1-2 Vi har tittat på världskartan och sett att det finns väldigt mycket vatten och funderat på hur det ändå kan vara vattenbrist på många ställen i världen. Vi har pratat om saltvatten och sötvatten samt förorenat sötvatten. Vi har jämfört hur lätt vi har att få tag på vatten jämfört med många andra i världen. Vi har läst om Paulina och tittat på filmen Mitt hus-öknen. Vi har burit hinkar med sand för att känna på hur det är att bära tungt en längre sträcka. Arbetet dokumenteras i Sida 6/10
vattenboken. Dokumentation i vattenboken Sida 7/10
Var finns vatten på jorden? Mål 5: Känna till hur föroreningar och miljöutsläpp i hav och sjöar påverkar djurlivet och oss människor. Känna till hur föroreningarna kommer till vattnet och om vi kan förhindra det. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: 3-5 På en lektion pratade vi om Östersjön och inventerade vad de visste om havet. Sedan såg vi en film som heter Kan vi rädda Östersjön? och pratade om den. Efter det fyllde vi gemensamt i ett faktapapper om ämnet. Vi har pratat om övergödning, algblomning, överfiske och en obalans i havets ekosystem. Eleverna fick även googla om ämnet och titta på bilder. På en annan lektion hade vi kemi-tema. Vi gjorde experiment där vi blandade olika ämnen i vatten och testade vilka ämnen som löste sig. Vi pratade om lösningar och slamningar. Vi pratade om försurning och vad det är för något, och eleverna fick testa sina lösningar med BTB, för att ta reda på om dessa var sura, basiska eller neutrala. I åk 3 har vi fortsatt jobba med vatten på NO:n och fördjupat oss ännu mer. 1-2 Klasserna 1 och 2 har tittat på filmerna Vattenmannen och Speed om bottendöd och vem städar havet. Klass 2 har även sett en film om oljeutsläpp i regnskogen. Vi har diskuterat vad skräpet i haven kommer ifrån, att det som är bra för åkrarna (gödningsmedel) inte är bra för haven. Sida 8/10
Vi testar vad som löser sig i vatten Experiment med olja i vatten 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vi fortsätter vårt arbete med att sortera på rätt sätt, och försöker släcka lampor när vi lämnar rum (kom ihåg lappar sitter uppe). Vi deltar självklart i skräpplockardagarna. Sida 9/10
4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vi har skrivit om vårt arbete på vår hemsida, och kommer att lägga ut rapporten när den är godkänd. Vi har också haft skärmar uppställda på skolan för att synliggöra vårt arbete för föräldrarna, och kommer att ta fram den utställningen igen i samband med vår årliga kulturkväll, då både föräldrar och många mor- och farföräldrar kommer till skolan. Grön Flaggflaggan är förstås ständigt hissad i stora flaggstången på skolgården! 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? 3-5 Eleverna tycker att det varit extra roligt med studiebesök och experiment. De tyckte att det var spännande på reningsverket. De tycker att de lärt sig mycket och att det varit roligt att jobba i årskursblandade grupper ("då lär man sig av de som är äldre också"). Eleverna tyckte att de fått vara med och påverka innehållet mycket, arbetsgången med miljögruppen upplevdes som väldigt positiv. I femman var det några som hellre skulle ha jobbat bara med sin klass, då de upplevde att nivån anpassades efter treorna. Några tyckte att det var för mycket att bara lyssna. 3-5 Personal Roligt att träffa andra elever än sina egna när vi blandar grupperna. Sammanlagt har det varit ett stort arbete som vi vill kunna bedöma på ett proffsigt sätt, men det blir svårt ur ett bedömningsperspektiv då vi bara haft en lektion med varje grupp. Som vi lagt upp det med att alla lärare tagit en lektion vardera bygger det mycket på egna kunskaper som lärare. Det har av några upplevts som svårt att hitta på "bra lektioner". Bra att ansvara för en lektion och ha den flera gånger (tidsbesparande). F-2 Det var roligt att lära sig om vad man får kasta i toaletten. Roligt att jämföra duschläxan med varandra. Kul med experiment! Eleverna tyckte att de lärt sig massor och de minns speciellt vattnets kretslopp, hur reningsverket fungerar och hur en vatten molekyl ser ut. Delade meningar om hur de tyckte det var att jobba i åldersblandade grupper. F-2 personal Arbetet med temat var roligt. det var mycket praktiskt arbete och eleverna fick upplevelser i form av att t.ex. promenera 2 km med två hinkar sand (att jämföra med att gå till brunnen och hämta vatten). Vissa delar i temat var svåra att bryta ner till en ettas nivå. Sida 10/10